Penningpolitisk uppföljning september 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Penningpolitisk uppföljning september 2008"

Transkript

1 Penningpolitisk uppföljning september 8 Riksbankens direktion har beslutat att höja repo räntan med, procentenheter till,7 procent. Under året bedöms reporäntan ligga kvar på denna nivå. Inflationen har fortsatt att stiga i Sverige och en höjning behövs för att hindra den höga inflationen från att bita sig fast. Med en högre reporänta avtar inflationen och är nära målet procent inom ett par år. Resursutnyttjandet faller men väntas vara ungefär normalt i slutet av prognosperioden. Jämfört med bedömningen i juli ligger den framtida räntebanan något lägre. Det beror bland annat på att oljepriset och även övriga råvarupriser sjunkit. Dessutom har tillväxten bromsat in kraftigare än förväntat både i Sverige och i omvärlden. Men osäkerheten i bedömningen är stor. Reporäntan kan bli högre om till exempel kostnadstrycke t blir högre än förväntat. Det motsatta kan bli fallet om den ekonomiska utvecklingen i Sverige och i omvärlden blir svagare än vänta t. 7 6 Diagram. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden 6 Diagram. KPI med osäkerhetsintervall Diagram. BNP med osäkerhetsintervall, säsongsrensade data Utfall Prognos 9 % 7 % % Anm. Osäkerhetsintervallen i diagram är baserade på historiska prognosfel. Se fördjupningen Beräkningsmetod för osäkerhetsintervall i PPR 7: P ENNINGPOLITISK UPPFÖLJNING SEPTEMBER 8

2 Ny information sedan den penningpolitiska rapporten i juli Oljepriserna på världsmarknaden har fallit sedan den senaste penningpolitiska rapporten. I augusti låg spotpriset i genomsnitt på dollar per fat, vilket är cirka dollar lägre än prognosticerat. Även terminspriserna som Riksbanken baserar sina prognoser på har fallit tillbaka cirka dollar till 9 dollar per fat under prognosperioden. Terminspriserna på el föll något under sommaren men har därefter stigit igen och ligger nu något högre än i början av juli. Övriga råvarupriser har fallit. Perioden sedan den penningpolitiska rapporten har präglats av fortsatt oro på de finansiella marknaderna. Bolånekrisen i USA fortsätter, bland annat har flera banker gått omkull på grund av dåliga lån. Statliga stödaktioner har satts in för att garantera likviditeten och solvensen i de två största bolåneinstituten Fannie Mae och Freddie Mac. Skillnaden mellan interbankräntan och förväntad reporänta, så kallad basisspread, är ungefär oförändrad i USA, Storbritannien och euroområdet jämfört med i början av juli. I Sverige har riskpremien på interbankmarknaden sjunkit något sedan julimötet. Fortfarande är spreadarna dock betydligt högre än innan turbulensen började för drygt ett år sedan. De rörliga bolåneräntor som hushållen möter steg efter det penningpolitiska mötet i juli och har därefter legat förhållandevis stilla. Någon ytterligare åtstramning i form av högre marginaler på korta lån tycks inte ha ägt rum under sommaren. Spreadar mellan -åriga bostads- och statsobligationer har dock stigit. I såväl Sverige, euroområdet som USA har förväntningarna på framtida styrräntor justerats ned enligt terminsräntor och olika enkäter sedan juli. Börsen har utvecklats fortsatt volatilt sedan den penningpolitiska rapporten till följd av oljeprisförändringar, fortsatt hög inflation samt inkommande svag makrostatistik runt om i världe n. Breda aktieindex i Sverige, Europa och USA är nu tillbaka på i stort sett samma nivåer som i början av juli. I USA ökade BNP under det andra kvartalet med, procent i uppräknad årstakt, vilket är en betydligt starkare utveckling än väntat. Det var främst en följd av en kraftig uppgång i b yggandet av kommersiella fastigheter och en stark exportökning. Båda dessa faktorer bedöms dock till stor del vara tillfälliga. Hushållens disponibla inkomster har stigit påtagligt till följd av det finanspolitiska stimulanspaketet, vilket bidragit till att hålla uppe hushållens konsum tionsutgifter trots ett högt oljepris. Produktiviteten fortsatte att öka starkt under andra kvartalet. Arbetsmarknadsläget fortsatte dock att försvagas under juni och juli då antalet sysselsatta sjönk och arbetslösheten steg. Även bostadsmarknaden är fortsatt svag, både bostadspriser och bostadsbyggandet har sjunkit och det tar fortfarande lång tid att sälja bostäder. Utvecklingen i euroområdet andra kvartalet blev svagare än förväntat. Enligt det första så kallade flash-estimatet föll BNP i de stora ekonomierna Tyskland, Frankrike och Italien men hittills är det bara Spanien som också uppvisar en tydlig försämring av arbetsmarknadsläget. Enkätbaserade indikatorer såsom företags- och hushållsundersökningar pekar på en fortsatt försvagning av tillväxten i euroområdet under den närmaste tiden. I Japan föll tillväxten andra kvartalet, i Storbritannien dämpades den mer än väntat och indikatorer pekar på en svagare utveckling också i de nordiska länderna. P ENNINGPOLITISK UPPFÖLJNING SEPTEMBER 8

