Framtidsutredningen 2007 Vad kostar det tillgängliga och trygga Stockholm?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtidsutredningen 2007 Vad kostar det tillgängliga och trygga Stockholm?"

Transkript

1 Framtidsutredige 2007 Vad kostar det tillgägliga och trygga Stockholm?

2 I dea rapport kommer stades ekoomiska framtidsutsikter att diskuteras. Klarar stade äve fortsättigsvis av åtagadet att erbjuda e god samhällsservice och vara trygg och tillgäglig för alla? Detta är de första delrapporte av Framtidsutredige 2007 och de kommer att följas av ytterligare fördjupigsrapporter där ärigslivets respektive arbetsmarkades utvecklig fokuseras. Framtidsutredige har samordats med stades arbete med Visio Stockholm 2030 där det trygga och tillgägliga Stockholm varit ett viktigt delområde. Visioe ager ett öskvärt framtidstillståd som ska verka sammahållade för stades lågsiktiga utveckligsarbete. Framtidsutredige kompletterar och stödjer visioe geom att visa på sambad mella välfärd och ekoomisk tillväxt och försöka age de ekoomiska ramara för de öskade utvecklige med år 2030 som slutår. Rapporte har utarbetats av Elisabet Bremberg och Hele Slättma på stadsledigskotorets fiasavdelig. Uderlag till rapporte har tagits fram av stades utredigs- och statistikkotor (USK).

3 Iehåll Sammafattig 4 Utgågspukter 6 Vi blir fler äldre 6 Ökade regioala skillader påverkar Sverige olika 6 Iteratioaliserige ökar trycket 6 Stockholms attraktio i EU-toppe 7 Stockholm är motor i Sveriges ekoomi 8 States ivesterigar i ifrastruktur har ite gyat Stockholm 8 Stockholm behöver e storstadspolitik 9 Fler stockholmare, mer tillväxt 11 Stockholmara blir fler 12 Börda ågot tygre på dem som jobbar 12 Växlade behov kräver apassig 12 Därför blir ma stockholmare 13 Större bostad får oss att välja läet 13 Storstadsutbudet lockar högutbildade 13 De utrikes föddas adel av befolkige ökar 13 Fler stockholmare behöver fler bostäder 15 Stockholm bygger mest för stockholmara 16 Fler stockholmare kräver stora ivesterigar 16 Visioe ka bli verklighet om utmaigara möts på rätt sätt 17 E ekoomi i balas kräver städiga effektiviserigar 17 Produktivitete ka förbättras 18 Löeutvecklige påverkar ekoomi kraftigt 19 Rekryterigsbehovet påverkar löekostadera 19 Nivå på hyreshöjigar är viktig 21 Framtides behov av äldreomsorg ka förädras 21 Hur mycket ivesterigar har stade råd med? 21 Ivesterigar kostar äve i drift 22 Stockholm står iför stora utmaigar 22 Visioe ka bli verklighet 22

4 Sammafattig Befolkige i Stockholmsregioe växer och kommer att fortsätta växa. I rapporte har beräkigar gjorts för att udersöka stades fiasiella förutsättigar att klara av de ivesterigar som behövs för att möta e växade befolkig och dess behov av service och välfärd. Stockholms kokurreskraft rakas högt i iteratioella studier och i e alltmer globaliserad värld gäller det att vara attraktiv. Det är särskilt viktigt eftersom Stockholm är draglok för reste av Sverige. Utmaigara iför framtide är flera. Resultate i dea rapport visar dock att det är möjligt att å e visio om kraftig befolkigstillväxt med god samhällsservice och trygg miljö för alla till år Me det fordrar att takte i ivesterigara är hög. För att fiasiera detta måste stade som helhet klara av effektiviserigar på cirka e halv procet årlige och persoales löeökigar får ite överskrida de geerella löeökigara i ekoomi. Stade måste bli effektivare och kua prioritera om visioe ska bli verklighet. 4 Framtide är ljus för Stockholm bara utmaigara möts på rätt sätt Vi blir fler äldre De demografiska utvecklige med e åldrade befolkig ka leda till obalas mella behovet av välfärdstjäster och de resurser som fis. Detta måste stade ha beredskap för. Och äve om Stockholm har e relativt ug befolkig kommer de åldrade befolkige i övriga riket att påverka stades ekoomi. Efterfråga på välfärdstjäster kommer att öka framöver. Och vi efterfrågar mer offetligt fiasierade tjäster Idag satsas det mer på offetligt fiasierad verksamhet ä ågosi tidigare. När ikomstera stiger vill måga kosumera mer välfärd. Därför ökar efterfråga på välfärdstjäster sabbare ä tillväxte. Effektiviserigar och tydliga prioriterigar iom kommual verksamhet är ödvädiga iför framtide. Alterativa fiasierigsformer såsom brukaravgifter och försäkrigslösigar ka också bli mer itressata. Ite mist eftersom framtides äldre saolikt ka täka sig att betala mer för offetliga tjäster. Stora framtida ivesterigsbehov Stockholms befolkig förvätas växa med persoer årlige fram till 2030 det betyder e stad med ärmare ivåare. E växade befolkig stimulerar ekoomisk tillväxt och det är viktigt för att stärka de iteratioella kokurreskrafte. Me det krävs stora resurser för att klara av ivesterigara i ifrastruktur och bostäder. Satsigar på utbyggd välfärd ka komma att ställas mot tillväxtivesterigar i till exempel trafiklösigar och bostäder.

5 Stade måste bli effektivare Det krävs effektiviserigar för att äve i framtide å e balaserad budget. Reda med relativt blygsamma effektiviserigskrav på cirka 0,5 procet per år ka stade å ett lågsiktigt balaserat resultat samtidigt som ivesterigstakte hålls hög. Me det förutsätter att löekostadera ite ökar med mer ä 3,5 procet årlige. Löeutvecklige påverkar stades ekoomi Kommueras kostader består till stor del av löer till persoale. Iom till exempel vård och omsorg uppgår löera till 75 procet av totalkostadera. Stades ekoomi är därför i hög grad beroede av hur löera utvecklas. Simulerigara i rapporte pekar på att äve relativt återhållsamma löeökigstakter ka komma att skapa ekoomiska uderskott. För att skapa ekoomiskt utrymme för löeökigar är effektiviserigar ödvädiga. Beredskap för bristyrke behövs Det gäller också att ha e beredskap för särskilda satsigar på de yrkeskategorier där bristsituatioer ka uppstå. Kokurrese om arbetskraft kommer att öka i framtide i takt med att adele yrkesaktiva miskar. Äve om arbetskraftsbriste i Stockholm ite ser ut att bli särskilt stor kommer situatioe i riket som helhet att påverka löebilde. Stade behöver erbjuda kokurreskraftiga löer för att vara e attraktiv arbetsgivare och då ka differetierade löeökigstakter bli aktuella. Det kommuala utjämigssystemet pressar Stockholm De regioala skilladera växer påtagligt uder de ärmaste deceiera. Framför allt i glesbygde ökar adele äldre i befolkige kraftigt och möjlighetera att fiasiera de offetliga välfärdssysteme geom högre skatter miskar. Utjämigssystemet styr resurser till dessa kommuer, vilket kommer att sätta hela systemet uder press är storstädera behöver ivestera i tillväxt. Det behövs e tydlig storstadspolitik E atioell utveckligspolitik som bättre tillvaratar storstäderas tillväxtkraft och roll som ekoomisk motor behövs för att möta framtides utmaigar. Exempelvis behöver Stockholm e större adel av de statliga ivesterigara i trafikifrastruktur. Alterativa fiasierigsformer ka också bli aktuella. Iteratioella erfareheter visar att det ka fias samhällsekoomiska vister med att fiasiera ifrastrukturivesterigar geom så kallade Public Private Parterships, PPP:s. Itegratioe är viktig Befolkigsprogose för stade visar att adele utrikes födda i förvärvsaktiv ålder kommer att öka frå 24 till 34 procet fram till Detta uderstryker hur cetralt det är att förvärvsfrekvese blad de utrikes födda ökar. Stockholm har e bristade itegratio av utrikes födda på arbetsmarkade och det hotar de framtida arbetskraftsförsörjige och tillväxte. 5

6 Utgågspukter»De ärmaste åre ger de små 30-talskullara oss ett demografiskt adrum. Det måste avädas strategiskt för att kommuera ska stå bättre rustade iför framtide.«några av de viktigaste utgågspuktera som tas upp i Framtidsutredige är Sveriges åldrade befolkig och de ökade regioala obalasera, vilka utmaar de sveska välfärde. Samtidigt iebär de växade globala ekoomi ya förutsättigar är Sveriges och Stockholms kokurreskraft behöver stärkas ytterligare. Vi blir fler äldre Uder seare år har e rad rapporter visat att offetlig sektor, och i syerhet kommuera, står iför stora ekoomiska utmaigar i framtide. Uder de ärmaste 30 åre kommer Sveriges åldersstruktur successivt att förskjutas mot e större adel äldre. Detta förvätas både leda till ökade kostader för vård och äldreomsorg och till ett miskat totalt arbetskraftsutbud. För kommueras del iebär det att kostadera ökar i sabbare takt ä vad skatteitäktera ka förvätas göra. De ärmaste åre ger de små 30-talskullara oss ett demografiskt adrum. Det måste avädas strategiskt för att kommuera ska stå bättre rustade iför framtide. 6 Ökade regioala skillader påverkar Sverige olika Reda idag är skilladera stora mella läe i Sverige, både vad gäller befolkiges åldersstruktur och utbildigsivå. Detta medför i si tur stora skillader i de ekoomiska förutsättigara och i fråga om befolkiges behov av vård och omsorg. Dessa skillader kommer att växa påtagligt uder de ärmaste deceiera. De lä som reda idag har e relativt stor yrkesaktiv befolkigsadel kommer att befästa si gysamma åldersstruktur och vätas äve få de största ökige av högutbildad arbetskraft. I måga kommuer framförallt i glesbygde kommer adele äldre i befolkige att öka på ett oroade sätt. Utjämigssystemet styr resurser till dessa kommuer. Me vem ska utföra de kommuala tjästera är adele ygre miskar? Och hur kommer tillväxtregioera att påverkas är e större del av skatteitäktera måste gå till att fiasiera välfärde i adra delar av ladet? Iteratioaliserige ökar trycket Globaliserige är iget ytt feome. Utvecklige tog fart reda uder 1800-talet me hejdades i och med första världskriget och dess följdverkigar. Efter adra världskriget började globaliserige på ytt. De tidiga globaliserige kom aldrig att omfatta mer ä e tredjedel av världes befolkig meda de omställig som u sker omfattar de flesta av världes ekoomier. Avreglerigar av flertalet av världes kapital- och varumarkader, tillsammas med tekiska framsteg, har lett fram till ett alltmer itesivt skede i de globala, ekoomiska itegratioe. För Sverige och Stockholm iebär globaliserige ökad kokurres, vilket leder till e högre grad av specialiserig och utyttjade av komparativa fördelar. Varje lad och regio måste göra det som de är bäst på. De ökade kokurrese frå Kia, Idie och Östeuropa iebär ett allt starkare tryck på att omvadla ärigslivsstrukture mot e mer kuskapsitesiv produktio. Hittills tycks det som om Sverige har klarat strukturomvadlige bra, äve om vissa regioer i ett övergågsskede har drabbats hårt av exempelvis företagsutflyttigar. De stora utmaige framöver ligger i att skapa goda förutsättigar för ya kokurreskraftiga ärigar. Det ställer krav på bra företagsklimat och god förmåga att attrahera kuskap och kapital. Hur Sverige och Stockholm klarar apassige till de ya markadsförhålladea är avgörade för de ekoomiska tillväxte och därmed utvecklige av välfärde.

