Penningpolitisk uppföljning september 2010

Transkript

1 Peigpolitisk uppföljig september 1 Återhämtige i de sveska ekoomi går u sabbare ä vätat. Det är framförallt ivesterigar och export som stiger sabbt. BNP beräkas öka med cirka 4 procet i år och 3,5 procet 11. Att svesk ekoomi utvecklas starkt avspeglas också i arbetsmarkadsstatistike. Seda e tid tillbaka stiger sysselsättige och arbetslöshete faller. Uppgåge i de amerikaska kojukture har mattats av och ser u ut att ta ågot lägre tid ä tidigare vätat. Trots detta är bedömige fortfarade att läget i de iteratioella ekoomi gradvis förbättras. För detta talar blad aat de omfattade ekoomisk-politiska åtgärder som cetralbaker och regerigar vidtagit och de beredskap för ytterligare stimulaser som fis. Till bilde hör också att tillväxtekoomiera i Asie fortsätter att växa sabbt. Resursutyttjadet i de sveska ekoomi är fortfarade lågt, me vätas stiga successivt mot mer ormala ivåer uder de kommade åre. De uderliggade iflatioe mätt med KPIF vätas falla ågot uder 1 för att seda öka och å procet i börja av 13. Höjigara av reporäta iebär att bostadsrätora stiger vilket drar upp iflatioe mätt med KPI. KPI-iflatioe kommer tillfälligtvis att skjuta över målet på procet uder 1 och 13. På lägre sikt, är reporäta har ått mer ormala ivåer, bedöms äve KPI-iflatioe bli omkrig procet. För att klara iflatiosmålet på procet och samtidigt få e stabil realekoomisk utvecklig bedömer Riksbake att det är lämpligt att fortsätta de ormaliserig av peigpolitike som ileddes uder sommare. Reporäta höjs därför u till,75 procet. Det för ärvarade låga resursutyttjadet motiverar att reporäta är förhålladevis låg äu e tid. När resursutyttjadet ökar kommer reporäta att gradvis höjas till mer ormala ivåer. De progos för reporäta som görs i dea uppföljig är oförädrad i förhållade till de peigpolitiska rapporte i juli Diagram 1. Reporäta med osäkerhetsitervall Procet, kvartalsmedelvärde Diagram. BNP med osäkerhetsitervall Årlig procetuell förädrig, säsogsresade data Diagram 3. KPI med osäkerhetsitervall Årlig procetuell förädrig Diagram 4. KPIF med osäkerhetsitervall Årlig procetuell förädrig Utfall Progos 9 % 75 % 5 % Am. Osäkerhetsitervalle i diagramme är baserade på historiska progosfel, se fördjupige Beräkigsmetod för osäker hets itervall i PPR 7:1. 1 p e i g p o l i t i s k U P P F Ö L J N I N G s e p t e m b e r 1

2 Kojuktur- och iflatiosutsiktera Riksbakes bild av kojuktur- och iflatiosutsiktera bygger på de bedömig som gjorde s i de peigpolitiska rapporte i juli och på de progoser som görs i dea uppföljig. Progosera utgår frå att reporäta u höjs med,5 proceteheter till,75 procet och att de därefter höjs successivt till mer ormala ivåer. Återhämtige i världsekoomi fortsätter me är fortfarade osäker Läget i världsekoomi fortsätter att förbättras, äve om osäkerhete i återhämtiges styrka kvarstår. De statsfiasiella oro i Sydeuropa som diskuterades på försommare är ite borta, me riske för att dea oro skulle leda till allvarliga problem för europeiska baker bedöms vara lite. Däremot har riske för e lågsammare tillväxt i USA ökat. Världsekoomi bedöms växa med i geomsitt cirka 4 procet per år de ärmaste tre åre, vilket är över det historiska geomsittet, me margiellt lägre ä vad som atogs i de seaste peigpolitiska rapporte. Tillväxtlädera i Asie fortsätter att växa sabbt. Vissa läder, blad aat Kia, uppvisar seda e tid stark tillväxt och stigade iflatiostryck och e ekoomiskpolitisk åtstramig har därför iletts. De avmattig i Asie som observerats uder seare tid har därför i stort sett varit förvätad och i lije med tidigare progoser. Me seare tids svaga utvecklig i Japa ka tyda på att ibromsige i Asie ka bli mer påtaglig ä vi bedömer u. Återhämtige i USA fortsätter, me det fis tecke på att de kommer att ske i ågot lågsammare takt de kommade åre. Reviderad statistik för atioalräkeskapera visar att hushålle har kosumerat midre och sparat mer ä vad tidigare siffror visat. De relativt goda tillväxte i börja på året var till stor del e följd av lagerförädrigar, meda de ihemska efter fråga var svagare ä vätat. De seaste tides statistik över utvecklige på arbets- och bostadsmarkadera bekräftar också bilde av e ibromsig i tillväxte. Tillväxtprogosera för i år och ästa år har därför reviderats ed. Det lägre resursutyttjadet iebär att äve iflatioe revideras ed ågot de kommade åre. De seaste måadera har kosumetprisera fallit, vilket har fått e del bedömare att vara för deflatio. Riksbakes bedömig är dock att deflatioshotet i amerikask ekoomi ä så läge är litet, vilket blad aat motiveras av positiv tillväxt och stigade löer. Iflatioe vätas sjuka ågot på kort sikt för att därefter stiga till cirka procet i slutet på progosperiode. I euroområdet kvarstår e osäkerhet krig kosekvesera av de statsfiasiella probleme och e stramare fiaspolitik för efterfråga i ekoomi. Oro på de fiasiella markadera har dock dämpats. E av aledigara till de dämpade oro är det stresstest för baker som CEBS och ECB geomförde uder sommare. Det går dock ite att utesluta att e föryad oro för de statsfiasiella probleme uppstår. BNP i euroområdet steg ovätat sabbt uder adra kvartalet främst på grud av stark tillväxt i Tysklad. Stark export- och ivesterigstillväxt bidrog till stor del till de sabba tillväxte, me äve hushålles kosumtio visade tecke på återhämtig. Uppgåge bedöms delvis vara tillfällig och tillväxte förvätas ite bli lika stark uder ievarade kvartal. På kort sikt revidera s tillväxte upp ågot, meda de revideras ed ågot på lägre sikt till följd av e svagare utvecklig i framför allt USA. Progosreviderigara är dock sammataget små. Det låga resursutyttjadet i euroområdet iebär att iflatiostrycket bedöms vara svagt framöver. Iflatioe vätas sjuka ågot det kommade året för att seda stiga till cirka 1,5 procet i slutet på p rogosperiode. Iflatiosprogose för ästa år har reviderats upp ågot blad aat till följd p e i g p o l i t i s k U P P F Ö L J N I N G s e p t e m b e r 1