3 Inflationen har fortsatt att stiga i både USA och euroområdet, till stor del beroende på den snabba uppgången i oljepriset. I USA uppgick KPI-inflationen i juli till,6 procent, en ökning från,9 procent i juni. Rensat från energi och livsmedel var den, procent. I euroområdet uppgick inflationen i juli till, procent, mätt med HIKP. Exklusive energi, livsmedel, alkohol och tobak var inflationen,7 procent. Enligt det så kallade flash-estimatet var euroområdets inflation,8 procent i augusti. Sedan början av juli har dollarn förstärkts mot euron med cirka 6 procent. Kronan har försvagats mot dollarn men kursen mot euron är ungefär oförändrad. I handelsvägda termer (TCW) har kronan försvagats och är lägre värderad än den prognos som presenterades i s enaste rapporten. Enligt snabbversionen av nationalräkenskaperna var det nolltillväxt i Sverige andra kvartalet. Jämfört med andra kvartalet ifjol ökade BNP med,7 procent, kalenderkorrigerat. Detta var en betydligt svagare utveckling än bedömningen i den penningpolitiska rapporten i juli, då BNP förväntades ha ökat med, procent. De flesta efterfrågekomponenterna utvecklades svagare än väntat, utom lagerbidraget som blev oväntat stort. SCB har inte reviderat tidigare kvartal i faktiska termer, men i och med en ny säsongrensning har även de senaste kvartalens tillväxtförlopp blivit betydligt svagare. Konjunkturinstitutets barometerindikator föll ytterligare i juli och augusti. Enligt barometerindikatorn är läget nu mycket svagare än normalt och nivån är den lägsta sedan juli. Det är framförallt hushållens stämningsläge som har försämrats (hushållens konfidensindi kator har inte varit på en så låg nivå sedan mitten av 99-talet) men i stort sett alla sektorer inom näringslivet bidrar till nedgången. Bilden av en fortsatt försvagning av aktiviteten i n äringslivet bekräftas också av data över industriproduktion, orderingång och inköpschefsindex. Antalet sysselsatta enligt AKU (Arbetskraftsundersökningarna) har under juni och juli ökat något långsammare jämfört med bedömningen i juli. Samtidigt har arbetskraften ökat mer än väntat vilket inneburit en högre arbetslöshet. Arbetsmarknadsindikatorerna pekar på en kommande avmattning på arbetsmarknaden. Antalet nyanmälda lediga platser har fortsatt minska. Samtidigt har antalet varsel om uppsägning stigit kraftigt de senaste månaderna, men från en låg nivå. Anställningsplanerna enligt Konjunkturbarometern visar också att företagen räknar med minskad sysselsättning. Antalet arbetade timmar steg något mer än väntat under andra kvartalet vilket tillsammans med den svaga produktionen innebar att den förväntade återhämtningen i arbetsproduktiviteten uteblev. Tvärtom föll produktiviteten återigen. I ett historiskt perspektiv har produktiviteten nu utvecklats mycket svagt ovanligt länge. Lönerna ökade mindre än väntat under det första halvåret enligt konjunkturlönestatistiken från Medlingsinstitutet. I ekonomin som helhet ökade lönerna preliminärt med, procent på årsbasis. Det relativt låga utfallet bedöms delvis vara en tillfällig effekt till följd av avtalens konstruktion. Eftersom produktivitetstillväxten blev betydligt svagare än väntat beräknas enhetsarbetskostnaderna ha blivit högre än väntat. Trots de lägre löneutfallen bedöms det i nhemska kostnadstrycket därför vara högre än i föregående prognos. P ENNINGPOLITISK UPPFÖLJNING SEPTEMBER 8

