Många tror att det räcker

Transkript

1 Bästa skyddet Måga vet ite hur familje drabbas ekoomiskt om ågo dör eller blir allvarligt sjuk. Här berättar Privata Affärer vilket skydd du har och hur du ka förbättra det. Av Aika Rosell och Igrid Kidahl Måga tror att det räcker med samhällets och arbetsgivares skydd om ågot skulle häda. Det är fel. De flesta behöver komplettera privat för att klara ekoomi om de skulle råka ut för ågot. Täk dig att di familj är ett företag och du själv sitter i styrelse. Hur skulle du då agera för att skydda familje mot ovätade otrevligheter? Fråga ställs av Greger Ladstedt, fiasiell rådgivare på Max Matthiesse. Ha svarar också själv på si fråga: Du skulle räka efter vilket skydd du har i dag frå samhälle och arbetsgivare, bedöma vad du skulle behöva i hädelse av att du själv eller di maka/ make blev sjuk eller dör, och köpa till kompletterade försäkrigar. Det låter självklart, me få gör det. Sitt företag och sia prylar sköter de däremot exemplariskt. De flesta ka helt ekelt ite se sig själva som sjuka eller döda. Det är ett mäskligt drag, säger Greger Ladstedt. Det hidrar ite att ma ädå ka hama där. Och i så fall vill ma ite dessutom ha ekoomiska problem. Mella tumme och pekfigret kostar det omkrig kr i måade att köpa Alita oberoede rådgivare Försök i möjligaste må att alita oberoede rådgivare är du teckar försäkrigar. Med det meas e försäkrigsförmedlare som ite är kute till ett eller ett fåtal försäkrigsbolag välj hellre ågo som ka välja fritt mella alla bolag på markade. Det här är ite helt lätt. Måga storföretag har avtal med försäkrigsförmedlare och hävisar sia aställda dit. Det är bekvämt, och ka ädå vara e bra lösig. Det är fortfarade valigt att försäkrigsförmedlare får betalat geom provisio på de försäkrigar som teckas. Det iebär att om du väljer att ite tecka e försäkrig blir förmedlare uta betalig för sitt arbete. E aa variat är att försäkrigsförmedlare får ett arvode för edlagd tid, och provisioe går tillbaka till försäkrigstagare. Frågor att ställa till di försäkrigsförmedlare vid första samtalet: l Hur får du betalt? l Är du kute till ett eller flera bolag? l Vad häder om jag tackar ej till e försäkrig? 42 MARS 2008 Privata affärer

2 för di familj till de försäkrigar du behöver. Då igår måadsbelopp som kompeserar löebortfall och egågsbelopp på e till två miljoer kr. Det är ugefär lika mycket som det kostar att försäkra bile, säger Greger Ladstedt. Här följer ett par exempel på hur livssituatioe sabbt ka förädras: l Om du blir sjuk och drabbas av bortfall av måadslö. E tumregel säger att de som blir sjuk i dag och omfattas av e kollektivförsäkrig geom arbetsgivare ka räka med att få ut omkrig procet av si lö det vill säga ma tappar procet om ma skulle bli lågvarigt sjuk. Hur mycket är det? Om du tjäar kr i måade, är det kr brutto och cirka kr etto i måade, med e margialskatt på 50 procet. Ka du avstå frå kr i måade? Om ite är det ödvädigt att tecka e extra sjukförsäkrig. Äve om du skulle klara ett så stort bortfall, kaske du ite vill ta riske Tecka rätt sjukförsäkrig Det här är billiga skydd, åtmistoe för dem som är relativt uga, och särskilt om ma väljer valiga dödsfallsförsäkrigar. Premie kostar ite mer ä ågo hudralapp i måade. Köp de försäkrige på sta. Udvik bakes erbjudade om så kallade bo-kvarförsäkrigar eller bolåeskydd, råder Greger Ladstedt. Skälet är att bakes produkter ofta är dyrare, och att de begräsar es frihet om de e dag faller ut. Det krävs e hälsodeklaratio för att du ska få tecka försäkrige, och om du e dag vill byta bak och har dragit på dig ågo sjuk Måga tror att de har sitt på det torra, eftersom de har e olycksfallsförsäkrig geom arbetet. Tyvärr räcker ite det du behöver e ordetlig försäkrig som täcker både sjuk- och olycksfall, och som faller ut med e klumpsumma på mist ett par miljoer om du blir helt arbetsoförmöge. Det är mycket troligare att du förlorar