3 av e ågot svagare euro. Äve i Storbritaie bedöms iflatioe bli högre ä vätat ästa år, blad aat till följd av höjd moms i börja på 11. Sammataget medför utvecklige de seaste tide att tillväxtprogosera i USA och Japa revideras ed. I euroområdet är tillväxtutsiktera däremot i stort sett oförädrade jämfört med progose i juli, äve om e viss uppreviderig sker på kort sikt främst till följd av starkare tillväxt ä vätat uder adra kvartalet. Tillväxtutsiktera i Sverige är gysamma De globala kojukturedgåge 8 och 9 slog hårt mot de sveska exportberoede ekoomi. När världshadel u tar fart förvätas Sveriges ekoomi växa sabbare ä måga adra läders uder kommade år. Ett aat skäl till att de sveska ekoomi växer fort är de relativt goda statsfiasera som gör att Sverige till skillad frå måga adra läder ite behöve r vidta ågo fiaspolitisk åtstramig. Detta talar för att de sveska ekoomi kommer att växa sabbare ä till exempel euroområdet och USA framöver. E stark framtidstro hos både hushåll och företag vätas hålla uppe de ihemska efterfråga uder kommade år. De sveska BNP-tillväxte vätas uppgå till cirka 4 procet uder 1 för att därefter växa i e lågsammare takt. De starka BNP-uppgåge i år häger äve samma med att företage bygger upp sia lager u är produktioe har börjat öka. De sabba sveska tillväxte förvätas leda till att BNP i mitte av 11 är tillbaka på samma ivå som i slutet av 7 ia BNP började falla. Kosumtio, ivesterigar och export växer De fiasiella krise påverkade svesk ekoomi huvudsaklige geom att efterfråga frå omvärlde miskade. Hushålles kosumtio föll däremot ite tillbaka lika kraftigt som export och ivesterigar. Det är ett ormalt möster att hushålle strävar efter att fördela si kosumtio jämt över tide. Till skillad frå de totala produktioe (BNP) har kosumtioe reda stigit till ugefär samma ivå som före de fiasiella krise. Hushålle är optimistiska och deras s parade är högt i utgågsläget, vilket medför att de vätas fortsätta att öka si kosumtio sabbt framöver. Hushålles dispoibla ikomster vätas också stiga i takt med att läget på arbets markade förbättras. I år vätas kosumtioe öka med drygt 3 procet för att därefter öka med ugefär procet per år uder reste av progosperiode. Tillväxte i de offetliga kosumtioe förvätas avta uder progosperiode. Det offetliga fiasiella sparadet försvagades betydligt midre ä förvätat uder de globala kojukturedgåge 8 och 9. Det sjök till som lägst -1, procet av BNP 9. Detta är e modest försämrig av de offetliga fiasera jämfört med utvecklige i de flesta adra OECDläder uder motsvarade period. Reda 1 vätas de offetliga fiasera vara i balas ige. Uder 1 bedöms sparadet stiga till över 1 procet av BNP. De totala ivesterigara bedöms öka allt sabbare framöver i takt med att efterfråga frå omvärlde och exporte tar fart. Närigslivets ivesterigar ökar är kapacitetsutyttjadet iom idustri stiger. Samtidigt fortsätter äve bostadsivesterigara att öka. Detta beror på låga rätor och e hög efterfråga i förhållade till utbudet av bostäder. Däremot vätas de offetliga ivesterigara, som var mycket höga uder 9, dämpas framöver. Ivesterigaras adel av BNP ökar uder progosperiode, me frå e låg ivå. 3 p e i g p o l i t i s k U P P F Ö L J N I N G s e p t e m b e r 1

