Utlandskyrkans krisberedskap

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utlandskyrkans krisberedskap"

Transkript

1 Utladskyrkas krisberedskap hadbok för beredskapsplaerig Kyrkokasliet Uppsala Sveska kyrkas kriscetrum

2 2 Kotaktiformatio veska kyrka i utladet S Kyrkokasliet Uppsala Tel Skribeter, medverkade Sveska kyrka i utladets kasli, kyrkokasliet i Uppsala Aders Karlberg, kyrkokasliet i Uppsala Eva-Lea Demari, Sveska kyrkas kriscetrum vid Vårsta Diakoigård, Härösad Per Mossegård, Sveska kyrkas kriscetrum vid Vårsta Diakoigård, Härösad Leart Lidgre, Stiftsgårde Skellefteå (kap 10.1) Persoalehete, Ehete för atioell kommuikatio, med flera, kyrkokasliet i Uppsala Aa-Kari Hammar med flera, Sveska kyrka, Uppsala stift Artikelummer Form och produktio Bakom Utladskyrkas krisberedskap 2008 står följade skribeter och eheter iom Sveska kyrka: Itellecta, Sola

3 Iehåll Krisberedskap e del av utladskyrkas uppdrag... 5 Så här aväder du utladskyrkas hadbok i krisberedskap Nyheter 2. Krisberedskap för sveska kyrka i utladet Sveska kyrkas krisberedskap Samhällets beredskap för sveskar utomlads Kosulär krisberedskap och orgaisatio Räddigsverkets stödstyrka SOS Iteratioal, försäkrigsbolag och researragörer Utladsförsamliges beredskapsplaerig steg för steg Utformig av beredskapsplae Förberedelser Beskrivade del Bakgrud, syfte och mål Orgaisatiosbeskrivig Riskaalys och ivågraderig av hädelser Verksamhetsprioriterig Uppföljade isatser Utvärderig och utbildig Persoalstöd Utladsförsamliges persoalstödspla Utformig av församliges persoalstödspla Bakgrud, syfte, mål Riskaalys och ivågraderig av hädelser Rutier och åtgärder Pla för utbildig Samverka vid kriser Utformig av regioal samverkaspla Samverka ute hemma Sveska kyrka i utladets och Norska Sjømaskirkes samarbete vid kriser Isatser vid allvarliga och extraordiära hädelser Utladsförsamliges roll och uppgifter Utladskyrkas kasli och kyrkokasliet: jourberedskap via SOS Alarm Utladskyrkas persoalpool: orgaisatio och iriktig Stöd för isatse isatskort Uppföljig och utvärderig

4 9. Övigar exempel och scearier Diskussiosövig Uderlag för diskussiosövig Spelövig Uderlag för spelövig Riter och ceremoier vid kriser Om riters betydelse och fuktio vid kris och katastrof Exempel på gudstjäst och mässa Krisreaktioer och bemötade Normala reaktioer på stress och påfrestig Akuta reaktioer Processer vid stress- och krisreaktioer Normal krisreaktio eller psykisk ohälsa Emotioell första hjälp och stöd Kriskommuikatio, iformatio, mediekotakter Utladskyrkas offetliga roll vid kriser Ordförklarigar och lästips Ordförklarigar Lästips Webbsidor, jourtelefoer Bilagor Bilaga 1: Iformatio om krisreaktioer Bilaga 2: Mall för återrapporterig Bilaga 3: Modellplaer stor-mellastor-lite församlig i utladet Exempel 1: Berli Victoriaförsamlige Exempel 2: Lausae Exempel 3: Kairo Bilaga 4: Exempel på isatskort Bilaga 5: Exempel på kotaktlistor och resursiveterig

5 Krisberedskap e del av utladskyrkas uppdrag Förvätigara på Sveska kyrka är stora. Med rätta. Vi vill vara e folk- kyrka som möter mäiskor både i glädje och i sorg. Vid livets stora studer och vid livets svåraste studer där hör kyrka hemma. Och måga vätar sig att kyrka, vi, fis med där, med vår kuskap och med vår tillit till Gud. När vi talar med ett teologiskt språk skulle vi säga att det är vår kallelse att fias just där. Det vill Gud av oss för mäiskoras skull. Iblad rasar alltig. Hela världe trasas samma är katastrofe kommer. Sorg och vrede, ett persoligt trauma, drabbar de som dras i i de stora krise eller tragedi. Me också hela samhället drabbas. Dråpslaget lamslår, förödelse blir allas sorg och ett gemesamt sår. Iom utladskyrka är vi vaa vid att möta mäiskor i kris och att vara vid deras sida. Tillsammas med adra, till exempel iom utrikesförvaltige, försöker vi stödja dem vi möter. De eskilda hädelse, dödsfallet eller olycka, är e sak. De stora katastrofe med måga ibladade e helt aa. För att kua svara mot förvätigara och mot vår ege kallelse som kyrka och som medarbetare i utladskyrka behöver vi förbereda oss för större olyckor och katastrofer. Vi ka ite klara av att plaera och öva är allt reda har hät. Det är därför beredskapsplaer behövs. Beredskapsplae ska hjälpa oss att göra rätt saker, ta rätt kotakter och veta vem som gör vad är katastrofe kommer. De är ett led i vår kyrkas asvar för sveskar ute i världe. Och de ger de trygghet ma u ka få är det alldeles ovätade iträffar. De löser ite allt, me de hjälper oss att på varje plats ha e såda beredskap att vår ege orgaisatio ite sätter oödiga hider i väge i arbetet med dem som drabbas. Förvätigara är stora. Mäiskor har tillit till kyrka och till oss som är hees medarbetare. Det förpliktar aturligtvis. Mäiskor vätar sig att Sveska kyrka är ho fis på plats ute i världe ska ta ett stort asvar vid e katastrof. Det har vi reda gjort vid måga tillfälle. Och det har skapat stort förtroede. De här pärme är ett hjälpmedel för oss alla i kris- och katastrofarbetet. De har kommit till för att stödja utladsförsamligara. Aväd de. Och återväd med jäma mellarum till beredskapsplae för att hålla de aktuell. Också detta förberedelsearbete är e del av Guds uppdrag till oss! Klas Hasso Chef för utladskyrka 5

6 Så här aväder du utlads kyrkas hadbok i krisberedskap Utladskyrkas hadbok i krisberedskap ska vara ett stöd för beredskapsplaerig i Sveska kyrkas utladsförsamligar, med förslag till utbildig, övig och råd för isatser vid allvarliga hädelser. Hadboke ka därmed avädas på olika sätt och med olika syfte: som uderlag för hela arbetet med beredskapsplaerig, för avstämig av e reda framtage beredskapspla och rutier, som stöd vid plaerig av isatser, för fördjupigsläsig, och som övigsuderlag. De är alltså ite ågo färdig beredskapspla att ta fram och aväda är krise är ett faktum. E såda måste varje utladsförsamlig själv sammaställa, utifrå sia särskilda villkor och förutsättigar. Utladskyrkas hadbok i krisberedskap är e vägledig för det arbetet. Efter e iledade orieterig om utladskyrkas, Sveska kyrkas och samhällets iriktig för krisberedskape, följer i kapitel 4 e hadledig för varje steg i arbetet med att ta fram e beredskapspla för de ega församlige. De plaerigsmodell som beskrivs i hadboke måste givetvis apassas efter lokala förhållade, resurser och förutsättigar. Till beredskapsplae hör e pla för persoalstöd vid allvarliga och extraordiära hädelser. E regioal samverkaspla för utladsförsamligar ka också fogas till de lokala beredskapsplae. Iriktig för samverka fis i kapitel 6. Dessutom ger hadbokes kapitel 9 tips och förslag till utbildig och övig, med exempel på större och midre hädelser liksom övigsuppgifter. Förutom råd och riktlijer för att ta fram e beredskapspla, fis i hadbokes bilaga 4 stöd för att plaera för e isats vid akuta hädelser, i form av förslag till isatskort checklistor för omedelbara åtgärder är ågot har hät. I de ega beredskapsplae och för dem som ska utföra arbetet ska sådaa isatskort givetvis fias lättillgägliga och ära till hads. I slutet av hadboke fis ågra kapitel som bakgrud och fördjupig. Riter och ceremoier vid kriser tas upp i kapitel 10, kapitel 11 hadlar om krisreaktioer och kapitel 12 berör kriskommuikatio. E kort text om reaktioer vid kriser, avsedd att kopieras och delas ut till berörda och ahöriga är ågot har hät, fis i bilaga 1. Lägst fram i pärme, uder flike yheter, fis plats för uppdaterigar och aat aktuellt material. Det är vår förhoppig att utladskyrkas hadbok i krisberedskap ka utgöra ett kokret och avädbart plaerigsuderlag för beredskap, övig och kokreta isatser. 6

7 2. Krisberedskap för sveska kyrka i utladet Utladskyrka har låg erfarehet av att möta och hatera kriser och berörda mäiskor. Det ya är att det sveska samhället, företag och orgaisatioer u arbetar och samverkar om krisberedskap och isatser, både atioellt och iteratioellt, på ett aat och mer orgaiserat sätt ä tidigare. För kommade kriser behövs därmed både ege plaerig och samverkasplaerig. Målet med utladskyrkas krisberedskap är att varje församlig och all persoal ska vara förberedd för att kua hatera e allvarlig eller extraordiär hädelse, och för att kua samverka vid isatser tillsammas med adra mydigheter och orgaisatioer. Syftet är att utladsförsamlige ska vara e resurs för de berörda, och för samhällets beredskapsorgaisatio där utladsmydighete leder arbetet. Utifrå si speciella roll och sitt uika uppdrag är Sveska kyrka i utladet e mycket viktig del av isatsera före, uder och efter e kris. Utladskyrkas krisberedskap omfattar flera delar på olika ivåer i Sveska kyrkas orgaisatio. Vid Kyrkokasliet i Uppsala fis e cetral krisledigsgrupp, där utladskyrka igår. Dea grupp asvarar vid behov för att leda isatser, besluta om resursfördelig och framför allt för samordig och samverka, är ågot allvarligt har hät utomlads. För utlarmig av krisledigsgruppe, kotakt med asvariga på utladskyrkas kasli, pressjoure, krisstöd och adra resurser vid Kyrkokasliet, fis ett särskilt telefoummer som via SOS Alarm kopplar samtal till rätt fuktio och resurs: På kvällar och helger har krisledade fuktioer liksom pressekreterare vid Kyrkokasliet jourberedskap och ås via SOS Alarm. Utladsförsamligara ska i si tur ha utbildad persoal, uppdaterade beredskapsplaer och regelbudet öva och fortbilda för olika slags kriser. När församliges ega resurser ite räcker till, eller om e utladsförsamlig själv drabbas av e kris, fis utladskyrkas beredskapspool som beskrivs i kapitel 7. Arbetet med krisberedskap är e fortlöpade process och frågora är städigt aktuella. Kriser är e del av utladskyrkas vardag; främst idividuella kriser som möter mäiskor äve utomlads, där ma ofta är mer sårbar me också de stora katastrofe, då de sveska utladsförsamlige för måga kaske represeterar de eda trygga pukte i e tillvaro som bokstavlige har rämat. 7