7 Stockholms attraktio i EU-toppe Stockholm är e iteratioellt kokurreskraftig regio och e viktig motor för Sveriges ekoomi. I olika studier rakas huvudstade högt. Kokurreskrafte mot adra EU-regioer är till exempel mycket god. Stockholm har ett bra utgågsläge iför framtide.»stockholm har måga iovativa företag som kokurrerar framgågsrikt på världsmarkadera.«oecd 1 placerar Stockholm på plats 25 av 66 storstadsregioer i världe är det gäller kokurreskraft och på plats 6 av 28 regioer iom EU. Dessutom är Stockholm attraktivt för företag. När cirka 500 europeiska storstäder jämförs placerar sig Stockholm på 15:e plats över vilke stad det är bäst att lokalisera sitt företag till 2. Stockholm har måga iovativa företag som kokurrerar framgågsrikt på världsmarkadera. Regioe har också fördel av e stor och välutbildad arbetskraft, hög livskvalitet, e låg adel fattiga och ett av de lägsta arbetslöshetstale i Europa. Stockholm är e av de regioer i Europa som har haft de sabbaste ekoomiska tillväxte. De välutbildade arbetskrafte och stora forskigssatsigar har skapat starka och kokurreskraftiga kluster iom tillväxtbrascher såsom iformatiostekologi, biomedici och fiasmarkade. Stockholm är Sveriges klart starkaste regio. Här fis de högsta bruttoregioalprodukte, de mest välutbildade arbetskrafte och de högsta löera. Stockholm är, som OECD ylige kostaterade, de ledade regioala ekoomi i ett lad med stark export. I Stockholms lä bor 21 procet av Sveriges befolkig, me befolkige i läet geererar 29 procet av de totala produktioe. Stockholm är de eda regioe där bidraget till produktioe är betydligt högre ä befolkigsadele. Om hela Mälardale räkas i bor cirka 3 miljoer mäiskor i stockholmsregioe, det vill säga e tredjedel av befolkige som står för cirka 40 procet av Sveriges produktio. 7 Kokurreskraft i storstadsregioer i EU Källa: OECD Müche Lodo Paris Milao Darmstadt Stockholm Hamburg Noord-Hollad Rom Stuttgart Turi Karlsuhe Rheilad Zuid-Hollad Madrid Noord-Brbat Freiburg Barceloa Detmold Rhehesse Machester Ruhrgebeit Nord-Frace Budapest Valecia Berli Attiki Neaples OECD, Territorial Reviews, Stockholm, Europea Cities Moitor BRP/Capita. USD, Köpkraftsjusterad

8 Stockholm är motor i Sveriges ekoomi 8»I förhållade till riksgeomsittet bor e midre adel äldre i Stockholms lä. Me de åldrade befolkige i övriga riket kommer att öka presse på Stockholms fiaser. Det sker geom att utjämigsavgifte blir högre för Stockholm.«Stockholm är e viktig motor i Sveriges ekoomi. Utvecklige mot e iteratioaliserad ekoomi gör dea roll ä mer uttalad. E atioell strategi för att bättre ta tillvara Stockholm växtkraft är viktig för välstådsutvecklige i hela Sverige. Stockholm är draglok i Sveriges ekoomi, samtidigt som beroedet av utvecklige i övriga riket är stort. Om stades ekoomiska utvecklig drar ifrå övriga riket medför systemet för kommual utjämig att de ökade skatteitäktera till e stor del fördelas ut på svagare regioer, istället för att komma stade till del. Bäst utväxlig får stade om utvecklige är gysam i hela ladet, eftersom utjämige hela tide utgår ifrå de geomsittliga skatteikomstera. Över 70 procet av de tjäster som tillhadahålls av kommuer är direkt beroede av befolkiges storlek och ålder. De åldersrelaterade kostadera kommer saolikt att öka över tide i takt med att adele äldre ökar. I förhållade till riksgeomsittet bor e midre adel äldre i Stockholm. Me de åldrade befolkige i övriga riket kommer att öka presse på stades fiaser. Det sker geom att utjämigsavgifte blir högre för Stockholm. Stockholmsregioe geererar äve e stor del av states övriga skatteikomster. Hushålle i Stockholms lä står för ästa 40 procet av de totala skattebetaligara frå hushåll är samtliga skatteposter är iräkade. Skatteslag Stockholms läs adel av states totala ikomster 2006, avseede hushåll Kapitalskatt 34 % Statlig ikomstskatt 41 % Förmögehetsskatt 48 % Fastighetsskatt 29 % Befolkigsadel 21 % Källa: SCB Stockholms roll som draglok i svesk ekoomi ger regerig och riksdag starka skäl att föra e politik som ger Stockholm goda förutsättigar att skapa tillväxt. States ivesterigar i ifrastruktur har ite gyat Stockholm Storstäderas itresse har ite tagits tillvara i fördelige av medel till ifrastruktur. Där ligger Stockholms lä lågt er på lista. Nästa 97 miljarder kroor gick till ivesterigar här igår drift och uderhåll i vägar och järvägar i Sverige mella 2000 och 2004 (63 miljarder kroor till vägar och 34 miljarder till järvägar). Mest pegar till trasportifrastruktur, räkat per ivåare, fick Norrladsläe. Mist fick läe i södra Sverige. Sammataget kommer Stockholms lä först på 14:e plats i dea rakig av 21 lä.

9 Ivesterigar i och drift/uderhåll av trasportifrastruktur per ivåare uppdelat på väg och järväg samt lä 3 9 Jämtlad Västerorrlad Västerbotte Norrbotte Uppsala Dalara Örebro Gävleborg Krooberg Södermalad Riket Värmlad Västra Götalad Västmalad Stockholm Jököpig Skåe Hallad Kalmar Blekige Östergötlad Gotlad Väg Tåg kr Statistike ska visserlige tolkas med försiktighet: E ivesterig ka vara yttig äve för adra regioer ä ebart för de regio som fått ivesterige. Vidare har glest befolkade lä mycket ifrastruktur per ivåare i förhållade till läets yta. Me äve faktorer som topografi, bebyggelse och upphadlig har betydelse och gör att Stockholm som är omgivet av vatte och har hög trafikbelastig får mycket höga driftskostader. De otillräckliga ivesterigara i Stockholms trasportifrastruktur är ett hider för tillväxte och försvårar e itegrerig av arbetsmarkadera iom Stockholm-Mälarregioe. Därmed är detta också ett hider för tillväxte i hela Sverige. Äve alterativa fiasierigsformer ka bli ödvädiga för att klara ivesterigara i regioes trafikifrastruktur. Iteratioella erfareheter av ifrastrukturivesterigar med hjälp av så kallade Public Private Parterships, PPP:s, visar att de samhällsekoomiska vistera ka bli stora. Geom att äve drifte och uderhållet av de ya vägara läggs ut på aläggigsföretage ka icitamet för ett livscykeltäkade skapas som i lägde leder till lägre totala kostader. Vi återkommer till detta i kommade rapporter om stades framtida ärigsliv och arbetsmarkad.»storstäderas itresse har ite tagits tillvara i fördelige av medel till ifrastruktur. Där ligger Stockholms lä lågt er på lista.«stockholm behöver e storstadspolitik Hur ekoomisk utvecklig ä mäts är det uta tveka så att storstädera itar e särställig. Storstäderas betydelse för iovatio och tillväxt är stor. I e alltmer globaliserad ekoomi måste Sverige bygga si ekoomiska utvecklig och välfärd på ett kuskapsitesivt ärigsliv. Utvecklige mot e kuskapsbaserad ekoomi kräver e ökad satsig på skola och utbildig, forskig och utvecklig. Iovatios- och tillväxtpolitike måste utvecklas. Stockholm spelar här e viktig roll och regioes ega aktörer har tagit ett stort asvar. Me de atioella politike måste också utformas så att de främjar e god utvecklig i storstädera. 3 Sveriges kommuer och ladstig: Statliga medel för regioal utvecklig e läsvis graskig

10 10»De ya storstadspolitike borde ta tillvara på de dyamik och växtkraft som fis i storstädera.«flera aalyser, blad aat av OECD 4, har uder det seaste året pekat på betydelse av e bättre fugerade atioell storstadspolitik för tillväxt. OECD efterfrågar ett tydligt ledarskap och e atioell strategi för att bättre ta tillvara storstäderas komparativa fördelar. Äve Nutek kostaterar 5 att e mer effektivt fugerade storstadspolitik skulle kua leda till att storstäderas tillväxtpotetial utyttjas bättre. Detta skulle skapa e bättre situatio för alla regioer i ladet, med e ökad sysselsättig totalt sett. E särskild tillväxtpolitik för storstadsregioera skulle därför ite utformas på bekostad av ladets övriga regioer uta vara till ytta för hela riket, eligt Nutek. I Sverige har storstadspolitike hittills haft två målsättigar, de ea om itegratio och de adra om tillväxt. Olika utvärderigar har visat att målet om tillväxt ofta fått stå tillbaka för målet om itegratio. Politike har främst riktats mot ett atal utsatta bostadsområde i storstadsregioera och har haft e tydlig problemorieterad prägel. De ya storstadspolitike borde istället ta tillvara på de dyamik och växtkraft som fis i storstädera. Vad Stockholmsregioe framförallt behöver är satsigar på ifrastruktur, utbildig och ärigslivsfrämjade åtgärder. Det bidrar också till att lösa problem som rör utaförskap och fattigdom. 4 OECD Territorial Reviews Stockholm, Nuteks storstadsprogram

11 Fler stockholmare, mer tillväxt Fler ivåare betyder högre tillväxt och mer varierad arbetskraft. Befolkigsmiskig betyder tvärtom låg tillväxt. Numera är trede att mäiskor kocetrerar sig till storstadsregioera. Så Stockholm har iget val uta måste växa och samtidigt apassa de kommuala verksamhetera till de skiftade behove. Befolkigsutvecklige håller på att få e alltmer framträdade roll är det gäller att förklara ekoomisk utvecklig i läder och regioer. De demografiska utvecklige är viktig för stades utvecklig i flera avseede, eftersom de medför direkta effekter på kommues skattebas, liksom på efterfråga på kommual service. Faktorer som fertilitet och arbetskraftsutbud har dessutom stor betydelse för tillväxtpotetiale på lite lägre sikt. E växade befolkig associeras ofta med framgågsrika expasiva regioer, meda e miskade och åldrade befolkig tvärtom förkippas med låg tillväxt. Seda flera deceier fis e tred där befolkige kocetrerar sig till reda stora regioer, framförallt till storstadsregioera. E växade befolkig stimulerar ekoomisk tillväxt och diversifierar ärigslivsstrukture i e självförstärkade process. Forskig visar att befolkiges storlek måste å vissa tröskelvärde för att olika ärigar ska etableras. Det ka förklaras av stordriftsfördelar och krav på markadspotetialer. Stockholmsregioe har e större ärigslivsbredd ä ågo aa av Sveriges regioer. Det fis också e god tillgåg på utbildad arbetskraft. Just tillgåge på utbildad arbetskraft är särskilt viktigt för ekoomisk tillväxt i ett regioalt perspektiv, eftersom högutbildad arbetskraft drar till sig företag och orgaisatioer som är kompeteskrävade och dessa verksamheter i si tur attraherar kvalificerad arbetskraft till regioe. Befolkigsmiskig, å adra sida, hotar på sikt ärigslivets struktur och de ekoomiska tillväxte. Befolkige i Stockholmsregioe behöver fortsätta växa. Detta krävs för att Stockholm ska lyckas väl i apassige till de framtida globaliserige. största ökige seda 1950 Uder 2006 ökade Stockholms befolkig med ästa persoer. Det är de största ökige seda Nästa halva befolkigsökige förklaras av att iflyttige frå utladet var rekordstort, till följd av de tillfälliga asyllage uder Stockholmara själva stod för 40 procet av befolkigsökige geom de fortsatta babyboome och resterade 10 procet förklaras av iflyttige till stade frå övriga ladet.»befolkige i Stockholmsregioe behöver fortsätta växa. Detta krävs för att Stockholm ska lyckas väl i apassige till de framtida globaliserige.år 2030 atas stockholmara bli cirka , i dag är vi «11 Befolkigsutvecklige Källa: USK