4 Utrikeshadel bedöms öka starkt uder progosperiode. Tillväxte på de sveska exportmarkadera är i geomsitt 8 procet per år uder progosperiode och svesk export vätas öka i lije med detta. Äve importe bedöms öka mot bakgrud av stigade ihemsk efterfråga och export. De sveska kroa har stärkts margiellt mer ä vad som förvätades i progose i juli. De starkare tillväxte och de stramare peigpolitike i Sverige jämfört med våra viktigaste hadelsparters, iebär att kroa framöver vätas stärkas i e ågot sabbare takt ä vad som tidigare har atagits. Återhämtig på arbetsmarkade Återhämtige på arbetsmarkade sker sabbare ä tidigare progostiserat. Arbetslöshete förvätas miska samtidigt som sysselsättige och atalet arbetade timmar stiger sabbt. Jämfört med progose i juli ökar såväl sysselsättig som arbetade timmar sabbare i år. Sysselsättige förvätas därmed återgå till samma ivå som före krise reda uder ästa år. Utbudet av arbetskraft har ökat uder krise trots att sysselsättige har fallit. Bedömige är att reformer iom pesiossystemet, arbetslöshetsförsäkrige och sjukförsäkrige, tillsammas med skatteavdrag för förvärvsarbetade har ökat icitamete att vara kvar i arbetskrafte. Dessa ekoomisk-politiska åtgärder tillsammas med e bättre kojukturutvecklig vätas leda till att arbetskraftsutbudet ökar ytterligare uder progosperiode. Arbetslöshete faller relativt sabbt uder de ärmaste kvartale för att därefter sjuka tillbaka i lågsammare takt. I slutet av progosperiode bedöms arbetslöshete vara 7,4 procet, vilket är, proceteheter lägre ä progose i de peigpolitiska rapporte i juli. Resursutyttjadet stiger Peigpolitike syftar till att hålla iflatioe ära iflatiosmålet på procet samtidigt som vikt läggs vid att stabilisera resursutyttjadet. Riksbake aväder ett atal olika idikatorer och statistiska metoder i bedömige av resursutyttjadet, me eftersom detta ite är direkt mätbart blir bedömigara osäkra. Det gäller både läget u och utvecklige lägre fram. De seaste tides positiva utvecklig med starkare tillväxt i BNP, timmar och sysselsättig samt lägre arbetslöshet iebär att resursutyttjadet i dag är högre ä vad som atogs i de peigpolitiska rapporte i juli. Resursutyttjadet fortsätter också att stiga de kommade åre. Dea progos motiveras av att arbetslöshete sjuker och sysselsättigsgrade stiger mot historiskt sett mer ormala ivåer. Trots att arbetslöshete faller kommer ivå att vara hög uder hela progosperiode. Däremot ormaliseras BNP:s, arbetade timmars och sysselsättiges avvikelse frå sia lågsiktiga trede r. De samlade bilde är att resursutyttjadet fortfarade är lågt me ökar för att vara uge fär ormalt i slutet av progosperiode. Jämfört med bedömige i juli är resursutyttjadet högre uder hela progosperiode. Låg ökigstakt i arbetskostadera per producerad ehet de ärmaste åre Förbudsavtale tyder på relativt låga löeökigar i år som seda successivt stiger. Löera i hela ekoomi, eligt kojukturlöestatistike frå Medligsistitutet, progostiseras öka med,6 procet i år och med,7 respektive 3,1 procet uder 11 och 1. Löeförvätigara på ett och två års sikt hos arbetsmarkades parter har också stigit successivt seda oktober i fjol eligt Prosperas ekäter. 4 p e i g p o l i t i s k U P P F Ö L J N I N G s e p t e m b e r 1