8 2.1 Sveska kyrkas krisberedskap Det fis stora förvätigar på Sveska kyrka är olyckor och katastrofer drabbar Sverige eller sveskar utomlads. Frå samhällets och ideella orgaisatioers sida ser ma i ökade grad kyrka, med sia särskilda uppgifter och kompeteser, som e både aturlig och ödvädig parter. Detta ställer krav på e god kyrklig krisberedskap på alla ivåer. Sveska kyrka represeteras i Sverige geom sia 13 stift, omkrig 850 pastorat och cirka församligar (2006). Sveska kyrka i utladet har omkrig 40 församligar i ett 25-tal läder, med viss verksamhet på ytterligare cirka 80 platser. Grude för kyrkas arbete med krisberedskap och krishaterig vilar på asvarspricipe, ärhetspricipe och likhetspricipe (se figur 1) tillsammas med e helhetssy på Sveska kyrka som e samlad och tydlig orgaisatio. Kyrkoordige föreskriver iomkyrkligt vad som förvätas av Sveska kyrka i de kyrkliga beredskape. Mella kyrkas atioella ivå och stifte fis träffade övereskommelser vilka bygger på de måldokumet som Sveska kyrka själv och Krisberedskapsmydighete (KBM) formulerar. Utladskyrka upprätthåller motsvarade krisberedskap som församligar i Sverige. Både ute och hemma fis cetrala och lokala beredskaps- och persoalstödsplaer, Sveska kyrka i utladet har äve e cetral larmfuktio och e beredskapspool för persoalförstärkig. Präster frå Sveska kyrka igår i Sveriges iteratioella krisberedskap, stödstyrka, som geom Räddigsverket på regeriges uppdrag fis tillgäglig för att stötta sveska utladsmydigheter och vid behov udsätta sveskar utomlads (se äve kapitel 3.2). Vid e krissituatio är Sveska kyrkas huvuduppgifter, i Sverige liksom i utladet, att i samverka med adra trossamfud: Sveska kyrkas krisberedskap ska tills vidare iriktas mot atioella allvarliga eller extraordiära hädelser, och iteratioella hädelser som berör Sverige eller sveskar utomlads. Möta ett ökat behov av själavård och diakoi vid hädelser som berör sveskar, ett ökat behov av gudstjäster och riter, och kyrkas syliga ärvaro i samhället, ett ökat iformatiosbehov itert och extert, ökade uppgifter iom begravigsverksamhete, ökade behov av uppgifter ur kyrkobokförige. Säkerställa e uthållig verksamhet, isats och ärvaro (persoal, iformatio/ kommuikatio, lokaler, IT-system). Skydda värdefulla ivetarier och arkiv, kyrkobyggader. Samverka itert såväl atioellt som iteratioellt, vid hädelser som berör sveskar utomlads, med övriga samhälleliga aktörer, orgaisatioer, frivilliga och adra trossamfud. 8

9 Verksamhetes tygdpukter är själavårde, gudstjästverksamhete, diakoi, begravigsverksamhete och iformatioe. Ordiarie orgaisatio Vardagshädelser Apassad orgaisatio Extraordiära hädelser Saolikhet Höjd beredskap Kosekves Figur 1. Krisberedskapsmydighetes krisskala och samhällets krispriciper Saolika hädelser som får midre kosekveser för orgaisatioe och verksamhete bör kua hateras iom ordiarie rutier och beredskap. För extraordiära hädelser och höjd beredskap krävs särskilda isatser av e förberedd och iblad förstärkt orgaisatio. Hadbokes term allvarlig hädelse ligger på skala mella vardagshädelse och de extraordiära hädelse. Samhällets krishaterigssystem vilar på tre priciper: Asvarspricipe iebär att de som har asvar för e verksamhet uder ormala förhållade också har motsvarade verksamhetsasvar vid e kris. Närhetspricipe iebär att e kris ska hateras där de iträffar och av dem som är ärmast berörda och asvariga. Likhetspricipe iebär att e verksamhets lokaliserig och orgaisatio så lågt det är möjligt ska vara desamma uder ormala förhållade som uder e kris. Förädrigar i orgaisatioe till följd av, eller för att hatera e krissituatio ska alltså ite göras större ä vad som krävs. 9

10

11 3. Samhällets beredskap för sveskar utomlads Sveska utladsmydigheter ambassader och kosulat har blad aat till uppgift att hjälpa sveskar som råkat i öd utomlads. Det ka gälla svåra olyckor, brott som stöld, rå och överfall, och att bistå de som hamar i fägelse. Utrikesdepartemetets (UD:s) och utladsmydig heteras uppdrag och skyldigheter regleras av svesk lagstiftig om kosulärt biståd. Precis som hemma i Sverige gäller att var och e i första had själv asvarar för si säkerhet, till exempel geom försäkrigsskydd. Både försäkrigsbolag och researragörer har asvar för att bistå sia kuder utomlads. UD och utladsmydighetera lämar valigtvis hjälp bara är iga adra möjligheter står till buds. Våre 2008 lade e utredigskommitté fram ett betäkade till regerige med förslag om states asvar vid kris- och katastrofsituatioer utomlads. Hädelser som tsuami och Libaokriget har belyst brister i lagstiftige, och oklarheter ifråga om samhällets asvar. Utrediges uppdrag har blad aat varit att utforma vägledade riktlijer för states åtagade, exempelvis för att geomföra evakuerig, vilka som i så fall ska omfattas av e såda och hur kostadera ska fördelas. Behovet av lag- och författigsädrigar ses också över. Riksdagsbeslut med utgågspukt frå betäkadets förslag ka komma att i viss må ädra regelverket för udsättig av sveskar vid katastrofer utomlads. Tills vidare gäller uvarade lagstiftig och iriktig för kosulärt biståd och samhällets krisberedskap. 3.1 Kosulär krisberedskap och orgaisatio UD och utladsmydighetera har uder de seaste åre förstärkt krisberedskape med blad aat e grupp för kosulära beredskapsfrågor, e kosulär beredskapsstyrka och e sabbisatsstyrka som ka förstärka med persoal både i Stockholm och utomlads vid e kris. Vid sveska ambassader och kosulat har ett 20-tal kosulära stödjepukter irättats, där tjästemä har utbildig och utrustig för att sättas i som regioal förstärkig vid kriser. UD har ifört ya jourrutier, fördjupat samarbetet med reseföretage, och utladsmydighetera har liksom sveska utladsförsamligar beredskapsplaer som äve omfattar regelbude utbildig och övig. Iriktige för de sveska kosulära krisberedskape är stärkt ordisk samverka vid kriser, med samordig av blad aat beredskapsplaerig och övigar. 3.2 Räddigsverkets stödstyrka Räddigsverkets stödstyrka har byggts upp för att med kort varsel kua sädas ut i världe till stöd för sveska utladsmydigheter och katastrofdrabbade sveskar. 11

12 Stödstyrka har rekryterats frå Räddigsverket, Socialstyrelse, Rikskrimialpolise, Rädda Bare, Röda Korset och Sveska kyrka. De tre mydighetera samt frivilligorgaisatioera samverkar krig isatser som ka hadla om evakuerig, akutsjukvård och krisstöd, idetifierig av omkoma, iformatio och logistik. Frå Sveska kyrka igår präster som krisstödjare. De tjästgör uder isats för Räddigsverket. De lokala utladsförsamlige blir vid e hädelse där stödstyrka säds ut e mycket viktig resurs. Att bistå med lokaler, resurser i form av kuig persoal och kotaktät av frivilliga, iformatio, lokalkäedom, liksom att upplåta kyrka som samligsplats är uppgifter som ka bli aktuella. Stödstyrkas isatser samordas av Räddigsverket i ära samverka med blad adra UD och de sveska utladsmydighete. Utladskyrkas medverka samordas via kyrkokasliet i Uppsala. 3.3 SOS Iteratioal, försäkrigsbolag och researragörer Försäkrigsbolage har ega larmcetraler för samordig av stöd och hjälp till utladsreseärer som teckat hem- och/eller reseförsäkrig. De största försäkrigsbolages larmcetraler är SOS Iteratioal och Euro-Alarm i Damark samt Europ Assistace i Sverige. Larmcetralera har stora ätverk av medicisk persoal, sjukvårdsirättigar, begravigsetrepreörer, bärgigs- och hyrbilsfirmor, verkstäder och aat, för samverka världe över. Ma har också kotaktläkare för samråd med behadlade läkare på plats, och ka garatera sjukvårdkostader om de drabbade har e giltig försäkrig. Larmcetralera har 24-timmarsberedskap. Kotaktuppgifter fis i kapitel 13, uder rubrike webbsidor, jourtelefoer. 12

13 4. Utladsförsamliges bered skapsplaerig steg för steg Det går ite att förbereda sig för alla slags hädelser. I e kris iträffar alltid situatioer som kräver improvisatio och flexibilitet. Me e geom täkt och väl förakrad beredskapspla skapar bättre möjlighet att möta dessa. Med e träad och övad persoal fis också de kompetes som krävs. E beredskapspla ager hur de ega resursera ska dispoeras. Ofta igår ågo eller ågra frå utladskyrka också som resurs i adra orgaisatioers krisberedskap, till exempel utladsmydighetes: kosulatet eller ambassade. Det behövs därför plaerig både för sådaa isatser, och för de ega församliges åtgärder och krishaterig akut och lågsiktigt. Ett viktigt syfte med beredskapsplaerige är alltså, förutom att skapa struktur och orgaisatio för de ega krisberedskape, att age riktlijer för samverka och samordig. Dels med adra aktörer i hädelse, exempelvis ärmaste sveska utladsmydighet, dels med adra utladsförsamligar är samarbete och evetuell förstärkig behövs. Att ebart igå som e resurs i utladsmydighetes beredskapspla räcker ite församlige måste ha e pla och orgaisatio också för si ege krisberedskap. Arbetet med krishaterig ka ses som e cykel, idelad i tre faser: förberedade plaerigsarbete med utbildig och övig, operativt arbete vid akuta hädelser samt arbete med uppföljig, erfarehetsåterförig och reviderig. Detta kapitel, med start eda i avsitt 4.1, ger förslag till hur arbetet med att ta fram e beredskapspla steg för steg ka utföras. Plae delas i detta uderlag i i fyra delar som här i hadboke, för tydlighetes skull, beskrivs uder ega rubriker. De färdiga beredskapsplae ska iehålla e beskrivade del som tar upp iriktige för församliges krisberedskap och samverka extert. E persoalstödspla som behadlar åtgärder och stöd för de ega persoale itert vid allvarliga eller extraordiära hädelser. E isatsdel med avisigar som ska fugera som kokret stöd vid isatser, samt e regioal samverkaspla som beskriver hur regioala extera resurser ska samordas och samverka 4.1 Utformig av beredskapsplae Modelle eda är allmä, och måste givetvis apassas både till de ega församliges storlek och struktur, och till det sammahag där ma verkar. För sveska kyrka i utladet gäller mycket skiftade villkor, som ka se helt olika ut mella olika läder och församligar. Sist i arbetsboke fis därför som bilagor beredskapsplaer för e stor, midre och lite utladsförsamlig. Dessa ka tjäa som modeller och ska ses som exempel att hämta uppslag och goda idéer ifrå. E beredskapspla består som ova sagts av mist tre delar: e beskrivade del som ager beredskapes iriktig och mål, e persoalstödspla för det 13

14 itera krisstödet, samt e isatsdel med riktlijer för det extera, praktiska arbetet uder och efter e hädelse. Till beredskapsplae ka också fogas ett fjärde avsitt: e regioal samverkaspla mella utladsförsamligar. Beredskapsplaes iehåll ka dispoeras så här: Beskrivade del Bakgrud, syfte, mål Orgaisatiosbeskrivig beredskapsorgaisatio krisledigsfuktioer stödfuktioer Riskaalys och ivågraderig av hädelser Verksamhetsprioriterig Uppföljade isatser Utvärderig och utbildig Persoalstödspla Stöd vid isatse, isatskort Regioal samverkaspla Förberedelser Arbetet med beredskapsplae ska vara förakrat och beslutat i både utladskyrkas och församliges ledig. Här ileds processe. E såda förakrig är e förutsättig för fortsatt plaerig, utbildig och övig. I ästa steg bildar församlige e arbetsgrupp som har till uppgift att ta fram själva beredskapsplae. Arbetsgruppe bör vara flexibel i si sammasättig me bör vara sammasatt så att de represeterar alla de delar av församlige som vid e kris kommer att beröras och aktiveras. Små utladsförsamligar ka bilda e diskussiosgrupp tillsammas med samverkade aktörer, till exempel utladsmydighete, reseföretag, adra församligar och frivilliga. Samverka kommer ju här att bli aktuell reda tidigt vid e allvarlig hädelse. De första fråga arbetsgruppe har att klargöra är vad som är syftet med beredskapsplae. Vilke iriktig ska styra isatsera vid e kris? Syftet ka klarläggas med hjälp av följade frågeställigar: Varför ska vi ha e beredskapspla? Är vi e resurs för adra? Är vi tvuga på grud av lagstiftig? Har vi adra skäl? Ekoomiska, moraliska? På vilke ivå ska krisberedskape ligga? Vid vilka slags kriser tar vi asvar för isatser? Vilke är utladsförsamliges roll, i relatio till övriga resurser? Var går gräsera för asvar och madat i orgaisatioe? Vilket asvar har eskilda fuktioer: kyrkoherde, diako, övrig persoal, kyrkoråd? Hur ska beredskapsorgaisatioe aktiveras? Vilke/vilka fuktioer har madat att slå larm, hur ska utlarmig ske? 14