12 Åldersfördelige i stade 2006 och % Källa: USK 40 % 35 % % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % Ålder 12 u föds fler bar per stockholmska Uder 2006 var fruktsamhete det atal bar kvior föder i sitt 1,8 bar per kvia i Stockholm. Det är ovaligt högt ur ett Stockholmsperspektiv. Det har varit stora svägigar i fruktsamhete de seaste årtiodea. År 1999 ådde de sitt lägsta värde seda slutet på 70-talet med 1,34 bar per kvia. Seda dess har fruktsamhete successivt ökat. Framöver förvätas ivå sjuka till ett jämviktsläge på 1,61 bar per kvia. Detta är ädå högt i ett europeiskt perspektiv och ka förklaras med Sveriges mer jämställda arbetsliv och goda baromsorg. ökad livslägd Förbättrad hälsa leder till att medellivslägde i stade ökar. Idag är medellivslägde 78 år för mä och 83 år för kvior. Fram till 2030 beräkas medellivslägde öka till 81 år för mä och 85 år för kvior. Mediciska framsteg iom blad aat hjärt- och kärlsjukdomar bidrar till att skilladera mella köe miskar. Stockholmara blir fler Sverige som helhet står iför stora demografiska utmaigar. Utvecklige i Stockholms stad och i läet ser dock betydligt ljusare ut. Stades kraftiga befolkigstillväxt kommer att fortsätta och adele förvärvsaktiva i befolkige förvätas ite miska ämvärt. Eligt stades befolkigsprogos 6 beräkas folkmägde öka med i geomsitt persoer årlige fram till År 2030 atas stockholmara bli cirka , i dag är vi Till största dele (3/4) beräkas befolkigstillskottet bero på ett fortsatt högt födsloöverskott, det vill säga att fler föds ä dör. Börda ågot tygre på dem som jobbar Fram till 2030 beräkas befolkige öka i alla åldersgrupper och befolkiges ålderstruktur förbli relativt kostat jämfört med idag. De åldergrupp som adelsmässigt förädras mest är gruppe ygre pesioärer (65 79 år) som ökar si adel av de totala befolkige frå 9 procet 2006 till 12 procet Gruppe årigar miskar frå 40 till 38 procet av befolkige. Det iebär att de så kallade försörjigsbörda påverkas egativt, me ite alls i de omfattig som i riket som helhet. Försörjigsbörda visar hur måga persoer (iklusive sig själv) som e perso i yrkesverksam ålder måste försörja 7. Idag är de 1,55 och de kommer att öka till cirka 1,59 år Ju lägre kvote är desto star kare försörjigskraft har stade. Motsvarade kvot för riket ligger för ärvarade på 1,70 och de förvätas stiga till 1,85 år Växlade behov kräver apassig Äve om befolkigsadelara ite påverkas särskilt mycket uder de kommade 25 åre iebär befolkigsökige utmaigar för de kommuala verksamhetera. År 2030 beräkas atalet bar upp till fem år bli fler ä i slutet av I geomsitt behövs då e utbyggad av förskola med 400 platser om året. De äldre pesioärsgruppe miskar uder ågra år framåt. På 2020-talet blir de fler ige är 40-talistera blir äldre. Behove kommer att skifta framöver. Därför måste stade ha god flexibilitet och framförhållig för att kua flytta resurser mella verksamheter. 6 Utredigs- och statistikkotoret (USK) 7 Försörjigsbörda är beräkad som de totala befolkige och atalet persoer i ålder år.

13 Därför blir ma stockholmare Det är främst Stockholms arbetsmarkad som attraherar iflyttara oftast välutbildade och det är uder lågkojukturer som de attraktioe blir särskilt stor. Me persoer med utrikes bakgrud väljer ofta Stockholm som bostadsort på grud av familjebad, och i framtide blir dea grupp allt viktigare för att stade ska klara sitt behov av arbetskraft.»stockholm har e större ärigslivsbredd ä Sveriges övriga regioer. Det lockar utbildad arbetskraft, som i si tur attraherar kompeteskrävade företag och orgaisatioer.«vid lågkojukturer och arbetslöshet söker sig fler till Stockholms arbetsmarkad eftersom tillgåge på arbete är bättre här. Iflyttige till stade sker då i huvudsak frå övriga riket. Arbetslöshetsstatistike visar också tydligt att flytte löar sig iflyttara har i högre grad ett arbete året efter flytte ä de hade före flytte. Me i- och utflyttige varierar uder tide. Typiskt för Stockholms stad är att e period med högt iflyttigsetto 8 följs av e period med lägre flyttetto. Flyttigar iom riket styrs tydligt av kojukture. Större bostad får oss att välja läet Äve flyttigara till och frå övriga läet är kojukturberoede. Efter ågra år av hög iflyttig till Stockholms stad följer ågra år med hög utflyttig frå stade till övriga läet. Ett valigt flyttmöster är att ma som ug sigel flyttar till Stockholm, träffar ågo, bildar familj och får sitt första bar och seda flyttar till e större bostad. Eftersom det fis få småhus och stora lägeheter i Stockholm lockar det övriga läets bostadsmarkad. De förbättrade kommuikatioera iom Stockholm-Mälarregioe har också gjort det möjligt att pedla lägre sträckor. Att flytta till Södermalads eller Uppsala lä och samtidigt behålla jobbet i Stockholm har blivit valigare. Storstadsutbudet lockar högutbildade De som flyttar till Stockholm är oftast uga och alltmer högutbildade. Flyttströmmara går ite sälla via högskoleortera och efter avslutad utbildig vidare till storstäderas arbetsmarkader. Me det är ite bara jobbe som lockar, måga uga föredrar det högre tempo och större utbud av aktiviteter som stade erbjuder. Storstade ger möjlighet att praktisera e aktiv, mer kosmopolitisk livsstil. Och tedese är att de som flyttar hit staar kvar i regioe. För att attrahera familjer där både kvia och mae är välutbildade krävs e expasiv och bred arbetsmarkad. Utaför storstadsområdea är sådaa arbetsmarkader lätt räkade. Stockholm har e större ärigslivsbredd ä Sveriges övriga regioer. Det lockar utbildad arbetskraft, som i si tur attraherar kompeteskrävade företag och orgaisatioer. 13 De utrikes föddas adel av befolkige ökar Immigratioe frå utladet är ite styrd av kojukture. De iflyttige är mer stabil över tide och har istället seda 80-talet till stor del berott på omstädigheter och oroshärdar i omvärlde. Flytte till Sverige och Stockholm på 50- och 60-tale berodde däremot på sökadet efter jobb. Idag är det viktigaste skälet för utrikes födda att flytta till Stockholm att de har ahöriga som bor här, ästa två tredjedelar av iflyttige förklaras geom familjebad. 15 procet söker sig hit på grud av skyddsbehov eller humaitära skäl, det vill säga de har asylskäl. Arbetskraftsivadrige utgör e ugefär lika stor adel, cirka 12 procet. Arbetskraftsivadrige ka förvätas bli e viktigare faktor i framtide i och med EU-utvidgige. 8 Flyttettot = Iflyttig - utflyttig

14 Orsaker bakom flytt till Stockholm de seaste 5 åre blad utrikes födda 9 Källa: USK Familjebad 63 % Arbete 12 % Humaitära gruder 10 % Skyddsbehov 8 % Studier 5 % 14 Övrigt 1 %»Var tredje perso i arbetsför ålder kommer 2030 att vara utrikes född.förvärvsfrekvese blad utrikes födda ligger idag på 59 procet i Stockholm. Det ska jämföras med 80 procet hos de irikes födda befolkige.«adele utrikes födda av befolkige i Stockholm är idag 20 procet. Dea adel beräkas öka med i geomsitt e tredjedels procet per år och uppgå till 28 procet år Det vill säga mer ä var fjärde stockholmare kommer då att vara född utomlads. Ökige förvätas ske i alla åldersgrupper, me de adelsmässigt största förädrige vätas i gruppe förvärvsaktiva, där adele utrikes födda ökar frå 24 till 34 procet fram till Var tredje perso i arbetsför ålder kommer då att vara utrikes född. Dessa beräkigar visar hur cetralt det är att förvärvsfrekvese blad de utrikes födda ökar. Stockholm har e bristade itegratio av utrikes födda på arbetsmarkade. Förvärvsfrekvese blad utrikes födda ligger idag på 59 procet i Stockholm. Det ska jämföras med 80 procet hos de irikes födda befolkige. Det iebär ett mycket dåligt yttjade av arbetskraftsresursera och ett socialt utaförskap som hämmar utvecklige på flera pla. Problematike behadlas ärmare i kommade rapporter om stades framtida ärigsliv och arbetsmarkad. Ivadrige påverkar Stockholm äve på adra sätt. Atalet äldre pesioärer blad utrikes födda beräkas exempelvis bli dubbelt så högt år 2030 jämfört med idag. De förmodas då uppgå till cirka persoer. Det ka öka krave på vård- och omsorgspersoal med skilda språkkuskaper. Adele utrikes födda av samtliga i respektive åldersgrupp 35 % Källa: USK 30 % 25 % % 15 % 10 % 5 % 0 % Ålder 9 Kvalitete på dea statistik är ite helt tillfredställade. Cirka 17 % av dem som ivadrat de seaste 5 åre sakar uppgift.

15 Fler stockholmare behöver fler bostäder På låg sikt är tillgåge på ya bostäder e förutsättig för att befolkige ska öka. På kort sikt fis iget lika tydligt sambad. Me för att kua växa med stockholmare varje år fram till 2030 krävs uppemot ya bostäder.»e viktig förutsättig för att stockholmara ska bli år 2030 är att ya bostäder står färdiga i stade då.«av diagrammet eda framgår att ökigstakte för ya bostäder i Stockholms stad har varit betydligt svagare ä i övriga läet. Av ytillkoma lägeheter i läet seda 1990 ligger 35 procet i Stockholm och 65 procet i övriga läet. 90-talets stora iflyttigsöverskott till stade gjorde att dämpige av befolkigstillväxte sköts upp till efter år Om det höga bostadsbyggadet ite realiseras kommer befolkige ite att öka i de takt som atas i progose. Befolkigsökige i Stockholms stad har gjort att efterfråga ökat på både små och stora lägeheter. Det är de uga uta familj som står för efterfråga på små lägeheter. Behovet av större lägeheter ökar är dea grupp så småigom bildar familj. Eftersom bostadsbyggadet ite ökat i motsvarade grad har fastighetsprisera skjutit i höjde. E viktig förutsättig för att stockholmara ska bli år 2030 är att ya bostäder då står färdiga i stade. Fram till 2015 beräkas i geomsitt bostäder bli klara årlige och därefter per år. Eftersom byggadet i Stockholms stad varit förhålladevis lägre ä i läet (sett till befolkiges storlek uder 90-talet) borde dea ambitiosivå ite vara orimligt hög. Det är viktigt att takte i bostadsbyggadet hålls på e hög ivå så att befolkige ka växa. Det är e förutsättig för god ekoomisk utvecklig. Befolkig och bostäder i Stockholms stad och övriga läet, idex 1990 = 100 Idex 116 Källa: USK Befolkig, övriga läet Befolkig, Stockholm Bostäder, övriga läet Bostäder, Stockholm

16 Nettotillskott bostäder och progos Atal 5000 Källa: USK »Nyproduktioe gör det möjligt för barfamiljer att bo kvar. De hade aars behövt flytta ut till agräsade kommuer.«stockholm bygger mest för stockholmara Seda 2002 har tillskottet av bostäder (ybyggda och ombyggda) varit i geomsitt cirka per år i Stockholm. Det har visat sig att de ybyggda bostädera framförallt attraherar stockholmare, två tredjedelar av dem som flyttade i i e ybyggd bostad bodde reda i Stockholms stad, 23 procet kom frå övriga läet, 7 procet frå övriga Sverige och 2 procet frå utladet. Jämfört med flyttigar i det befitliga bostadsbestådet är det e större adel stockholmare och läsbor som flyttar till ybyggda bostäder. Nyproduktioe gör det möjligt för barfamiljer att bo kvar. De hade aars behövt flytta ut till agräsade kommuer. Hammarby Sjöstad är ett bra exempel på detta. Trede att fler storstadsföräldrar väljer att bo kvar i kommue börjar bli tydlig och förvätas förstärkas i framtide. 16 Fler stockholmare kräver stora ivesterigar E växade befolkig stimulerar ekoomisk tillväxt. Me det krävs stora resurser för att fiasiera ivesterigara som behövs för e växade befolkig. Samtidigt gör utjämigssystemet att effekte av ökade ikomster frå e ökade befolkig på margiale blir lite. Stockholm måste kua fortsätta satsa på att erbjuda mäiskor ett brett utbud av bostäder, utbildig, vård, kultur, fritidssysslor, hadel och service. Goda kommuikatioer är också e förutsättig, likaså bra eergiförsörjig och re miljö. Hur stade och regioe klarar av att fiasiera si tillväxt ka bli avgörade, ite bara för Stockholms uta för hela Sveriges kokurreskraft.