5 Produktivitete ökar återige i Sverige. Ökigstakte i produktivitete bedöms dock avta ågot uder progosperiode, vilket är ormalt är ekoomi har haft relativt höga tillväxttal uder e tid. De kommade åre bedöms de geomsittliga produktivitetstillväxte bli,3 procet, vilket är lägre ä juliprogose. Löeökigstakte och produktivitetstillväxte iebär att ökigstakte i arbetskostadera per producerad ehet bedöms stiga gradvis uder progosperiode, me ökigstakte uder de kommade åre kommer att vara klart lägre ä det historiska geomsittet. KPIF stiger till procet i börja av 13 Arbetsmarkadsläget förbättras och löeökigstakte stiger uder de kommade åre, vilket bidrar till att iflatiostrycket tilltar. Iflatioe mätt med KPI vätas öka frå dages ivå på 1,1 procet till som högst kappt 3 procet uder mitte av 13. De sabba ökigstakte i KPI uder 11 beror främst på ökige i boedekostadera, som följer av de reporätehöjigar som u iletts. Iflatioe mätt med KPIF, som ite påverkas direkt av förädrigar i hushålles bostadsrätor, förvätas däremot falla tillbaka till som lägst strax uder 1 procet uder mitte av 11. Därefter vätas KPIF börja öka sabbare uder 11 och 1 för att i börja av 13 å upp till procet. Progose för KPIF-iflatioe är ågot edreviderad uder 11 jämfört med progose i de peigpolitiska rapporte i juli. Detta beror på att växelkurse bedöms bli starkare, vilket kommer att bidra till att importprisera ökar lågsammare, och att eergiprisera förvätas utvecklas ågot svagare. De låga ökigstakte i producetprisera hittills i år bidrar också till att hålla er iflatioe uder 1 och börja av 11. Uder reste av progosperiode är KPIF-iflatioe ågot uppreviderad främst på grud av lägre produktivitet och starkare arbetsmarkad. Reporäta stiger i takt med återhämtige i kojukture Progosera i dea rapport baseras på att reporäta u höjs till,75 procet. Framöver atas fortsatta höjigar av reporäta mot mer ormala ivåer, i takt med återhämtige i kojukture. Trots att återhämtige i USA u ser ut att bli ågot svagare och mer utdrage ä tidigare vätat är bedömige fortfarade att läget i de iteratioella ekoomi gradvis förbättras uder progosperiode. För detta talar blad aat de omfattade ekoomisk-politiska åtgärder som cetralbaker och regerigar vidtagit samt de beredskap som fis att vid behov geomföra y tterligare stimulaser. Till bilde hör också att tillväxtekoomiera i Asie, som ite påverkats lika mycket av de fiasiella krise, fortsätter att växa sabbt. Förbättrige i de iteratioella ekoomi lägger grude för fortsatt stigade export och ivesterigar i Sverige. Det fis äve ihemska faktorer som talar för e gysam tillväxt i svesk ekoomi framöver. Blad aat har optimistiska hushåll, med ett i utgågsläget högt sparade, goda förutsättigar att öka si kosumtio. Samtidigt medför starka offetliga fiaser att det ite fis ågot behov av att vidta fiaspolitiska åtstramigar i Sverige. Att svesk ekoomi u utvecklas starkt uderstryks också av arbetsmarkadsstatistik. Seda e tid tillbaka stiger sysselsättige och arbetslöshete faller. Jämfört med de peigpolitiska rapporte i juli har progosera för de sveska tillväxte reviderats upp på kort sikt till följd av både starka utfall och idikatorer. Sysselsättige vätas samtidigt öka sabbare och arbetslöshete bli lägre. 5 p e i g p o l i t i s k U P P F Ö L J N I N G s e p t e m b e r 1

6 De samlade bilde av resursutyttjadet är att det fortfarade är lågt me successivt stiger mot mer ormala ivåer uder de kommade åre. De sabbare tillväxte i kombiatio med de starkare utvecklige på arbetsmarkade gör att resursutyttjadet har reviderats upp seda bedömige i juli och förvätas vara ugefär ormalt i slutet av progosperiode. Det stigade resursutyttjadet får successivt geomslag i iflatiosutvecklige. De uderliggade iflatioe mätt med KPIF vätas fortsätta falla uder 1 för att seda öka och å procet i börja av 13. På kort sikt är iflatiostrycket lågt till följd av att kroas växelkurs stärks och företages arbetskostader per producerad ehet faller. Höjigara av reporäta iebär att bostadsrätora stiger vilket drar upp iflatioe mätt med KPI reda u. KPIiflatioe kommer tillfälligtvis att skjuta över målet på procet uder 1 och 13. På lägre sikt, är reporäta har ått mer ormala ivåer, bedöms äve KPI-iflatioe bli omkrig procet. Jämfört med progose i juli har iflatioe reviderats ed ågot på kort sikt mot bakgrud av e starkare kroa och lägre eergipriser. På lägre sikt är progose lite högre till följd av det starkare läget på arbetsmarkade, vilket påverkat bedömigara för löe- och produktivitetsutvecklige. Sammataget är de reviderigar av progose som u görs små och progose för reporäta är oförädrad i förhållade till de peigpolitiska rapporte i juli. För att klara iflatiosmålet på procet och samtidigt få e stabil realekoomisk utvecklig bedömer Riksbake att det är lämpligt att fortsätta de ormaliserig av peigpolitike som ileddes uder sommare. Det för ärvarade låga resursutyttjadet motiverar att reporäta är lägre ä ormalt äu e tid. När resursutyttjadet ökar kommer reporäta att gradvis höjas till mer ormala ivåer. Till bilde hör också att hushålles skuldsättig har ökat påtagligt uder seare år. Till ormaliserige av peigpolitike hör äve att två av tre lå till fast räta som gav ut uder 9 har förfallit uder sommare. Förfalle om sammalagt miljarder kroor har ite ieburit ågra störigar för dagslåemarkades fuktiossätt eller det fiasiella systemet i övrigt. De 6 oktober förfaller det sista fasträtelået om 95 miljarder kroor. 6 p e i g p o l i t i s k U P P F Ö L J N I N G s e p t e m b e r 1