4 Hushållens inflationsförväntningar på ett års sikt, såsom de mäts i Konjunkturinstitutets hushållsbarometer, steg i juli för att sedan falla tillbaka i augusti då de uppgick till,9 procent. Detta är en nedgång jämfört med juni med, procentenheter. Enligt Konjunkturinstitutets kvartalsbarometer steg företagens inflationsförväntningar andra kvartalet till,9 procent. Inflationsförväntningarna speglade genom prissättningen på obligationsmarknaden, den så kallade break-even-inflationen, har gått ned med cirka, procentenheter sedan i juli och är nu cirka, procent. Den årliga ökningstakten i KPI uppgick till, procent i juli, vilket var knappt, procentenheter högre än förväntat. Elpriserna ökade något snabbare än förväntat, samtidigt som priserna på oljeprodukter och övriga varor och tjänster ökade långsammare. En del av inflationsuppgången förklaras av stigande bostadsräntor. Ökningstakten av KPIF, där bostadsräntorna hålls konstanta, uppgick till, procent i juli. Även energi- och livsmedelspriserna har stigit kraftigt under det senaste året, medan priserna på övriga varor och tjänster fortfarande ökar långsamt. Den årliga ökningstakten i KPIX rensat för energi och livsmedel uppgick till,8 procent i juli. Skillnaden mellan räntor på nominella och reala obligationer beräknad på -årsräntor. P ENNINGPOLITISK UPPFÖLJNING SEPTEMBER 8

5 Konjunktur- och inflationsutsikterna Riksbankens nuvarande bild av konjunktur- och inflationsutsikterna baseras på den bedömning som gjordes i den penningpolitiska rapporten i juli och den uppdatering av prognoserna som presenteras i denna uppföljning. Fortsatt oro på de finansiella marknaderna och svagare omvärldskonjunktur Den finansiella oron har fortsatt sedan det penningpolitiska mötet i juli och har tillsammans med de höga oljepriserna kraftigt dämpat hushållens framtidstro i många länder världen över. Vad som kommer att hända på de finansiella marknaderna framöver är fortfarande ovisst och osäkerheten kommer sannolikt att finnas kvar ett tag framåt. Att bostadsmarknaden i USA stabiliseras är troligen en förutsättning för att den finansiella oron ska avta. För Sveriges del är även utvecklingen i Baltikum av betydelse då svenska banker har en betydande verksamhet där. En mer utdragen konjunkturnedgång i de baltiska länderna skulle kunna leda till förstärkt oro och högre finansieringskostnader för svenska banker och därmed dyrare lån för svenska hushåll och företag. Konjunkturen i omvärlden har dämpats mer än vad som förväntades i den penningpolitiska rapporten i juli. Tillväxten i USA har dock hållits uppe av finanspolitiska stimulanser och en expansiv penningpolitik. Den finanspolitiska stimulansen avtar dock framöver samtidigt som byggandet av kommersiella fastigheter väntas minska kraftigt. De kommande kvartalen väntas tillväxten i den amerikanska ekonomin bli svag med fortsatt fallande sysselsättning och stigande arbetslöshet. Successivt väntas dock en stabilisering på bostadsmarknaden. Fallande bostadspriser och låga räntor bidrar till att allt fler hushåll kommer att ha råd att köpa sitt boende framöver. Nästa år väntas en återhämtning inledas i USA då läget på bostadsmarknaden förbättras och lägre inflation bidrar till att öka utrymmet för konsumtion. Trots problemen på bostadsmarknaden och i den finansiella sektorn är både företagens och hushållens balansräkningar starka i ett historiskt perspektiv. Även i euroområdet väntas tillväxten bli svag under tredje och fjärde kvartalet. Orderingången har sjunkit och både hushållens och företagens tillförsikt har försämrats. Först under andra halvåret 9 väntas tillväxttakten närma sig den långsiktiga. När den amerikanska ekonomin återhämtar sig väntas detta bli en viktig drivkraft för återhämtningen i euroområdet. Då hushållens sparande är relativt högt bör det också finnas förutsättningar för högre tillväxt i hushållens konsumtion framöver. Sammantaget har prognosen för BNP-tillväxten i omvärlden reviderats ned något i år och nästa år. Höga energi- och livsmedelspriser har bidragit till att inflationen är hög i omvärlden. Men oljepriset har fallit tillbaka sedan toppen i början av juli. Samtidigt har även andra råvarupriser börjat sjunka. Ett sjunkande resursutnyttjande och lägre råvarupriser bidrar till att inflationen avtar under 9. Kraftig inbromsning av tillväxten i den svenska ekonomin I linje med utvecklingen i omvärlden har tillväxten i den svenska ekonomin bromsat in kraftigt första halvåret i år. Utvecklingen var betydligt svagare än förväntat i den senaste penningpolitiska rapporten. Försvagningen har skett på bred front. Såväl tillväxten i hushållens konsumtion som investeringarna och exporten har dämpats. Försvagningen har accentuerats av att den offentliga konsumtionen faller. De svaga BNP-utfallen och tillgängliga framåtblickande indikatorer pekar nu på att läget kommer att försämras ytterligare framöver och BNP-tillväxten har därför reviderats ned de kommande kvartalen. P ENNINGPOLITISK UPPFÖLJNING SEPTEMBER 8

