Lärarhandledning Att bli kvitt virus och snuva - När Lisa blev av med förkylningen

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lärarhandledning Att bli kvitt virus och snuva - När Lisa blev av med förkylningen"

Transkript

1 Lärarhadledig Att bli kvitt virus och suva - När Lisa blev av med förkylige För ytterligare iformatio kotakta projektledare: 1

2 Iledig Atibiotikaresistes är ett växade problem världe över. I Sverige är atibiotikaresistese äu uder kotroll. Eftersom det fis ett sambad mella atibiotikaavädig och atibiotikaresistes är det viktigt att ite aväda atibiotika i oöda. Till exempel bör det ite avädas mot förkyligsvirus eftersom atibiotika ädå ite ka döda virus. Studier visar att de sveska allmähete har e hög kuskap om korrekt behadlig av ifektiossjukdomar, atibiotika och risk för atibiotikaresistes. Det är viktigt att bibehålla dea höga kuskap för att udvika tryck på läkare att förskriva atibiotika. Avsikte med detta materialet är att via skolora iformera om ifektioer, bakterier och virus, atibiotika och risk för resistesutvecklig. Bare skall fördjupa sia ega kuskaper me också sprida dessa kuskaper vidare till väer, sysko och föräldrar och adra vuxa. Ett flertal iitiativ världe över visar på de fördelar som fis med att väda sig till skolbar med iformatio om sjukdomar och hälsovård. I udervisige om atibiotika och risk för resistes är skola ett utmärkt forum och skolpersoal e fatastisk pedagogisk resurs. Detta material är täkt att avädas som grud för e timmes lektio. Udervisige ka också utökas och fördjupas med hjälp av de extra iformatio och de elevuppgifter som fis bifogade och löpa uder e lägre tid. Till materialet fis 11 overhead-bilder. Till varje overhead-bild fis e text som utgör grude för de iformatio som skall förmedlas till bare. Det fis också ett textstycke kallat Mer iformatio till lärare som ger lärare mer bakgrudskuskap samt ka avädas för e utförligare udervisig. Tips om fördjupigsuppgifter för bare fis på sida 11. För de lärare som vill fördjupa si ege kuskap ytterligare fis det e mägd web-sidor med iformatio om ämet, ågra av dem äms eda. Översikt text och OH-bilder. Förkyligar... sida 3 Virus... bild 1 sida 3 Bakterier... bild 2 sida 4 Bakterier... bild 3 sida 4 Bakterier... bild 4 sida 4 Bakterier... bild 5 sida 4 Normalflora samt yttiga bakterier... bild 6 sida 5 Immuförsvaret... bild 7 sida 6 Smittspridig och att förebygga förkyligar bild 8 sida 7 Smittspridig och att förebygga förkyligar bild 9 sida 7 Behadlig av förkyligar... sida 8 Peicilli... bild 10 sida 9 Resisteta bakterier... bild 11 sida 10 Tips om fördjupigsuppgifter... sida 11 2 För ytterligare iformatio kotakta projektledare:

3 Förkyligar När ma är förkyld brukar ma ha ågot eller flera av dessa symtom; täppt äsa, riade suva, irriterad hals, hosta, iblad feber. De flesta förkyligar orsakas av virus. Det fis ugefär 200 stycke olika förkyligsvirus. Valig förkylig och ifluesa är ite samma sak. Ma brukar bli sjukare av e ifluesa. Det är Mer iformatio till lärare Förkylig är de valigaste forme av luftvägsifektio. Små bar (i ålder 6 måader - ågra år) ka ha förkyligar upp till 6-7 gåger per år. När bare blir större och immuförsvaret utvecklats miskar atalet förkyligar och i tioårsålder är bare förkylda 1-2 gåger per år, precis som vuxa. De symptom ma får är ma blir förkyld är kroppes sätt att försvara sig mot de orgaismer som orsakar förkyliga. Kroppes luftvägar är klädda med slemhior, är dessa agrips av virus och bakterier (ifekteras) svullar de och avger mer också adra sorters virus som orsakar ifluesa. Bar har ofta förkyligar, midre bar oftare ä större bar. E valig förkylig varar 1-2 veckor. Uder viterhalvåret är vi mer iomhus och har mer ärkotakt med adra mäiskor, och smittas därför lättare av förkyligar. slem. Feber är e aa av kroppes försvarsmekaismer, de ökade kroppstemperature är farlig för virus och adra orgaismer som agripit kroppe. Eftersom feber också bidrar till att torka ut kroppe är det viktigt att dricka mycket då ma har feber. E valig förkylig orsakad av virus varar ca 1-2 veckor. Om förkylige ite gått över efter de tide eller om ma har feber mer ä 5 dagar ska ma söka hjälp. Då är det kaske e allvarligare luftvägsifektio som är orsakad av bakterier. Virus - valigaste orsake till förkyligar Ett virus är e mycket lite orgaism (lite varelse) som ka orsaka sjukdomar. Ett virus ka ite överleva på ege had, de måste ha hjälp. Därför vill de gära ta sig i i cellera hos mäiskor och djur för att kua överleva. Virus är de valigaste orsake till att vi blir förkylda. Det fis måga olika virus, till exempel Adeovirus. De orsakar ofta ifektioer i de övre luftvägara som t ex valig förkylig. Det fis iget läkemedel som hämmar förkyligsvirus och därmed botar förkylige. Virus apassar sig till si omgivig, och ädrar egeskaper och utseede mycket sabbt. Därför är det svårt att fia ett läkemedel som ka käa ige dem. Det fis mycket som hjälper (lidrar symtom) me iget som botar. Overheadbild 1: Mer iformatio till lärare Virus orsakar äve sjukdomar som till exempel mässlige, påssjuka, och ifluesa. Ma ka diskutera om virus är levade varelser. Virus ka ite klara sig på ege had. De delar ite på sig som bakterier och adra celler. Det fis iga virus som själva ka producera eergi för att driva biologiska processer som de behöver för att föröka sig. De måste parasitera på adra celler. De tar sig i i celler och låter celleras maskieri sköta produktioe av ya virus. De tvigar cellera att producera byggstear och motera ihop ya virus. Dessa ya virus sprids seda och är färdiga att ivadera adra celler, i samma mäiska eller i ågo aa (är ågo aa perso blir smittad). Virus ka överleva utaför kroppe ågra timmar. För ytterligare iformatio kotakta projektledare: 3

4 Bakterier Overheadbild 2: E.coli (foto taget i mikroskop) Bakterier är mycket små orgaismer, mikroorgaismer (varelser), som ka orsaka sjukdomar hos mäiskor och djur. Det fis måga olika sorters bakterier. Vissa fis i våra tarmar och ka orsaka sjukdomar som diarré. Adra bakterier orsakar sjukdomar i halse, lugora, ifektioer i sår och så vidare. Bakterier ka se ut som bollar, stavar eller spiraler. Bakterier ka odlas i laboratoriet. Då aväder ma sig av små skålar (petriskålar) som ma fyller med e sorts gelé med ärigsäme. På dea gelé ka seda bakteriera växa. Om doktor misstäker att e patiet har e sjukdom som orsakas av bakterier ka doktor ta prov frå patiete (till exempel svalgprov som tas med e bomullstopspie i halse på patiete) och seda odla detta i laboratoriet för att se om det växer ågra bakterier. Overheadbild 3: S.aureus (foto taget i mikroskop) Bildtext till overhead-bilder med bakterier i petriskålar: Overheadbild 4: Petriskål som hålls upp mot ljuset: Bilde visar hur bakterier odlas i petriskål. De röda gelé iehåller ärigsäme som bakteriera behöver för att växa. Till väster på skåle har bakterier vuxit ihop till e matta av bakterier. Till höger ka ma se bakteriera mer separerade. Varje eskild prick eller fläck (koloi) iehåller måga, måga bakterier. Petriskål som står på bordet: Detta är e aa sorts bakterier, de ser aorluda ut, har e slemmig yta och e aa färg. Olika bakterier ser olika ut är de växer i e petriskål. De vita ruda pappersbite som ligger på gelé iehåller peicilli. Ma ka se att det är ett tomt område krig pappersbite där det ite växer bakterier. Det beror på att dessa bakterier ite ka växa ära peicilliet, de dör. Overheadbild 5: Mer iformatio till lärare Bakterier delas i i tre grupper, kocker (ruda bollar), stavar (stavformade) och spiralformade. Två valiga bakterier som orsakar luftvägsifektioer är Haemophilus ifluezae och Streptococcus peumoae (kallas också Peumokocker). De ka till exempel orsaka lugiflammatio och öroiflammatio. 4 För ytterligare iformatio kotakta projektledare:

5 Det fis bakterier i kroppe som ite gör oss sjuka Alla bakterier är ite farliga. Vissa bakterier fis i eller på utsida av vår kropp uta att göra oss sjuka. Tvärtom hjälper de oss ka ma säga. De tar upp plats så att de farliga bakteriera ite får ågot utrymme, de blockerar plats för de farliga bakteriera. Dessa bakterier kallas ormalflora och hjälper kroppes eget försvar mot sjukdomar, immuförsvaret, mot bakterier som ka orsaka sjukdomar. Normalfloras bakterier fis på hude, i tarmara etc. Overheadbild 6: Mer iformatio till lärare Vi har e mägd bakterier i kroppe hela tide uta att vara sjuka. Vissa av dem ka orsaka sjukdomar uder vissa förutsättigar. Geerellt ka ma säga att bakterier frå ormalflora som hamar på ett aat ställe i kroppe ä de hör hemma ka orsaka problem. Till exempel då vi får bakterier frå tarme i uriröret, då ka ma få urivägsifektio. Vissa bakterier hjälper oss geom att ta upp plats på kroppe. Detta försvårar för främmade, evetuellt farliga bakterier att hitta e plats att etablera sig på. Ett problem med atibiotika är att de ite bara agriper de sjukdomsalstrade bakteriera uta också ormalflora. Detta ka skapa e obalas i ormalflora och leda till biverkigar som diarré. Det fis också vissa bakterier som vi bär på uta att vara sjuka som ka orsaka sjukdomar om de växer till eller om immuförsvaret är edsatt (t ex Peumokocker som ka orsaka öroiflammatioer och lugiflammatio). För ytterligare iformatio kotakta projektledare: 5

6 Immuförsvaret, kroppes eget försvar mot sjukdomar Det är ite bara bakterier i ormalflora som hjälper oss att skydda oss mot sjukdomar. Vi har också ett eget försvar mot bakterier och virus och adra orgaismer som orsakar sjukdomar. Detta försvar kallas immuförsvaret. Overheadbild 7: Immuförsvaret består av måga olika sorters celler. De olika cellera i immuförsvaret hjälper varadra geom att skicka sigaler och aktivera varadra. Vissa äter upp bakterier och adra mikroorgaismer som gör oss sjuka. Adra fugerar som vägvisare och märker ut de farliga bakteriera eller viruse så att de är lätta att hitta och äta upp dem. Mer iformatio till lärare Immuförsvarets respos varierar beroede på vilke mikroorgaism som agriper kroppe. Immuförsvaret är komplicerat och består av måga olika celler och äme som samverkar för att försvara kroppe. Det består av olika delar blad aat det så kallade barriärförsvaret, t ex hude och slemhiora som förhidrar smittäme att komma i i kroppe och vita blodkroppar som bildas i bemärge och ka bekämpa smittäme på olika sätt. 6 För ytterligare iformatio kotakta projektledare:

7 Smittspridig och att förebygga förkyligar Vi ka udvika smittspridig geom att täcka mue är vi hostar eller yser så att ite bakterier eller virus (smittäme) sprids i lufte rut omkrig oss. När vi hostar eller yser sprider vi massor av bakterier och virus som geast är redo att växa till och ge sjukdom hos ågo aa. Allra bäst är att hosta/ysa i armvecket eller i e äsduk. Att hålla hade framför mue är förstås bättre ä att ite hålla för mue alls, me samtidigt så hostar vi ju i samma had som aväds till så mycket: hälsa på adra mäiskor, ta i mat och godis, klappa småsysko och så vidare. Ett aat sätt att förbygga förkyligar är att äta yttigt och röra sig mycket ute i friska lufte. Det är viktigt att ite slarva med mate, att äta e ordetlig frukost och att äta e ordetlig luch i skolmatsale. Overheadbild 8: Overheadbild 9: Hygie är viktigt. Att tvätta hädera efter toalettbesök. Att tvätta hädera oga ia vi äter. Att tvätta hädera ia vi lagar mat eller bakar. Tvätta med tvål och vatte, om det ite fis tvål ka ma tvätta med mycket vatte. Mer iformatio till lärare Det viktigaste för att förebygga förkyligar är att äta bra, sova tillräckligt så att ma har ett bra allmätillståd. Det är också bra att udvika att bli smittad. Om ma är ute i friska lufte så försvårar ma smittspridig av luftbura smittäme. Smittäme som orsakar förkyligar sprids på olika sätt geom idirekt kotaktsmitta eller luftbure smitta. När ma hostar eller yser så sprids dels stora droppar som faller er relativt sabbt (efter e kapp meter) dels midre droppar som ka spridas i lufte och adas i av adra persoer. De stora droppara ka å och smitta adra direkt eller via tex häder. Geom kotakt, tex är ma skakar had, ka ma också föra över smitta till adra mäiskor. Små bar som slickar och suger på leksaker för över smittäme till leksakera, där de seda blir kvar och ka smitta ästa bar. Det är också bra att lära bare att ma ite skall peta så mycket i ögo och äsa. Det är ett valigt sätt att föra de smittäme (virus och bakterier) som ma råkat få på hädera i i kroppe. För ytterligare iformatio kotakta projektledare: 7

8 Hur behadlar ma förkyligar? Det är viktigt att dricka mycket om ma har feber. Glass är också bra och räkas faktiskt som dryck. Ma skall också vila mycket är ma är förkyld. Om ma har feber ka ma ta feberedsättade medici, t ex Alvedo, Curado, Paodil. Oftast går förkyligar över av sig själv me om ma fortfarade har feber efter fem dagar skall ma kotakta läkare. Då ka det vara e bakterieifektio. Om baret är mycket håglöst och matt och ite vill dricka skall föräldrara kotakta läkare. Mer iformatio till lärare Det fis iga läkemedel som ka bota förkyligar som orsakas av virus. Virus har lätt för att förädra sig, det gör att det är svårt att framställa medicier som ka käa ige och slå ut dem. Det iebär också att det är svårt för kroppe att skapa immuitet mot förkyligsvirus. Det räcker ite att bli sjuk för att ma skall utveckla immuitet, kroppes immuförsvar lär sig att käa ige just det viruset som smittat de, me ästa gåg samma virus passerar ka det ha ädrat sia egeskaper till oigekälighet. Ma ka däremot försöka lidra förkylige. Det ka vara svårt att sova med täppt äsa. Om ma höjer säges huvudäda med e extra kudde så ka det lidra. Det fis också avsvällade äsdroppar eller ässprej. Det fis måga huskurer som behadlar förkyligar, t ex vitlök och C-vitami. Det fis två skäl till att ma skall dricka mycket är ma är förkyld. Det är viktigt att ersätta de vätska som förloras är ma svettas av feber och vätska lidrar också irritatioe i slemhiora. 8 För ytterligare iformatio kotakta projektledare:

9 Peicilli och adra läkemedel iehållade atibiotika ka döda bakterier...me ite virus. Peicilli och adra sorters atibiotika skrivs iblad ut av läkare vid förkylig. Vid allvarligare luftvägsifektioer, som lugiflammatio samt vissa öroiflammatioer och halsifektioer, är det helt korrekt att ge atibiotika. Däremot ite vid valiga förkyligar. Det beror på att de allra valigaste orsake till förkyligar är virus. Peicilli och adra atibiotika fugerar ite mot virus och ka ite hämma deras tillväxt. Mot valiga förkyligsvirus fis ige botade medici. Overheadbild 10: Doktor ka avgöra vilke sorts luftvägsifektio som drabbat baret, det vill säga om det är e förkylig som orsakats av virus eller bakterier. Mer iformatio till lärare Atibiotika är ett samligsam för alla de läkemedel som aväds för att behadla ifektioer som orsakas av bakterier. Peicilli är kaske de mest käda type av atibiotika me det fis måga fler. Peicilli upptäcktes av e slump. De första atibiotikamediciera var framställda på aturlig väg, u framställs atibiotika i laboratorier. De första atibiotikamediciera kom på 30-talet. Atibiotika är läkemedel som bara påverkar bakterieceller, ite kroppes ega celler. De påverkar bara biologiska processer som fis i bakterier. Atibiotika ka till exempel döda bakterier geom att hidra dem frå att bygga upp cellväggar vilket leder till att de dör. De ka också hidra adra processer i bakteriera. Eftersom virus och bakterier ser helt olika ut och fugerar olika ka atibiotika bara döda bakterier, ite virus. E valig missuppfattig är att olika atibiotikasorter är olika starka. Detta stämmer ite. Det fis vissa atibiotika som ka döda måga sorters bakterier samtidigt (bredspektrum-atibiotika, tex tetracykli) och det fis adra atibiotika som är mer fokuserade och dödar ett midre atal bakterie-sorter på e gåg (smalspektrum-atibiotika, t ex Pecilli V). För ytterligare iformatio kotakta projektledare: 9

10 Resisteta bakterier Bakterier ka lära sig hur ma försvarar sig mot atibiotika, t ex mot peicilli. Bakteriera har då blivit resisteta, motstådskraftiga och läkemedlet hjälper ite lägre. För att bli frisk måste ma få e aa sorts atibiotika. De resisteta bakteriera ka dessutom spridas till adra mäiskor. Overheadbild 11: För att ite lära bakteriera hur ma försvarar sig mot atibiotika så bör ma udvika att ge det i oöda. Till exempel behövs ite peicilli och adra atibiotika mot valiga förkyligsvirus. Mer iformatio till lärare Det är bakterier som blir resisteta, ite mäiskor. Mäiskor ka bli smittade av resisteta bakterier me det är ite mäiskora som blir resisteta. Resistet betyder att ett visst atibiotika ite lägre fugerar tillfredställade, bakteriera har blivit immua mot just de type av atibiotika. I laboratoriet ka ma göra resistesprövigar. Ma tar prov frå patiete och udersöker vilka typer av atibiotika som fugerar för att döda bakterie patiete blivit ifekterad av och vilka atibiotika dessa bakterier är resisteta mot. I måga läder har ma stora problem med resistes. När det gäller vissa bakterier ka det vara svårt att hitta ågot atibiotika som fortfarade fugerar, dessa bakterier är resisteta mot ästa allt. I Sverige är situatioe äu uder kotroll och vi har iga stora problem. Dock har vi e ökig av resisteta stafylokocker (stafylokocker ka orsaka sårifektioer) och peicilliresisteta peumokocker (peumokocker ka orsaka lugiflammatio och öroiflammatio). E bakterie ka dela med sig av si resistes till e aa bakterie geom att föra över geer som iehåller dea iformatio. Resistes är kopplat till avädig av atibiotika. Att resistessituatioe ite är så allvarlig i Sverige hör ihop med att vi har e reglerad avädig. Vi ka bara köpa atibiotika med recept på apotek. Dessvärre är det fortfarade möjligt att köpa atibiotika uta recept i adra läder. 10 För ytterligare iformatio kotakta projektledare:

11 Tips för fördjupig I klassrummet: Udersök vilka bakterier som aväds i livsmedel. Låt bare rita virus och bakterier. Rita e karta över hur virus och bakterier spridas frå e perso till e aa. Låt bare hålla föredrag för ygre skolkamrater om det de lärt sig. Låt dem bli hälsoambassadörer. Projekt/fördjupigsuppgifter, bar som forskare : Hur måga vuxa vet vad ett virus är? Hur måga vuxa vet skillade mella virus och bakterier? Gör e udersökig blad de vuxa i omgivige. Hur måga vuxa vet hur smitta sprids? Gör e udersökig blad de vuxa. Hur läge ka bakterier och virus överleva på leksaker? Hur lågt frå kroppe sprids bakterier och virus är ma yser eller hostar? Rig till e sjukhushygieiker och fråga. Låt elevera göra e udersökig blad släkt och väer om vilka olika huskurer det fis för att behadla förkyligar. Studiebesök: Boka ett studiebesök på sjukhusets bakteriologiska laboratorium och titta på hur ma odlar bakterier. För ytterligare iformatio kotakta projektledare: 11

12 Detta material är framtaget med stöd av STRAMA (Strategigruppe för Ratioell Atibiotika-avädig och Miskad Atibiotikaresistes) och distribueras i samarbete med Apoteket AB. Syftet är att uppmärksamma att valiga förkyligar ite alltid behöver behadlas med atibiotika uta ka lidras med till exempel dryck, glass, feberedsättade medici och vila. Illustratioer: Cari Flesburg Foto: Mali Eglud Medicisk graskig: Läkare vid ifektioskliike vid Akademiska sjukhuset i Uppsala Text och form: Charlotte Kristiasso, Guilla Skoog, Kristia Ludh För mer iformatio kotakta: 12 För ytterligare iformatio kotakta projektledare:

Föreläsning 3. 732G04: Surveymetodik

Föreläsning 3. 732G04: Surveymetodik Föreläsig 3 732G04: Surveymetodik Dages föreläsig Obudet slumpmässigt urval (OSU) Populatiosparametrar och stickprovsstatistikor Vätevärdesriktighet Ädliga och oädliga populatioer Medelvärde, adel Kofidesitervall

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1(10) Svar lämat av (kommu, ladstig, orgaisatio etc.): Remiss Remissvar lämas i kolume Tillstyrkes term och Tillstyrkes (iitio) och evetuella sypukter skrivs i kolume Sypukter. Begreppe redovisas i Socialstyrelses

Läs mer

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts:

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts: Webprogrammerig och databaser Koceptuell datamodellerig med Etitets-Relatiosmodelle Begrepps-modellerig Mål: skapa e högivå-specifikatio iformatiosiehållet i database Koceptuell modell är oberoede DBMS

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Stadsvikes VC Syfte med deltagadet i Geombrott Att öka tillite och trygghete till de vård som bedrivs i det ega hemmet för de palliativa patiete. Teammedlemmar Eva Lidström eva.lidstrom@ll.se Viktoria

Läs mer

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

Borel-Cantellis sats och stora talens lag Borel-Catellis sats och stora tales lag Guar Eglud Matematisk statistik KTH Vt 2005 Iledig Borel-Catellis sats är e itressat och avädbar sats framför allt för att bevisa stora tales lag i stark form. Vi

Läs mer

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering Databaser desig och programmerig Desig processe ER-modellerig Programutvecklig Förstudie, behovsaalys Programdesig, databasdesig Implemetatio Programdesig, databasdesig Databasdesig Koceptuell desig Koceptuell