7 Ny iformatio seda de peigpolitiska rapporte i juli De iteratioella kojukture Världsekoomi fortsätter att återhämta sig, framför allt beroede på e stark utvecklig i tillväxtekoomiera. Me på vissa håll, främst i USA, har återhämtige mattats av. I USA försvagades BNP-tillväxte mella det första och det adra kvartalet. De privata sysselsättige har ökat lågsamt och de geomsittliga tide i arbetslöshet har stigit samtidigt som arbetsproduktivitete har sjukit. Vid de årliga översye av atioalräkeskapera i USA kostaterades att BNP-tillväxte varit ågot svagare uder åre 7-9 ä vad som tidigare rapporterats. De amerikaska hushålles kosumtio, som domierar efterfråga, utvecklades svagt uder det adra kvartalet. Utvecklige på arbetsmarkade tyder på e fortsatt återhållsam kosumtio äve uder kommade kvartal. Detta styrks äve av sjukade kosumetförtroede och av y detaljhadelsstatistik. Kosumtioe och ivesterigara i USA hämmas också av e svagare utvecklig på bostadsmarkade med låga försäljigssiffror och svaga utfall i framåtblickade idikatorer för bostadsbyggadet. Därutöver har kosumetprisera fallit uder flera måader. BNP i euroområdet blev uder adra kvartalet (eligt de prelimiära statistike) starkare ä vätat i de peigpolitiska rapporte i juli. Det var framförallt tillväxte i Tysklad som drev upp geomsittet för euroområdet. Det var e bred uppgåg i Tysklads BNP, där hushålles kosumtio, ivesterigara och exporte bidrog till tillväxte som var de högsta seda de tyska återföreige. Exporte har utvecklats starkt äve i euroområdet som helhet, vilket tillsammas med förbättrade förtroedeidikatorer föraleder e viss uppreviderig av progose för BNP i euroområdet uder det tredje kvartalet. Arbetslöshete i euroområdet var 1 procet i juli för fjärde måade i rad. Iflatioe i euroområdet var 1,7 procet i juli, vilket var ågot högre ä bedömige i de peigpolitiska rapporte i juli. De fiasiella markadera Oro för hållbarhete i statsfiasera i de europeiska lädera har dämpats ågot seda de peigpolitiska rapporte i juli. Statsobligatiosrätora har sjukit för de mest utsatta lädera, med udatag för Greklad och Irlad. Räteskillade till tyska statsobligatioer befier sig dock på fortsatt höga ivåer. De starka BNP-statistike för euroområdet och publicerige av de stresstester som geomfördes av CEBS och ECB, för utvalda europeiska baker, är ågra av aledigara till att oro miskat. Att vissa läder lyckades förya lå som förföll uder sommare bidrog trolige också till de miskade oro. Uder sommare har dock oro tilltagit för att återhämtige i amerikaska ekoomi ska komma av sig. Statsobligatiosrätora i USA har därför fallit ytterligare och dollar har försvagats. Äve globalt har statsobligatiosrätor fallit till mycket låga ivåer och i Sverige, Tysklad och Storbritaie har de låga rätora sjukit till de lägsta ivåera på flera deceier. Aktiemarkadera i Europa och USA har däremot återhämtat sig seda de peigpolitiska rapporte i juli och volatilitete har sjukit ågot. 7 p e i g p o l i t i s k U P P F Ö L J N I N G s e p t e m b e r 1

8 Prissättige på markadera i euroområdet, Storbritaie och USA visar att förvätigara om höjigar av styrrätora har skjutits fram till mitte av 11 eller äu seare. I Sverige förvätas dock Riksbake höja reporäta så att de befier sig på 1 procet vid årsskiftet. I slutet av progosperiode (tredje kvartalet 13) förvätas, eligt markadsprissättige, e reporäta på kappt procet. På grud av de svaga återhämtige i USA beslutade Federal Reserve vid sitt seaste räte möte att behålla stimulasera till de amerikaska ekoomi geom att köpa statsobligatioer för de belopp ma får i är de bostadsobligatioer ma tidigare köpt löper ut. Riksbakes totala utlåig till bakera har miskat uder sommare i och med att fasträtelå på sammalagt cirka miljarder löpte ut de 3 jui och 5 augusti. Iga oförvätade störigar uppstod på markadera i sambad med detta. De rörliga rätora som hushåll och företag betalar för sia lå har stigit i sambad med att Riksbake höjde reporäta i juli. Majoritete av hushålles lå är lå med bostad som säkerhet och de rörliga rätora för dessa lå har stigit samtidigt som de lågfristiga borätora har fallit tillsammas med adra lågfristiga rätor. De årliga tillväxttakte för utlåig till hushåll sjök med,1 proceteheter till 8,8 procet i juli. Hushålle fortsätter således att öka si skuldsättig i ugefär samma höga takt som tidigare i år. Total utlåig till icke-fiasiella företag frå moetära fiasiella istitut ökade i juli jämfört med jui. De årliga tillväxttakte i utlåig till företag steg frå -3,4 till -1,8 procet i juli. Fallet i företages upplåig som observerades framför allt uder 9 verkar därmed ha upphört. Riskpremiera på iterbakmarkade, mätt som tremåaders basis-spread, har sjukit i Sverige och USA me stigit i Europa. E förklarig ka vara att de europeiska bakera får större behov av att fiasiera sig på markade i sambad med att ECB miskar de uteståede volyme lå. Dessa riskpremier är dock låga jämfört med de ivåer som rådde uder periode efter Lehma Brothers kokurs höste 8. Kroa har utvecklats ågot starkare ä Riksbakes progos i juli, vilket blad aat häger samma med de starka makroekoomiska utvecklige i Sverige och de i förhållade till omvärlde starka statsfiasera. Förstärkige har trolige också att göra med e ökad skillad i förvätad styrräta mella Sverige och omvärlde. Kojukture i Sverige Eligt sabbversioe av atioalräkeskapera fortsatte BNP i Sverige att stiga sabbt det adra kvartalet jämfört med kvartalet ia. Utfallet för det adra kvartalet var ågot starkare ä vad Riksbake progostiserade i juli. Framförallt beror det på att ivesterigara b örjat stiga tidigare ä vätat. De starka BNP-uppgåge uder det första halvåret 1 beror till viss del äve på att företage börjat bygga upp sia lager av isatsvaror u är produktioe tagit fart. Nyikomme iformatio för svesk ekoomi tyder på e fortsatt stark tillväxt äve uder adra halvåret. BNP-tillväxte för helåret 1 har därmed reviderats upp. 8 p e i g p o l i t i s k U P P F Ö L J N I N G s e p t e m b e r 1