6 Även första halvåret 9 väntas tillväxten bli svag och en återhämtning inleds först under andra halvåret 9. Ökad efterfrågan från omvärlden och lägre inflation är viktiga komponenter i återhämtningen. Till detta bidrar också att finanspolitiken antas stimulera ekonomin, bland annat genom skattesänkningar och ökade offentliga investeringar. Under 9 och ökar till växten i exporten i linje med omvärldens efterfrågan. Även hushållens konsumtion börjar återhämta sig under 9. Hushållen har ett relativt högt sparande i nuläget, vilket talar för att tillväxten i konsumtionen återhämtar sig de kommande åren när osäkerheten dämpas och inflationen avtar. Jämfört med den senaste penningpolitiska rapporten har BNP-tillväxten reviderats ned både i år och de kommande två åren. Arbetsmarknaden mattas av framöver Arbetsmarknaden utvecklades sammantaget ungefär som väntat andra kvartalet. Arbetsmarknadsindikatorer och den svagare efterfrågan i svensk ekonomi under 8 och 9 pekar dock på att situationen på arbetsmarknaden kommer att försvagas snabbare än vad som bedömdes i juli. Den starka utvecklingen på arbetsmarknaden vänder under andra halvåret 8 då både arbetade timmar och antalet sysselsatta börjar minska. Sysselsättningen faller under 9, men minskningen dämpas i viss mån av att den offentliga sysselsättningen stiger. Under stabiliseras sysselsättningen när efterfrågan stiger snabbare. Jämfört med prognosen i den senaste penningpolitiska rapporten blir sysselsättningsgraden lägre under prognosperioden. I takt med en lägre efterfrågan på arbetskraft väntas också antalet personer i arbetskraften utvecklas svagare. Till följd av den svagare utvecklingen i sysselsättningen blir arbetslösheten högre under prognosperioden jämfört med bedömningen i den senaste penning politiska rapporten. Resursutnyttjandet bedöms i nuläget vara avtagande men högre än normalt och ungefär i linje med bedömningen i den senaste penningpolitiska rapporten. Detta stöds av olika mått på resursutnyttjandet bland annat ett högt kapacitetsutnyttjande i industrin, fortsatt brist på arbetskraft och BNP:s och sysselsättningens avvikelse från trend. Under prognosperioden försvagas dock arbetsmarknaden mer än i föregående prognos. Samtidigt har BNP-tillväxten reviderats ned. Den sammantagna bilden är att resursutnyttjandet faller tillbaka snabbare och blir något lägre under prognosperioden än i föregående bedömning. Svag produktivitet bidrar till fortsatt högt inhemskt kostnadstryck Löneökningarna har blivit något lägre än förväntat och löneprognosen revideras därför ned i år. Nästa år revideras löneprognosen också ned, då till följd av ett sämre arbetsmarknadsläge. Samtidigt har produktiviteten utvecklats betydligt svagare än förväntat. Produktiviteten har nu fallit i åtta kvartal, vilket är en ovanligt lång period av svag produktivitet. De kommande kvartalen förväntas en svag ökning i produktiviteten. Produktivitetstillväxten väntas återgå till den trendmässiga först en bit in på 9. I takt med att tillväxten i produktiviteten ökar avtar det inhemska kostnadstrycket. Sammantaget medför den svagare produktiviteten att enhetsarbetskostnaderna ökar snabbare framförallt i år jämfört med bedömningen i den senaste penningpolitiska rapporten. Hög inflation som sjunker 9 Inflationen mätt med KPI väntas vara fortsatt hög under det närmaste halvåret för att därefter falla snabbt under loppet av 9. Den höga inflationen hänger samman med att priserna på energi och livsmedel har stigit snabbt och att enhetsarbetskostnaderna har ökat. I början av 6 P ENNINGPOLITISK UPPFÖLJNING SEPTEMBER 8