Läs mer

KMR. mjölkersättning för kattungar BRUKSANVISNING. www.kruuse.com

KMR. mjölkersättning för kattungar BRUKSANVISNING. www.kruuse.com KMR mjölkersättig för kattugar BRUKSANVISNING De bästa starte för e yfödd kattuge är självklart att dia mammas mjölk. För e yfödd kattuge är det framför allt viktigt att få i sig mammas mjölk de två första

Läs mer

Många tror att det räcker

Många tror att det räcker Bästa skyddet Måga vet ite hur familje drabbas ekoomiskt om ågo dör eller blir allvarligt sjuk. Här berättar Privata Affärer vilket skydd du har och hur du ka förbättra det. Av Aika Rosell och Igrid Kidahl

Läs mer

Duo HOME Duo OFFICE. Programmerings manual SE 65.044.20-1

Duo HOME Duo OFFICE. Programmerings manual SE 65.044.20-1 Duo HOME Duo OFFICE Programmerigs maual SE 65.044.20-1 INNEHÅLL Tekiska data Sida 2 Motage Sida 3-5 Programmerig Sida 6-11 Admiistrerig Sida 12-13 Hadhavade Sida 14-16 TEKNISKA DATA TEKNISK SPECIFIKATION

Läs mer

För rörformiga instrument, slangar och liknande krävs speciella insatser för genomspolning för att få ett fullgott resultat.

För rörformiga instrument, slangar och liknande krävs speciella insatser för genomspolning för att få ett fullgott resultat. Sida 1 av 6 Avisig för kvalitetssäkrig av spol- och diskdesifektorer 141203 Avisig primärvård Föremål och istrumet avsedda för flergågsbruk ska regöras och desifekteras efter avädig i e värmedesifektor.

Läs mer

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner Istitutioe för data- och elektrotekik Digital sigalbehadlig Fösterfuktioer 2-2-7 Fösterfuktioer aväds för att apassa mätserie vid frekvesaalys via DFT och FFT samt vid dimesioerig av FIR-filter via ivers

Läs mer

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart KOD: Kurskod: PC106/PC145 Kurs 6: Persolighet, hälsa och socialpsykologi (15 hp) Datum: 3/8 014 Hel- och halvfart VT 14 Provmomet: Socialpsykologi + Metod Tillåta hjälpmedel: Miiräkare Asvarig lärare:

Läs mer

Smärtlindring vid medicinsk abort

Smärtlindring vid medicinsk abort Smärtlidrig vid medicisk abort EN JÄMFÖRANDE STUDIE VETENSKAPLIGT ARBETE UNDER ST ELIN SJÖLANDER HANDLEDARE MARIE BOLIN Itroduktio Smärta vid medicisk abort valig, smärtlidrig vid medicisk abort dåligt

Läs mer

ESBILAC. mjölkersättning för hundvalpar BRUKSANVISNING. www.kruuse.com

ESBILAC. mjölkersättning för hundvalpar BRUKSANVISNING. www.kruuse.com ESBILAC mjölkersättig för hudvalpar BRUKSANVISNING De bästa starte för e yfödd valp är självklart att dia tike och få i sig mammas mjölk. Modersmjölke iehåller allt som de små behöver i form av ärigsäme,

Läs mer

Geometriska summor. Aritmetiska summor. Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som. Geometriska talföljder kallar vi talföljder som

Geometriska summor. Aritmetiska summor. Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som. Geometriska talföljder kallar vi talföljder som Aritmetiska summor Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som, 4, 6, 8, 10, 1, 14, 000, 1996, 199, 1988, 0.1, 0., 0.3, 0.4, för vilka differese mella på varadra följade tal kostat. Aritmetiska summor

Läs mer

Databaser - Design och programmering. Databasdesign. Kravspecifikation. Begrepps-modellering. Design processen. ER-modellering

Databaser - Design och programmering. Databasdesign. Kravspecifikation. Begrepps-modellering. Design processen. ER-modellering Databaser desig och programmerig Desig processe Databasdesig Förstudie, behovsaalys ER-modellerig Kravspecifikatio För att formulera e kravspecifikatio: Idetifiera avädare Studera existerade system Vad

Läs mer

SveTys. Affärskultur i Tyskland. Vad är det? Och vad ska jag tänka på?

SveTys. Affärskultur i Tyskland. Vad är det? Och vad ska jag tänka på? SveTys Affärskultur i Tysklad Vad är det? Och vad ska jag täka på? 2 Affärskultur i Tysklad Vad är det? Och vad ska jag täka på? 2008 SveTys, Uta Schulz, Reibek 3 Iledig När ma gör affärer i Tysklad eller

Läs mer

TRIBECA Finansutveckling

TRIBECA Finansutveckling TRIBECA Rådgivare iom fiasiella helhetslösigar TRIBECA a s k r e i v g S f a s k r i e v g S f g g r r e e a r a r e e i i f f TRIBECA s målsättig är att bidra med råd & produkter som hela tide gör att

Läs mer

Fråga: Erbjuder ni någon utbildning för förskrivare och apotekspersonal för att kunna använda webbapplikationerna på ett effektivt sätt?

Fråga: Erbjuder ni någon utbildning för förskrivare och apotekspersonal för att kunna använda webbapplikationerna på ett effektivt sätt? FAQ för det ya licessystemet KLAS Fråga: Hur skickar jag som förskrivare i mi licesmotiverig i KLAS? Svar: Läk fis på lv.se/lices uder Skapa licesmotiverig. Fråga: Varför ska jag som förskrivare skicka

Läs mer

MTC. Förstklassig forskning och utbildning i internationell miljö

MTC. Förstklassig forskning och utbildning i internationell miljö Istitutioe för Mikrobiologi, Tumör- och Cellbiologi (MTC) MTC Förstklassig forskig och utbildig i iteratioell miljö Fakta om MTC Talare, moderatorer och orgaisatörer vid MTCs 15-årsjubileumssymposium på

Läs mer

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I MS-A0409 Grudkurs i diskret matematik Sammafattig, del I G. Gripeberg Aalto-uiversitetet 2 oktober 2013 G. Gripeberg (Aalto-uiversitetet) MS-A0409 Grudkurs i diskret matematiksammafattig, del 2Ioktober

Läs mer

2. Konfidensintervall för skillnaden mellan två proportioner.

2. Konfidensintervall för skillnaden mellan två proportioner. Föreläsig 12 LV1, Torsdag 12/10 Upplägg 1. Kofidesitervall för proportioer. 2. Kofidesitervall för skillade mella två proportioer. 3. Grafteori Kofidesitervall för proportioer Atag att vi vill skatta adele

Läs mer

Extrem prestanda Nu utan BPA UPPLEV DEN FANTASTISKA STYRKAN HOS VÅRA BPA-FRIA PRODUKTER

Extrem prestanda Nu utan BPA UPPLEV DEN FANTASTISKA STYRKAN HOS VÅRA BPA-FRIA PRODUKTER Extrem prestada Nu uta BPA UPPLEV DEN FANTASTISKA STYRKAN HOS VÅRA BPA-FRIA PRODUKTER Formar för kall och varm mat BPA-fritt kommersiellt produktsortimet för livsmedelsservice Rubbermaid Commercial har

Läs mer

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys Luds tekiska högskola Matematikcetrum Matematisk statistik STATISTISKA METODER FÖR SÄKERHETSANALYS FMS065, HT-15 Datorövig 2 Fördeligar iom säkerhetsaalys I dea datorövig ska vi studera ågra grudläggade

Läs mer

FRÖN. i parken, skogen, eller vid huset där du bor. Här har jag gjort en blomma och öron till min hare av askfrön. askfrö. askblad