arbetsförmåga på grud av sjukdom ä olycksfall. Exempel: drabbas av stroke varje år. Alla som drabbas dör ite, och alla är ite uga. Me det är ädå de valigaste dödsorsake i Sverige. Trafikdöde, som är betydligt mer omskrive, drabbar omkrig 500 persoer varje år. Prisskillade mella olycksfallsförsäkrig och sjuk- och olycksfallsförsäkrig är stor. Mella 30 då ka det käas motiverat att lägga ågra hudralappar i måade på e försäkrig. Om du har det så gott ställt att ett bortfall på kr ite skulle spela ågo roll då behöver du ige försäkrig, säger Greger Ladstedt. Det är viktigt att täka på det här meda du är frisk. När krämpora väl har börjat höra av sig ka det vara för set. Försäkrigsbolage kräver ämlige att du ska vara frisk för att få tecka ågra försäkrigar. Skulle du bli sjuk fugerar sjukförsäkrige så att du får, efter valige tre måader, pegar utbetalda varje måad. Dessa läggs på toppe av di ikomst och beskattas. Är du högikomsttagare ka margialskatte bli hög. För högikomsttagare är det bäst att hålla ere de dele och i stället få så stor summa som möjligt utbetalt som skattefritt egågsbelopp, säger ha. l Om du blir ivalidiserad och behöver ett egågsbe- lopp. Ivaliditetsförsäkrige faller ut med e skattefri klumpsumma. Maxbeloppet varierar mella olika bolag och vilka val du själv gör här gäller det att du gör ett överslag av vad du skulle behöva om di eller di make ite lägre ka arbeta. Om ivaliditete ases partiell, räkas det utbetalda beloppet ed beroede på skada eller sjukdome. l Om ågo av familjes försörjare dör. Det iebär givetvis e extra stor katastrof om det sker mitt i yrkeslivet och småbarsåre. Då gäller det att se till att de efterlevade ite mitt i all sorg hastigt måste sälja huset på grud av pegabrist. Om i har bar och hus är det alltså viktigt att tecka försäkrigar på varadras liv. Om ågot sådat häder är det viktigt att familje blir skuldfri. Hur stort försäkrigsbelopp i behöver beror alltså och 50 kr i måade för de förra och 250 till 300 kr för de seare, beroede på di ålder och di ikomst. Har du alltså e väldigt billig försäkrig geom jobbet kotrollera vad de omfattar. Måga företag erbjuder sia aställda sjukoch olycksfallsförsäkrigar i grupp. Premie är då ofta lika stor för alla aställda. Ofta rekommederas dessa gruppförsäkrigar sletriamässigt, eftersom de ases billiga. Me det är ite hela saige: Om du är ug ka det bli billigare att köpa de försäkrige idividuellt då är premie ämlige låg. Är du äldre ka det däremot löa sig, eftersom premie på de idividuella försäkrige stiger med di ålder, säger Greger Ladstedt. på hur stora lå i har. Me utöver det behöver familje ha ytterligare ågo miljo på bake för att klara omställige, säger Greger Ladstedt. Sjukvårdsförsäkrig På seare år har sjukvårdsförsäkrigar blivit populära. De ger rätt till sjukvård sabbt ma försäkrar sig alltså mot riske att hama i vårdkö. Flora av sjukvårdsförsäkrigar har vuxit på seare år, och det har kommit fram e hel rad prisvärda alterativ till de dyra Sophiahemsförsäkrigara som tidigare regerade esamma på markade. Dessa fis kvar och ka kosta kr om året eller mer. Me det går också att försäkra sig för kr om året eller ett par hudralappar i måade. Allt fler företag erbjuder sia aställda att tecka sjukvårdsförsäkrigar mot bruttolöeavdrag. Premie är dock ite avdragsgill för företaget. Aväd fatasi och täk igeom om du är beredd att satsa pegara. Det hadlar ite bara om förlorad arbetsikomst är du vätar på behadlig, uta äve om försämrad livskvalitet, påpekar Greger Ladstedt. u Privata affärer M A R S