9 Hushålles kosumtio fortsatte att öka uder adra kvartalet i år. Ökige var bred me de ökade bilförsäljige gav särskilt starka bidrag till tillväxte. Kosumtioe av dagligvaror utvecklades dock svagt. Uder sommare har omsättige iom detaljhadel ökat. Dessutom har hushålle, eligt Kojukturbarometer, blivit allt mer optimistiska om både si ege och Sveriges ekoomi. Äve sye på arbetsmarkades utvecklig är mycket positiv. Hushålles optimism avspeglar sig äve i stigade bostadspriser och utlåig till hushåll. De fasta bruttoivesterigara steg i betydligt sabbare takt ä vätat uder det adra kvartalet 1. Det är framförallt bostadsivesterigara som stigit kraftigt. Me äve i ärigslivet exklusive bostäder steg ivesterigara, mätt som årlig procetuell förädrig, för första gåge seda slutet av 8. Ökige i kapacitetsutyttjadet och y iformatio om företages plaerade ivesterigar tyder på att ivesterigara fortsätter återhämta sig äve framöver. De sveska exporte steg ovätat mycket det adra kvartalet 1 och varuexporte fortsatte att stiga i juli. Exporte har u återhämtat e stor del av det tapp som skedde i slutet av 8 och i börja av 9. Dea utvecklig är i lije med utvecklige av världshadel, som också har tagit fart och återgått till ugefär de ivåer som rådde före krise. Orderigåge på exportmarkade dämpades ågot i jui, me befier sig fortfarade på e ivå som idikerar att exporte kommer att fortsätta öka. Äve importe ökade sabbare ä vätat adra kvartalet. Detta är i lije med de relativt sabba ökige i övriga efterfrågekompoeter. Tillväxtbidraget frå ettoexporte blev ågot midre ä vätat. Det fiasiella sparadet i de offetliga sektor vätas bli högre uder 1 i jämförelse med bedömige i de peigpolitiska rapporte. Måadsdata för statsbudgete har blivit lite starkare ä förvätat uder sommare och eftersom sysselsättige har överraskat positivt vätas statsbudgetutfalle bli starkare äve uder reste av året. Arbetsmarkade Uder jui och juli har atalet sysselsatta utvecklats starkare och atalet arbetslösa har b livit färre ä bedömige i de peigpolitiska rapporte i juli. Eligt sabbversioe av atio alräkeskapera för adra kvartalet utvecklades atalet arbetade timmar i lije med Riksbakes progos. Mer fullstädig statistik som publicerats seare av SCB visar dock att atalet arbetade timmar adra kvartalet utvecklades betydligt starkare. Detta iebär både e lägre produktivitet och e högre medelarbetstid ä vätat. Utfall och idikatorer pekar på att återhämtige på arbetsmarkade går sabbare ä vad progosera i de peigpolitiska rapporte förutspådde. Arbetslöshete faller sabbare ä vätat samtidigt som Kojukturistitutets företagsbarometer visar e sabbt stigade adel företag som plaerar att fortsätta yaställa. 9 p e i g p o l i t i s k U P P F Ö L J N I N G s e p t e m b e r 1

10 Prelimiära löeutfall eligt kojukturlöestatistike frå Medligsistitutet har seda de peigpolitiska rapporte i juli publicerats för april, maj och jui i år. Löera i hela ekoomi ökade med i geomsitt 1,7 procet i årlig procetuell förädrig uder dessa måader, jämfört med e prelimiär löeökigstakt på drygt 3,4 procet uder kvartalet ia. Nedväxlige i löeökigstakte beror blad aat på ivå i de ya löeavtale som har slutits i år. För 1 som helhet vätas arbetskostadera per timme utvecklas ågot lågsammare ä timlöe. Detta förklaras av att arbetsgivaravgiftera har säkts. Uder första kvartalet i år steg arbetsproduktivitete med drygt 3 procet, mätt som årlig procetuell förädrig, vilket är det högsta tillväxttalet seda mitte av 6. Nu visar y iformatio om arbetsmarkade att produktivitete fortsatte att öka adra kvartalet, me i e ågot lågsammare takt. Produktivitete bedöms dock utvecklas starkare ä arbetskostadera per timme uder 1, vilket gör att arbetskostadera per producerad ehet sjuker jämfört med ivå 9. Iflatioe Kojukturistitutets udersökig av hushålles iflatiosförvätigar på ett års sikt visar att dessa föll frå,4 procet i juli till, procet i augusti. Mot detta står Prosperas udersökig frå augusti som visar att iflatiosförvätigara hos peigmarkades aktörer har ökat margiellt. I juli var iflatiosförvätigara på ett års sikt 1,6 procet och i a ugusti 1,7 procet. På två och fem års sikt års sikt är förvätigara,1 procet. Seda de peigpolitiska rapporte i juli har iflatiosutfall för jui och juli publicerats. Dessa har i huvudsak varit i lije med föregåede progos. KPI ökade i juli med 1,1 procet, mätt som årlig procetuell förädrig. Iflatioe mätt med KPIF, som ite påverkas direkt av förädrigar i hushålles bostadsrätor, uppgick i juli till 1,7 procet. De uderliggade iflatioe i form av både KPIF och KPIF exklusive eergi förvätas fortsätta miska uder reste av året, meda KPI-iflatioe vätas fortsätta stiga i takt med att hushålles rätekostader för egahem stiger sabbare. 1 p e i g p o l i t i s k U P P F Ö L J N I N G s e p t e m b e r 1