17 Visioe ka bli verklighet om utmaigara möts på rätt sätt Det är viktigt att diskutera hur utmaigara på olika sätt ka påverka stade. Likaså vilka som är de största riskera och möjlighetera för stades ekoomi på låg sikt. Som uderlag för e såda diskussio har ågra scearier skisserats som visar hur stades resultat ka komma att utvecklas fram till år Dea rapport visar att Stockholms stad har förutsättigar att å e visio om kraftig befolkigstillväxt med utbyggd välfärd för alla till år Effektiviserigar och kotrollerade löeökigstakter är emellertid viktiga villkor. Hur de kommuala skatteutjämige utvecklas blir också avgörade. Sceariera för stades ekoomiska utvecklig baseras på de aktuella befolkigsprogose som redovisats tidigare och på ett atal atagade om de ekoomiska utvecklige. I progose ligger också e relativt hög ivesterigsivå som baseras på u käda och fattade beslut, blad aat igår ivesterigar i ett fortsatt högt bostadsbyggade. Avgörade är hur stade fiasiellt klarar av de ivesterigar som måste göras för att möta de växade befolkige, samtidigt som stade ska erbjuda god samhällsservice och trygg miljö till ivåara. Geom att här peka på de största utmaigara skapas hadligsutrymme för framtida prioriterigar. sveriges största arbetsgivare Stockholms stad är e stor orgaisatio som sysselsätter cirka medarbetare, vilket gör stade till Sveriges största arbetsgivare. År 2006 fas det ugefär 4,3 miljoer sysselsatta i riket, vilket iebär att ca 1 procet av Sveriges arbetskraft var sysselsatta i stade eller var hudrade arbetade ivåare. Stades verksamheter påverkar daglige direkt de flesta Stockholmares liv, i form av bar-, äldre- och hadikappomsorg, me också geom det fysiska rummet: via stades utformig, kultur och fritidsliv.»reda med relativt blygsamma effektiviserigskrav på cirka 0,5 procet per år förvadlas uderskottet till ett resultat som över tide ligger ära e balaserad budget.«e ekoomi i balas kräver städiga effektiviserigar Tidigare i rapporte har befolkigsutveckliges betydelse för tillväxte diskuterats. E hög adel av befolkige i förvärvsaktiv ålder medför aturligtvis hög tillväxt och höga skatteitäkter. E hög adel uga och äldre iebär Geomsittlig kommual styckkostad per ivåare i olika åldrar, Stockholms stad 2006 Kroor Källa: Stadsledigskotoret, Stockholm Stad (SLK) Äldreomsorg Baromsorg och skola Övriga kostader Kommual grudkostad Ålder Am: Beräkigara utgår ifrå geomsittliga iskrivigsfrekveser och bilde är ågot föreklad, me de åskådliggör kostadsstrukture på ett bra sätt. Geerellt ka sägas att Stockholms stad har e ågot högre kostadsivå ä de geomsittliga stadardkostade. Skilladera mella olika verksamhetsområde är dock stora. För baromsorg och skola är stades ettokostader högre ä rikets stadardkostad, meda kostade för gymasieskola uderstiger rikets. 17

18 18 Stades resultat fram till år 2030 med ökade löekostader om 3,5 procet (röda staplar) samt ett årligt effektiviserigskrav på 0,5 procet (ljusröda staplar) Miljoer kroor Källa: SLK viktiga atagade Några av de viktigare ekoomiska atagadea som ligger till grud för sceariera är följade. De ikomster som stades ivåare tjäar och som ka beskattas av kommue (skatteuderlaget) beräkas i huvudalterativet öka med 4 procet per år. De geomsittliga utvecklige i Stockholms stad de seaste 20 åre är 4,8 procet. De årliga löeökigara beräkas till 3,5 procet om iget aat ages (vilket ikluderar löehöjigar eligt avtal, olika löetillägg, löeglidig med mera). Ytterligare e viktig faktor är i vilke omfattig som state räkar upp det ekoomiska bidrag som state ger kommuera iom rame för utjämigssystemet. I modelle har vi beräkat att state delvis räkar upp bidraget, vilket baseras på de historiska utvecklige. Skillade mella att state kompeserar sitt aslag till stade för prisutvecklige fullt ut och ästa ite alls betyder e halv miljard kroor för stades resultat år Detta är således e avgörade faktor för stades ekoomiska utvecklig. Hyror räkas upp med 2,5 procet och övriga kostader med iflatioe (2 procet). Ivesterigsivå uppgår till cirka 3 miljarder kroor per år till 2009, vilket är e förhålladevis hög ivesterigsivå. Åre därefter atas e ivesterigsivå på cirka 2,5 miljarder kroor per år. lika självklart höga kommuala utgifter. De kommuala styckkostade per ivåare i olika åldrar talar sitt tydliga språk. E framskrivig av stades ekoomiska utvecklig till år 2030 med e ökig av de totala löekostadera för all persoal på 3,5 procet per år visar att det blir ett växade uderskott i stades verksamheter. Det framgår av de röda staplara i diagrammet ova. Detta alterativ kommer att avädas som ett jämförelsealterativ i fortsättige av rapporte. Trede är att uderskottet ökar frå år 2020 är 40-talistera blir äldre, äve om de demografiska svägigara medför e del skiftigar över tid. De ökade adele äldre i övriga riket får också ett tydligt geomslag eftersom stades bidrag till utjämigssystemet ökar över tide. Observera att diagramme som följer redovisar de årliga, me ite ackumulerade, resultate för stades ekoomi. Eftersom det är rimligt att utgå ifrå att stades mål äve i framtide är att ha ekoomi i balas blir effektiviserigar ödvädiga. Reda med relativt blygsamma effektiviserigskrav på cirka 0,5 procet per år förvadlas uderskottet till ett resultat som över tide ligger ära e balaserad budget (ljusröda staplar i diagrammet ova). Först om 20 år uppstår återige ett tydligt uderskott som är e följd av de demografiska utvecklige och stades ökade bidrag till utjämigssystemet. Produktivitete ka förbättras Äve om det ite är rimligt att tro att välfärdstjästera ka utvecklas i samma takt som varuproduktioe måste utgågspukte vara att produktivitete i kommual sektor ka förbättras. Uder de expasiva deceiera efter adra världskriget byggdes de sveska välfärde ut i rask takt. E följd av detta var att produktivitete sjök. Me samtidigt skapades arbetstillfälle och de sabbt växade samhällsekoomi klarade av att bära de ökade kostadera. Idag är situatioe e aa med balaskrav och budgetrestriktioer samtidigt som rättighetslagstiftige ökar krave på kommuera. Skola, vård och omsorg är och ska vara persoalitesiva. Möjlighetera till produktivitetsförbättrigar bedöms därför oftast som små. Mot detta talar

19 att produktivitete i offetligt fiasierad tjästeproduktio faktiskt verkar ha sjukit uder flera deceier. Adele direkt produktiv tid med brukara har miskat i de flesta verksamheter. Socialstyrelse har till exempel i e studie visat att iom hemtjäste aväds midre ä hälfte av persoales tid till att möta brukara 10. Ett visst mått av idirekt tid är ödvädig för att verksamhete ska fugera. Tid för plaerig, utvecklig, utvärderig och dokumetatio bidrar dessutom till e ökad likvärdighet och kvalitetssäkrig. Me är de idirekta tide upptar e alltför stor adel av de totala arbetstide skapas e stress eftersom det tar för mycket uppmärksamhet frå de primära uppgiftera att exempelvis vårda eller udervisa. Balase mella de direkta tide och övrig tid måste ses över och i de stora adele idirekt tid fis margialer för effektiviserig. Löeutvecklige påverkar ekoomi kraftigt För att fiasiera de aställdas löeökigar måste skatteitäktera öka i samma takt som löera i samhället i stort. Nedaståede diagram illustrerar stades ekoomiska utvecklig fram till år 2030 med tre olika ökigstakter för de totala löekostadera dock uta effektiviserigskrav. Till de olika löeökigstaktera har olika skattuderlagsutveckligar atagits eftersom detta häger så ära samma. Alla tre alterative ger uderskott. Me framförallt framgår att löekostadsökigara har mycket stor betydelse för stades ekoomi. Edast 1 procetehets skillad mella alterative påverkar kraftigt det årliga resultatet. Behovet av effektiviserigar och prioriterigar är tydligt, eftersom stade måste kua attrahera kompetes med kokurreskraftiga löer äve i framtide. lite kuskap om kommueras produktivitet Uder och 90-tale geomfördes e rad udersökigar av produktivitetsutvecklige i de offetliga sektor på uppdrag av de u edlagda Expertgruppe för studier i offetlig ekoomi (ESO). Studiera visade att produktivitete geomgåede hade sjukit mella 1960 och Me det sakas beräkigar av produktivitetsutvecklige för de kommuala sektor uder 1990-talet och seare. Vi vet alltså mycket litet om hur edskärigar och adra förädrigar uder seare år påverkat produktivitet och kvalitet iom till exempel vårde, omsorge och skola.»löekostadsökigara har mycket stor betydelse för stades ekoomi.«rekryterigsbehovet påverkar löekostadera Förutom de geerella löekostadsökige ka särskilda behov uppstå iom vissa verksamheter med brist på arbetskraft. För att skapa e god framförhållig är det viktigt att kua progostisera det framtida rekryterigsbehovet. Uder de kommade deceiera uppgår stades rekryterigsbehov till Stades resultat fram till år 2030 med olika alterativ för ökade löekostader Miljoer kroor 100 Källa: SLK ,5 % 4,5 % 2,5 % Tid för vård och omsorg, Socialstyrelse 2005

20 20 Årligt rekryterigsbehov för vissa yrkesgrupper i stade, atal persoer Källa: SLK Vård och omsorg Förskola och skolbarsomsorg Lärare i grud- och gymasium »På både kort och låg sikt fis visst fog för oro vad gäller tillgåge på förskollärare.på medellåg sikt är lärarförsörjige e yckelfråga.på lägre sikt är rekryterigsbehovet iom vård och omsorg e utmaig.«persoer per år, det vill säga ugefär e tiodel av stades persoal byts ut varje år. Historiskt sett är detta ige amärkigsvärd ivå. Mella och persoer per år pesioeras, vilket är e relativt stabil siffra över tide. Det fis iga tecke på stora och plötsliga persoalbrister på grud av pesiosavgågar, sett över hela stade. Stora variatioer ka dock förekomma mella olika verksamheter, yrkesgrupper och förvaltigar. Rekryterigsprogose i diagrammet ova utgår ifrå att verksamhetera kommer att bedrivas på samma sätt och med samma adel ege regi som idag. Me förädrade krav frå brukara och ya sätt att orgaisera arbetet ka påverka verksamhete. På både kort och låg sikt fis visst fog för oro vad gäller tillgåge på förskollärare. Brist på förskollärare ka uppstå mot bakgrud av att det föds måga bar (ite bara i Stockholm) och att utformige av de uvarade lärarutbildige ite har ökat tillgåge på förskollärare tillräckligt. På medellåg sikt är lärarförsörjige e yckelfråga. För grudskolelärara uppstår ett rekryterigsbehov mella 2011 och 2016 för att seda miska och istället ersättas av ett större behov av gymasielärare. Det kommer att krävas större flexibilitet mella de olika skolformera förskola, grudskola och gymasieskola för att möta växligara i behove. På lägre sikt är rekryterigsbehovet iom vård och omsorg e utmaig. Befolkigsutvecklige gör att efterfråga på persoal iom äldreomsorge ökar tidigare och sabbare i övriga ladet ä i Stockholm. Detta ka leda till ett ökat tryck uppåt på löera reda ia stockholmskurva viker uppåt. Eftersom skola och äldreomsorg är så viktiga för stades totala verksamhet iebär e ågot högre löeutvecklig iom dessa verksamhetsområde att stades ekoomiska resultat starkt påverkas. E halv procetehets högre löekostader hos dessa grupper jämfört med övriga verksamheter i stade ger ett cirka 50 miljoer kroor sämre resultat år 2015 per verksamhetsområde (skola respektive äldreomsorg). År 2030 har det vuxit till drygt 100 miljoer kroor sämre.