15 Utifrå resultatet av dea diskussio, utformas utladsförsamliges beredskapspla som beskriver iriktig och gräsdragigar, samt ret praktiskt hur krisberedskape ser ut, hur och vilka isatser som bör göras. 4.2 Beskrivade del De beskrivade dele ka ses som ett styrdokumet för verksamhete vid kriser. De dele av plae ka atas av församliges ledig och kyrkoråd, och ka revideras i sambad med ya madatperioder Bakgrud, syfte, mål Uder dea rubrik beskriver ma i beredskapsplae mycket kortfattat målet med verksamhete i stort, liksom huvudiriktig, syfte och mål för församliges krisberedskap. Avsittet ka referera till riktlijer för krishaterig iom Sveska kyrka i utladet, arbetsmiljölagar som ställer krav, liksom förvätigar frå omvärlde på att utladsförsamlige ska utgöra e resurs vid kriser. Syfte och mål med krisberedskape bör kyta a till det som är kyrkas uppgifter vid e vardags-, allvarlig eller extraordiär hädelse: Vad gör utladsförsamliges isatser uika? Vad ka vi erbjuda som ite samhällets övriga resurser tillgodoser? E beskrivig ka till exempel vara: Kyrka har stor kompetes är det gäller att sätta ord på förtvivla och sorg, och ger e möjlighet att samla mäiskor i gemeskap vid mötet med det ofattbara och svåra. Täk lågsiktigt! Hur ska beredskape och stödet se ut över tid: i det akuta skedet me också med uppföljig på sikt? Till iriktige hör äve riktlijer för hur och är beredskapsplae ska revideras, och vem som asvarar för det. Här beskrivs också kort vad som gäller för församliges kriskommuikatio, iformatio itert, iomkyrkligt och extert till allmähet, berörda och till massmedier vid e kris. Till exempel: Vilka bör iformeras, vilka grupper är prioriterade, hur ska kommuikatio ske itert och extert, vilke fuktio asvarar för detta, hur och med vilka ska ma samverka? Se äve kapitel 12 Kriskommuikatio och mediekotakter Orgaisatiosbeskrivig Beskriv, gära med e ekel modell, utladsförsamliges krisberedskapsorgaisatio. Vilka fuktioer och befattigar igår? Vilka uppgifter har dessa vid e akut hädelse? Cetrala fuktioer är: Samordig, ledig. Iformatio, kommuikatio itert och extert samt mediekotakter. Logistik, förtärig, trasporter, lokaler etcetera. Stödisatser till drabbade, iklusive samordig av isatsera. De uppgifter som plae beskriver ska vara kuta till fuktio, ite perso, i de ega orgaisatioe. Isatser får ite vara beroede av att eskilda persoer fis på plats. Plaes uppgift är att säkerställa att viktiga fuktioer alltid blir aktiverade, oavsett persoaltillgåg. I midre församligar ka flera fuktioer komma att skötas av e och samma perso. Täk på att e del befattigar, som kyrkoherdes, iebär uppgifter som både ledare och krisstödjare/själavårdare. Vilke uppgift som ska prioriteras vid e kris bör om möjligt klargöras i förväg. 15

16 Resurser utgörs av persoal, förtroedevalda, stödgrupper, frivilliga, liksom av lokaler, utrustig och materiel. E iveterig av resurser i form av special kompetes, stöd och samverkaskotakter bör göras uder plaerigsarbetet. Församligsmedlemmar med särskilda kuskaper och/eller itresse för krisstödjade arbete ka kytas till beredskapsorgaisatioe, samlas till iformatiosträff och kaske e studiecirkel om utladsförsamliges beredskap. E förteckig över materiella resurser ka vara bra att foga till beredskapsplae. Vid förstärkig frå aa församlig eller frå persoalpoole (se kapitel 5 Persoalstöd och kapitel 7 Isatser) uderlättar det för yaläd persoal att få e överblick över vad som fis och var det fis Riskaalys och ivågraderig av hädelser Arbetet med e riskaalys sker i fyra steg: Riskiveterig Saolikhetsaalys Kosekvesaalys Nivågraderig Riskaalys är iget emasarbete. Det gäller att samverka med, och hämta iformatio frå mydigheter, orgaisatioer och adra, som har förvätigar på isatser frå Sveska kyrka i utladet. Vilka risker beskrivs till exempel i ambassades kosulära beredskapspla? Vilka risker fis i de ega församligsverksamhete till exempel olycksfall, brad, akut sjukdom, dödsfall? Detta bildar uderlag för e diskussio om kosekveser för de ega församlige vid e akut hädelse. Hur påverkas vardagsarbetet? Vilka resurser ka komma att krävas för olika isatser? Med e såda riskiveterig som grud går ma vidare till e saolikhets- och kosekvesaalys. Ju större saolikhet e hädelse har för att iträffa och ju större kosekveser de får, desto allvarligare ases de vara. (Se Figur 1). Bedöm seda hädelse efter krisskalas graderig, frå vardagshädelse till extraordiär hädelse. Figur 2 visar e graderig som fugerar som stöd för de fortsatta plaerige. Isatser eligt beredskapsplae blir aktuella främst vid hädelser på ivå 2 och 3. Extraordiär hädelse Allvarlig hädelse Vardagshädelse Krisledigsgrupp med stöd av samverkade orgaisatioer Arbetsledare med hjälp av krisledigsgrupp och ordiarie stödstrukturer Arbetsledare med hjälp av ordiarie stödstrukturer Figur 2. Nivågraderig av hädelser för beredskapsplaerig. Frå vardagshädelse via allvarlig hädelse till extraordiär hädelse. Idelige bygger på Krisberedskapsmydighetes modell. Terme vardagshädelse syftar på e hädelse som bör kua hateras iom rame för de ordiarie verksamhete/orgaisatioe till exempel ett själavårdade samtal med e församligsmedlem som mist e ära ahörig. Det betyder givetvis ite att det iträffade hör till vardage för de/de som drabbas. 16

17 4.2.4 Verksamhetsprioriterig Beredskapsplae beskriver här olika ivågraderade hädelsers kosekveser för ordiarie orgaisatio och verksamhet. Vilka område kommer att beröras? Vilka resurser persoellt och materiellt (exempelvis lokaler) ka komma att tas i aspråk vid hädelser på respektive ivå? Vilka av de ordiarie verksamhetera har så hög prioritet att de ska behållas, också vid e allvarlig eller extraordiär hädelse? Ska extera resurser tas i för att klara dem? Ett förslag ka vara att göra ett schema över de pågåede vardagsverksamhete så att evetuell extrapersoal sabbt ka få e överblick över veckas aktiviteter. På samma sätt ka ett schema över högprioriterade verksamheter vid kris utformas. Att ställa i viss verksamhet ka få stora kosekveser; vissa aktiviteter ka bli särskilt viktiga uder e kris och därför behöva prioriteras. Att i förväg se över schemat med utgågspukt i detta, ka spara tid och resurser i ett akut läge Uppföljade isatser I dea del av beredskapsplae gäller det att täka lågsiktigt. Rutier för uppföljig av stödisatser och kotakter bör igå i plae. Det ka till exempel vara att upprätta e kotaktpukt för berörda, att aktivt erbjuda möjlighet till stöd och komma ihåg att återkomma om ågo först avböjer hjälp. Utladsförsamlige är e stor resurs med si kotiuerliga ärvaro. Plaera också för samverka med adra orgaisatioer och trossamfud, med Sveska kyrkas atioella ivå liksom vid behov med stift och hemförsamligar i Sverige. Uppföljig av ege persoal är obligatorisk. Täk äve på de aställdas familjer, och evetuella frivilliga som arbetat med stöd och hjälp. Årsdagar och årets högtider ka vara tillfälle är särskilda isatser ka behöva förberedas och geomföras Utvärderig och utbildig Här ager ma i beredskapsplae riktlijer för hur geomförda isatser ska utvärderas, och hur erfareheter frå olika hädelser tas tillvara. Det ka ske geom rapporterig i skriftlig form, och iformatiosträffar med persoal, kyrkoråd och frivilliga som medverkat uder isatse. Erfareheter frå större hädelser ka spridas geom iformatio på Sveska kyrkas itraät, geom semiarier med samverkade orgaisatioer etcetera. Arbetsledige asvarar för att isatser utvärderas och att erfareheter dokumeteras. Notera särskilt lärdomar som ska beaktas vid reviderig av beredskapsplae (se äve kapitel 8). Beredskapsplae beskriver här dessutom kompeteskrav och e utbildigspla för alla fuktioer som igår i beredskapsorgaisatioe. Age vilka utbildigar och övigar som ska geomföras, vilka persoer som bör delta och hur ofta utbildig/övig ska äga rum. Plaerade iformatios- och utbildigsisatser för samverkade frivilliggrupper bör också tas upp. Exempel: Ledigsgrupp Krisledigsarbete Stödpersoer Krisreaktioer och bemötade, avlastade samtal All persoal Utrymigsövig, första hjälpe, bradsläckare Emotioell första hjälp Kyrkoråd Iformatio om krisberedskap och orgaisatio 17

18 Exempel på utbildigar ka vara: Första hjälpe och hjärtlugräddig Utrymigs- och bradövig, hadbradsläckare Arbete i krisledigsgrupp Beredskapsplaerig och persoalstödsplaerig Kriskommuikatio, mediekotakter Emotioell första hjälp, krisreaktioer Samtalsstöd: avlastigssamtal och debriefig Avslappigsmetoder De sveska utladsmydighete kommer givetvis också att agera vid e allvarlig eller extraordiär hädelse som berör sveskar och ordiska medborgare utomlads. Ett tillfälle att mötas är att ta kotakt och stämma av församliges beredskapspla med utladsmydighetes riskaalyser och de kosulära beredskapsplae. Ett aat är att utbilda och öva tillsammas. Sådaa kotakter ger också käedom om yckelpersoer och viktiga fuktioer, som ka fogas till telefo- och kotaktlistor. 18

19 5. Persoalstöd Sveska kyrka vill vara e god arbetsgivare som stöder si persoal vid extraordiära hädelser. Utladskyrka erbjuder också idividuellt apassad utbildig för att kua hatera kriser. I varje utladsförsamlig är kyrkoherde asvarig för persoalstödet, och har också asvar för att utladskyrkas kasli/kyrkokasliet kotaktas är ågot har hät. Tillsammas med regiochef och persoalavdelig görs e bedömig av vad som ska göras och vilka resurser som behövs. När det gäller de utsäda persoale är arbetsgivare Sveska kyrka på atioell ivå. För lokalt aställd persoal är det lokala kyrkorådet arbets givare. Respektive arbetsgivare asvarar äve för persoalstödet för de aställda, både vid extera och itera kriser. Som arbetsgivare har Sveska kyrka på atioell ivå också avtal med företagshälsovård och St. Lukas. Kompetes för stöd och avlastig fis på persoalavdelige vid kyrkokasliet i Uppsala. När det behövs ka persoal därifrå åka ut till de berörda församlige. Om situatioe så kräver ka utsäda församligsmedarbetare resa hem till Sverige för avlastig och stöd. 5.1 Utladsförsamliges persoalstödspla Orgaisera stödet till ege persoal parallellt med isatsera för extera behov vid e kris. Varje arbetsplats är eligt lag skyldig att göra e pla för krisstöd till ege persoal. Beredskap, orgaisatio och utbildig för sådat stöd igår i arbetsplatses systematiska miljöskyddsarbete, och är ett arbetsgivarasvar. För extraordiära hädelser bör också beredskapsplae beskriva persoalstödets orgaisatio och åtgärder. Arbetet med persoalstöd ka följa samma modell som det extera stödet, och isatsera ka ledas av krisledigsgruppe tillsammas med utladskyrkas kasli. I Afs 1999:7, Arbetsmiljöverkets författigssamlig, föreskrift om första hjälpe och krisstöd, 5 fastslås att det: På varje arbetsställe ska fias de beredskap och de rutier som behövs med häsy till verksamhetes art, omfattig och särskilda risker. Det ska säkerställas att arbetstagara käer till hur första hjälpe och krisstödet är orgaiserat på arbetsstället. De ska fortlöpade hållas väl förtroga med de rutier som gäller. I 7 fastslås att Chefer och arbetsledade persoal ska ha tillräckliga kuskaper om krisstöd för att kua plaera och orda detta på ett lämpligt sätt. Det iebär att det ska fias plaer och rutier för att ta had om ege persoal vid påfrestigar, liksom för ut-/fortbildig av persoal. E persoalstödspla ska fias cetralt och i varje eskild församlig. Församliges ege pla omfattar också lokalaställda. Persoalstödsplae ka arbetas fram utifrå samma struktur som beredskapsplae, och ska omfatta de krav som ställs i Afs 1999:7. Plae ska vara kokret och kortfattad, göras käd för alla aställda och omfatta åtgärder både iför, uder och efter e allvarlig hädelse. Neda ges förslag på iehåll och huvudrubriker i e persoalstödspla. 19