11 Tabeller Bedömige vid föregåede peigpolitiska rapport ages iom paretes. Tabell 1. Reporäteprogos Procet, kvartalsmedelvärde 1 kv 1 kv 3 1 kv 4 11 kv 3 1 kv 3 13 kv 3 Reporäta,5,5 (,5),9 (,9),1 (,1) 3,1 (3,1) 3,8 (3,8) Källa: Riksbake Tabell. Iflatio, årsgeomsitt Årlig procetuell förädrig KPI -,3 (-,3) 1,1 (1,) 1,9 (,),5 (,4) KPIF 1,9 (1,9), (,) 1,3 (1,4) 1,7 (1,6) KPIF exkl. eergi,3 (,3) 1,6 (1,6) 1,5 (1,5) 1,8 (1,7) HIKP 1,9 (1,9) 1,8 (1,9) 1, (1,1) 1,5 (1,4) Am. KPIF är KPI med fast bostadsräta. HIKP är ett EU-harmoiserat idex för kosumetpriser vilket ite ikluderar hushålles rätekostader för egahem. Tabell 3. Fiasiella progoser i sammafattig Årsgeomsitt, procet om ej aat ages Reporäta,7 (,7),5 (,5) 1,9 (1,9) 3, (3,) 1-årsräta 3,3 (3,3),8 (3,) 3,1 (3,5) 3,8 (4,1) Växelkurs, TCW-idex, = 1 14, (14,) 13,8 (131,) 13,8 (15,) 1,6 (14,1) Offetligt fiasiellt sparade* -1, (-1,), (-,5),9 (,5) 1,4 (1,1) * Procet av BNP Tabell 4. Iteratioella förutsättigar Årlig procetuell förädrig om ej aat ages BNP Euroområdet -4,1 (-4,1) 1,5 (,8) 1,3 (1,3) 1,9 (1,9) USA -,6 (-,4),6 (3,), (3,),9 (,8) Japa -5, (-5,),9 (,8) 1,6 (1,8) 1,7 (1,7) OECD -3,4 (-3,3),5 (,6), (,5),6 (,5) TCW-vägd -3,9 (-3,8) 1,6 (1,4) 1,7 (1,8), (,) Världe -,7 (-,7) 4,3 (4,) 4, (4,) 4,3 (4,) KPI Euroområdet (HIKP),3 (,3) 1,4 (1,4) 1,3 (1,) 1,4 (1,3) USA -,3 (-,3) 1,6 (1,9) 1,5 (1,7) 1,6 (,) Japa -1,4 (-1,4) -,8 (-,7) -, (-,1), (,3) TCW-vägd,5 (,5) 1,5 (1,6) 1,4 (1,) 1,5 (1,5) Råoljepris, USD/fat Bret 6 (6) 77 (77) 83 (81) 86 (84) Svesk exportmarkad -13,1 (-1,6) 9,5 (5,) 7,9 (6,9) 6,8 (6,8) Am. Svesk exportmarkad beräkas geom e sammavägig av importe i de 15 läder som mottar mest svesk export. Cirka 7 procet av de sveska exporte går till dessa läder. Viktera utgörs av respektive lads adel av svesk varuexport. Källor: Eurostat, IMF, Itercotietal Exchage, OECD och Riksbake 11 p e i g p o l i t i s k U P P F Ö L J N I N G s e p t e m b e r 1