FRÖN. i parken, skogen, eller vid huset där du bor. Här har jag gjort en blomma och öron till min hare av askfrön. askfrö. askblad KRISTINA DIGMAN FRÖN Frö ka se ut på tuse sätt. Somliga är så små och lätta att de kappt sys, adra är stora och tuga. Kastajer, ötter, kärora i äpplet eller apelsie du äter, de är frö allihop! Det fis

Läs mer

Hur månfa indianer...? och andra gåtor Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Att arbeta med gåtor. Lek med ord och bokstäver

Hur månfa indianer...? och andra gåtor Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Att arbeta med gåtor. Lek med ord och bokstäver Lärarmaterial sida 1 Författare: Keld Peterse Vad hadlar boke om? Här får ma täka till! Ka du lösa gåtora? Mål frå Lgr 11: Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att apassa läsige efter

Läs mer

god stiftelsepraxis www.saatiopalvelu.fi

god stiftelsepraxis www.saatiopalvelu.fi god stiftelsepraxis SÄÄTIÖIDEN JA RAHASTOJEN NEUVOTTELUKUNTA RY DELEGATIONEN FÖR STIFTELSER OCH FONDER RF www.saatiopalvelu.fi 1 Cotets God stiftelsepraxis 1 Iledig 3 2 God stiftelsepraxis 3 Stipedier

Läs mer

Östersjön är ett unikt men hotat hav. Efter den här lektionen kommer du att veta:

Östersjön är ett unikt men hotat hav. Efter den här lektionen kommer du att veta: Östersjöambassadör Östersjö är ett uikt me hotat hav. Efter de här lektioe kommer du att veta: vilke betydelse Östersjö har som ekosystem varför Östersjö är ett hotat hav vad du ka göra för att rädda Östersjö

Läs mer

Universitetet: ER-diagram e-namn

Universitetet: ER-diagram e-namn Databaser Desig och programmerig Fortsättig på relatiosmodelle: Normaliserig fuktioella beroede ormalformer iformatiosbevarade relatiosschemauppdelig Varför ormalisera? Metod att skydda oss frå dum desig

Läs mer

Frisörens arbetsmiljö

Frisörens arbetsmiljö Frisöres arbetsmiljö Iehåll De goda arbetsmiljö 3 Saloge som arbetslokal 4 Hälsa 9 Riskmomet i arbetet 11 Hygie 15 Belastigsergoomi 17 Arbetsklimat 18 Säkerhet 21 Rå, hot och våld 23 Miljöavfall 25 Tips

Läs mer

Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. KOD: Kurskod: PC106/PC145 Persolighet, hälsa och socialpsykologi (15 hp) Datum: 4/5 014 Hel- och halvfart VT14 Provmomet: Socialpsykologi + Metod Tillåta hjälpmedel: Miiräkare Asvarig lärare: Niklas Frasso

Läs mer

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes Lijär Algebra (lp 1, 2016) Lösigar till skrivuppgifte Julia Brades Uppgift 1. Betecka mägde av alla matriser med M(). Vi har e elemetvist defiierad additio av två matriser A, B M(). De är defiierad geom

Läs mer

Försöket med trängselskatt

Försöket med trängselskatt STATISTISKA CENTRALBYRÅN m 1(5). Nilo Trägelkatt Förlag frå Ehete för pritatitik Ehete för pritatitik förelår att å kallad trägelkatt ka täcka i KI frå och med idex aveede jauari 26. Trägelkatte ave då

Läs mer

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet?

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet? Statistisk aalys Vilka slutsatser ka dras om populatioe med resultatet i stickprovet som grud? Hur säkra uttalade ka göras om resultatet? Mats Guarsso Tillämpad matematik III/Statistik - Sida 83 Exempel

Läs mer

Introduktion till statistik för statsvetare

Introduktion till statistik för statsvetare "Det fis iget så praktiskt som e bra teori" November 2011 Bakgrud Stadardiserig E saolikhetsekvatio Kosekves av stora tales lag Stora tales lag ger att är slumpvariablera X i är oberoede, med e och samma

Läs mer

förebygg.nu Ett kvitto på att vi är på rätt väg Om att vara anhörig till EN missbrukare När mamma 11-12 november 2015

förebygg.nu Ett kvitto på att vi är på rätt väg Om att vara anhörig till EN missbrukare När mamma 11-12 november 2015 11-12 ovember 2015 förebygg.u Om att vara ahörig till EN missbrukare S sida 5 När mamma eller pappa sitter i fägelse S sida 4 Ett kvitto på att vi är på rätt väg Foto Sofia Sabel Nia Gual Årets förebyggare

Läs mer

Föreskrift. om publicering av nyckeltal för elnätsverksamheten. Utfärdad i Helsingfors den 2. december 2005

Föreskrift. om publicering av nyckeltal för elnätsverksamheten. Utfärdad i Helsingfors den 2. december 2005 Dr 1345/01/2005 Föreskrift om publicerig av yckeltal för elätsverksamhete Utfärdad i Helsigfors de 2. december 2005 Eergimarkadsverket har med stöd av 3 kap. 12 3 mom. i elmarkadslage (386/1995) av de

Läs mer

Design mönster. n n n n n n. Command Active object Template method Strategy Facade Mediator

Design mönster. n n n n n n. Command Active object Template method Strategy Facade Mediator Desig möster Desig möster Commad Active object Template method Strategy Facade Mediator Commad Ett av de eklaste desig möstre Me också mycket avädbart Ett grässitt med e metod Comm ad do()

Läs mer

Allmänna avtalsvillkor för konsument

Allmänna avtalsvillkor för konsument Godkäare 7.2 Kudakuta Godkät Kommuikatio Distributio Kudservice Kommuikatio, deltagade och samråd Allmäa avtalsvillkor för kosumet för leveras av fjärrvärme Allmäa avtalsvillkor för kosumet för leveras

Läs mer

Enkät inför KlimatVardag

Enkät inför KlimatVardag 1 Ekät iför KlimatVardag Frågora hadlar om dia förvätigar på och uppfattigar om projektet, samt om hur det ser ut i ditt/ert hushåll idag. Ekäte är uderlag för att hushållet ska kua sätta rimliga och geomförbara

Läs mer

Kollektivt bindande styre på global nivå

Kollektivt bindande styre på global nivå Iteratioell ivå Global, regioal eller mellastatlig? Allt fler viktiga politiska frågor går ite lägre att lösa på atioell ivå. Folk över hela världe berörs exempelvis av växthuseffekte. Vad fis det för

Läs mer

Parkerings- och handelsutredning Kristianstad centrum

Parkerings- och handelsutredning Kristianstad centrum Parkerigs- och hadelsutredig Kristiastad cetrum Del 1: Parkerigsstrategi, kompletterade iveterig 2011-11-21 Beställare Kristiastad kommu Aders Magusso Joha Gomér Lars Nyström Atkis Simo Radahl, Atkis Eli

Läs mer

CONSTANT FINESS SUNFLEX

CONSTANT FINESS SUNFLEX Luex terrassarkiser. Moterigs- och bruksavisig CONSTNT FINESS SUNFLEX 5 6 Markises huvudkopoeter och ått Placerig av kobikosol rklockor och justerig Parallelljusterig vädig och skötsel Huvudkopoeter och

Läs mer

MARKNADSPLAN Kungälvs kommun 2010-2014

MARKNADSPLAN Kungälvs kommun 2010-2014 MARKNADSPLAN Kugälvs kommu 2010-2014 Fastställd av KF 2010-06-17 1 Iehåll Varför e markadspla? 3 Mål och syfte 4 Markadsförutsättigar 5 Processer, styrig och orgaisatio 6 Politisk styrig 7 Politisk styrig,

Läs mer

Så här kommer byggherren och entreprenören överens om energianvändningen

Så här kommer byggherren och entreprenören överens om energianvändningen Så här kommer byggherre och etrepreöre överes om eergiavädige Så här kommer byggherre och etrepreöre överes om eergiavädige Sveby står för Stadardisera och verifiera eergiprestada i byggader och är ett

Läs mer

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26 Avdelige för elektriska eergisystem EG225 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårtermie 25 Tetame 9 mars, 8: 2:, Q22, Q26 Istruktioer Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet. Det är valfritt att också

Läs mer

Innehåll Grafräknaren och diskret matematik...1 Vad handlar diskret matematik om?...1 Permutationer och kombinationer...3 Något om heltalsräkning...