3 u Udvik bakeras ofta mycket dyrare försäkrigsprodukter dom, kaske du får svårt att flytta lået. E aa aspekt är att om du teckar bakes bolåeskydd tillfaller försäkrigsbeloppet ofta bake, som löser lået ite dia efterlevade. Möjlighete att själv välja vad pegara ska avädas till miskar alltså. Se alltid över ditt privata försäkrigsskydd är ågot i livet ädrar sig. Greger Ladstedt, Max Matthiesse Hela det ovaståede resoemaget bygger på att du och di make/make är aställda i företag som omfattas av kollektivavtal. Me faktum är att måga företag kaske 50 procet, eligt Greger Ladstedt står utaför kollektivavtale och har iget eller dåligt skydd för sia aställda. Det fis dock måga företag som försöker hitta e lösig som likar exempelvis ITP. Särskilt blad uga företag är det valigt att pesiosplae sakas eller är dålig. Det såg vi exempelvis i IT-krise i börja av 2000-talet. Me egetlige är detta ige tred så läge jag har varit med har omkrig hälfte av företage sakat kollektivavtal. Det viktigaste är dock att kotrollera att di arbetsgivare har e bra pesiospla som premiemässigt mist motsvarar vad som är orm i Sverige, säger Greger Ladstedt. För att åstadkomma samma trygghet som du skulle ha haft iom ITP-plae, som brukar betraktas som ormgivare, bör du eller företaget avsätta mist 4 5 procet av di lö på löedelar upp till 7,5 ikomstbasbelopp ( kr). På löedelar däröver är det 30 procet i pesiospremie som gäller. Självklart är det måga aställda, särskilt uga, som helt missar detta vid aställigstidpukte. De som fuderar på att ta aställig ska ställa tre frågor till si evetuella arbetsgivare: l Hur stor blir måadslöe? l Vilka är de övriga förmåera? l Hur mycket pesiosavsättig gör företaget varje måad? Räka samma detta och ställ det mot adra. Aars ka det gå som för e av Greger Ladstedts kuder. Det var e ma vars fru dog. Ho hade ylige bytt jobb, frå ett företag med kollektivavtal till e lite firma som sakade försäkrigar för sia aställda. Det fas ige pesiospla och ige tjästegrupplivförsäkrig (TGL). Ite e eda försäkrig föll ut vid dödsfallet förutom e livförsäkrig de hade teckat ett år tidigare. Hade fru arbetat kvar på det förra företaget, så hade mae och bare fått ut ytterligare cirka kr skattefritt i försäkrigspegar. Sesmorale är att ma alltid ska se över sitt privata försäkrigsskydd är ågot i livet ädrar sig. Om ma gifter sig, får bar, skiljer sig eller byter jobb, säger Greger Ladstedt. Rätt förmåstagare Det är alltid bäst att vara gift om ma har gemesam ekoomi, gemesam bostad och bar oavsett om de är gemesamma eller ite. Då ka ma vara säker på att rätt perso står som förmåstagare på de försäkrigar ma teckar äve om det alltid är värt att kotrollera att pegara verklige går till make/maka om du skulle dö. För sambor är det ite lika självklart. Där fis riske att ågo gör e miss och förmåstagarförordadet slarvas bort. Därmed ka försäkrigspegara tillfalla ågo aa, exempelvis de dödes föräldrar. Ett sätt att komma rut problemet är att samboparet äger varadras livförsäkrigar. Svårt att räka ut pesio till efterlevade Samhällets grudskydd är ite mer ä just det ett grudskydd. Hur mycket efterlevadepesio familje får, beror på hur stora ibetaligar de döde hade gjort till pesiossystemet och hur mycket ma uppskattar att ibetaligara hade blivit om dödsfallet ite hade iträffat. Det gör det omöjligt att i förväg säga hur stor omställigseller barpesioe blir. Däremot går det att få e bild av dagsläget, alltså hur stor pesio dia efterlevade skulle få om du dör i dag. Allt du behöver göra är att riga ett samtal. Försäkrigskassa i Norrbottes lä hjälper försäkrigstagare i hela Sverige att räka ut efterlevadepesioe frå de allmäa försäkrige. Då får du svar i kroor och öre vad som gäller för just di familj, just u. Telefoumret är: För att dia efterlevade ska få pesio efter dig måste vissa villkor uppfyllas: l De efterlevade får ite ha fyllt 65. Ni måste ha sammabott i mist fem år som l gifta. Det går att få pesio äve efter kortare tid, me då måste ågo av makara ha vårdade om bar uder 12 år. Det behöver ite vara gemesamma bar. l Efterlevade sambo måste atige ha, ha haft bar eller väta bar tillsammas med de avlide. Uder de första 12 måadera efter dödsfallet får alla e omställigspesio som ka bestå av e ikomstgrudad och/eller