7 väntas inflationen vara nära målet på procent. Energi- och livsmedelspriserna ökar då inte lika snabbt som tidigare och det inhemska kostnadstrycket avtar. Hushållens räntekostnader ökar dessutom allt långsammare under prognosperioden. Jämfört med den penningpolitiska rapporten i juli är inflationsprognosen nedreviderad under hela prognosperioden. Detta hänger främst samman med att oljepriserna väntas bli lägre. De lägre olje priserna påverkar KPI-inflationen direkt, bland annat via lägre bensinpriser. Dessutom påverkas inflationen indirekt, via lägre kostnader för företagen. Reporäntan höjs men räntebanan justeras ned Riksbankens direktion har beslutat att höja reporäntan till,7 procent. Bedömningen är att reporäntan kommer att ligga kvar på denna nivå resten av året. Sedan kan reporäntan behöva sänkas. Inflationen har fortsatt att stiga i Sverige, inflationsförväntningarna är fortsatt höga och kostnadstrycket har ökat. En höjning av reporäntan behövs nu för att inte prisökningarna på energi och livsmedel ska sprida sig till andra områden. Med en högre reporänta avtar inflationen och är nära målet procent inom ett par år. Resursutnyttjandet faller men väntas vara ungefär normalt i slutet av prognosperioden. I ett historiskt perspektiv bedöms inte reporäntan under de kommande åren vara på en särskilt hög nivå. Detsamma gäller den reala reporäntan, vilken stiger fram till mitten av 9 för att därefter falla tillbaka till cirka, procent under. Jämfört med bedömningen i juli har den framtida banan för reporäntan sänkts. Det beror bland annat på att oljepriset och även övriga råvarupriser har sjunkit. Dessutom har tillväxten bromsat in mer än förväntat både i Sverige och i omvärlden. Det råder som vanligt osäkerhet om den framtida ekonomiska utvecklingen och därmed också osäkerhet om hur reporäntan kommer att utvecklas framöver. Reporäntan kan bli högre om till exempel kostnadstrycket blir högre än förväntat. Om däremot den ekonomiska utvecklingen i Sverige och i omvärlden blir svagare än väntat kan räntan behöva bli lägre. Hur penningpolitiken kommer att utformas framöver beror därmed som vanligt på hur ny information om den ekonomiska utvecklingen utomlands och i Sverige påverkar de svenska inflationsoch konjunkturutsikterna. 7 P ENNINGPOLITISK UPPFÖLJNING SEPTEMBER 8

8 Tabeller Bedömningen i föregående penningpolitiska rapport (PPR 8:) inom parentes. Tabell. Inflation, årsgenomsnitt Årsgenomsnitt KPI,,9 (,9), (,), (,) KPIX,,9 (,),6 (,8),7 (,) KPIX exkl. energi,,9 (,), (,),9 (,) KPIF,, (,),9 (,), (,) Anm. KPIX är KPI exklusive hushållens räntekostnader för egnahem och rensat för direkta effekter av förändrade indirekta skatter och subventioner. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Tabell. Inflation, tolvmånaderstal Tolvmånaderstal sep-7 sep-8 sep-9 sep- sep- KPI,, (,6),7 (,),9 (,), (,) KPIX,,6 (,8), (,),7 (,),7 (,9) KPIX exkl. energi,, (,), (,),9 (,),8 (,) KPIF,,7 (,9), (,7),9 (,), (,) Anm. KPIX är KPI exklusive hushållens räntekostnader för egnahem och rensat för direkta effekter av förändrade indirekta skatter och subventioner. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Tabell. Reporänteprognos Procent, kvartalsmedelvärden Kv 8 Kv 8 Kv 8 Kv 9 Kv Kv Reporänta,, (,),7 (,8),6 (,9), (,6), (,) Källa: Riksbanken Tabell. Finansiella prognoser i sammanfattning Procent om inget annat anges Reporänta,, (,),6 (,9), (,6) -årsränta,, (,),6 (,7),8 (,) Växelkurs, TCW-index, 99--9=,, (,8), (,9),9 (,9) Offentligt finansiellt sparande*, (,),9 (,), (,),6 (,9) *Procent av BNP 8 P ENNINGPOLITISK UPPFÖLJNING SEPTEMBER 8