21 Nivå på hyreshöjigara är viktig Utöver löera är hyrora e betydade kostadspost i stades budget. I beräkigara förutsätts att hyreskostadera kommer att öka med 2,5 procet per år. Ett alterativ med e hyreskostad som är 1 procetehet högre per år, visar att stades ekoomiska resultat blir betydligt sämre, frå ågra tiotals miljoer kroor per år de ärmaste åre till drygt hudra miljoer kroor sämre krig år Äve iom detta område fis det behov av att vara mycket uppmärksam på kostadsutvecklige. Framtides behov av äldreomsorg ka förädras I de ovaståede aalysera förutsätts att verksamhetera kommer att utvecklas ugefär i takt med befolkigsutvecklige och de samhällsekoomiska utvecklige. Me äve adra faktorer ka aturligtvis påverka omfattige av stades verksamheter. Mediciska framsteg iom blad aat hjärt- och kärlsjukdomar förvätas öka livslägde. Samtidigt ka det faktum att fler överlever svåra sjukdomar leda till att adele äldre med svag hälsa ökar. Kommer de bättre hälsa leda till midre efterfråga på vård och omsorg? Eller skjuts behove bara fram? I våra beräkigar har hittills gjorts atagade om e viss hälsoförbättrig eligt de lågsiktiga trede. Om trede bryts och hälsotillstådet förblir på dages ivå, skulle det iebära att beräkigara uderskattar kostadera för äldreomsorge med ära 100 miljoer kroor per år mot slutet av progosperiode. Förutom hälsoläget ka äldreomsorge i framtide också påverkas av adra faktorer, såsom ökade förvätigar på vårdes kvalitet hos dages 40-talister. Eller att de stora adele esamhushåll i Stockholms stad miskar förutsättigara för de omfattade ahörigvårde vi har idag. Dessa faktorer gör att ovaståede beräkigar av behovet av äldreomsorg ka vara för lågt.»det behövs tydliga prioriterigar mella stades framtida ivesterigsprojekt. Satsigar på e utbyggd välfärd ka komma att ställas mot tillväxtivesterigar i exempelvis trafik och bostäder. E tydlig storstadspolitik och e regioal utveckligspolitik som bättre tillvaratar Stockholmsregioes tillväxtkraft skulle kua uderlätta situatioe.«hur mycket ivesterigar har stade råd med? De hittills gjorda aalysera har varit iriktade mot kosekvesera av blad aat demografiska förädrigar, hälsoutvecklige och möjlighetera till effektiviserigar. Me e av de viktigaste frågora i dea rapport är i vilke utsträckig stade ka bidra till att skapa förutsättigar för tillväxt i regioe geom ivesterigar. Stade har stora ivesterigsbehov de kommade åre, vilket visas i diagrammet eda. Stades resultat fram till år 2030 med alterativa utveckligar för ivesterigsbehove miljoer Stades 200 resultat kroor fram till år 2030 med alterativa utveckligar för ivesterigsbehove Miljoer kroor 100 Källa: SLK Totala ivesterigsbehovet Plaerad ivesterigsivå

22 »Utmaigara iför framtide är måga, me resultate i dea rapport visar ädå att det är möjligt att å e visio om kraftig befolkigstillväxt med e god välfärd för alla till år 2030.«De ivesterigsivå som hittills gjorda beräkigar grudar sig på uppgår till cirka 3 miljarder kroor per år fram till 2009, vilket är e förhålladevis hög ivesterigsivå. Åre därefter atas e ivesterigsivå på cirka 2,5 miljarder kroor per år. Dea ivå illustreras av de röda staplara i diagrammet på föregåede sida. Här igår ett bostadsbyggade på ugefär lägeheter per år, särskilda ivesterigsprogram för tillgäglighetsåtgärder samt uderhållsförstärkade åtgärder och iköp av ivetarier motsvarade ugefär dages ivå. Större ifrastrukturprojekt som igår är blad aat reivesterigar i ord- /sydaxel, det vill säga sträckige frå Norra Läke via Klarastradslede till Nyäsväge, samt upprustige av Norrbro framför Sveriges riksdag. E alterativ högre ivesterigsivå har också beräkats som ikluderar stades totala ivesterigsbehov. E stor del av dessa projekt ligger mycket tidigt i plaerigsstadiet, me ivå illustrerar ädå de stora ivesterigsbehov som stade har. Exempel på stora projekt som är iräkade är reoverig och breddig av Klarastradslede, ombyggatioe av Slusse samt e mycket omfattade utbyggad av stades cykelvägar. Kostadera för det högre ivesterigsalterativet illustreras av de ljusröda staplara. Skilladera är särskilt stora uder första dele av 2010-talet då stade har stora behov av uderhållsivesterigar i vägar, aläggigar och fastigheter samtidigt som betydade yivesterigar plaeras. Det behövs tydliga prioriterigar mella stades framtida ivesterigsprojekt. Satsigar på e utbyggd välfärd ka komma att ställas mot tillväxtivesterigar i exempelvis trafik och bostäder. E tydlig storstadspolitik och e regioal utveckligspolitik som bättre tillvaratar Stockholmsregioes tillväxtkraft skulle kua uderlätta situatioe. 22 Ivesterigar kostar äve i drift Det är viktigt att ha i beaktade att ivesterigar kostar pegar. Äve om ivesterigara betalas med ikomster frå utförsäljigar, vilka i sig ite direkt belastar stades budget, ger ivesterigara upphov till kostader i framtide i form av avskrivigar och ökade drifts- och uderhållskostader. E lågsiktigt hållbar ivesterigsivå, där kostadera för avskrivigar som adel av de totala ökigara ite ökar, är ca 2,5 miljarder kroor vilket redovisats ova. För att stade ska kua fiasiera mer omfattade ivesterigar av t.ex. stora vägprojekt ka alterativa fiasierigsformer i framtide övervägas i form av samarbete med ärigslivet och e ökad avädig av avgifter. Vi avser att återkomma till dea fråga i kommade delrapporter av Framtidsutredige. Stockholm står iför stora utmaigar Det råder kappast ågo tveka om att de globala utvecklige kommer att påverka Sverige i allt högre omfattig de kommade deceiera. Särskilt påtagligt blir detta för tekikutvecklige och hadel. Stockholm är Sveriges ledade regio och fugerar, tillsammas med de övriga storstadsregioera, som utveckligsmotor för hela riket. I framtide behöver Stockholms positio stärkas ytterligare. För att fortsätta att utvecklas som dyamisk regio måste stade växa och då behövs mer bostäder och ifrastruktur. Visioe ka bli verklighet Utmaigara iför framtide är måga, me resultate i dea rapport visar ädå att det är möjligt att å e visio om kraftig befolkigstillväxt med e god välfärd för alla till år Viktiga förutsättigar är dock att stade som helhet klarar av effektiviserigar om cirka e halv procet årlige och att löeökigara ite överskrider dem i ekoomi som helhet. Ett fortsatt utveckligsarbete och ett stort mått av ytäkade kommer att krävas.

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Måadsrapport Jauari 2015 Måadsrapport Juli 2015 Måadsrapport Februari 2015 Måadsrapport Augusti 2015 Måadsrapport Mars 2015 Måadsrapport September 2015 Måadsrapport April 2015 Måadsrapport Oktober 2015

Läs mer

MARKNADSPLAN Kungälvs kommun 2010-2014

MARKNADSPLAN Kungälvs kommun 2010-2014 MARKNADSPLAN Kugälvs kommu 2010-2014 Fastställd av KF 2010-06-17 1 Iehåll Varför e markadspla? 3 Mål och syfte 4 Markadsförutsättigar 5 Processer, styrig och orgaisatio 6 Politisk styrig 7 Politisk styrig,

Läs mer

Boendeutvecklingsprogram för Borlänge kommun 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 201x-xx-xx

Boendeutvecklingsprogram för Borlänge kommun 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 201x-xx-xx Författigssamlig i Boedeutveckligsprogram för 215-218 Beslutad av kommufullmäktige 21x-xx-xx Metadata om dokumetet Boedeutveckligsprogram 215-218 Dokumettyp Kommualt styrdokumet Omfattar Kommue Kommuala

Läs mer

Föreläsning 3. 732G04: Surveymetodik

Föreläsning 3. 732G04: Surveymetodik Föreläsig 3 732G04: Surveymetodik Dages föreläsig Obudet slumpmässigt urval (OSU) Populatiosparametrar och stickprovsstatistikor Vätevärdesriktighet Ädliga och oädliga populatioer Medelvärde, adel Kofidesitervall

Läs mer

Ny lagstiftning från 1 januari 2011

Ny lagstiftning från 1 januari 2011 Ny lagstiftig frå 1 jauari 2011 1. Ny lag lage om allmäyttiga kommuala bostadsaktiebolag 2. Förädrigar i hyreslage De ya lagstiftige - Bakgrud Klicka här för att ädra format på uderrubrik i bakgrude q

Läs mer

Föreskrift. om publicering av nyckeltal för elnätsverksamheten. Utfärdad i Helsingfors den 2. december 2005

Föreskrift. om publicering av nyckeltal för elnätsverksamheten. Utfärdad i Helsingfors den 2. december 2005 Dr 1345/01/2005 Föreskrift om publicerig av yckeltal för elätsverksamhete Utfärdad i Helsigfors de 2. december 2005 Eergimarkadsverket har med stöd av 3 kap. 12 3 mom. i elmarkadslage (386/1995) av de

Läs mer

Bilaga 1 Formelsamling

Bilaga 1 Formelsamling 1 2 Bilaga 1 Formelsamlig Grudbegre, resultatlaerig och roduktkalkylerig Resultat Itäkt - Kostad Lösamhet Resultat Resursisats TTB Täckigsgrad (TG) Totala itäkter TB Säritäkt Divisioskalkyl är de eklaste

Läs mer

Samtal med Karl-Erik Nilsson

Samtal med Karl-Erik Nilsson Samtal med Karl-Erik Nilsso,er Ert av Svesk Tidskrifts redaktörer, Rolf. Ertglud, itejuar här Karl-Erik Nilsso, ar kaslichej på TCO och TCO:s represetat ed i litagarfodsutredige. er e t or så å g. ). r

Läs mer

Förslags- och beslutsprotokoll, Måndag 31 oktober 2005

Förslags- och beslutsprotokoll, Måndag 31 oktober 2005 Förslags- och beslutsprotokoll, Mådag 31 oktober 2005 9.2 Full sysselsättig 9.2.1 Politiska riktlijer, iledige Tjästgörade ordförade: Ulla Lidqvist, Kogressekreterare: Begt Harju och Berit Stockhaus Sid

Läs mer

Hamnbanan Göteborg Dubbelspår Eriksbergsmotet - Pölsebobangården

Hamnbanan Göteborg Dubbelspår Eriksbergsmotet - Pölsebobangården Järvägsutredig med miljökosekvesbeskrivig Hambaa Göteborg Dubbelspår Eriksbergsmotet - Pölsebobagårde Utställigshadlig 2011-03-04 Yta för bild eller möster Titel: Järvägsutredig Hambaa Göteborg dele Eriksbergsmotet

Läs mer

Förena Förbättra Förändra

Förena Förbättra Förändra Lässamordig ANDT Förea Förbättra Förädra Lässamordara för ANDT-frågor arbetar med olika förebyggade åtgärder iom alkolhol- och drogområdet. I vår lässamordarroll igår att förverkliga de politiska mål som

Läs mer

Geometriska summor. Aritmetiska summor. Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som. Geometriska talföljder kallar vi talföljder som