12 Tabell 5. Försörjigsbalas Årlig procetuell förädrig om ej aat ages Hushålles kosumtio -,8 (-,8) 3,3 (3,5),4 (,4) 1,9 (1,9) Offetlig kosumtio 1,7 (1,7) 1, (1,3) 1,1 (1,),6 (,6) Fasta bruttoivesterigar -16, (-16,) 5, (,6) 8,1 (6,3) 5,7 (5,7) Lagerivesterigar* -1,5 (-1,5) 1,6 (1,),3 (,4),1 (,) Export -1,4 (-1,4) 11,4 (7,) 7,7 (6,7) 5,8 (6,) Import -13, (-13,) 14,1 (8,) 8,3 (6,4) 5,9 (6,) BNP -5,1 (-5,1) 4,1 (3,8) 3,5 (3,6),6 (,8) BNP, kalederkorrigerad -5,1 (-5,1) 3,9 (3,5) 3,5 (3,6) 3, (3,) Slutlig ihemsk efterfråga* -3,1 (-3,1),9 (,6),9 (,6), (,1) Nettoexport* -,5 (-,5) -,3 (,1), (,6),3 (,5) Bytesbalas (NR), procet av BNP 7, (7,) 5,9 (6,3) 5,9 (6,7) 5,9 (6,9) * Bidrag till BNP-tillväxte, proceteheter Am. Siffrora avser faktiska, ej kalederkorrigerade, tillväxttakter, om ej aat ages. NR avser atioalräkeskapera. Tabell 6. Produktio och sysselsättig Årlig procetuell förädrig om ej aat ages Folkmägd, år,7 (,7),4 (,5),1 (,), (,) BNP, kalederkorrigerad -5,1 (-5,1) 3,9 (3,5) 3,5 (3,6) 3, (3,) Arbetade timmar, kalederkorrigerad -,6 (-,6) 1,5 (,6) 1,1 (1,),8 (,9) Sysselsatta, år -,1 (-,) 1, (,6) 1,5 (,9),7 (,6) Arbetskraft, år, (,) 1, (1,1),8 (,5),4 (,) Arbetslöshet, år* 8,3 (8,4) 8,5 (8,9) 7,9 (8,5) 7,6 (8,1) * Procet av arbetskrafte Tabell 7. Löer och arbetskostader i hela ekoomi Årlig procetuell förädrig, kalederkorrigerad data Timlö, KL 3,4 (3,5),6 (,4),7 (,5) 3,1 (3,) Timlö, NR,8 (,8) 1,9 (,),9 (,7) 3,3 (3,) Arbetsgivaravgifter* -,9 (-,9) -,1 (-,1),1 (,1),1 (,1) Arbetskostad per timme, NR 1,9 (1,9) 1,8 (1,9),9 (,7) 3,3 (3,3) Produktivitet -,6 (-,6),3 (,9),4 (,6), (,3) Arbetskostad per producerad ehet 4,6 (4,6) -,5 (-1,),5 (,1) 1,1 (,9) * Bidrag till ökige av arbetskostadera, proceteheter Am. KL avser kojukturlöestatistike och NR avser atioalräkeskapera. Arbetskostad per timme defiieras som summa av egetliga löer, kollektiva avgifter och löeskatter dividerat med säsogsresade totalt atal arbetade timmar. Arbetskostad per producerad ehet defiieras som arbetskostad dividerat med säsogsresat förädligsvärde i fast pris. Källor: Medligsistitutet, SCB och Riksbake 1 p e i g p o l i t i s k U P P F Ö L J N I N G s e p t e m b e r 1

13 Diagram Diagram 5. BNP Kvartalsförädrigar i procet uppräkat till årstakt, säsogsresade data Diagram 6. Arbetslöshet Procet av arbetskrafte, säsogsresade data September Juli Arbetslöshet år Arbetslöshet år September Juli Am. Streckad lije avser Riksbakes progos. Am. Data före 1987 är läkad av Riksbake. Streckad lije avser Riksbakes progos, år. Diagram 7. Arbetskraft och sysselsatta Tusetals persoer, säsogsresade data Sysselsatta år Arbetskraft år Sysselsatta år Arbetskraft år Am. Data före 1987 är läkad av Riksbake. Streckad lije avser Riksbakes progos, år Diagram 8. KPI, KPIF och KPIF exklusive eergi Årlig procetuell förädrig KPI 4 6 KPIF Am. KPIF är KPI med fast bostadsräta. Streckad lije avser Riksbakes progos KPIF exklusive eergi 3 1 Diagram 9. Real reporäta Procet, kvartalsmedelvärde Diagram 1. Kokurresvägd växelkurs, TCW Idex, = September Juli September Juli Am. De reala reporäta är beräkad som ett medelvärde av Riksbakes reporäteprogos för det kommade året mius iflatiosprogos (KPIF) för motsvarade period. Streckad lije avser Riksbakes progos. Källa: Riksbake 13 p e i g p o l i t i s k U P P F Ö L J N I N G s e p t e m b e r 1 Am. Utfalle är dagskurser och progosera avser kvartalsgeomsitt. Streckad lije avser Riksbakes progos. Källa: Riksbake

14 Diagram 11. Oljepris, Bretolja USD per fat 1 5 Diagram 1. Kvartalsförlopp för BNP i olika regioer och läder Kvartalsförädrigar i procet uppräkat till årstakt, säsogsresade data Oljepris, utfall Termier, geomsitt t.o.m Termier, geomsitt t.o.m Am. Termisprisera är beräkade som ett 15-dagars geomsitt. Utfallet avser måadsgeomsitt av spotpriser. Källor: Itercotietal Exchage och Riksbake Sverige Euroområdet USA 6 Am. Streckad lije avser Riksbakes progos. Källor: Bureau of Ecoomic Aalysis, Eurostat, SCB och Riksbake Diagram 13. Jämförelse av återhämtig i Sverige, USA och euroområdet BNP-ivå, idex 7 kvartal 4 = Diagram 14. Skattade gap Procetuell avvikelse frå HP-tred Euroområdet Sverige USA Am. Kvartalet ia recessioe bröt ut i USA = 1. Streckad lije avser Riksbakes progos. Källor: Bureau of Ecoomic Aalysis, Eurostat, SCB och Riksbake BNP Timmar Sysselsättig Am. Dessa gap ska ite ödvädigtvis tolkas som Riksbakes samlade bedömig av resursutyttjadet. Streckad lije avser Riksbakes progos. 14 p e i g p o l i t i s k U P P F Ö L J N I N G s e p t e m b e r 1