9 Tabell. Internationella förutsättningar BNP USA, (,), (,),6 (,6), (,) Japan, (,),9 (,), (,),6 (,6) Euroområdet,6 (,6), (,7),9 (,),9 (,9) OECD,6 (,7),7 (,8),6 (,8),6 (,6) TCW-vägt,7 (,8),6 (,8), (,), (,) Världen,9 (,9),9 (,),8 (,9), (,) KPI USA,9, (,),7 (,8), (,) Japan,, (,), (,), (,) Euroområdet (HIKP),,7 (,7),7 (,7), (,) OECD,,6 (,6),6 (,6), (,) TCW-vägt,,6 (,), (,), (,) Råoljepris, USD/fat Brent 7 () 9 (7) 9 (6) Svensk exportmarknadstillväxt, (,9),9 (,), (,9),9 (,7) Anm. Exportmarknadstillväxt avser en sammanvägning av import av varor för ca 7 procent av de länder Sverige exporterar till. Prognosen vägs ihop utifrån respektive lands andel av svensk varuexport. Källor: IMF, Intercontinental Exchange, OECD och Riksbanken Tabell 6. Försörjningsbalans om ej annat anges Hushållens konsumtion, (,),8 (,),7 (,), (,) Offentlig konsumtion, (,) -,7 (,),7 (,), (,) Fasta bruttoinvesteringar 8, (8,),6 (,6), (,), (,6) Lagerinvesteringar *,7 (,7), (-,6) -, (,), (,) Export 6, (6,), (6,6),9 (,), (,6) Import 9,6 (9,6) 6, (6,),6 (,), (,6) BNP,7 (,7), (,),8 (,),6 (,7) BNP, kalenderkorrigerad,9 (,9), (,9),9 (,), (,) * Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter Anm. Siffrorna avser faktiska, ej kalenderjusterade, tillväxttakter, om ej annat anges. Tabell 7. Produktion och sysselsättning om ej annat anges Folkmängd 6-6 år,9 (,9),8 (,8), (,), (,) BNP, kalenderkorrigerad,9 (,9), (,9),9 (,), (,) Arbetade timmar, kalenderkorrigerad, (,),6 (,) -,6 (-,) -, (,) Sysselsättning (EU-definition), (,), (,) -,6 (-,) -, (-,) Arbetskraft (EU-definition), (,), (,), (,) -, (,) Arbetslöshet (EU-definition)* 6, (6,) 6, (,9) 6,8 (6,) 6,9 (6,) Arbetsmarknadspolitiska program*,8 (,8),6 (,8),8 (,8),9 (,9) * Procent av arbetskraften Källor: Arbetsförmedlingen, SCB och Riksbanken 9 P ENNINGPOLITISK UPPFÖLJNING SEPTEMBER 8

10 Tabell 8. Löner och enhetsarbetskostnader i hela ekonomin, kalenderkorrigerad data Timlön, KL, (,), (,),6 (,7),7 (,8) Timlön, NR, (,), (,7),9 (,), (,) Arbetsgivaravgifter *, (,) -, (-,),7 (,7), (,) Arbetskostnad per timme, NR,7 (,7), (,),6 (,7), (,) Produktivitet -,6 (-,6) -, (,6), (,9),6 (,) Enhetsarbetskostnad, (,),7 (,9), (,8), (,6) * Bidrag till ökningen av arbetskostnaderna, procentenheter Anm. KL avser konjunkturlönestatistiken och NR avser nationalräkenskaperna. Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Riksbanken Tabell 9. Senaste utfall och föregående prognos för centrala prognosvariabler om inget annat anges Nyckeltal Period Utfall PPR 8: BNP, kalenderkorrigerad Kvartal,7, Arbetade timmar, kalenderkorrigerad Kvartal,,7 Sysselsättning (EU-definition) Kvartal,8,9 Arbetslöshet (EU-definition)* Kvartal 6,8 6, Växelkurs, TCW-index, nivå** Kvartal,, KPI Juli,, KPIF Juli,, KPIX Juli,, KPIX exklusive energi Juli,, * Procent av arbetskraften, säsongsrensade data ** Utfall för kvartal avser medelvärdet för juli och augusti. P ENNINGPOLITISK UPPFÖLJNING SEPTEMBER 8