Geometriska summor. Aritmetiska summor. Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som. Geometriska talföljder kallar vi talföljder som Aritmetiska summor Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som, 4, 6, 8, 10, 1, 14, 000, 1996, 199, 1988, 0.1, 0., 0.3, 0.4, för vilka differese mella på varadra följade tal kostat. Aritmetiska summor

Läs mer

Innehåll Inledning 4. Förvaltningsberättelse 8. Verksamhetsberättelser 25. Ekonomisk redovisning 61. Revisionsberättelse 74

Innehåll Inledning 4. Förvaltningsberättelse 8. Verksamhetsberättelser 25. Ekonomisk redovisning 61. Revisionsberättelse 74 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 osby årsredovisig 2010 i e håll Omslagsbilder. Framsida fr. v. 1. Måga itresserade hade samlats för ivigige av de ya Tvärlde. 2. Tvärledes sträckig vid bro över Helge

Läs mer

Utlandskyrkans krisberedskap

Utlandskyrkans krisberedskap Utladskyrkas krisberedskap hadbok för beredskapsplaerig Kyrkokasliet Uppsala Sveska kyrkas kriscetrum 2 Kotaktiformatio veska kyrka i utladet S Kyrkokasliet 751 70 Uppsala Tel. 018-16 95 00 www.sveskakyrka.se

Läs mer

Saltsjötunneln. Saltsjötunneln i korthet. Bil- och tunnelbanelänken för östra Östra Stockholm

Saltsjötunneln. Saltsjötunneln i korthet. Bil- och tunnelbanelänken för östra Östra Stockholm Saltsjötuel i korthet uelbaa till Nacka geom att Blå lije förlägs frå Kugsträdgårde. Norra läke och Södra läke kyts ihop med e tuel uder Saltsjö. Ett sammahållet projekt ger samordigsvister och stordriftsfördelar

Läs mer

tullinge FLEMINGSBERG TULLINGE Kommunens avsikter för Tullinge som helhet

tullinge FLEMINGSBERG TULLINGE Kommunens avsikter för Tullinge som helhet tullige VILLASTAD r be e tri Tulligesjö e äg v gs FLEMINGSBERG Ka TRÄDGÅRDSSTAD Nib ble väg e PARKHEM 10 BERG Tullige är e attraktiv plats i Stockholmsregioe att bo och bygga på. Tullige är också de del

Läs mer

Mätbar vetskap om nuläget och tydliga målbilder om framtiden. Genomför en INDICATOR självvärdering och nulägesanalys inom tre veckor

Mätbar vetskap om nuläget och tydliga målbilder om framtiden. Genomför en INDICATOR självvärdering och nulägesanalys inom tre veckor Mätbar vetskap om uläget och tydliga målbilder om framtide Geomför e INDICATOR självvärderig och ulägesaalys iom tre veckor Självvärderig e del av dokumetatioskravet i ya skollage Skollage ställer också

Läs mer

TRIBECA Finansutveckling

TRIBECA Finansutveckling TRIBECA Rådgivare iom fiasiella helhetslösigar TRIBECA a s k r e i v g S f a s k r i e v g S f g g r r e e a r a r e e i i f f TRIBECA s målsättig är att bidra med råd & produkter som hela tide gör att

Läs mer

SveTys. Affärskultur i Tyskland. Vad är det? Och vad ska jag tänka på?

SveTys. Affärskultur i Tyskland. Vad är det? Och vad ska jag tänka på? SveTys Affärskultur i Tysklad Vad är det? Och vad ska jag täka på? 2 Affärskultur i Tysklad Vad är det? Och vad ska jag täka på? 2008 SveTys, Uta Schulz, Reibek 3 Iledig När ma gör affärer i Tysklad eller

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 osby årsredovisig 2010 i e håll Omslagsbilder. Framsida f.v. Det bjöds på rodellkakor är cirkulatiosplatse ivigdes. Kostverket Nosko - besök frå uderjorde i rodelles

Läs mer

För att minimera de negativa hälsokonsekvenserna av tunnelluft finns i dagsläget tre metoder;

För att minimera de negativa hälsokonsekvenserna av tunnelluft finns i dagsläget tre metoder; MKB till detaljpla Förbifart Stockholm Hälsoeffekter av tuelluft Studier idikerar att oöskade korttidseffekter, blad aat ökat atal iflammatiosmarkörer, börjar uppstå vid e expoerig som motsvaras av tuelluft

Läs mer

Efter tentamen För kurser med fler än 60 examinerande meddelas resultatet SENAST 20 arbetsdagar efter examinationen annars 15 arbetsdagar.

Efter tentamen För kurser med fler än 60 examinerande meddelas resultatet SENAST 20 arbetsdagar efter examinationen annars 15 arbetsdagar. Luleå tekiska uiversitet TENTAMEN Kurskod: R0009N Kursam: Modeller för iter styrig Tetamesdatum: 2015-03-16 Skrivtid: 4 timmar Tillåta hjälpmedel: Räkare. Rätetabeller bifogas lägst bak i dea teta. Jourhavade

Läs mer

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26 Avdelige för elektriska eergisystem EG225 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårtermie 25 Tetame 9 mars, 8: 2:, Q22, Q26 Istruktioer Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet. Det är valfritt att också

Läs mer

Många tror att det räcker

Många tror att det räcker Bästa skyddet Måga vet ite hur familje drabbas ekoomiskt om ågo dör eller blir allvarligt sjuk. Här berättar Privata Affärer vilket skydd du har och hur du ka förbättra det. Av Aika Rosell och Igrid Kidahl

Läs mer

Örserumsviken. Förorenade områden Årsredovisning. Ansvar för sanering av förorenade områden. Årsredovisningslagen och god redovisningssed

Örserumsviken. Förorenade områden Årsredovisning. Ansvar för sanering av förorenade områden. Årsredovisningslagen och god redovisningssed Föroreade område Årsredovisig Örserumsvike Birgit Fleig Auktoriserad revisor Sustaiability Director birgit.fleig@se.ey.com 19 september 2005 1 2 Årsredovisigslage och god redovisigssed Föroreade område

Läs mer

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd Iformatiostekologi Tom Smedsaas 10 augusti 016 Geomsittligt sökdjup i biära sökträd Detta papper visar att biära sökträd som byggs upp av slumpmässiga data är bra. Beteckigar och defiitioer Defiitio De

Läs mer

Stadsbyggande och farligt gods

Stadsbyggande och farligt gods Stadsbyggade och farligt gods Dialog-pm 2004:2 Aktualiserig av Översiktspla 2000 Malmö Stadsbyggadskotor mars 2004 Dialog-pm 2004:2 Stadsbyggade och farligt gods Sammafattig Dialog-pm 2004:2 Stadsbyggade

Läs mer

AMF. I princip är det bara möjligt att flytta privat sparande och sparande där avtalet tecknats efter den 2 februari i fjol.

AMF. I princip är det bara möjligt att flytta privat sparande och sparande där avtalet tecknats efter den 2 februari i fjol. Välj att flytta dia Utyttja di flytträtt om du ka. Det är Privata Affärers råd u är regeriges tillfälliga flyttstopp hävs de 1 maj. Flyttstoppet ifördes i februari i fjol som e direkt följd av Damarksmålet.

Läs mer

Noteringsdokument med anledning av upptagande till handel av Net Entertainment NE AB (publ) på NASDAQ OMX Stockholm

Noteringsdokument med anledning av upptagande till handel av Net Entertainment NE AB (publ) på NASDAQ OMX Stockholm Noterigsdokumet med aledig av upptagade till hadel av Net Etertaimet NE AB (publ) på NASDAQ OMX Stockholm Iehåll 1 Sammafattig 6 Riskfaktorer 10 Bakgrud och motiv 11 VD har ordet 12 Markadsöversikt 20

Läs mer

DELTA-samverkan januari - april 2003

DELTA-samverkan januari - april 2003 Beställarförbudet DELTA på Hisige Tjästeutlåtade Dr 2003/17 På Hisige Sekretariatet, JJ 2003-05-27 DELTA-samverka jauari - april 2003 Jag stod och pratade med grae över staketet. Då berättade grae att

Läs mer

Sydkraft Nät AB, Tekniskt Meddelande för Jordningsverktyg : Dimensionering, kontroll och besiktning

Sydkraft Nät AB, Tekniskt Meddelande för Jordningsverktyg : Dimensionering, kontroll och besiktning ydkraft Nät AB, Tekiskt Meddelade för Jordigsverktyg : Dimesioerig, kotroll och besiktig 2005-04-26 Författare NUT-050426-006 Krister Tykeso Affärsområde Dokumettyp Dokumetam Elkrafttekik Rapport 1(6)

Läs mer

Resultat av läkarförbundets fortbildningsenkät 2006

Resultat av läkarförbundets fortbildningsenkät 2006 Ekätsammaställig 2007-09-12 Politik och professio Resultat av läkarförbudets fortbildigsekät 2006 Läkarförbudets fullmäktige beslöt 2004 att förbudet ska verka för att arbetsgivare tillskjuter fiasiella

Läs mer

Så här kommer byggherren och entreprenören överens om energianvändningen

Så här kommer byggherren och entreprenören överens om energianvändningen Så här kommer byggherre och etrepreöre överes om eergiavädige Så här kommer byggherre och etrepreöre överes om eergiavädige Sveby står för Stadardisera och verifiera eergiprestada i byggader och är ett

Läs mer

Fortbildningsenkät Sveriges läkarförbund

Fortbildningsenkät Sveriges läkarförbund Fortbildigsekät 2007 Sveriges läkarförbud Iehåll 1. Läkarförbudets fortbildigsekät 2007... 2 2. Sammafattig... 2 2.1. Resultat 2007 aställda läkare... 2 3. Iterutbildig... 5 3.1. Uppdelat på befattig...

Läs mer

Kommunstyrelsens planutskott

Kommunstyrelsens planutskott KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(2) Reviderad 8 jui 2015 Kommustyrelses plautskott Tid Tisdage de 9 jui 2015 kl. 10:00 Plats KS-sale, stadshuset Eligt uppdrag Aette Mellström Föredragigslista Val av protokollsjusterare

Läs mer

Föreläsning G04 Surveymetodik 732G19 Utredningskunskap I

Föreläsning G04 Surveymetodik 732G19 Utredningskunskap I Föreläsig 5 732G04 Surveymetodik 732G19 Utredigskuskap I Dages föreläsig Klusterurval Estegs klusterurval Tvåstegs klusterurval Klusterurval med PPS 2 Klusterurval De urvalsdesiger som diskuterats hittills

Läs mer

Allmänna avtalsvillkor för konsument

Allmänna avtalsvillkor för konsument Godkäare 7.2 Kudakuta Godkät Kommuikatio Distributio Kudservice Kommuikatio, deltagade och samråd Allmäa avtalsvillkor för kosumet för leveras av fjärrvärme Allmäa avtalsvillkor för kosumet för leveras

Läs mer

god stiftelsepraxis www.saatiopalvelu.fi

god stiftelsepraxis www.saatiopalvelu.fi god stiftelsepraxis SÄÄTIÖIDEN JA RAHASTOJEN NEUVOTTELUKUNTA RY DELEGATIONEN FÖR STIFTELSER OCH FONDER RF www.saatiopalvelu.fi 1 Cotets God stiftelsepraxis 1 Iledig 3 2 God stiftelsepraxis 3 Stipedier

Läs mer

Solgläntans föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13

Solgläntans föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13 1 s föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läset 2012/13 Iehåll: Iledig 2 Förutsättigar...2 Bedömig av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 6 Slutord 7 Bilaga: Resultat - seaste

Läs mer

Kollektivt bindande styre på global nivå

Kollektivt bindande styre på global nivå Iteratioell ivå Global, regioal eller mellastatlig? Allt fler viktiga politiska frågor går ite lägre att lösa på atioell ivå. Folk över hela världe berörs exempelvis av växthuseffekte. Vad fis det för

Läs mer

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

Borel-Cantellis sats och stora talens lag Borel-Catellis sats och stora tales lag Guar Eglud Matematisk statistik KTH Vt 2005 Iledig Borel-Catellis sats är e itressat och avädbar sats framför allt för att bevisa stora tales lag i stark form. Vi