e garaterad del. De ikomstgrudade dele uppgår till 55 procet av de avlides uderlag för efterlevadepesio. Det ma mist får är kr i måade. De som har bar uder 12 år får behålla omställigspesioe tills ygsta baret fyllt 12. Om bare är mella 12 och 18 år får ma omställigspesio i 24 måader. Alla efterlevadepesioer till vuxa är skattepliktiga. Bar som är ygre ä 12 år får 35 procet av de avlides uderlag för efterlevadepesio. Om det fis sysko ökar talet 35 med 25 för varje ytterligare bar. Om alla efterlevade bar är äldre ä 12 år betalas barpesio ut med 30 procet av de itjäade pesiosrätte. Det blir alltså märkligt og e lägre efterlevadepesio för äldre bar, trots att kostadera för bar ofta stiger är de blir toårigar. Talet 30 ökas med 20 för varje sysko. De lägsta barpesio ma ka få är kr i måade. u Privata affärer M A R S

4 u Här är ditt skydd geom jobbet Du som är aställd med kollektivavtalat pesiosavtal ka ha ett automatiskt skydd för dia efterlevade är du dör. Me helt säkert är det ite. Leta därför upp de avtalsgrupp du själv tillhör här i texte och se efter om du måste komplettera skyddet till di familj. Ett privat alterativ ka vara bättre då det ite miskar di framtida pesio. Privataställda arbetare Du måste själv välja efterlevadeskydd Kollektivavtalet för LO-kollektivet, Avtalspesio Saf-LO, har iget automatiskt efterlevadeskydd. Det måste du själv välja till. Du har två variater att välja mella: familjeskydd, eller återbetaligsskydd. I familjeskyddet får dia efterlevade ett eller två förhöjda prisbasbelopp om året uder fem år. Det motsvarar respektive kr år Premie är på 494 kr respektive 988 kr per år. Det ka bli ett dyrt skydd för familje, säger Eva Adolphso, pesiosexpert på Alecta. Familjeskyddet är ämlige skattepliktigt och då ka det bli gaska lite kvar efter skatt, beroede på hur hög margialskatt mottagare har. Dessutom miskar premie ibetalige till de ega ålderspesioe. Det krävs ige hälsoprövig om ma väljer skyddet vid första valtillfället eller iom 12 måader frå det ma gift sig, flyttat ihop eller fått bar. Därför ka det vara ett bra alterativ för de som aars skulle ha svårt att få e livförsäkrig. Pegara går i första had till make/ sambo och i adra had till bar. Du ka också välja att tecka ett återbetaligsskydd. Det betyder att ditt itjäade pesioskapital betalas ut som efterlevadepesio uder fem år. Det pris du betalar är e lägre pesio för ege del om du uppår pesiosålder. Räka med att pesioe sjuker med 5 15 procet om du har haft ett återbetaligsskydd uder hela ditt yrkesliv. Se över familjes skydd om l Du ite har teckat familje- eller återbetaligsskydd är du valde hur du ville placera di avtalspesio. l Du har fått ädrade familjeförhållade seda du gjorde ditt val. Privattjästemä Täk på att skyddet är tidsbestämt Privataställda tjästemä fick ett ytt pesiosavtal förra året eller rättare sagt två: ITP 1 och ITP 2. Etta gäller huvudsaklige för persoer födda 1979 eller seare och Tvåa följaktlige för persoer födda till och med Automatisk efterlevadepesio fis bara i ITP 2 och då som e familjepesio och bara till persoer som tjäat mer ä kr (= 7,5 basbelopp). Ite es bare får automatisk pesio frå ITP om de döde förälder tjäade midre. Meda bar till mer högavlöade får pesio tills de fyller 20 år. Det går emellertid att förstärka familjes skydd. Det måste du i så fall själv välja i ITPK, alltså de del av avtalspesiospremie som du själv får placera. Du ka välja mella familjeskydd och återbetaligsskydd. Familjeskyddet är ett eller två förhöjda prisbasbelopp om året i fem år. Premie ligger på 360 respektive 720 kr om året. Om du i stället väljer återbetaligsskyddet får familje ditt pesioskapital i ITPK uder fem år. Premie betalar du i form av lägre pesio om du lever till 65. Pegara går i första had till make/sambo och i adra had till bar. Me observera att för de som tillhör ITP:s avtalsförsäkrig (dvs tjäar över kr om året) betalas efterlevadepesio bara ut om de efterlevade varit gift med de avlide. Sambor får ite e kroa oavsett hur läge ma varit sambo eller hur måga bar ma har tillsammas. Ite es om ma skriver ett förmåstagarförordade ka ma styra om pegara till si sambo, säger Eva Adolphso. Me ågo gåg uder 2008 kommer 46 MARS 2008 Privata affärer