11 Diagram 7 6 Diagram. BNP Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data 7 6 Diagram. Antal sysselsatta Tusentals personer, säsongsrensade data PPU september 8 PPR 8: Sysselsatta -7 år Sysselsatta 6-6 år PPU september 8 PPR 8: Diagram 6. KPI Diagram 7. KPI, KPIF och KPIX PPU september 8 PPR 8: KPI KPIF KPIX 6 Diagram 8. Reporänta Procent, kvartalsmedelvärden 8 6 Diagram 9. Oljepris, Brentolja USD per fat PPU september 8 PPR 8: Källa: Riksbanken Terminer, genomsnitt t.o.m Terminer, genomsnitt t.o.m (PPR 8:) Anm. Terminspriserna är beräknade som ett -dagars genomsnitt. Källor: Intercontinental Exchange och Riksbanken Anm. PPU avser Penningpolitisk uppföljning och PPR Penningpolitisk rapport. Streckad linje avser Riksbankens prognos. P ENNINGPOLITISK UPPFÖLJNING SEPTEMBER 8

12 Diagram. Real reporänta Procent, kvartalsgenomsnitt, Diagram. KPIX exklusive energi och livsmedel,,,,,,, - -, PPU september 8 PPR 8: Källa: SCB Anm. Den reala reporäntan är beräknad med Riksbankens ettåriga inflationsprognoser. Källa: Riksbanken Diagram. Skattade gap Procentuell avvikelse från HP-trend BNP Timmar Sysselsättning Anm. PPU avser Penningpolitisk uppföljning och PPR Penningpolitisk rapport. Streckad linje avser Riksbankens prognos. P ENNINGPOLITISK UPPFÖLJNING SEPTEMBER 8

Penningpolitisk uppföljning december 2007

Penningpolitisk uppföljning december 2007 Penningpolitisk uppföljning december 7 Riksbankens direktion beslutade vid sitt sammanträde den 8 december att lämna reporäntan oförändrad på procent. Under första halvåret 8 väntas reporäntan behöva höjas

Läs mer

Penningpolitisk uppföljning april 2009

Penningpolitisk uppföljning april 2009 Penningpolitisk uppföljning april 9 Riksbankens direktion har beslutat att sänka reporäntan till,5 procent med viss sannolikhet för ytterligare sänkning framöver. Räntan väntas ligga kvar på en låg nivå

Läs mer

Penningpolitisk rapport. April 2015

Penningpolitisk rapport. April 2015 Penningpolitisk rapport April 2015 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Penningpolitisk uppföljning september 2012

Penningpolitisk uppföljning september 2012 Penningpolitisk uppföljning september 1 Den ekonomiska utvecklingen i euroområdet har fortsatt att försvagas och det kommer att ta tid att komma tillrätta med de underliggande strukturella problemen. Riksbanken

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet Konjunkturläget december 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet och det globala konjunkturläget fortsatte att försvagas. Förtroendeindikatorerna i Europa ligger

Läs mer

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors prognosfel för perioden

Läs mer

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Redogörelse för penningpolitiken 2016 Redogörelse för penningpolitiken 2016 Diagram 1.1. BNP utveckling i Sverige och i omvärlden Index, 2007 kv4 = 100, säsongsrensade och kalenderkorrigerade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat,

Läs mer

Penningpolitisk rapport september 2015

Penningpolitisk rapport september 2015 Penningpolitisk rapport september 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

ANFÖRANDE. Det ekonomiska läget. Ännu inget slut på finanskrisen. 1. Den internationella utvecklingen

ANFÖRANDE. Det ekonomiska läget. Ännu inget slut på finanskrisen. 1. Den internationella utvecklingen ANFÖRANDE DATUM: 2008-08-21 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Svante Öberg Malmö SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Penningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09

Penningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09 Penningpolitiken september 1 Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 1 1-9-9 1 Penningpolitisk uppdatering september 1 Flexibel inflationsmålspolitik Resursutnyttjandet Reporäntebanans