20 5.2 Utformig av församliges persoalstödspla Utgågspukter För att plae ska uppfylla krave eligt Afs 1999:7 med avseede på krishaterig iom orgaisatioe ska följade pukter tas upp: Mål, syfte, iriktigsbeskrivig. Klargör mål och syfte med församliges persoalstöd vid kriser, gräsdragigar och iriktig: För vilka hädelser och situatioer gäller plae? Vilka situatioer omfattas av aat stöd, till exempel företagshälsovård? Vad gäller för lokalaställd persoal? Riskaalys, kosekvesbeskrivig, ivågraderig. Kartlägg risker i de dagliga verksamhete som ka utlösa krisreaktioer eller allvarligt påverka persoales psykiska hälsa. Beredskap, rutier, isatskort, kotaktlistor. Orgaisatioe ska sabbt uppmärksamma och iitiera stöd och isatser vid akuta hädelser. Tydliga rutier ska utarbetas: vem som har madat att agera, vem som ska vidta åtgärder, vilka åtgärder som ska vidtas. Isatskort och kotaktlistor bör upprättas. Utbildig. Aställda och verksamhetsasvariga ska ha käedom om församliges rutier för persoalstöd vid kriser. För chefer/asvariga ställs också krav på kuskap för att iitiera och orgaisera stöd uder och efter e hädelse Bakgrud, syfte, mål Beskriv omfattig och iriktig av arbetsplatses persoalstöd. Var dras gräsera getemot ordiarie arbetsledarasvar och ordiarie stödstrukturer? Vad hör till de aställdes eget asvar för si psykosociala situatio? Församligsledige defiierar vilka slags kriser som persoalstödsplae omfattar. Därmed klargörs vilka förvätigar på stöd som är rimliga, och persoalstödet läggs på e lämplig ivå utifrå vad orgaisatioe har resurser till. Uder de här rubrike slås också asvar för kotiuerlig reviderig persoalstödsplae, och rutier för erfarehetsåterförig fast. Riktlijera ska tydliggöra är e hädelse bedöms vara ett arbetsledarasvar, och är de övergår till e situatio då resurser frå utladskyrkas kasli i Uppsala kopplas i. Det vill säga e hädelse som överskrider församliges ega möjlig heter att hatera det iträffade, så att ma måste kalla i extert stöd. Det iebär att ma äve i persoalstödsplae bör göra e eklare ivågraderig av hädelser (vardagshädelse extraordiär hädelse) för att tydliggöra var asvaret ligger. Vid svår persoskada, dödsfall i tjäste, adra allvarliga och extraordiära hädelser ska omedelbar kotakt tas med utladskyrkas kasli. Vid allvarliga hädelser som drabbar ege persoal ka behovet av exter hjälp uppstå omgåede. Det är viktigt att plaera för och geomföra både kort- och lågsiktigt stöd, med uppföljig i form av kotakt, samtal och evetuella adra isatser e tid efter hädelse Riskaalys och ivågraderig av hädelser Persoalstödsplae ska omfatta e översiktlig kartläggig av särskilda risker i de dagliga verksamhete som ka utlösa krisreaktioer eller allvarligt påverka persoales psykiska hälsa, liksom täkbara kosekveser av sådaa hädelser. Risker och kosekveser ivågraderas översiktligt på samma sätt 20

21 som i beredskapsplae. Hädelser som ite ka hateras iom de ordiarie orgaisatioe hateras i samråd och samverka med utladskyrkas kasli i Uppsala Rutier och åtgärder Persoalstödsplae ska kort beskriva vilka åtgärder som ska vidtas lokalt och vilke fuktio som asvarar för detta. Persoalstödsplae bör bygga på de strukturer för persoalstöd som fis för att hatera vardagshädelser. För allvarliga och extraordiära hädelser i utladsförsamligar gäller parallellt de geerella persoalstödspla som upprättats vid utladskyrkas kasli Pla för utbildig Persoalstödsplae bör beskriva vilke grudläggade (iter-)utbildig som all persoal ska få gällade stödets omfattig och respektive fuktios asvar. E pla för fortbildig av arbetsledare och särskilda fuktioer (till exempel kamratstödjare, samtalsledare) ska också beskrivas för att uppfylla krave i Afs 1999:7. Efter varje hädelse som medfört att persoalstödet aktiverats, bör arbetsledige samla berörda fuktioer för att utvärdera, sammaställa erfareheter, och vid behov revidera och/eller komplettera persoalstödsplae. 21

22

23 6. Samverka vid kriser Samverka med mydigheter och orgaisatioer iom samhällets krisberedskapsorgaisatio är e självklarhet vid allvarliga och extraordiära hädelser. För e utladsförsamlig med sia begräsade resurser både persoellt och materiellt, blir samverka sabbt e ödvädighet vid större hädelser som kräver kyrkas isatser. Att plaera för samverka, kyta kotakter och ivetera resurser i förväg ka spara både tid och möda i ett akut läge. Vilka adra församligar fis i regioe, sveska utladskyrkor och adra trossamfud? Fis frivilligorgaisatioer med kopplig till sveska itresse? Sveska företag med resurser och krisstödskompetes, till exempel researragörer? Kotaktlistor och resurslistor ka förberedas och fogas till beredskaps plae. För samverka mella sveska utladsförsamligar i e regio eller ett lad ka förslagsvis e särskild regioal samverkaspla upprättas. 6.1 Utformig av regioal samverkaspla E samverkaspla beskriver hur regioala, extera resurser ska samordas och samverka. Plae ka belysa: Vilka församligar/orgaisatioer igår i samverkasplae? De ka omfatta sveska utladsförsamligar i e regio, sveska och orska utlads församligar, och samverka mella de sveska utladsförsamlige, utladsmydighete och evetuella adra trossamfud. Varifrå ka resurser tas och vilka resurser fis i form av lokaler, persoal, ledig och stöd? Vem har madat att iitiera åtgärder iom samverkasplae, exempelvis kyrkoherde i berörd församlig? Vem leder verksamhete uder samordig? Hur sker samordig och kotakter med respektive orgaisatios ledigsfuktio, på plats och i Sverige? Vad fis det för riktlijer för kriskommuikatio och iformatio, samt för stöd och samordig med Kyrkokasliet i Uppsala? 6.2 Samverka ute hemma Vid e allvarlig eller extraordiär hädelse som berör sveskar utomlads kommer utladskyrkas kasli liksom kyrkokasliet att aktivera si beredskap och ega resurser för isatser. Berörda stift och de drabbades hemförsamligar i Sverige behöver iformatio iför mottagadet av hemvädade församligsbor liksom för att möta de oro som uppstår hemma efter det iträffade. Kyrkokasliet i Uppsala har e ege krisberedskapsorgaisatio och krisledig som larmas och aktiveras vid kriser (se kapitel 7.2). Vid ehete för atioell kommuikatio fis pressekreterare och pressjoure som alltid är utladskyrkas presskotakt vid hädelser som berör sveskar utomlads (se vidare kapitel 12). 23

24 Samverka mella utlads- och hemförsamligar sker valige via utladskyrkas kasli i Uppsala och respektive regiochef. Iblad ka det vara värde fullt för e svesk hemförsamlig att få direkt iformatio av ågo som arbetat ära hädelse och de berörda, på plats i utladet. Sådaa kotakter ka också förmedlas geom utladskyrkas kasli, och bör oteras i församliges loggbok över isatse. Det seare är viktigt för uppföljig av samverka och kotakter med berörda. 6.3 Sveska kyrka i utladets och Norska Sjømaskirkes samarbete vid kriser För måga utladsförsamligar är samverka med Norska Sjømaskirke självklar, eftersom ma fis i gemesamma lokaler och i måga fall också har verksamhet tillsammas. Äve om så ite är fallet ka ma ha god hjälp av att plaera för samverka vid kriser, om e orsk utladsförsamlig fis i ladet. Vid extraordiära hädelser utomlads är de kosulära iriktige att de ordiska läderas utladsmydigheter vid behov bistår varadras medborgare. Utladskyrkas och Sjømaskirkes övereskommelse om samverka vid kriser och katastrofer, eda, ger ett uderlag för gemesam plaerig och för isatser på församligsivå: 24 Vi ställer upp för varadra. Om ma på e samarbetskyrka väljer att ha två beredskapsplaer ska bägge atioer itegreras i båda plaera. Alarmerigs-/varsligsplaer ska vara gemesamma. På de platser där kyrka fis med i ambassades eller kosulatets beredskaps pla ska stor häsy tas till detta. De persoal vars atio är drabbad tar ledigsasvaret. Är båda atioera drabbade är det de ordiarie lokale kyrkoherde/bestyrer som tar ledigsasvaret. Oavsett vem som äger kyrka ka de drabbade atioe räka med att ta kyrka i bruk. Vi ser till våra totala persoalresurser, de som har ledigsasvar fördelar resursera. De eskilda orgaisatioe beslutar om och omdispoerar persoal vid behov, det är ite ett lokalt beslut. Om möjligt bör regiochef och utladschef samråda eller i aat fall iformeras. Varje orgaisatio står för sia kostader. Evetuella ekoomiska krav ska lösas mella orgaisatioera på regiochefs-/utladschefsivå. Vid e situatio där e tredje atio (ordisk eller skadiavisk) är drabbad svarar de orgaisatio som äger kyrka för uppkoma kostader. På de platser där vi har två separata kyrkor ställer ma upp med resurser, persoal eller lokaler, vid behov. Beslut tas på regiochefs- eller utladschefsivå.

25 7. Isatser vid allvarliga och extraordiära hädelser När e hädelse är så allvarlig att utladsförsamliges ordiarie orgai satio och persoal ite räcker till för att lösa uppgifte, ska beredskaps plae kua ge stöd för åtmistoe det iitiala skedets beslut och åtgärder. Ofta igår ågo eller ågra i församlige sådaa gåger också i de sveska utladsmydighetes beredskapsorgaisatio. Att i förväg täka igeom hur resurser och persoal då ska fördelas är viktigt, för att komma igåg sabbt är ågot häder. Utifrå hur hädelsera seda utvecklar sig får krisledig och -orgaisatio evetuellt byggas ut och förstärkas med extera resurser. 7.1 Utladsförsamliges roll och uppgifter Det som är utladsförsamliges uppgift till vardags är det också uder e kris: att fias på plats, förmedla omsorg, stöd och omtake, vara ärvarade, själavårdade, och sätta ord på det iträffade både geom saklig iformatio och geom riter och ceremoier. De tre orde i sveska kyrkas kommuikatiosplattform: ärvaro, öppehet och hopp, täcker i stora delar av församliges uppgift också vid kriser. Mer om krisstöd och bemötade fis att läsa i kapitel Utladskyrkas kasli och kyrkokasliet: jourberedskap via SOS Alarm För hädelser utaför kotorstid fis e jourberedskap via SOS Alarm i Sverige. När larmcetrale tar emot ett samtal frå e utladsförsamlig på ummer , förmedlar SOS-operatöre utifrå e larmlista vidare kotakt med asvariga kotaktpersoer vid utladskyrkas kasli och kyrkokasliet. E bedömig görs seda gemesamt vilka resurser som ka behövas och vilka åtgärder som ska vidtas. 7.3 Utladskyrkas persoalpool: orgaisatio och iriktig Krispoole har irättats utifrå ett behov av att sabbt kua förstärka ett arbetslag i e utladsförsamlig vid e krissituatio. Behovet av förstärkig på grud av e extraordiär hädelse ka uppstå sabbt, särskilt vid hädelser av stor omfattig och/eller om utladsförsamlige i det drabbade ladet eller regioe är lite. Till krispoole rekryteras tidigare utsäd persoal med stor erfarehet av arbete i e utladsförsamlig, och som bedöms vara lämplig för de isatser och uppdrag som ka bli aktuella. Dessutom rekryteras persoer med erfarehet av krisarbete. På varje verksamhetsort är de lokala kyrkoherde asvarig för krisberedskape, och har också asvar för att kotakta si regiochef om behov av 25