Innehåll Grafräknaren och diskret matematik...1 Vad handlar diskret matematik om?...1 Permutationer och kombinationer...3 Något om heltalsräkning... Iehåll Grafräkare och diskret matematik...1 Vad hadlar diskret matematik om?...1 Permutatioer och kombiatioer...3 Något om heltalsräkig...4 Modulusoperator...4 Faktoriserig i primfaktorer...5 Talföljder...7

Läs mer

Ångestrapporten 2013. Om kvinnors erfarenheter som patienter och anhöriga

Ångestrapporten 2013. Om kvinnors erfarenheter som patienter och anhöriga Ågestappote 2013 Om kvios efaehete som patiete och ahöiga 1 Måga eve sitt iv med ågest Måga fe kvio ä mä dabbas ågo gåg i ivet av e ågestsjukdom. Nämae 1 800 kvio ha i de hä udesökige svaat på vad de ha

Läs mer

Samtal med Karl-Erik Nilsson

Samtal med Karl-Erik Nilsson Samtal med Karl-Erik Nilsso,er Ert av Svesk Tidskrifts redaktörer, Rolf. Ertglud, itejuar här Karl-Erik Nilsso, ar kaslichej på TCO och TCO:s represetat ed i litagarfodsutredige. er e t or så å g. ). r

Läs mer

Utlandskyrkans krisberedskap

Utlandskyrkans krisberedskap Utladskyrkas krisberedskap hadbok för beredskapsplaerig Kyrkokasliet Uppsala Sveska kyrkas kriscetrum 2 Kotaktiformatio veska kyrka i utladet S Kyrkokasliet 751 70 Uppsala Tel. 018-16 95 00 www.sveskakyrka.se

Läs mer

Identfiera orsaker och ge förslag på åtgärder och resultatmått Åtgärdstyp Ska risken åtgärdas genom att orsaken: Bakomliggande orsaker

Identfiera orsaker och ge förslag på åtgärder och resultatmått Åtgärdstyp Ska risken åtgärdas genom att orsaken: Bakomliggande orsaker Risk (möjlighet att e egativ RiskID Beskrivig av risk 4.1 R1 Öskemåle kommer osorterat och geererar måga aalyser - ökad arbetsisats och kostader Ma hittar ite 4.1 R2 produktera i lista 4.2 R3 Svårigheter

Läs mer

Applikationen kan endast användas av enskilda användare med förtroenderapportering.

Applikationen kan endast användas av enskilda användare med förtroenderapportering. Aktiverig mobil app 1 Aktiverig mobil app Aktiverig mobil app aväds för att koppla e eskild avädare till Visma Agdas mobilapplikatio. Applikatioe ka edast avädas av eskilda avädare med förtroederapporterig.

Läs mer

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 20 januari 2007, kl. 09.00-13.00

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 20 januari 2007, kl. 09.00-13.00 0.01.007 Tetame i Statistik, STA A13 Deltetame, 5p 0 jauari 007, kl. 09.00-13.00 Tillåta hjälpmedel: Bifogad formel- och tabellsamlig (skall retureras) samt miiräkare. Asvarig lärare: Haah Hall Övrigt:

Läs mer

Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) 26 mars 2004, klockan

Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) 26 mars 2004, klockan Karlstads uiversitet Istitutioe för iformatiostekologi Avdelige för Statistik Tetame i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäg) 6 mars 004, klocka 14.00-19.00 Tillåta hjälpmedel: Bifogad formelsamlig (med

Läs mer

Solgläntans föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13

Solgläntans föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13 1 s föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läset 2012/13 Iehåll: Iledig 2 Förutsättigar...2 Bedömig av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 6 Slutord 7 Bilaga: Resultat - seaste

Läs mer

Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåne under tiden 1985-07-01 och framåt i tiden.

Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåne under tiden 1985-07-01 och framåt i tiden. Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåe uder tide 1985-07-01 och framåt i tide. Översikte grudar sig på e iveterig, som hela tide är pågåede. Atalet och urval av ärede ka komma att förädras

Läs mer

För att minimera de negativa hälsokonsekvenserna av tunnelluft finns i dagsläget tre metoder;

För att minimera de negativa hälsokonsekvenserna av tunnelluft finns i dagsläget tre metoder; MKB till detaljpla Förbifart Stockholm Hälsoeffekter av tuelluft Studier idikerar att oöskade korttidseffekter, blad aat ökat atal iflammatiosmarkörer, börjar uppstå vid e expoerig som motsvaras av tuelluft

Läs mer

AMF. I princip är det bara möjligt att flytta privat sparande och sparande där avtalet tecknats efter den 2 februari i fjol.

AMF. I princip är det bara möjligt att flytta privat sparande och sparande där avtalet tecknats efter den 2 februari i fjol. Välj att flytta dia Utyttja di flytträtt om du ka. Det är Privata Affärers råd u är regeriges tillfälliga flyttstopp hävs de 1 maj. Flyttstoppet ifördes i februari i fjol som e direkt följd av Damarksmålet.

Läs mer

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 5 juni 2004, kl

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 5 juni 2004, kl Karlstads uiversitet Istitutioe för iformatiostekologi Avdelige för statistik Tetame i Statistik, STA A13 Deltetame, 5p 5 jui 004, kl. 09.00-13.00 Tillåta hjälpmedel: Asvarig lärare: Övrigt: Bifogad formel-

Läs mer

Frasstrukturgrammatik

Frasstrukturgrammatik UALA UNIVERITET Metoder och tillämpigar i språktekologie Istitutioe för ligvistik och filologi Föreläsigsateckigar Mats Dahllöf http://stp.lig.uu.se/~matsd/uv/uv07/motist/ Oktober 2007 Frasstrukturgrammatik

Läs mer

Produsert for bevegelses hemmede, og er det mest fleksible og variasjonrike alternativ på markedet. Tilpasnings-mulighetene er nesten ubegrensede.

Produsert for bevegelses hemmede, og er det mest fleksible og variasjonrike alternativ på markedet. Tilpasnings-mulighetene er nesten ubegrensede. VÄSTIA DUSJROM Produsert for bevegelses hemmede, og er det mest fleksible og variasjorike alterativ på markedet. Tilpasigs-mulighetee er este ubegresede. HML Hjelpemiddel-leveradøre AS Braderudv. 90, 2015

Läs mer

Föreläsning G04 Surveymetodik 732G19 Utredningskunskap I

Föreläsning G04 Surveymetodik 732G19 Utredningskunskap I Föreläsig 5 732G04 Surveymetodik 732G19 Utredigskuskap I Dages föreläsig Klusterurval Estegs klusterurval Tvåstegs klusterurval Klusterurval med PPS 2 Klusterurval De urvalsdesiger som diskuterats hittills

Läs mer

Mätbar vetskap om nuläget och tydliga målbilder om framtiden. Genomför en INDICATOR självvärdering och nulägesanalys inom tre veckor

Mätbar vetskap om nuläget och tydliga målbilder om framtiden. Genomför en INDICATOR självvärdering och nulägesanalys inom tre veckor Mätbar vetskap om uläget och tydliga målbilder om framtide Geomför e INDICATOR självvärderig och ulägesaalys iom tre veckor Självvärderig e del av dokumetatioskravet i ya skollage Skollage ställer också