Läs mer

Möjligheternas. Sölvesborg. Vi vill fortsätta att göra Sölvesborg både mer rättvist och spännande. Heléne Björklund och Peter Jeppsson

Möjligheternas. Sölvesborg. Vi vill fortsätta att göra Sölvesborg både mer rättvist och spännande. Heléne Björklund och Peter Jeppsson Möjligheteras Sölvesborg Vi vill fortsätta att göra Sölvesborg både mer rättvist och späade Helée Björklud och Peter Jeppsso Socialdemokrateras program för Sölvesborgs kommu 2010-2014 2 VI ACCEPTERAR INTE

Läs mer

ISO 26000. ISO 26000 Guidance on social responsibility. Marknaden förändras snabbt. En standard om socialt ansvarstagande

ISO 26000. ISO 26000 Guidance on social responsibility. Marknaden förändras snabbt. En standard om socialt ansvarstagande ISO 26000 E stadard om socialt Reio Fridh, Sesus Vice ordförade Sveska ISO 26 000 kommitté 2010-11-26 ISO 26000 Guidace o social resposibility ISO 26000 Vägledig för Socialt 2 Markade förädras sabbt Allt

Läs mer

Från Regionkansliet 2008 04 22 19:45

Från Regionkansliet 2008 04 22 19:45 Pressmeddelade Frå Regiokasliet 2008 04 22 19:45 Regiofullmäktige 22 april 989 miljoer plus för Västra Götaladsregioe Västra Götaladsregioe redovisar e vist på 989 miljoer för 2007. Det visar årsredovisige

Läs mer

Introduktion till statistik för statsvetare

Introduktion till statistik för statsvetare "Det fis iget så praktiskt som e bra teori" November 2011 Bakgrud Stadardiserig E saolikhetsekvatio Kosekves av stora tales lag Stora tales lag ger att är slumpvariablera X i är oberoede, med e och samma

Läs mer

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart KOD: Kurskod: PC106/PC145 Kurs 6: Persolighet, hälsa och socialpsykologi (15 hp) Datum: 3/8 014 Hel- och halvfart VT 14 Provmomet: Socialpsykologi + Metod Tillåta hjälpmedel: Miiräkare Asvarig lärare:

Läs mer

2015-10-22. Ca 415.000m 3 = 600.000 ton. Masshantering Sven Brodin. Dessa mängder ska Stockholms Stad transportera varje månad.

2015-10-22. Ca 415.000m 3 = 600.000 ton. Masshantering Sven Brodin. Dessa mängder ska Stockholms Stad transportera varje månad. Masshaterig Ca 415.000m 3 = 600.000 to Dessa mägder ska Stockholms Stad trasportera varje måad. The Capital of Scadiavia Sida 2 Till varje km väg som ska byggas behövs ytor på ca 4000m 2 för: Etablerig

Läs mer

Detaljplan Ekedal södra. Behovsbedömning 1/5. Sektor samhällsbyggnad

Detaljplan Ekedal södra. Behovsbedömning 1/5. Sektor samhällsbyggnad 1/5 Sektor samhällsbyggad Datum Beteckig 2015-02-10 PLAN.2014.19 Plaehete Hadläggare Jey Olausso Detaljpla Ekedal södra Behovsbedömig Förslag Geomföradet av plaförslaget bedöms ite medföra ågo betydade

Läs mer

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering Databaser desig och programmerig Desig processe ER-modellerig Programutvecklig Förstudie, behovsaalys Programdesig, databasdesig Implemetatio Programdesig, databasdesig Databasdesig Koceptuell desig Koceptuell

Läs mer

Lärarhandledning Att bli kvitt virus och snuva - När Lisa blev av med förkylningen

Lärarhandledning Att bli kvitt virus och snuva - När Lisa blev av med förkylningen Lärarhadledig Att bli kvitt virus och suva - När Lisa blev av med förkylige För ytterligare iformatio kotakta projektledare: Charlotte.Kristiasso@phs.ki.se 1 Iledig Atibiotikaresistes är ett växade problem

Läs mer

Salutogena arbetsfaktorer för friska medarbetare - en enkätstudie inom primärvården

Salutogena arbetsfaktorer för friska medarbetare - en enkätstudie inom primärvården Salutogea arbetsfaktorer för friska medarbetare - e ekätstudie iom primärvårde Lia Ejlertsso Bodil Heijbel Göra Ejlertsso Igemar Adersso KRISTIANSTAD UNIVERSITY PRESS Salutogea arbetsfaktorer för friska

Läs mer

HOW TO GROW. .how to grow. .how not to grow 15 % 74a%

HOW TO GROW. .how to grow. .how not to grow 15 % 74a% pl a e r i gs s t r a t e g i e r f ö r h å l l b ar utveckl i g i M ar i estad.how to grow.how ot to grow Det går ite bygga hållbara miljöer, me det går att plaera och bygga miljöer som stöder och uppmutrar

Läs mer

Doktorandernas uppfattningar om sin forskarutbildning vid Uppsala universitet

Doktorandernas uppfattningar om sin forskarutbildning vid Uppsala universitet Doktoraderas uppfattigar om si forskarutbildig vid Uppsala uiversitet Resultat frå e uiversitetsövergripade ekätudersökig: Språkveteskapliga fakultete Ehete för kvalitet och utvärderig Maria Wolters Maj

Läs mer

Digital pedagogik en naturlig del av framtidens skola!

Digital pedagogik en naturlig del av framtidens skola! Rabatt om i är 2 eller fler! Digital pedagogik e aturlig del av framtides skola! Aktuell forskig och kokreta arbetssätt med fokus på ökat lärade Hur ser läradet ut i digitala miljöer och vilka är effektera?

Läs mer

Årets bästa skattetips

Årets bästa skattetips Årets bästa skattetips Aika Creutzers råd säker di skatt Årets deklaratio har måga glada yheter. Privata Affärers chefredaktör Aika Creutzer ger dig sia bästa råd till lägre skatt. Förmögehetsskatte är

Läs mer

DELRAPPORT LÖNEKARTLÄGGNING

DELRAPPORT LÖNEKARTLÄGGNING DELRAPPORT LÖNEKARTLÄGGNING Lika arbete 2013-2014 Persoalehete 2014-12-08 Dr. P 2014/289 1 Iledig Diskrimierigslage (DL) föreskriver att löekartläggig ska geomföras vart tredje år i syfte att upptäcka,

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Stadsvikes VC Syfte med deltagadet i Geombrott Att öka tillite och trygghete till de vård som bedrivs i det ega hemmet för de palliativa patiete. Teammedlemmar Eva Lidström eva.lidstrom@ll.se Viktoria

Läs mer

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkning av färdigförpackade varor

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkning av färdigförpackade varor Kosoliderad versio av Styrelses för ackrediterig och tekisk kotroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkig av färdigförpackade varor Rubrike har dea lydelse geom (STAFS 2008:11) Ädrig iförd: t.o.m.

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1(10) Svar lämat av (kommu, ladstig, orgaisatio etc.): Remiss Remissvar lämas i kolume Tillstyrkes term och Tillstyrkes (iitio) och evetuella sypukter skrivs i kolume Sypukter. Begreppe redovisas i Socialstyrelses

Läs mer

FÖRVAL TNINGSINFORMA TION FIAB AKTIEBOLAG. arg nr 556641-0048 ÅRS- REDOVISNING

FÖRVAL TNINGSINFORMA TION FIAB AKTIEBOLAG. arg nr 556641-0048 ÅRS- REDOVISNING -- FÖRVAL TNINGSINFRMA TIN FIAB AKTIEBLAG arg r 556641-0048 ÅRS- REDVISNING 2004 Styrelse för Förvaltigsiformatio FIAB Aktiebolag får härmed avge årsredovisig för räkeskapsåret 2004-01-0l -- 2004-12-31.

Läs mer

Bilaga 1 Schematisk skiss

Bilaga 1 Schematisk skiss Bilaga 1 Schematisk skiss Kalkylbilaga till PM fördjupig JU140 2010-02-01 Baverket Norrbotiabaa Järvägsutredig 140 Dele läsgräse AC/BD - Piteå Bilaga 12 till PM Fördjupigg JU140 Iehållsförteckig Sida 1

Läs mer

Markanvisningsavtal för och försäljning av fastigheten Gesällen 25

Markanvisningsavtal för och försäljning av fastigheten Gesällen 25 TJÄNSTSKRIVLS Hadläggare atum Äredebeteckig Johaa Kidqvist -05- KS /05 50 Kommufullmäktige Markavisigsavtal för och försäljig av fastighete Gesälle 5 Förslag till beslut Kommufullmäktige godkäer förslag

Läs mer

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet?

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet? Statistisk aalys Vilka slutsatser ka dras om populatioe med resultatet i stickprovet som grud? Hur säkra uttalade ka göras om resultatet? Mats Guarsso Tillämpad matematik III/Statistik - Sida 83 Exempel

Läs mer

Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. KOD: Kurskod: PC106/PC145 Persolighet, hälsa och socialpsykologi (15 hp) Datum: 4/5 014 Hel- och halvfart VT14 Provmomet: Socialpsykologi + Metod Tillåta hjälpmedel: Miiräkare Asvarig lärare: Niklas Frasso

Läs mer

Försöket med trängselskatt

Försöket med trängselskatt STATISTISKA CENTRALBYRÅN m 1(5). Nilo Trägelkatt Förlag frå Ehete för pritatitik Ehete för pritatitik förelår att å kallad trägelkatt ka täcka i KI frå och med idex aveede jauari 26. Trägelkatte ave då

Läs mer

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner Istitutioe för data- och elektrotekik Digital sigalbehadlig Fösterfuktioer 2-2-7 Fösterfuktioer aväds för att apassa mätserie vid frekvesaalys via DFT och FFT samt vid dimesioerig av FIR-filter via ivers

Läs mer

GÖTEBORGSSTUDENTER 2012

GÖTEBORGSSTUDENTER 2012 Uiversitetsövergripade resultatredovisig: Tabellsammaställig, frekveser GÖTEBORGSSTUDENTER 2012 ANALYS OCH UTVÄRDERING maj 2013 1. Hade du ågo arbetslivserfarehet ia du påbörjade dia studier vid Göteborgs

Läs mer

Tentamen Metod C vid Uppsala universitet, , kl

Tentamen Metod C vid Uppsala universitet, , kl Tetame Metod C vid Uppsala uiversitet, 160331, kl. 08.00 12.00 Avisigar Av rättigspraktiska skäl skall var och e av de tre huvudfrågora besvaras på separata pappersark. Börja alltså på ett ytt pappersark

Läs mer

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys Luds tekiska högskola Matematikcetrum Matematisk statistik STATISTISKA METODER FÖR SÄKERHETSANALYS FMS065, HT-15 Datorövig 2 Fördeligar iom säkerhetsaalys I dea datorövig ska vi studera ågra grudläggade

Läs mer

Familje- juridik Här är dina rättigheter. Bostad& fastighet. Sambo eller gift? Sambo eller gift? Privata Affärers serie om. Del 3

Familje- juridik Här är dina rättigheter. Bostad& fastighet. Sambo eller gift? Sambo eller gift? Privata Affärers serie om. Del 3 Äkteskap& samboförhållade Huvudregel eligt sambolage är att bostad och bohag, som skaffats för Är i ekoomiskt jämställda, det vill säga har ugefär lika stora skulder eller tillgågar, har det kaske ite

Läs mer

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts:

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts: Webprogrammerig och databaser Koceptuell datamodellerig med Etitets-Relatiosmodelle Begrepps-modellerig Mål: skapa e högivå-specifikatio iformatiosiehållet i database Koceptuell modell är oberoede DBMS

Läs mer

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 5 juni 2004, kl

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 5 juni 2004, kl Karlstads uiversitet Istitutioe för iformatiostekologi Avdelige för statistik Tetame i Statistik, STA A13 Deltetame, 5p 5 jui 004, kl. 09.00-13.00 Tillåta hjälpmedel: Asvarig lärare: Övrigt: Bifogad formel-