26 förstärkig uppstår. Regiochefe gör e bedömig om ågo eller ågra frå krispoole ska larmas ut. Beroede på hädelses karaktär varierar både iställelsetide och isatses lägd. E geomsittlig isatstid är omkrig tio dagar. Uppgiftera på plats ka variera för dem som säds ut frå krispoole. Det ka hadla om att gå direkt i i de akuta hädelse. Me det ka också lika gära vara att ta had om vardagsverksamhete och hålla församligsarbetet igåg, meda församliges ege persoal arbetar med det som iträffat. E aa uppgift ka vara att avlasta ordiarie persoal frå ordiarie uppgifter, om församlige själv har drabbats av e allvarlig hädelse. Avlastig eller debriefig av både utladsförsamliges persoal och poolpersoal ska ske direkt efter att e isats har avslutats och helst före eller i sambad med avrapporterig. 7.4 Stöd för isatse isatskort Uder iledigsskedet av e hädelse ka så kallade isatskort vara till stor hjälp. Isatskort fugerar som kom-ihåglistor så att viktiga, iitiala åtgärder ite glöms bort. Exempel på ett sådat isatskort är rutier för mottagade av larm, för de som först får iformatio om att ågot allvarligt har hät. I bilaga 4 fis detta liksom adra exempel på isatskort för olika fuktioer. Isatskorte ska fugera som stöd för att sätta igåg arbetet. Mer detaljerade åtgärdsplaer ka göras för sådaa hädelser som får hög saolikhet och kosekves i riskaalyse. För de extraordiära hädelse ivå 3 ka förslagsvis e larmtavla med isatskort, som steg för steg beskriver respektive fuktios iitiala uppgifter i krisorgaisatioe, ställas i ordig. Isatskort ka i större utladsförsamligar äve upprättas för viktiga fuktioer vid e kris, till exempel krisledare, krisstödjare, husmor och iformatiosasvarig. Det är viktigt att dessa fuktioer ite kyts till vissa amgiva persoer i församlige, uta till fuktioe i orgaisatioe. I måga utladsförsamligar vilar asvaret för att vidta åtgärder på ebart e, eller högst ett par persoer. Här blir utmaige att föra samma de viktigaste fuktioera med respektive uppgifter till e eda checklista: Åtgärder vid larm. Täk på att isatskortet ska vara e hjälp för att komma igåg. De fortsatta hädelseutvecklige får styra åtgärder och iriktig på sikt. Isatskorte ska vara lätthaterliga, i lämpligt format, tåliga och tillgägliga. De bör utformas för att alltid fias med i väska eller plåbok, ite sitta dolda lägst bak i beredskapsplae i e pärm i bokhylla. Figur 3 eda beskriver i korthet krisledigsorgaisatioe på respektive ivå, samt ger e översikt över förvätade behov och hur de ska mötas geom olika isatser. Apassad till lokala förhållade och kompletterad med isatskort för cetrala fuktioer ka de bli utgågspukt för e larmtavla placerad lättillgägligt på e cetral plats. 26

27 Nivå 1. Vardagshädelse 2. Allvarlig hädelse Defiitio samt rekommederad krisledigsivå Kriser som ka hateras iom ordiarie orgaisatio och med ordiarie ledig. Större olycka eller hädelse som iebär att ordiarie resurser och strukturer i församlige ite räcker till. Medialt itresse. Kyrkoherde/delegerad är asvarig krisledare. Samverka iom regioe? Arbetsuppgifter/rutier i stort Kyrkoherde och övriga medarbetare med asvar för krishaterig utför uppgifter. Iformatio till utladskyrkas kasli vid större hädelser. Krisledare ihämtar iformatio om hädelse frå sakkuig källa. Samråd sker vid behov i krisledigsgruppe. Stödpersoer ikallas. Kotakt och samverka med utladskyrkas kasli och ev. atioell ivå/kyrkokasliet. Iformatio till persoal. Förbered iformatio till medier och berörda grupper. Iformera alltid Kyrkokasliets pressjour för mediebe redskap och stöd. Omvärldsbevakig. Öppa och bemaa kyrka. 3. Extraordiär hädelse Katastrof av atioell/iteratioell omfattig. Stor påverka på lokalsamhället och sveskar i ladet. Utökad krisledig. Ledig via utladskyrkas kasli och atioell ivå. Stort iformatiosbehov och medieitresse. Ledigsasvar och samordig via utladskyrkas regiochef/ Samordade isatser med samhällets övriga resurser, utladsmydighet, UD. Prioriterig av verksamhet eligt isatskort. Öppa och bemaa kyrka. Iformatiosasvar: Kyrkokasliet. Förbered att ta emot/skicka resurser frå/till adra församligar eller orgaisatioer. avdeligschef. Figur 3. Krisledigsorgaisatio på respektive ivå samt e översikt över förvätade behov och hur de ska mötas geom olika isatser. 27

28

29 8. Uppföljig och utvärderig För att kua lära av erfareheter frå allvarliga och extraordiära hädelser, behövs rutier för uppföljig och återrapporterig. Isatsrapporter ska främst gå till utladskyrkas kasli i Uppsala, me i förlägige bör också övriga utladsförsamligar och Sveska kyrka som helhet kua ta del av viktiga lärdomar och erfareheter. Det ka till exempel ske via krishemsida på Sveska kyrkas itera webbplats. Som grud för uppföljig och utvärderig sammaställer kyrkoherde vid de berörda utladsförsamlige e skriftlig rapport efter e allvarlig eller extraordiär hädelse. Uder ett utdraget hädelseförlopp, flera dagar/veckor, bör också regelbuda, kortfattade lägesrapporter skrivas. Slutrapporte ska iehålla e summerig av de isatser som gjorts och hur hädelse evetuellt påverkat församlige. E loggbok är bra som uderlag och stöd för miet: vilka beslut fattades, vilka kotakter togs, och vem gjorde vad uder hädelse. Slutrapporte kompletteras med e sammaställig av de viktigaste erfarehetera och lärdomara av hädelse. Om ma utifrå det iträffade gör förädrigar i krisberedskapsorgaisatio eller beredskapspla, bör också det tas upp i rapporte. E modell för återrapporterig med huvudrubriker återfis i bilaga 2. Uppföljig och utvärderig görs också tillsammas med persoale, och vid uppföljigsmöte med frivilliga, evetuell extraikallad persoal och adra som medverkat uder e större isats, liksom med samverkade orgaisatioer. Lärdomar och uppslag till förbättrigar av krisberedskape tas tillvara. Om församlige efter hädelse arbetat med krisstöd och samtalsgrupper är det lämpligt att tillsammas med deltagara också utvärdera dessa. 29

SveTys. Affärskultur i Tyskland. Vad är det? Och vad ska jag tänka på?

SveTys. Affärskultur i Tyskland. Vad är det? Och vad ska jag tänka på? SveTys Affärskultur i Tysklad Vad är det? Och vad ska jag täka på? 2 Affärskultur i Tysklad Vad är det? Och vad ska jag täka på? 2008 SveTys, Uta Schulz, Reibek 3 Iledig När ma gör affärer i Tysklad eller

Läs mer

Allmänna avtalsvillkor för konsument

Allmänna avtalsvillkor för konsument Godkäare 7.2 Kudakuta Godkät Kommuikatio Distributio Kudservice Kommuikatio, deltagade och samråd Allmäa avtalsvillkor för kosumet för leveras av fjärrvärme Allmäa avtalsvillkor för kosumet för leveras

Läs mer

MARKNADSPLAN Kungälvs kommun 2010-2014

MARKNADSPLAN Kungälvs kommun 2010-2014 MARKNADSPLAN Kugälvs kommu 2010-2014 Fastställd av KF 2010-06-17 1 Iehåll Varför e markadspla? 3 Mål och syfte 4 Markadsförutsättigar 5 Processer, styrig och orgaisatio 6 Politisk styrig 7 Politisk styrig,

Läs mer

Boendeutvecklingsprogram för Borlänge kommun 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 201x-xx-xx

Boendeutvecklingsprogram för Borlänge kommun 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 201x-xx-xx Författigssamlig i Boedeutveckligsprogram för 215-218 Beslutad av kommufullmäktige 21x-xx-xx Metadata om dokumetet Boedeutveckligsprogram 215-218 Dokumettyp Kommualt styrdokumet Omfattar Kommue Kommuala

Läs mer

Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson, Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson, Sveriges Byggindustrier

Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson, Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson, Sveriges Byggindustrier Säkra persolyft 1 Prevet är e ideell föreig iom arbetsmiljöområdet med Sveskt Närigsliv, LO och PTK som huvudmä. Vår uppgift är att tillsammas med huvudmäe förmedla kuskap krig arbetsmiljöfrågor och utveckla

Läs mer

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkning av färdigförpackade varor

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkning av färdigförpackade varor Kosoliderad versio av Styrelses för ackrediterig och tekisk kotroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkig av färdigförpackade varor Rubrike har dea lydelse geom (STAFS 2008:11) Ädrig iförd: t.o.m.

Läs mer

god stiftelsepraxis www.saatiopalvelu.fi

god stiftelsepraxis www.saatiopalvelu.fi god stiftelsepraxis SÄÄTIÖIDEN JA RAHASTOJEN NEUVOTTELUKUNTA RY DELEGATIONEN FÖR STIFTELSER OCH FONDER RF www.saatiopalvelu.fi 1 Cotets God stiftelsepraxis 1 Iledig 3 2 God stiftelsepraxis 3 Stipedier

Läs mer

Familje- juridik Här är dina rättigheter. Bostad& fastighet. Sambo eller gift? Sambo eller gift? Privata Affärers serie om. Del 3

Familje- juridik Här är dina rättigheter. Bostad& fastighet. Sambo eller gift? Sambo eller gift? Privata Affärers serie om. Del 3 Äkteskap& samboförhållade Huvudregel eligt sambolage är att bostad och bohag, som skaffats för Är i ekoomiskt jämställda, det vill säga har ugefär lika stora skulder eller tillgågar, har det kaske ite

Läs mer

KONSEKVENSANALYS 1 (5) INDIVID ALT ORGANISATION (markera vad bedömningen avser)

KONSEKVENSANALYS 1 (5) INDIVID ALT ORGANISATION (markera vad bedömningen avser) KONSEKVENSANALYS 1 (5) INDIVID ALT ORGANISATION (markera vad bedömige avser) Orgaisatio Faktorer att bedöma Påverkar förädrige? Kosekves av förädrige Kosekvesbeskrivig Åtgärdsförslag Asv. sig Klart datum

Läs mer

DELTA-samverkan januari - april 2003

DELTA-samverkan januari - april 2003 Beställarförbudet DELTA på Hisige Tjästeutlåtade Dr 2003/17 På Hisige Sekretariatet, JJ 2003-05-27 DELTA-samverka jauari - april 2003 Jag stod och pratade med grae över staketet. Då berättade grae att

Läs mer

Doktorandernas uppfattningar om sin forskarutbildning vid Uppsala universitet

Doktorandernas uppfattningar om sin forskarutbildning vid Uppsala universitet Doktoraderas uppfattigar om si forskarutbildig vid Uppsala uiversitet Resultat frå e uiversitetsövergripade ekätudersökig: Språkveteskapliga fakultete Ehete för kvalitet och utvärderig Maria Wolters Maj

Läs mer

Tentamen i Flervariabelanalys F/TM, MVE035

Tentamen i Flervariabelanalys F/TM, MVE035 Tetame i Flervariabelaalys F/TM, MV35 8 3 kl. 8.3.3. Hjälpmedel: Iga, ej räkedosa. Telefo: Oskar Hamlet tel 73-8834 För godkät krävs mist 4 poäg. Betyg 3: 4-35 poäg, betyg 4: 36-47 poäg, betyg 5: 48 poäg