5 Avtalsförsäkrigar Sjukförsäkrigar Allmäa försäkrigar reglera att mjukas upp, berättar ho. Då kommer sambor att kua växla i framtida premier till ett förstärkt familjeskydd i ITPKdele av si pesio. Är du esamståede uta bar ka du i stället aväda dessa framtida premier till att förstärka di pesio. Me täk på att familjeskyddet aldrig är livsvarigt, uta tidsbegräsat, påpekar Eva Adolphso. Exempel: l E privataställd ma med kr i måadslö avlider och efterlämar sambo och två bar uder 20 år. Ha omfattas av ITP 2 (är alltså Se över familjes skydd om l Du är född 1979 eller seare och har familj. l Du tjäar midre ä kr om året. l Du ite har valt efterlevade- eller återbetaligsskydd är du valde placerig till ITPK-pesioe. l Ni är sambor och ite överväger att gifta er. Då bör i tecka separat livförsäkrig och sätta i varadra som förmåstagare. Sjukvårdsförsäkrigar född 1978 eller tidigare) och har ite valt tiotaggarlösig, uta ligger kvar i traditioell ITP hos Alecta. Då får de efterlevade sambo igetig frå ITP, meda bare får kr per måad och bar tills de fyller 20 år. l Om paret i stället varit gifta hade äka fått kr per måad i pesio och bare kr per måad och bar. Efter att baret fyllt 20 ökar äkas pesio till kr i måade. I det ya pesiosavtalet fis iget automatiskt efterlevadeskydd för dem som är födda 1979 eller seare. Det måste ma själv välja. Premie stiger, ju äldre du blir. Det ka alltså vara ett prisvärt alterativ så läge du är relativt ug och har hemmavarade bar, me uppemot 50- årsålder blir det e dyr lösig. Då kaske behovet av försäkrige miskat. Aars ka du lösa det med privat försäkrig. Å adra sida är avtalets efterlevadeskydd ett bra alterativ eftersom det ite görs ågo hälsoprövig. Me då måste du täka på att välja skyddet atige är du gör ditt första val, blir sambo, gifter dig eller får bar. Kom ihåg testamete När du ädå är i gåg och ser över familjes skydd, överväg samtidigt om du behöver skriva testamete. Det är bästa sättet att udvika koflikter mella dia efterlevade efter di död. Viktigast att skriva testamete är det för dem som: l Ite är gifta uta lever som sambor eller särbor. l Har särkullbar det vill säga e eller båda parter har bar i ett tidigare förhållade. l Vill försäkra sig om att det arv de lämar till sia bar ite ka gå över till bares äkta makar i e evetuell skilsmässa. l Är gift med ågo som är sjuk och ite ka sköta si ekoomi. l Är gift och barlös. l Är helt esamståede. I de båda sista falle ka du geom ett testamete fatta ett eget beslut om vart pegara ska gå de dag du och seare di make/maka om du är gift dör. Du ka exempelvis testametera dem till avlägsa släktigar, väer, ideella orgaisatioer eller forskig. Fis iga ära släktigar (bar, föräldrar eller sysko) och iget testamete, går pegara till Allmäa Arvsfode. När det gäller särkullbar är vitse att begräsa deras arv till laglotte och låta dem väta på reste av arvet tills både de biologiska förälder och styvförälder har dött. Me det här är käsliga saker äve de här bare har rättigheter oavsett hur relatioe har varit. Det bästa är att skriva testametet i samförståd med samtliga bar. Äve om ma bara har gemesamma bar ka testamete vara bra. Där ka ma ämlige skriva i att arvet ska vara bares eskilda egedom. Då ka de egedome ite hama hos bares makar i hädelse av skilsmässa. Me ett gott råd är att i testametet ge bare rätt att själva göra om de eskilda egedome till giftorättsgods om de vill. Då ökar deras hadligsfrihet. Skriv ite testametet själv. Alita jurist och förvara det på ett sådat sätt att det efter di död ite ka hittas av bara e av dia efterlevade. Då fis riske att det försvier. Bakfack är ite heller ågo bra idé, av samma aledig. Förvara det hellre hos di jurist, i så kallat vitt arkiv som tillhadahålls av begravigsbyråer, eller hos e pålitlig vä som ite själv kommer att ärva. u Privata affärer M A R S

