Genom att använda geometrin i figuren ovan kan vi även ta fram uttryck för hur storleken på bilden, h, beror på storleken på objektet, h.

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Genom att använda geometrin i figuren ovan kan vi även ta fram uttryck för hur storleken på bilden, h, beror på storleken på objektet, h."

Berit Forsberg
för 7 år sedan
Visningar:

1 öeläsig 6 Avbildig i säisk gäsyta Hittills ha vi baa avbildat puktomiga objekt som ligge på de optiska axel, me de lesta objekt ha e stolek d.v.s. bestå av me ä e pukt. Otast ita ma objektet som e ståede pil, som i igue eda, och ölje ståla å toppe av objektet (beteckat med Q i igue). Nä vi ölje ståla å Q ka vi utyttja det aktum att ståla igeom ytas kökigscetum, C, gå obuta etesom de komme i lägs med ytas omal. Vi ha alltså e ståle å Q som otsätte obute igeom C och ka ses som e y optisk axel så att vi ka aväda samma avbildigsomel som tidigae ö att hitta bilde Q. I paaxial appoximatio ligge bildea B och Q ligge i samma pla så läge som objektpuktea B och Q gö det. Vid stålkostuktioe ösumma vi äve ytas sag och byte alla ståla i ett och samma pla vid ytas vetex, A (se igue). Ståle å Q som alle i paallellt med optiska axel byts till bake okalpukte och ståle geom äme okalpukte komme ut paallellt med optiska axel. Ståle å Q geom ytas vetex A, mitt i stålkippet, kallas huvudståle. Bytige av huvudståle ges av bytigslage: w' w w w '. Geom att aväda geometi i igue ova ka vi äve ta am uttyck ö hu stoleke på bilde, h, beo på stoleke på objektet, h. Tiagel B AQ ge att: h taw ö små vikla i adiae w Tiagel BAQ ge att: h l ta w ö små vikla i adiae lw Med hjälp av dessa uttyck och bytige av huvudståle ova, ka vi bestämma bildes lateala östoig, m: h w L m l h lw l L 1

Det is äve ett alteativt sätt att ta am östoige dä ma istället ö att aväda l och age objekts- och bildavståd å äme och bake okalpukte och betecka dessa som x och x.

2 Det is äve ett alteativt sätt att ta am östoige dä ma istället ö att aväda l och age objekts- och bildavståd å äme och bake okalpukte och betecka dessa som x och x. Geom att de steckade, likomiga tiaglaa i igue ova ka östoige äve skivas som: h m h xx x x och u detta uttyck ka vi äve å am att De sista omel kallas ö Newtos elatio och ka avädas som ett alteativ till avbildigsomel. Vaiatea på omel ö östoige ä speciellt avädbaa om ma baa ha objekts- elle bildavstådet och söke östoige. Sammaattig av omlea ö avbildig (Alla utom de sista omel gälle i alla avbildade system): L l L Objekt och bildveges L L Avbildigsomel äme och bake okallägd m h L x Lateal östoig h L x xx Newtos elatio säisk yta Styka ö säisk gäsyta. 2

3 Exempel på avbildig i säisk gäsyta E 2 cm sto isk beie sig vid bakkate av e vatteylld säisk skål med adie 2 dm. Hu sto bli bilde av iske? Givet: = 4/3, = 1 = -0,2 m l = -0,4 m. h = 0,02 m Paaxial elektio i säiska spegla Beäkiga: = ( -)/ = 1,66 D L = /l = -3,33 D L = L + = - 1,67 D m = L/L = 2 h = hm = 0,04 m Relektioslage ge Om vi jämö elektioslage med paaxiala bytigslage,, se vi att de bli lika om vi sätte i bytigslage. (samma idex ete som öe etesom ljuset elekteas, mius etesom ljuset gå bakläges). Det betyde att om ma byte ut mot i omlea ö säisk gäsyta så å ma omlea ö säisk spegel! 3

4 2 Avbildigsomel ö säisk spegel l' l L L Objekt och bildveges l säisk spegel 2 Styka ö säisk spegel. L L Avbildigsomel Obsevea att: Kovexa spegla (>0) ha egativ styka, de gö ljuset me diveget. Kokava spegla (<0) ha positiv styka, de gö ljuset me koveget. okalpukte till säiska spegla Ett objekt i oädlighete (l=, L=0) ge bild i bake okalpukte, (se göa ståla med gö pil i iguea eda). Objekt i äme okalpukte,, ge bild i oädlighete (l =, L =0) (se göa ståla med öd pil i iguea eda). 4

5 ö spegla ä äme och bake okalpuktea ( och ) alltid samma pukt: Avbildig i säiska spegla Ståle paallell med optiska axel elekteas geom bake okalpukte. Ståle geom äme okalpukte elekteas paallellt med optiska axel. Ståle geom kökigscetum elekteas tillbaka i samma iktig och e ståle som täa dä optiska axel skä spegel elekteas eligt samma egle som vid e pla spegel, alltså med samma vikel som de kom i. Vid avbildig av ett stot objekt å ma också östoig eligt Sammaattig omle ö avbildig i spegel (Miesegel: sätt =- i tidigae omle): L L Objekt och bildveges l L L Avbildigsomel ' äme och bake okallägd 2 m h L x Lateal östoig h L x xx Newtos elatio säisk spegel 2 Styka ö säisk spegel. 5

Relevanta dokument

Föreläsning 6 (kap i Optics)

Föreläsning 6 (kap i Optics) 23 öeäsig 6 (kap 3.7-3.10 i Optics) Avbidig i säisk gäsyta Hittis ha vi baa avbidat puktomiga objekt som igge på de optiska axe, me de esta objekt ha e stoek d.v.s. bestå av me ä e pukt. Otast ita ma objektet