Läs mer

Hamnbanan Göteborg Dubbelspår Eriksbergsmotet - Pölsebobangården

Hamnbanan Göteborg Dubbelspår Eriksbergsmotet - Pölsebobangården Järvägsutredig med miljökosekvesbeskrivig Hambaa Göteborg Dubbelspår Eriksbergsmotet - Pölsebobagårde Utställigshadlig 2011-03-04 Yta för bild eller möster Titel: Järvägsutredig Hambaa Göteborg dele Eriksbergsmotet

Läs mer

tullinge FLEMINGSBERG TULLINGE Kommunens avsikter för Tullinge som helhet

tullinge FLEMINGSBERG TULLINGE Kommunens avsikter för Tullinge som helhet tullige VILLASTAD r be e tri Tulligesjö e äg v gs FLEMINGSBERG Ka TRÄDGÅRDSSTAD Nib ble väg e PARKHEM 10 BERG Tullige är e attraktiv plats i Stockholmsregioe att bo och bygga på. Tullige är också de del

Läs mer

Frisörens arbetsmiljö

Frisörens arbetsmiljö Frisöres arbetsmiljö Iehåll De goda arbetsmiljö 3 Saloge som arbetslokal 4 Hälsa 9 Riskmomet i arbetet 11 Hygie 15 Belastigsergoomi 17 Arbetsklimat 18 Säkerhet 21 Rå, hot och våld 23 Miljöavfall 25 Tips

Läs mer

Identfiera orsaker och ge förslag på åtgärder och resultatmått Åtgärdstyp Ska risken åtgärdas genom att orsaken: Bakomliggande orsaker

Identfiera orsaker och ge förslag på åtgärder och resultatmått Åtgärdstyp Ska risken åtgärdas genom att orsaken: Bakomliggande orsaker Risk (möjlighet att e egativ RiskID Beskrivig av risk 4.1 R1 Öskemåle kommer osorterat och geererar måga aalyser - ökad arbetsisats och kostader Ma hittar ite 4.1 R2 produktera i lista 4.2 R3 Svårigheter

Läs mer

Kompletterande kurslitteratur om serier

Kompletterande kurslitteratur om serier KTH Matematik Has Thuberg 5B47 Evariabelaalys Kompletterade kurslitteratur om serier I Persso & Böiers.5.4 itroduceras serier, och serier diskuteras också i kapitel 7.9. Ia du läser vidare här skall du

Läs mer

Solgläntans föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13

Solgläntans föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13 1 s föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läset 2012/13 Iehåll: Iledig 2 Förutsättigar...2 Bedömig av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 6 Slutord 7 Bilaga: Resultat - seaste

Läs mer

För att minimera de negativa hälsokonsekvenserna av tunnelluft finns i dagsläget tre metoder;

För att minimera de negativa hälsokonsekvenserna av tunnelluft finns i dagsläget tre metoder; MKB till detaljpla Förbifart Stockholm Hälsoeffekter av tuelluft Studier idikerar att oöskade korttidseffekter, blad aat ökat atal iflammatiosmarkörer, börjar uppstå vid e expoerig som motsvaras av tuelluft

Läs mer

Applikationen kan endast användas av enskilda användare med förtroenderapportering.

Applikationen kan endast användas av enskilda användare med förtroenderapportering. Aktiverig mobil app 1 Aktiverig mobil app Aktiverig mobil app aväds för att koppla e eskild avädare till Visma Agdas mobilapplikatio. Applikatioe ka edast avädas av eskilda avädare med förtroederapporterig.

Läs mer

Bilaga 1 Schematisk skiss

Bilaga 1 Schematisk skiss Bilaga 1 Schematisk skiss Kalkylbilaga till PM fördjupig JU140 2010-02-01 Baverket Norrbotiabaa Järvägsutredig 140 Dele läsgräse AC/BD - Piteå Bilaga 12 till PM Fördjupigg JU140 Iehållsförteckig Sida 1

Läs mer

PTKs stadgar. Fastställda vid stämman 2009 06 16

PTKs stadgar. Fastställda vid stämman 2009 06 16 PTKs stadgar Fastställda vid stämma 2009 06 16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SYFTE OCH UPPGIFTER Syfte och uppgifter 3 Medlemskap 4 Orgaisatio 7 Stämma 8 Överstyrelse 12 Styrelse 15 Förhadligsorgaisatio 17 PTK-L

Läs mer

Förena Förbättra Förändra

Förena Förbättra Förändra Lässamordig ANDT Förea Förbättra Förädra Lässamordara för ANDT-frågor arbetar med olika förebyggade åtgärder iom alkolhol- och drogområdet. I vår lässamordarroll igår att förverkliga de politiska mål som

Läs mer

Stöde skolas elevhälsa Handlingsplan läsåret 2013/2014

Stöde skolas elevhälsa Handlingsplan läsåret 2013/2014 Stöde skolas elevhälsa Hadligspla läsåret 2013/2014 Stöde skola, 860 13 Stöde 060 658 33 20 Sudsvalls kommu Iehållsförteckig ELEVHÄLSOPLAN FÖR STÖDE SKOLA... 3 STÖDE SKOLAS VISION...3 ELEVHÄLSA PÅ STÖDE

Läs mer

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 20 januari 2007, kl. 09.00-13.00

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 20 januari 2007, kl. 09.00-13.00 0.01.007 Tetame i Statistik, STA A13 Deltetame, 5p 0 jauari 007, kl. 09.00-13.00 Tillåta hjälpmedel: Bifogad formel- och tabellsamlig (skall retureras) samt miiräkare. Asvarig lärare: Haah Hall Övrigt:

Läs mer

Markanvisningsavtal för och försäljning av fastigheten Gesällen 25

Markanvisningsavtal för och försäljning av fastigheten Gesällen 25 TJÄNSTSKRIVLS Hadläggare atum Äredebeteckig Johaa Kidqvist -05- KS /05 50 Kommufullmäktige Markavisigsavtal för och försäljig av fastighete Gesälle 5 Förslag till beslut Kommufullmäktige godkäer förslag

Läs mer

Välkommen hem till Strängnäs

Välkommen hem till Strängnäs Välkomme hem till Strägäs Välkomme till Brf. Boviera Strägäs Nu kommer Boviera till Strägäs. Vi bygger ett uikt gröt boede med mycket hjärta, gemeskap, glädje och trygghet. Boviera är för dig som är 55+

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Stadsvikes VC Syfte med deltagadet i Geombrott Att öka tillite och trygghete till de vård som bedrivs i det ega hemmet för de palliativa patiete. Teammedlemmar Eva Lidström eva.lidstrom@ll.se Viktoria

Läs mer

Samtal med Karl-Erik Nilsson

Samtal med Karl-Erik Nilsson Samtal med Karl-Erik Nilsso,er Ert av Svesk Tidskrifts redaktörer, Rolf. Ertglud, itejuar här Karl-Erik Nilsso, ar kaslichej på TCO och TCO:s represetat ed i litagarfodsutredige. er e t or så å g. ). r

Läs mer

GRÖNSTRUKTURPROGRAM FÖR BROMÖLLA KOMMUN

GRÖNSTRUKTURPROGRAM FÖR BROMÖLLA KOMMUN GRÖNSTRUKTURPROGRAM FÖR BROMÖLLA KOMMUN Upprättad 2004 Atage av Kommufullmäktige Kf 05-03-21 28 GRÖNSTRUKTURPROGRAM FÖR BROMÖLLA KOMMUN Förord Kommustyrelse uppdrog 2003-02-05 åt miljöutskottet att asvara

Läs mer

Plantering. en handledning från BillerudKorsnäs

Plantering. en handledning från BillerudKorsnäs Platerig e hadledig frå BillerudKorsäs 26 aug 2013 1. Vi följer lagstiftig och miljöcertifierigskrav. Att miljöapassa skogsbruket är vårt övergripade miljömål. Vi tar häsy till verksamhetes miljöaspekter

Läs mer

a utsöndring b upptagning c matspjälkning d cirkulation

a utsöndring b upptagning c matspjälkning d cirkulation I levade varelser bryts stora och sammasatta molekyler ed till små och ekla molekyler. Vad kallas dea process? S02_01 a utsödrig b upptagig c matspjälkig d cirkulatio S042009 Kalle hade ifluesa. Ha spelade

Läs mer

Digital pedagogik en naturlig del av framtidens skola!

Digital pedagogik en naturlig del av framtidens skola! Rabatt om i är 2 eller fler! Digital pedagogik e aturlig del av framtides skola! Aktuell forskig och kokreta arbetssätt med fokus på ökat lärade Hur ser läradet ut i digitala miljöer och vilka är effektera?

Läs mer

Plattformshissar från Cibes Lift för alla byggnader

Plattformshissar från Cibes Lift för alla byggnader Plattformshissar frå Cibes Lift för alla byggader Smarta, säkra och ekla att istallera DESIGN - RELIABILITY - EXPERIENCE Iehåll Om Cibes Lift 3 Kudperspektiv 4 Service och uderhåll 5 Miljöfokus 6 De lilla

Läs mer

STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA HÖGSKOLA DOCH, DANS OCH CIRKUSHÖGSKOLAN OPERAHÖGSKOLAN STOCKHOLMS DRAMATISKA HÖGSKOLA

STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA HÖGSKOLA DOCH, DANS OCH CIRKUSHÖGSKOLAN OPERAHÖGSKOLAN STOCKHOLMS DRAMATISKA HÖGSKOLA STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA DOCH, DANS OCH CIRKUSN OPERAN UTBILDNINGS KATALOG 2016 2017 UTBILDNINGAR I DENNA KATALOG 5. BERÄTTANDE ANIMERAD FILM 6. CIRKUS 7. DANS 8. DANSPEDAGOGIK 9. DANS ÄMNESLÄRARE 10. DESIGN

Läs mer

Från Revisionen :30

Från Revisionen :30 Pressmeddelade Frå Revisioe 2008 11 17 15:30 Revisorera om psyksamverka i Sjuhärad och Skaraborg: Förutsättigara fis me ka yttjas bättre! Förutsättigara för samarbete mella regioe och kommuera på vuxepsykområdet

Läs mer

ISO 26000. ISO 26000 Guidance on social responsibility. Marknaden förändras snabbt. En standard om socialt ansvarstagande

ISO 26000. ISO 26000 Guidance on social responsibility. Marknaden förändras snabbt. En standard om socialt ansvarstagande ISO 26000 E stadard om socialt Reio Fridh, Sesus Vice ordförade Sveska ISO 26 000 kommitté 2010-11-26 ISO 26000 Guidace o social resposibility ISO 26000 Vägledig för Socialt 2 Markade förädras sabbt Allt

Läs mer

Hårt arbete för högre mjölkpris

Hårt arbete för högre mjölkpris Hårt arbete för högre mjölkpris ugada Tio kilometer på cykel ia mjölke ka levereras till kooperativet där mjölke kotrolleras och kyls. Så ser vardage ut för måga av Ugadas mjölkböder. 52 Husdjur 1/2014

Läs mer

(a) om vi kan välja helt fritt? (b) om vi vill ha minst en fisk av varje art? (c) om vi vill ha precis 3 olika arter?

(a) om vi kan välja helt fritt? (b) om vi vill ha minst en fisk av varje art? (c) om vi vill ha precis 3 olika arter? Lösigar Grudläggade Diskret matematik 11054 Tid: 1.00-17.00 Telefo: 036-10160, Examiator: F Abrahamsso 1. I de lokala zoo-affäre fis 15 olika fiskarter med mist 0 fiskar utav varje art). På hur måga sätt

Läs mer

Nyårsfesten! SUCCÉ FÖR NATURFÖRSKOLAN! HUR SKA BESPARINGARNA GÖRAS? ÅRETS FÖRETAGARE I SADELN INFORMATION INFÖR EU-VALET

Nyårsfesten! SUCCÉ FÖR NATURFÖRSKOLAN! HUR SKA BESPARINGARNA GÖRAS? ÅRETS FÖRETAGARE I SADELN INFORMATION INFÖR EU-VALET Nykvars kommutidig Nr 1-09 Nyårsfeste! SUCCÉ FÖR NATURFÖRSKOLAN! HUR SKA BESPARINGARNA GÖRAS? ÅRETS FÖRETAGARE I SADELN INFORMATION INFÖR EU-VALET TUTAN APRIL 2009 DET HÄNDER I NYKVARN På grud av platsbrist

Läs mer

ESBILAC. mjölkersättning för hundvalpar BRUKSANVISNING. www.kruuse.com

ESBILAC. mjölkersättning för hundvalpar BRUKSANVISNING. www.kruuse.com ESBILAC mjölkersättig för hudvalpar BRUKSANVISNING De bästa starte för e yfödd valp är självklart att dia tike och få i sig mammas mjölk. Modersmjölke iehåller allt som de små behöver i form av ärigsäme,

Läs mer

Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåne under tiden 1985-07-01 och framåt i tiden.

Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåne under tiden 1985-07-01 och framåt i tiden. Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåe uder tide 1985-07-01 och framåt i tide. OBSERVERA att översikte grudar sig på e iveterig, som ite är klar! Atalet ärede och urval av ärede ka komma att

Läs mer

Mätbar vetskap om nuläget och tydliga målbilder om framtiden. Genomför en INDICATOR självvärdering och nulägesanalys inom tre veckor

Mätbar vetskap om nuläget och tydliga målbilder om framtiden. Genomför en INDICATOR självvärdering och nulägesanalys inom tre veckor Mätbar vetskap om uläget och tydliga målbilder om framtide Geomför e INDICATOR självvärderig och ulägesaalys iom tre veckor Självvärderig e del av dokumetatioskravet i ya skollage Skollage ställer också

Läs mer

Leica Lino. Noggranna, självavvägande punkt- och linjelasers

Leica Lino. Noggranna, självavvägande punkt- och linjelasers Leica Lio Noggraa, självavvägade pukt- och lijelasers Etablera, starta, klart! Med Leica Lio är alltig lodat och perfekt apassat Leica Lios projekterar lijer eller pukter med millimeterprecisio och låter

Läs mer

Tentamen i Statistik STG A01 (12 hp) 5 mars 2010, kl. 08.15 13.15

Tentamen i Statistik STG A01 (12 hp) 5 mars 2010, kl. 08.15 13.15 Karlstads uiversitet Fakultete för ekoomi, kommuikatio och IT Statistik Tetame i Statistik STG A0 ( hp) 5 mars 00, kl. 08.5 3.5 Tillåta hjälpmedel: Bifogad formel- och tabellsamlig (skall retureras) samt

Läs mer

TRIBECA Finansutveckling

TRIBECA Finansutveckling TRIBECA Rådgivare iom fiasiella helhetslösigar TRIBECA a s k r e i v g S f a s k r i e v g S f g g r r e e a r a r e e i i f f TRIBECA s målsättig är att bidra med råd & produkter som hela tide gör att

Läs mer

Så ska vi få Sveriges bästa skola

Så ska vi få Sveriges bästa skola Nykvars kommutidig Nr 1-11 Så ska vi få Sveriges bästa skola MOLLY SANDÉN TILL NYKVARNSDAGEN KUNGAPARET BESÖKER NYKVARN LYFT I HEMTJÄNSTEN VÅRENS KULTURPROGRAM TUTAN MARS 2011 Molly Sadé till Nykvarsdage

Läs mer

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts:

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts: Webprogrammerig och databaser Koceptuell datamodellerig med Etitets-Relatiosmodelle Begrepps-modellerig Mål: skapa e högivå-specifikatio iformatiosiehållet i database Koceptuell modell är oberoede DBMS

Läs mer

Så här kommer byggherren och entreprenören överens om energianvändningen

Så här kommer byggherren och entreprenören överens om energianvändningen Så här kommer byggherre och etrepreöre överes om eergiavädige Så här kommer byggherre och etrepreöre överes om eergiavädige Sveby står för Stadardisera och verifiera eergiprestada i byggader och är ett

Läs mer

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I MS-A0409 Grudkurs i diskret matematik I G. Gripeberg Mägder och logik Relatioer och fuktioer Aalto-uiversitetet oktober 04 Kombiatorik etc. G. Gripeberg (Aalto-uiversitetet MS-A0409 Grudkurs i diskret

Läs mer

Örserumsviken. Förorenade områden Årsredovisning. Ansvar för sanering av förorenade områden. Årsredovisningslagen och god redovisningssed

Örserumsviken. Förorenade områden Årsredovisning. Ansvar för sanering av förorenade områden. Årsredovisningslagen och god redovisningssed Föroreade område Årsredovisig Örserumsvike Birgit Fleig Auktoriserad revisor Sustaiability Director birgit.fleig@se.ey.com 19 september 2005 1 2 Årsredovisigslage och god redovisigssed Föroreade område

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Måadsrapport Jauari 2015 Måadsrapport Juli 2015 Måadsrapport Februari 2015 Måadsrapport Augusti 2015 Måadsrapport Mars 2015 Måadsrapport September 2015 Måadsrapport April 2015 Måadsrapport Oktober 2015

Läs mer

Arbeta med människor. Vård och omsorg Barn och fritid Hälsa och friskvård. och hä. Gymnasial vuxenutbildning - Komvux - Stockholm

Arbeta med människor. Vård och omsorg Barn och fritid Hälsa och friskvård. och hä. Gymnasial vuxenutbildning - Komvux - Stockholm 2016 Arbeta med mäiskor Gymasial vuxeutbildig - Komvux - Stockholm ötare k s ar Utbildig och kurser iom: Vård och omsorg ar och fritid Hälsa och friskvård Uder terska ö k s Friskv lsa och hä d r å... Möjlighet

Läs mer

Framtidsutredningen 2007 Vad kostar det tillgängliga och trygga Stockholm?

Framtidsutredningen 2007 Vad kostar det tillgängliga och trygga Stockholm? Framtidsutredige 2007 Vad kostar det tillgägliga och trygga Stockholm? I dea rapport kommer stades ekoomiska framtidsutsikter att diskuteras. Klarar stade äve fortsättigsvis av åtagadet att erbjuda e god

Läs mer

Vägen till energiklassad personal. Kurskatalog Fastighetsautomation. www.siemens.se/utbildning

Vägen till energiklassad personal. Kurskatalog Fastighetsautomation. www.siemens.se/utbildning Väge till eergiklassad persoal Kurskatalog Fastighetsautomatio www.siemes.se/utbildig Vi ka ge er vad som krävs Fastighetsägare påverkas av EU s direktiv om byggaders eergiprestada. Ett område behadlar

Läs mer

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering Databaser desig och programmerig Desig processe ER-modellerig Programutvecklig Förstudie, behovsaalys Programdesig, databasdesig Implemetatio Programdesig, databasdesig Databasdesig Koceptuell desig Koceptuell

Läs mer

Vad är Facility Management (FM)? Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB

Vad är Facility Management (FM)? Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB Vad är Facility Maagemet (FM)? Per Lilliehor AB Defiitio Strategisk ledig och styrig av de resurser och tjäster som krävs för att efastighet ellerverksamhetska fugera effektivt. FM skall arbeta med att

Läs mer

Funktionsteori Datorlaboration 1

Funktionsteori Datorlaboration 1 Fuktiosteori Datorlaboratio 1 Fuktiosteori vt1 2013 Rekursiosekvatioer och komplex aalys Syftet med datorövige Öviges ädamål är att ge ett smakprov på hur ett datoralgebrasystem ka avädas för att att lösa

Läs mer

Röjning en handledning från Korsnäs Skog

Röjning en handledning från Korsnäs Skog Röjig e hadledig frå Korsäs Skog April 2010 1 Korsäs Miljöpolicy i vår verksamhet Asvarig: Begt Bruberg Giltig frå: 080507 Upplaga: r 11 Ersätter: 051121 Korsäs Skogs policyförklarig 1. Vi följer lagstiftig

Läs mer

Föreskrift. om publicering av nyckeltal för elnätsverksamheten. Utfärdad i Helsingfors den 2. december 2005

Föreskrift. om publicering av nyckeltal för elnätsverksamheten. Utfärdad i Helsingfors den 2. december 2005 Dr 1345/01/2005 Föreskrift om publicerig av yckeltal för elätsverksamhete Utfärdad i Helsigfors de 2. december 2005 Eergimarkadsverket har med stöd av 3 kap. 12 3 mom. i elmarkadslage (386/1995) av de

Läs mer

Mediaplan & företagspresentation

Mediaplan & företagspresentation 203 Mediapla & företagspresetatio Aos- och utgivigspla Tidige Fastighetsytt Om oss! Väljer du Fastighetsytt som di kaal för markadsförig och profil erig är du med i ett större sammahag och år e målgrupp

Läs mer

Tentamen i matematisk statistik

Tentamen i matematisk statistik Tetame i matematisk statistik Uppgift : På e arbetsplats skadades % av persoale uder ett år. 60% av alla skadade var mä. 0% av alla aställda var kvior. Är det maliga eller kviliga aställda som löper störst

Läs mer

Övningstentamen i MA2018 Tillämpad Matematik III-Statistik, 7.5hp

Övningstentamen i MA2018 Tillämpad Matematik III-Statistik, 7.5hp Övigstetame i MA08 Tillämpad Matematik III-Statistik, 7.5hp Hjälpmedel: Räkedosa och medföljade formelsamlig! Täk på att dia lösigar ska utformas så att det blir lätt för läsare att följa dia takegågar.

Läs mer

Bolagsstämma. LGP Telecom Holding AB, Box 1178, 171 23 Solna Telefon: 08-50 74 80 00 Hemsida: www.lgptele.com

Bolagsstämma. LGP Telecom Holding AB, Box 1178, 171 23 Solna Telefon: 08-50 74 80 00 Hemsida: www.lgptele.com Årsredovisig 2000 Bolagsstämma Ordiarie bolagsstämma äger rum tisdage de 24 april 2001 kl 17.00 i Wallebergssale, Igejörsveteskapsakademie, Grev Turegata16, Stockholm. Amäla Aktieägare som öskar deltaga

Läs mer

För rörformiga instrument, slangar och liknande krävs speciella insatser för genomspolning för att få ett fullgott resultat.

För rörformiga instrument, slangar och liknande krävs speciella insatser för genomspolning för att få ett fullgott resultat. Sida 1 av 6 Avisig för kvalitetssäkrig av spol- och diskdesifektorer 141203 Avisig primärvård Föremål och istrumet avsedda för flergågsbruk ska regöras och desifekteras efter avädig i e värmedesifektor.

Läs mer

Från molekylnivå till samhällsnytta. Dokumentation från konferens aktuell forskning om alkohol och narkotika 8 oktober 2015 i Göteborg

Från molekylnivå till samhällsnytta. Dokumentation från konferens aktuell forskning om alkohol och narkotika 8 oktober 2015 i Göteborg Frå molekylivå till samhällsytta Dokumetatio frå koferes aktuell forskig om alkohol och arkotika 8 oktober 2015 i Göteborg Toy Johasso, 1:e vice ordförade i Hälso- och sjukvårdsstyrelse, Västra Götaladsregioe

Läs mer

nyheterna Tack alla som hjälper oss tillbaka till livsglädjen Rebecka och Markus

nyheterna Tack alla som hjälper oss tillbaka till livsglädjen Rebecka och Markus yhetera NUMMER 4 2014 Rebecka och Markus Tack alla som hjälper oss tillbaka till livsglädje Deboraträffar i Helsigborg Robba kapitulerade vid korset Joha behövde distase för att börja om Vad sparar vi

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1(10) Svar lämat av (kommu, ladstig, orgaisatio etc.): Remiss Remissvar lämas i kolume Tillstyrkes term och Tillstyrkes (iitio) och evetuella sypukter skrivs i kolume Sypukter. Begreppe redovisas i Socialstyrelses

Läs mer

Enkel slumpvandring. Sven Erick Alm. 9 april 2002 (modifierad 8 mars 2006) 2 Apan och stupet 3 2.1 Passagesannolikheter... 3 2.2 Passagetider...

Enkel slumpvandring. Sven Erick Alm. 9 april 2002 (modifierad 8 mars 2006) 2 Apan och stupet 3 2.1 Passagesannolikheter... 3 2.2 Passagetider... Ekel slumpvadrig Sve Erick Alm 9 april 2002 (modifierad 8 mars 2006) Iehåll 1 Iledig 2 2 Apa och stupet 3 2.1 Passagesaolikheter............................... 3 2.2 Passagetider....................................