6 u De för måga okäda tjästegrupplivförsäkrige, TGL, ka rädda ekoomi om olycka är framme Kommu- och ladstigsaställda Här ka du själv välja bolag och placerigar Kommu- och ladstigsaställda fick ett ytt pesiosavtal, KAP-KL Här fis e automatisk efterlevadepesio, som går till efterlevade make/maka eller sambor som har eller har haft bar tillsammas. Me för att få ut efterlevadepesio måste ädå vissa villkor uppfyllas. För både gifta och sambor krävs att ma har sammabott i mist fem år före dödsfallet, eller att ma har vårdade om bar uder 12 år. Det behöver ite vara gemesamma bar. Om de döde tjäade midre ä kr om året blir efterlevadepesioe 15 procet av löe. Var ikomste högre blir de årliga pesioe 7,5 procet av löe mella och kr. Pesioer till vuxa betalas ut uder fem år. Efterlevade bar får barpesio tills de fyller 18 år eller går ut gymasiet. Hur hög barpesioe blir beror också på de döde förälders ikomst. Om förälder tjäade uder kr får baret 10 procet av löe. Om löe låg mella och kr blir det 28 procet. På äu högre lö blir barpesioe 14 procet av de avlides lö. Beloppe multipliceras med 1,4 för två bar, 1,6 för tre bar o s v upp till 2,0 för fem eller fler bar. Pesioe delas lika mella bare. Kommual- och ladstigsaställda får välja bolag och placerigar till de premiebestämda dele av si avtalspesio. Om det fis ett återbetaligsskydd eller ite varierar beroede på vilket bolag du har valt för di pesio. Kotrollera med facket vad som gäller för ditt bolag. Du ka själv ädra på turordige eller säga ej till återbetaligsskyddet helt och hållet. Se över familjes skydd om l Du har varit gift eller sambo midre ä fem år och ite heller har bar uder 12 år. l Du vill att familje ska få ditt hopsparade pesioskapital. l Du vill ädra på turordige i det automatiska återbetaligsskyddet frå ditt idividuella pesiosval. Statsaställda Bar får pegar till fyllda 20 år Statsaställdas pesiosavtal heter PA-03 och ger efterlevade make eller sambo (med gemesamma bar) efterlevadepesio. Om de döde tjäade midre ä kr om året blir pesioe kr om året (1,2 prisbasbelopp) och betalas ut uder sex år, dock lägst till dess de avlide skulle ha fyllt 75 år. Var löe högre höjs äve pesioe eligt ett komplicerat system, me sjuker seda för varje år är ett år gått efter dödsfallet. Eklast är att du frågar facket, eller riger SPV, States Pesiosverk. I det tidigare pesiosavtalet utbetalades livslåga äke- och äkligspesioer, me de förmåe försva i det ya avtalet. Övergågsregler fis för det som tjäades i ia det ya avtalet trädde i kraft. Bar till statsaställda får automatiskt efterlevadepesio tills de fyller 20 år. Se över familjes skydd om l Du vill att familje ska få ditt hopsamlade pesioskapital om du avlider före pesiosålder. TGL träder i är det värsta har hät Tjästegrupplivförsäkrige TGL är e försäkrig som gäller oavsett vilket avtalsområde du hör till. Ma brukar säga att uppemot 90 procet av ladets lötagare omfattas av TGL. Premie till försäkrige betalas av di arbetsgivare (om du har kollektivavtal). Om du dör före 55 år får dia efterlevade motsvarade sex prisbasbelopp om du dör ( kr år 2008). Pegara är skattefria. Efter fyllda 55 sjuker värdet av försäkrige fram till 65 år. Vem som får di TGL beror på vilket avtalsområde du tillhör. De förutbestämda turordige ka ädras geom du att själv skriver förmåsförtagarförordade. I TGL fis också e makeförsäkrig, som ka ge dig ersättig frå di ege TGL äve om de avlide make ite omfattades av ågo TGL. Om de avlide var arbetslös fortsätter TGL att gälla i 24 måader. Det fis också ett allmät efterskydd på mella tre och sex måader för de som byter till ett jobb uta TGL. 48 MARS 2008 Privata affärer