Läs mer

Kompletterande kurslitteratur om serier

Kompletterande kurslitteratur om serier KTH Matematik Has Thuberg 5B47 Evariabelaalys Kompletterade kurslitteratur om serier I Persso & Böiers.5.4 itroduceras serier, och serier diskuteras också i kapitel 7.9. Ia du läser vidare här skall du

Läs mer

Familje- juridik Här är dina rättigheter. Bostad& fastighet. Sambo eller gift? Sambo eller gift? Privata Affärers serie om. Del 3

Familje- juridik Här är dina rättigheter. Bostad& fastighet. Sambo eller gift? Sambo eller gift? Privata Affärers serie om. Del 3 Äkteskap& samboförhållade Huvudregel eligt sambolage är att bostad och bohag, som skaffats för Är i ekoomiskt jämställda, det vill säga har ugefär lika stora skulder eller tillgågar, har det kaske ite

Läs mer

INSTALLATIONSMANUAL COBRA 8800/8900 CAN

INSTALLATIONSMANUAL COBRA 8800/8900 CAN INSTALLATIONSMANUAL COBRA 8800/8900 CAN DRA UT MITTSEKTIONEN MED INSTALLATIONSSCHEMAT. INNEHÅLL 8808 8805 Larmehet 03CB0364A 10SA0623A Kablage Moterigspåse KA0001STSAA Ultraljudsesorer 04PC3600B 8800USER

Läs mer

Vägen till energiklassad personal. Kurskatalog Fastighetsautomation. www.siemens.se/utbildning

Vägen till energiklassad personal. Kurskatalog Fastighetsautomation. www.siemens.se/utbildning Väge till eergiklassad persoal Kurskatalog Fastighetsautomatio www.siemes.se/utbildig Vi ka ge er vad som krävs Fastighetsägare påverkas av EU s direktiv om byggaders eergiprestada. Ett område behadlar

Läs mer

Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson, Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson, Sveriges Byggindustrier

Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson, Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson, Sveriges Byggindustrier Säkra materiallyft Prevet är e ideell föreig iom arbetsmiljöområdet med Sveskt Närigsliv, LO och PTK som huvudmä. Vår uppgift är att tillsammas med huvudmäe förmedla kuskap krig arbetsmiljöfrågor och utveckla

Läs mer

ute Jotun Mur FÄRGKARTA INSPIRATION VÄGLEDNING Fasadefarge: 4456 Idyll Jotun Mur Silikonemulsion Färg Professionellt resultat helt enkelt

ute Jotun Mur FÄRGKARTA INSPIRATION VÄGLEDNING Fasadefarge: 4456 Idyll Jotun Mur Silikonemulsion Färg Professionellt resultat helt enkelt ute Jotu Mur FÄRGKARTA INSPIRATION VÄGLEDNING Fasadefarge: Jotu Mur Silikoemulsio Färg Professioellt resultat helt ekelt Vikte av ett diffusiosöppet färgsystem Jotu Mur Silikoemulsio Jotu är e ledade leveratör

Läs mer

Förena Förbättra Förändra

Förena Förbättra Förändra Lässamordig ANDT Förea Förbättra Förädra Lässamordara för ANDT-frågor arbetar med olika förebyggade åtgärder iom alkolhol- och drogområdet. I vår lässamordarroll igår att förverkliga de politiska mål som

Läs mer

En tablett innehåller 5 mg solifenacinsuccinat, vilket motsvarar 3,8 mg solifenacin. Hjälpämne: laktosmonohydrat (107,5 mg)

En tablett innehåller 5 mg solifenacinsuccinat, vilket motsvarar 3,8 mg solifenacin. Hjälpämne: laktosmonohydrat (107,5 mg) PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Vesicare 5 mg filmdragerad tablett Vesicare 10 mg filmdragerad tablett 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Vesicare 5 mg filmdragerad tablett: E tablett iehåller

Läs mer

Lektion 3 Kärnan Bindningsenergi och massdefekt

Lektion 3 Kärnan Bindningsenergi och massdefekt Lektio 3 Kära Bidigseergi och assdefekt Några begre och beteckigar Nuklid Nukleo Isotoer Isobarer Masstal A Atouer Z E ato ed ett bestät atal rotoer och eutroer. Beteckas ofta A ed skrivsättet Z Xx där

Läs mer

Örserumsviken. Förorenade områden Årsredovisning. Ansvar för sanering av förorenade områden. Årsredovisningslagen och god redovisningssed

Örserumsviken. Förorenade områden Årsredovisning. Ansvar för sanering av förorenade områden. Årsredovisningslagen och god redovisningssed Föroreade område Årsredovisig Örserumsvike Birgit Fleig Auktoriserad revisor Sustaiability Director birgit.fleig@se.ey.com 19 september 2005 1 2 Årsredovisigslage och god redovisigssed Föroreade område

Läs mer

Kvinnohälsa 2012. Succékonferensen är tillbaka! Konferensen som ger dig ny kunskap och den senaste forskningen!

Kvinnohälsa 2012. Succékonferensen är tillbaka! Konferensen som ger dig ny kunskap och den senaste forskningen! Succékoferese är tillbaka! Kviohälsa 2012 Koferese som ger dig y kuskap och de seaste forskige! Sexologi - så blir du bättre på att möta sexuella frågor och problem Lär dig mer om gyekologisk cacer! Multikulturell

Läs mer

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer) Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Newto-Raphsos metod NEWTON-RAPHSONS METOD (e metod för umeris lösig av evatioer Måga evatioer är besvärligt och iblad äve omöjligt att lösa eat. Då aväder ma umerisa metoder

Läs mer

Universitetet: ER-diagram e-namn

Universitetet: ER-diagram e-namn Databaser Desig och programmerig Fortsättig på relatiosmodelle: Normaliserig fuktioella beroede ormalformer iformatiosbevarade relatiosschemauppdelig Varför ormalisera? Metod att skydda oss frå dum desig

Läs mer

Bilaga 1 Schematisk skiss

Bilaga 1 Schematisk skiss Bilaga 1 Schematisk skiss Kalkylbilaga till PM fördjupig JU140 2010-02-01 Baverket Norrbotiabaa Järvägsutredig 140 Dele läsgräse AC/BD - Piteå Bilaga 12 till PM Fördjupigg JU140 Iehållsförteckig Sida 1

Läs mer

Stöde skolas elevhälsa Handlingsplan läsåret 2013/2014

Stöde skolas elevhälsa Handlingsplan läsåret 2013/2014 Stöde skolas elevhälsa Hadligspla läsåret 2013/2014 Stöde skola, 860 13 Stöde 060 658 33 20 Sudsvalls kommu Iehållsförteckig ELEVHÄLSOPLAN FÖR STÖDE SKOLA... 3 STÖDE SKOLAS VISION...3 ELEVHÄLSA PÅ STÖDE

Läs mer

PTKs stadgar. Fastställda vid stämman 2009 06 16

PTKs stadgar. Fastställda vid stämman 2009 06 16 PTKs stadgar Fastställda vid stämma 2009 06 16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SYFTE OCH UPPGIFTER Syfte och uppgifter 3 Medlemskap 4 Orgaisatio 7 Stämma 8 Överstyrelse 12 Styrelse 15 Förhadligsorgaisatio 17 PTK-L

Läs mer

Plan för hasselmus vid Paradis, Sparsör

Plan för hasselmus vid Paradis, Sparsör 2010-06-28 Pla för hasselmus vid radis, Sparsör Bakgrud och syfte E pla för hasselmus har tagits fram i sambad med detaljplaeläggig av fastighet radis 1:4 i Sparsör, Borås Stad. Detaljpla syftar till att

Läs mer

Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåne under tiden 1985-07-01 och framåt i tiden.

Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåne under tiden 1985-07-01 och framåt i tiden. Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåe uder tide 1985-07-01 och framåt i tide. OBSERVERA att översikte grudar sig på e iveterig, som ite är klar! Atalet ärede och urval av ärede ka komma att

Läs mer

3M Personlig skyddsutrustning. 3M Korttidsoveraller. Tillverkade för bästa skydd. Designade för bästa. komfort. Under tryggare förhållanden

3M Personlig skyddsutrustning. 3M Korttidsoveraller. Tillverkade för bästa skydd. Designade för bästa. komfort. Under tryggare förhållanden 3M Persolig skyddsutrustig 3M Korttidsoveraller Tillverkade för bästa skydd Desigade för bästa komfort Uder tryggare förhållade Material som adas CE-kategori III Korttidsoveraller 3M Korttidsoverall 4515

Läs mer

REGULJÄRA SPRÅK (8p + 6p) 1. DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följande NFA över alfabetet {0,1}:

REGULJÄRA SPRÅK (8p + 6p) 1. DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följande NFA över alfabetet {0,1}: CD58 FOMEA SPÅK, AUTOMATE, OCH BEÄKNINGSTEOI, 5 p JUNI 25 ÖSNINGA EGUJÄA SPÅK (8p + 6p). DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följade NFA över alfabetet {,}:, a) kovertera ovaståede till e miimal

Läs mer

BRUKS- OCH SERVICEANVISNINGAR FÖR CENTRALENHET MODELL A Fig 1 Fig 2 Samtliga delar av städutrustige i fig. 2 igår ej som stadard i varje leveras. CENTRALENHET STÄDUTRUSTNING 1) Fastspäigsaordig A) Slagmuff

Läs mer

KONSEKVENSANALYS 1 (5) INDIVID ALT ORGANISATION (markera vad bedömningen avser)

KONSEKVENSANALYS 1 (5) INDIVID ALT ORGANISATION (markera vad bedömningen avser) KONSEKVENSANALYS 1 (5) INDIVID ALT ORGANISATION (markera vad bedömige avser) Orgaisatio Faktorer att bedöma Påverkar förädrige? Kosekves av förädrige Kosekvesbeskrivig Åtgärdsförslag Asv. sig Klart datum

Läs mer

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 13 mars 08

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 13 mars 08 TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 3 mars 8 Te i kurse HF3, 6H3, 6L3 MATEMATIK OCH MATEMATISK STATISTIK, Te i kurse HF ( Tidigare k 6H3), KÖTEORI OCH MATEMATISK STATISTIK, Skrivtid: 8:5-:5 Hjälpmedel:

Läs mer

Framtidsutredningen 2007 Vad kostar det tillgängliga och trygga Stockholm?

Framtidsutredningen 2007 Vad kostar det tillgängliga och trygga Stockholm? Framtidsutredige 2007 Vad kostar det tillgägliga och trygga Stockholm? I dea rapport kommer stades ekoomiska framtidsutsikter att diskuteras. Klarar stade äve fortsättigsvis av åtagadet att erbjuda e god

Läs mer

30 svar på de vanligaste frågorna om infektioner & antibiotika

30 svar på de vanligaste frågorna om infektioner & antibiotika 30 svar på de vanligaste frågorna om infektioner & antibiotika 1 2 Den här broschyren innehåller svar på några av de vanligaste frågorna kring infektioner och antibiotikabehandling. Svaren är granskade

Läs mer

Marknaden för PPM-förvaltning

Marknaden för PPM-förvaltning Nu är goda PPM- I dag fis det måga företag som vill placera dia PPM-pegar. Me du ska vara försiktig ofta kostar det mer ä det smakar. Markade för PPM-förvaltig har vuxit kraftigt det seaste året. Nu fis

Läs mer

Avsnitt 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget

Avsnitt 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget Säkerhetsdatablad Upphovsrätt, 2015, 3M Compay Samtliga rättigheter förbehålla. Kopierig och/eller edladdig av dea iformatio i syfte att tillgodogöra sig 3M :s produkter på tillbörligt sätt är tillåte

Läs mer

Tentamen i Matematisk statistik för V2 den 28 maj 2010

Tentamen i Matematisk statistik för V2 den 28 maj 2010 Tetame i Matematisk statistik för V de 8 maj 00 Uppgift : E kortlek består av 5 kort. Dessa delas i i färger: 3 hjärter, 3 ruter, 3 spader och 3 klöver. Kortleke iehåller damer, e i varje färg. Ata att

Läs mer

Subsystem. Klasser är ett bra sätt att organisera små system. Klasser är för små enheter för att organisera stora system

Subsystem. Klasser är ett bra sätt att organisera små system. Klasser är för små enheter för att organisera stora system Desig av subsystem Subsystem Klasser är ett bra sätt att orgaisera små system Klasser är för små eheter för att orgaisera stora system Större eheter behövs för orgaiserige Subsystem Sex priciper diskuteras

Läs mer

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion.

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion. Idutio och Biomialsatse Vi fortsätter att visa hur matematisa påståede bevisas med idutio. Defiitio. ( )! = ( över ).!( )! Betydelse av talet studeras seare. Med idutio a vi u visa SATS (Biomialsatse).

Läs mer

Sydkraft Nät AB, Tekniskt Meddelande för Jordningsverktyg : Dimensionering, kontroll och besiktning

Sydkraft Nät AB, Tekniskt Meddelande för Jordningsverktyg : Dimensionering, kontroll och besiktning ydkraft Nät AB, Tekiskt Meddelade för Jordigsverktyg : Dimesioerig, kotroll och besiktig 2005-04-26 Författare NUT-050426-006 Krister Tykeso Affärsområde Dokumettyp Dokumetam Elkrafttekik Rapport 1(6)

Läs mer

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd Iformatiostekologi Tom Smedsaas 10 augusti 016 Geomsittligt sökdjup i biära sökträd Detta papper visar att biära sökträd som byggs upp av slumpmässiga data är bra. Beteckigar och defiitioer Defiitio De

Läs mer

Visst kan man faktorisera x 4 + 1

Visst kan man faktorisera x 4 + 1 Visst ka ma faktorisera + 1 Per-Eskil Persso Faktoriserig av polyomuttryck har alltid utgjort e svår del av algebra. Reda i slutet av grudskola möter elever i regel dea omvädig till multiplikatio med hjälp

Läs mer

Doktorandernas uppfattningar om sin forskarutbildning vid Uppsala universitet

Doktorandernas uppfattningar om sin forskarutbildning vid Uppsala universitet Doktoraderas uppfattigar om si forskarutbildig vid Uppsala uiversitet Resultat frå e uiversitetsövergripade ekätudersökig: Språkveteskapliga fakultete Ehete för kvalitet och utvärderig Maria Wolters Maj

Läs mer

Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson, Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson, Sveriges Byggindustrier

Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson, Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson, Sveriges Byggindustrier Säkra persolyft 1 Prevet är e ideell föreig iom arbetsmiljöområdet med Sveskt Närigsliv, LO och PTK som huvudmä. Vår uppgift är att tillsammas med huvudmäe förmedla kuskap krig arbetsmiljöfrågor och utveckla

Läs mer

Systemdesign fortsättningskurs

Systemdesign fortsättningskurs Systemdesig fortsättigskurs Orgaisatio Föreläsare Potus Boström Assistet? Tider mådagar och tisdagar kl. 8-10 Börjar 3.9 och slutar 16.10 Rum B3040 Orgaisatio Iga föreläsigar 24.9, 25.9, 1.10 och 2.10

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,

Läs mer