Läs mer

Tentamen i Kunskapsbaserade system, 5p, Data 3

Tentamen i Kunskapsbaserade system, 5p, Data 3 Kuskapsbaserade system, tetame 2000-03-0 Istitutioe för tekik Tetame i Kuskapsbaserade system, 5p, Data 3 Datum: 2000-03-0 Tid: 8.00-3.00 Lärare: Potus Bergste, 3365 Hjälpmedel: Miiräkare Uppgiftera ska

Läs mer

MTC. Förstklassig forskning och utbildning i internationell miljö

MTC. Förstklassig forskning och utbildning i internationell miljö Istitutioe för Mikrobiologi, Tumör- och Cellbiologi (MTC) MTC Förstklassig forskig och utbildig i iteratioell miljö Fakta om MTC Talare, moderatorer och orgaisatörer vid MTCs 15-årsjubileumssymposium på

Läs mer

Föreläsning 3. 732G04: Surveymetodik

Föreläsning 3. 732G04: Surveymetodik Föreläsig 3 732G04: Surveymetodik Dages föreläsig Obudet slumpmässigt urval (OSU) Populatiosparametrar och stickprovsstatistikor Vätevärdesriktighet Ädliga och oädliga populatioer Medelvärde, adel Kofidesitervall

Läs mer

Ny lagstiftning från 1 januari 2011

Ny lagstiftning från 1 januari 2011 Ny lagstiftig frå 1 jauari 2011 1. Ny lag lage om allmäyttiga kommuala bostadsaktiebolag 2. Förädrigar i hyreslage De ya lagstiftige - Bakgrud Klicka här för att ädra format på uderrubrik i bakgrude q

Läs mer

Saltsjötunneln. Saltsjötunneln i korthet. Bil- och tunnelbanelänken för östra Östra Stockholm

Saltsjötunneln. Saltsjötunneln i korthet. Bil- och tunnelbanelänken för östra Östra Stockholm Saltsjötuel i korthet uelbaa till Nacka geom att Blå lije förlägs frå Kugsträdgårde. Norra läke och Södra läke kyts ihop med e tuel uder Saltsjö. Ett sammahållet projekt ger samordigsvister och stordriftsfördelar

Läs mer

Kollektivt bindande styre på global nivå

Kollektivt bindande styre på global nivå Iteratioell ivå Global, regioal eller mellastatlig? Allt fler viktiga politiska frågor går ite lägre att lösa på atioell ivå. Folk över hela världe berörs exempelvis av växthuseffekte. Vad fis det för

Läs mer

Design mönster. n n n n n n. Command Active object Template method Strategy Facade Mediator

Design mönster. n n n n n n. Command Active object Template method Strategy Facade Mediator Desig möster Desig möster Commad Active object Template method Strategy Facade Mediator Commad Ett av de eklaste desig möstre Me också mycket avädbart Ett grässitt med e metod Comm ad do()

Läs mer

KMR. mjölkersättning för kattungar BRUKSANVISNING. www.kruuse.com

KMR. mjölkersättning för kattungar BRUKSANVISNING. www.kruuse.com KMR mjölkersättig för kattugar BRUKSANVISNING De bästa starte för e yfödd kattuge är självklart att dia mammas mjölk. För e yfödd kattuge är det framför allt viktigt att få i sig mammas mjölk de två första

Läs mer

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20 Mall Katastrofmedicinsk plan för primärvården Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning November 2011 Reviderad 2012-03-20 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 3 1. INLEDNING 4 1.1. Lagar, föreskrifter och

Läs mer

Systemdesign fortsättningskurs

Systemdesign fortsättningskurs Systemdesig fortsättigskurs Orgaisatio Föreläsare Potus Boström Assistet? Tider mådagar och tisdagar kl. 8-10 Börjar 3.9 och slutar 16.10 Rum B3040 Orgaisatio Iga föreläsigar 24.9, 25.9, 1.10 och 2.10

Läs mer

Lärarhandledning Att bli kvitt virus och snuva - När Lisa blev av med förkylningen

Lärarhandledning Att bli kvitt virus och snuva - När Lisa blev av med förkylningen Lärarhadledig Att bli kvitt virus och suva - När Lisa blev av med förkylige För ytterligare iformatio kotakta projektledare: Charlotte.Kristiasso@phs.ki.se 1 Iledig Atibiotikaresistes är ett växade problem

Läs mer

HOW TO GROW. .how to grow. .how not to grow 15 % 74a%

HOW TO GROW. .how to grow. .how not to grow 15 % 74a% pl a e r i gs s t r a t e g i e r f ö r h å l l b ar utveckl i g i M ar i estad.how to grow.how ot to grow Det går ite bygga hållbara miljöer, me det går att plaera och bygga miljöer som stöder och uppmutrar

Läs mer

välkommen till Bröderna Lejonhjärta nyhet!

välkommen till Bröderna Lejonhjärta nyhet! yhet! Brödera Lejohjärta Illustratio Igrid Vag Nyma / Saltkråka AB välkomme till Vi har öppet alla dagar frå 20 maj till 28 augusti samt helgöppet hela september. Uder höste har vi öppet vissa veckodagar

Läs mer

Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson, Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson, Sveriges Byggindustrier

Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson, Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson, Sveriges Byggindustrier Säkert truckarbete Prevet är e ideell föreig iom arbetsmiljöområdet med Sveskt Närigsliv, LO och PTK som huvudmä. Vår uppgift är att tillsammas med huvudmäe förmedla kuskap krig arbetsmiljöfrågor och utveckla

Läs mer

Juridiska och miljömässiga aspekter som bör beaktas vid framtagandet av miljökonsekvensbeskrivningar för kärntekniska anläggningar

Juridiska och miljömässiga aspekter som bör beaktas vid framtagandet av miljökonsekvensbeskrivningar för kärntekniska anläggningar SSI-rapport 93-20. c.. a; I ii- rostaaress Postadress (jatuaaress Gatuadress Telefo leiero JtatCUS StralSkyaasiStltUt Box 60204 Karoliska sjukhuset 08-729 71 00 stilish Raduo PiotcLiui Istmm 104 01 STOCKHOLM

Läs mer

MA2018 Tillämpad Matematik III-Statistik, 7.5hp, 2014-08-23

MA2018 Tillämpad Matematik III-Statistik, 7.5hp, 2014-08-23 1 MA018 Tillämpad Matematik III-Statistik, 7.5hp, 014-08-3 Hjälpmedel: Räkedosa och medföljade formelsamlig! Täk på att dia lösigar ska utformas så att det blir lätt för läsare att följa dia takegågar.

Läs mer

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26 Avdelige för elektriska eergisystem EG225 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårtermie 25 Tetame 9 mars, 8: 2:, Q22, Q26 Istruktioer Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet. Det är valfritt att också

Läs mer

Många tror att det räcker

Många tror att det räcker Bästa skyddet Måga vet ite hur familje drabbas ekoomiskt om ågo dör eller blir allvarligt sjuk. Här berättar Privata Affärer vilket skydd du har och hur du ka förbättra det. Av Aika Rosell och Igrid Kidahl

Läs mer

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

Borel-Cantellis sats och stora talens lag Borel-Catellis sats och stora tales lag Guar Eglud Matematisk statistik KTH Vt 2005 Iledig Borel-Catellis sats är e itressat och avädbar sats framför allt för att bevisa stora tales lag i stark form. Vi

Läs mer

PORTFOLIO. Lisa Heller, Chalmers Arkitektur

PORTFOLIO. Lisa Heller, Chalmers Arkitektur PORTFOLIO Lisa Heller, Chalmers Arkitektur Kadidatarbete - Highlie Hede, våre 2015 axoometri Highlie Hede är e förkroppsligad dröm om publika fuktioer itegrerade med varadra på ett öppet och dyamiskt sätt.

Läs mer

Geometriska summor. Aritmetiska summor. Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som. Geometriska talföljder kallar vi talföljder som

Geometriska summor. Aritmetiska summor. Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som. Geometriska talföljder kallar vi talföljder som Aritmetiska summor Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som, 4, 6, 8, 10, 1, 14, 000, 1996, 199, 1988, 0.1, 0., 0.3, 0.4, för vilka differese mella på varadra följade tal kostat. Aritmetiska summor

Läs mer

Bilaga 1 Formelsamling

Bilaga 1 Formelsamling 1 2 Bilaga 1 Formelsamlig Grudbegre, resultatlaerig och roduktkalkylerig Resultat Itäkt - Kostad Lösamhet Resultat Resursisats TTB Täckigsgrad (TG) Totala itäkter TB Säritäkt Divisioskalkyl är de eklaste

Läs mer

Marknaden för PPM-förvaltning

Marknaden för PPM-förvaltning Nu är goda PPM- I dag fis det måga företag som vill placera dia PPM-pegar. Me du ska vara försiktig ofta kostar det mer ä det smakar. Markade för PPM-förvaltig har vuxit kraftigt det seaste året. Nu fis

Läs mer

Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun

Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun Drabbad Anhöriga Vänner Arbetskamrater Arbetsgivare. Samhälle Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun Denna plan ingår i Delprogram Krisberedskap antagen av kommunfullmäktige 2013-12-17 130 Ks

Läs mer

Duo HOME Duo OFFICE. Programmerings manual SE 65.044.20-1

Duo HOME Duo OFFICE. Programmerings manual SE 65.044.20-1 Duo HOME Duo OFFICE Programmerigs maual SE 65.044.20-1 INNEHÅLL Tekiska data Sida 2 Motage Sida 3-5 Programmerig Sida 6-11 Admiistrerig Sida 12-13 Hadhavade Sida 14-16 TEKNISKA DATA TEKNISK SPECIFIKATION

Läs mer

DELRAPPORT LÖNEKARTLÄGGNING

DELRAPPORT LÖNEKARTLÄGGNING DELRAPPORT LÖNEKARTLÄGGNING Lika arbete 2013-2014 Persoalehete 2014-12-08 Dr. P 2014/289 1 Iledig Diskrimierigslage (DL) föreskriver att löekartläggig ska geomföras vart tredje år i syfte att upptäcka,

Läs mer

Från Regionkansliet 2008 04 22 19:45

Från Regionkansliet 2008 04 22 19:45 Pressmeddelade Frå Regiokasliet 2008 04 22 19:45 Regiofullmäktige 22 april 989 miljoer plus för Västra Götaladsregioe Västra Götaladsregioe redovisar e vist på 989 miljoer för 2007. Det visar årsredovisige

Läs mer

Grönstrukturplan för Åstorps kommuns samhällen Åstorp, Nyvång, Hyllinge och Kvidinge

Grönstrukturplan för Åstorps kommuns samhällen Åstorp, Nyvång, Hyllinge och Kvidinge Gröstrukturpla för Åstorps kommus samhälle Åstorp, Nyvåg, Hyllige och Kvidige Atage 2011-08-29 Kf 92 Gröstrukturpla 2011-1 2 - Gröstrukturpla 2011 Atage av kommufullmäktige 2011-08-29. Framtage uder våre-sommare

Läs mer

Föreläsning G04 Surveymetodik 732G19 Utredningskunskap I

Föreläsning G04 Surveymetodik 732G19 Utredningskunskap I Föreläsig 5 732G04 Surveymetodik 732G19 Utredigskuskap I Dages föreläsig Klusterurval Estegs klusterurval Tvåstegs klusterurval Klusterurval med PPS 2 Klusterurval De urvalsdesiger som diskuterats hittills

Läs mer

AMF. I princip är det bara möjligt att flytta privat sparande och sparande där avtalet tecknats efter den 2 februari i fjol.

AMF. I princip är det bara möjligt att flytta privat sparande och sparande där avtalet tecknats efter den 2 februari i fjol. Välj att flytta dia Utyttja di flytträtt om du ka. Det är Privata Affärers råd u är regeriges tillfälliga flyttstopp hävs de 1 maj. Flyttstoppet ifördes i februari i fjol som e direkt följd av Damarksmålet.

Läs mer

4. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FUNKTIONER

4. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FUNKTIONER Eligt Naturvårdsverkets uppskattig utsätts ugefär 30 % av befolkige i Sveriges större städer för bullerivåer som överskrider riktvärdet utomhus vid bostäder, 55 db(a). I Stockholm är de adele betydligt

Läs mer