Läs mer

Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) 26 mars 2004, klockan

Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) 26 mars 2004, klockan Karlstads uiversitet Istitutioe för iformatiostekologi Avdelige för Statistik Tetame i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäg) 6 mars 004, klocka 14.00-19.00 Tillåta hjälpmedel: Bifogad formelsamlig (med

Läs mer

Marknaden för PPM-förvaltning

Marknaden för PPM-förvaltning Nu är goda PPM- I dag fis det måga företag som vill placera dia PPM-pegar. Me du ska vara försiktig ofta kostar det mer ä det smakar. Markade för PPM-förvaltig har vuxit kraftigt det seaste året. Nu fis

Läs mer

PTKs stadgar. Fastställda vid stämman 2009 06 16

PTKs stadgar. Fastställda vid stämman 2009 06 16 PTKs stadgar Fastställda vid stämma 2009 06 16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SYFTE OCH UPPGIFTER Syfte och uppgifter 3 Medlemskap 4 Orgaisatio 7 Stämma 8 Överstyrelse 12 Styrelse 15 Förhadligsorgaisatio 17 PTK-L

Läs mer

Intervallskattning. c 2005 Eric Järpe Högskolan i Halmstad. Antag att vi har ett stickprov x 1,..., x n på X som vi vet är N(µ, σ) men vi vet ej

Intervallskattning. c 2005 Eric Järpe Högskolan i Halmstad. Antag att vi har ett stickprov x 1,..., x n på X som vi vet är N(µ, σ) men vi vet ej Itervallskattig c 005 Eric Järpe Högskola i Halmstad Atag att vi har ett stickprov x,..., x på X som vi vet är Nµ, σ me vi vet ej värdet av µ = EX. Då ka vi beräka x, vvr skattig av µ. För att få reda

Läs mer

KONSEKVENSANALYS 1 (5) INDIVID ALT ORGANISATION (markera vad bedömningen avser)

KONSEKVENSANALYS 1 (5) INDIVID ALT ORGANISATION (markera vad bedömningen avser) KONSEKVENSANALYS 1 (5) INDIVID ALT ORGANISATION (markera vad bedömige avser) Orgaisatio Faktorer att bedöma Påverkar förädrige? Kosekves av förädrige Kosekvesbeskrivig Åtgärdsförslag Asv. sig Klart datum

Läs mer

10-12 november 2009. förebygg.nu. 12 sidor. med höjdpunkterna från förebygg.nu. Ge folk verktygen. Ny nationell strategi för föräldrastöd.

10-12 november 2009. förebygg.nu. 12 sidor. med höjdpunkterna från förebygg.nu. Ge folk verktygen. Ny nationell strategi för föräldrastöd. 10-12 ovember 2009 förebygg.u 12 sidor med höjdpuktera frå förebygg.u Ge folk verktyge Ny atioell strategi för föräldrastöd. Sida 10 kröika Förebygg.u kuskap och ispiratio Förebygg.u ett framgågskocept!

Läs mer

Tentamen i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 mars 2009, 8:00 13:00, Q21, Q22

Tentamen i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 mars 2009, 8:00 13:00, Q21, Q22 Tetame i EG2050/2C1118 Systemplaerig, 14 mars 2009, 8:00 13:00, Q21, Q22 Tillåta hjälpmedel Vid dea tetame får följade hjälpmedel avädas: Miiräkare uta iformatio med akytig till kurse. E hadskrive, ekelsidig

Läs mer

Vindkraft i Markbygden

Vindkraft i Markbygden Vidkraft i Markbygde Ett regioalt idustriprojekt iom föryelsebar eergi Markbygde Vid AB har hos lässtyrelse asökt om tillståd till att etablera e mycket stor vidkraftaläggig i Markbygde i de västra delara

Läs mer

Duo HOME Duo OFFICE. Programmerings manual SE 65.044.20-1

Duo HOME Duo OFFICE. Programmerings manual SE 65.044.20-1 Duo HOME Duo OFFICE Programmerigs maual SE 65.044.20-1 INNEHÅLL Tekiska data Sida 2 Motage Sida 3-5 Programmerig Sida 6-11 Admiistrerig Sida 12-13 Hadhavade Sida 14-16 TEKNISKA DATA TEKNISK SPECIFIKATION

Läs mer

Stöde skolas elevhälsa Handlingsplan läsåret 2013/2014

Stöde skolas elevhälsa Handlingsplan läsåret 2013/2014 Stöde skolas elevhälsa Hadligspla läsåret 2013/2014 Stöde skola, 860 13 Stöde 060 658 33 20 Sudsvalls kommu Iehållsförteckig ELEVHÄLSOPLAN FÖR STÖDE SKOLA... 3 STÖDE SKOLAS VISION...3 ELEVHÄLSA PÅ STÖDE

Läs mer

Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåne under tiden 1985-07-01 och framåt i tiden.

Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåne under tiden 1985-07-01 och framåt i tiden. Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåe uder tide 1985-07-01 och framåt i tide. Översikte grudar sig på e iveterig, som hela tide är pågåede. Atalet och urval av ärede ka komma att förädras

Läs mer

Hårt arbete för högre mjölkpris

Hårt arbete för högre mjölkpris Hårt arbete för högre mjölkpris ugada Tio kilometer på cykel ia mjölke ka levereras till kooperativet där mjölke kotrolleras och kyls. Så ser vardage ut för måga av Ugadas mjölkböder. 52 Husdjur 1/2014

Läs mer

BASORT ÅHUS FÖRUTSÄTTNINGAR

BASORT ÅHUS FÖRUTSÄTTNINGAR BASORT ÅHUS FÖRUTSÄTTNINGAR ÅHUS IDAG Åhus präglas av sitt läge vid Helgeås myig i ett kustområde med milslåga sadsträder, tallskog i ett småkuperat dyladskap och magra ägsmarker i mot lad. E tuseårig

Läs mer

Förslag FÖRSLAG. Riktlinjer

Förslag FÖRSLAG. Riktlinjer Förslag Riktlijer Övergripade riktlijer för lokaliserig Följade övergripade riktlijer gäller vid prövig av vidkraftsetablerigar. Riktlijera gäller för stora verk, 14-15 meter där gräse edåt är verk med

Läs mer

största Nu är det dags att avslöja vilka bank- undersökning Sveriges Årets Bankjuryn

största Nu är det dags att avslöja vilka bank- undersökning Sveriges Årets Bankjuryn För artode året i rad utser Privata Affärer Årets Bak. Här ser du vilka baker som är bäst för just di privatekoomi. största bak- udersökig Nu är det dags att avslöja vilka baker som belöas av Privata Affärer.

Läs mer

Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåne under tiden 1985-07-01 och framåt i tiden.

Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåne under tiden 1985-07-01 och framåt i tiden. Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåe uder tide 1985-07-01 och framåt i tide. OBSERVERA att översikte grudar sig på e iveterig, som ite är klar! Atalet ärede och urval av ärede ka komma att

Läs mer

Från Revisionen :30

Från Revisionen :30 Pressmeddelade Frå Revisioe 2008 11 17 15:30 Revisorera om psyksamverka i Sjuhärad och Skaraborg: Förutsättigara fis me ka yttjas bättre! Förutsättigara för samarbete mella regioe och kommuera på vuxepsykområdet

Läs mer

Enkät inför KlimatVardag

Enkät inför KlimatVardag 1 Ekät iför KlimatVardag Frågora hadlar om dia förvätigar på och uppfattigar om projektet, samt om hur det ser ut i ditt/ert hushåll idag. Ekäte är uderlag för att hushållet ska kua sätta rimliga och geomförbara

Läs mer

Parkerings- och handelsutredning Kristianstad centrum

Parkerings- och handelsutredning Kristianstad centrum Parkerigs- och hadelsutredig Kristiastad cetrum Del 1: Parkerigsstrategi, kompletterade iveterig 2011-11-21 Beställare Kristiastad kommu Aders Magusso Joha Gomér Lars Nyström Atkis Simo Radahl, Atkis Eli

Läs mer

Nyckeltal 2015-06-30 2014 2013 2012 2011. Hyresvärde, Mkr 1 022 996 919 903 686. Vakansgrad exklusive projekt, % 4,1 5,4 8,3 12,7 9,3

Nyckeltal 2015-06-30 2014 2013 2012 2011. Hyresvärde, Mkr 1 022 996 919 903 686. Vakansgrad exklusive projekt, % 4,1 5,4 8,3 12,7 9,3 Humlegårde Fastigheter Halvårsöversikt 215 Om oss Periode i korthet Humlegårde är ett fastighetsbolag som igår i läsförsäkrigsgruppe. 19 läsförsäkrigsbolag och Läsförsäkrigar Sak äger kocere Humlegårde

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet, grundskolan. Stångenässkolan

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet, grundskolan. Stångenässkolan Redovisig av det systematiska kvalitetsarbetet, grudskola Stågeässkola 1 Presetatio av skola Stågeässkola är e F-6 skola i Brastad, Lysekils kommu. Skola har uder läsåret 2011-2012 haft i geomsitt 235,

Läs mer

PORTFOLIO. Lisa Heller, Chalmers Arkitektur

PORTFOLIO. Lisa Heller, Chalmers Arkitektur PORTFOLIO Lisa Heller, Chalmers Arkitektur Kadidatarbete - Highlie Hede, våre 2015 axoometri Highlie Hede är e förkroppsligad dröm om publika fuktioer itegrerade med varadra på ett öppet och dyamiskt sätt.

Läs mer

Föreläsning G70, 732G01 Statistik A. Föreläsningsunderlagen är baserade på underlag skrivna av Karl Wahlin

Föreläsning G70, 732G01 Statistik A. Föreläsningsunderlagen är baserade på underlag skrivna av Karl Wahlin Föreläsig 5 73G70, 73G01 Statistik A Föreläsigsuderlage är baserade på uderlag skriva av Karl Wahli Kapitel 5 Stickprovsteori Sid 15-150 Statistisk iferes Populatio (äve målpopulatio) = de (på logisk väg

Läs mer

LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK

LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK UMEÅ UNIVERSITET Istitutioe för matematisk statistisk Statistiska metoder, 5 poäg MSTA36 Peter Ato LÖSNINGSFÖRSLAG 005-10-6 LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Statistiska metoder, 5 poäg

Läs mer

Tentamen i Matematisk statistik för V2 den 28 maj 2010

Tentamen i Matematisk statistik för V2 den 28 maj 2010 Tetame i Matematisk statistik för V de 8 maj 00 Uppgift : E kortlek består av 5 kort. Dessa delas i i färger: 3 hjärter, 3 ruter, 3 spader och 3 klöver. Kortleke iehåller damer, e i varje färg. Ata att

Läs mer

Visst kan man faktorisera x 4 + 1

Visst kan man faktorisera x 4 + 1 Visst ka ma faktorisera + 1 Per-Eskil Persso Faktoriserig av polyomuttryck har alltid utgjort e svår del av algebra. Reda i slutet av grudskola möter elever i regel dea omvädig till multiplikatio med hjälp

Läs mer

förebygg.nu Ett kvitto på att vi är på rätt väg Om att vara anhörig till EN missbrukare När mamma 11-12 november 2015

förebygg.nu Ett kvitto på att vi är på rätt väg Om att vara anhörig till EN missbrukare När mamma 11-12 november 2015 11-12 ovember 2015 förebygg.u Om att vara ahörig till EN missbrukare S sida 5 När mamma eller pappa sitter i fägelse S sida 4 Ett kvitto på att vi är på rätt väg Foto Sofia Sabel Nia Gual Årets förebyggare

Läs mer

Innehåll Grafräknaren och diskret matematik...1 Vad handlar diskret matematik om?...1 Permutationer och kombinationer...3 Något om heltalsräkning...

Innehåll Grafräknaren och diskret matematik...1 Vad handlar diskret matematik om?...1 Permutationer och kombinationer...3 Något om heltalsräkning... Iehåll Grafräkare och diskret matematik...1 Vad hadlar diskret matematik om?...1 Permutatioer och kombiatioer...3 Något om heltalsräkig...4 Modulusoperator...4 Faktoriserig i primfaktorer...5 Talföljder...7

Läs mer