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

Penningpolitisk rapport December 2016

Penningpolitisk rapport December 2016 Penningpolitisk rapport December 2016 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Penningpolitisk uppföljning september 2014

Penningpolitisk uppföljning september 2014 ISSN 2-9798 Penningpolitisk uppföljning september 214 Tillväxten i omvärlden som helhet väntas successivt stiga de närmaste åren. Konjunktursignalerna från USA och Storbritannien är fortsatt starka. Samtidigt

Läs mer

Penningpolitisk rapport 2008:2

Penningpolitisk rapport 2008:2 Penningpolitisk rapport 8: S V E R I G E S R I K S B A N K KAPITEL Penningpolitisk rapport Riksbankens penningpolitiska rapport publiceras tre gånger om året. Rapporten beskriver de överväganden Riksbanken

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP TRÖG ÅTERHÄMTNING I OECD. Diagram 2 BNP i världen, OECD och tillväxtekonomierna

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP TRÖG ÅTERHÄMTNING I OECD. Diagram 2 BNP i världen, OECD och tillväxtekonomierna 7 Sammanfattning Sverige går in i en högkonjunktur i år som förstärks något nästa år. Återhämtningen i omvärlden går trögt och i Europa dämpas utvecklingen av brexit. Arbetsmarknaden utvecklas starkt med

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning Återhämtningen i den svenska ekonomin går trögt. Det beror till stor del på den svaga utvecklingen i euroområdet som är en mycket viktig exportmarknad för det svenska näringslivet. Ekonomisk-politiska

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Penningpolitisk rapport Juli 2016

Penningpolitisk rapport Juli 2016 Penningpolitisk rapport Juli 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 BNP i OECD-länderna

Sammanfattning. Diagram 1 BNP i OECD-länderna 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i världen är fortsatt svag och ser inte ut att öka särskilt fort de närmaste kvartalen. Sverige har hittills klarat sig oväntat bra, men nu mattas tillväxten även här. Arbetslösheten

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Penningpolitisk uppföljning December 2014

Penningpolitisk uppföljning December 2014 ISSN 2-9798 Penningpolitisk uppföljning December 214 Konjunkturåterhämtningen i omvärlden fortsätter. Tillväxtskillnaderna är dock stora, i USA och Storbritannien är tillväxten god medan utvecklingen i

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Penningpolitisk rapport 2008:1

Penningpolitisk rapport 2008:1 Penningpolitisk rapport 8: S V E R I G E S R I K S B A N K KAPITEL Penningpolitisk rapport Riksbankens penningpolitiska rapport publiceras tre gånger om året. Rapporten beskriver de överväganden Riksbanken

Läs mer

Penningpolitisk uppföljning september 2011

Penningpolitisk uppföljning september 2011 Penningpolitisk uppföljning september 11 Under sommaren har oron för den statsfinansiella utvecklingen i USA och i euroområdet tilltagit och de globala tillväxtutsikterna har försämrats. De finanspolitiska

Läs mer

Penningpolitisk rapport juli 2017

Penningpolitisk rapport juli 2017 Penningpolitisk rapport juli 2017 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationen stiger men behöver stöd i en osäker omvärld Återhämtningen

Läs mer

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets

Läs mer

Penningpolitisk uppföljning december 2012

Penningpolitisk uppföljning december 2012 ISSN -9798 Penningpolitisk uppföljning december 1 Den svenska ekonomin växte relativt snabbt under de tre första kvartalen 1. Riksbanken har sedan en tid förutsett en inbromsning i svensk ekonomi och det

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning Efter en stark utveckling det andra kvartalet i år bromsar tillväxten in något. Men återhämtningen fortsätter ändå och arbetslösheten faller tillbaka, om än långsamt. Finanspolitiken stramas

Läs mer

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010 Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 691 mnkr och stadens borgensåtagande var 1 mnkr för bolaget. Den totala skulden

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 633 mnkr. Det är en ökning med 40 mnkr sedan förra månaden, och 45% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Förste vice riksbankschef Svante Öberg Kulturens hus, Luleå

Förste vice riksbankschef Svante Öberg Kulturens hus, Luleå ANFÖRANDE DATUM: 2009-08-18 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Svante Öberg Kulturens hus, Luleå SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Konsumentförtroende i USA, euroområdet och Sverige

Sammanfattning. Diagram 1 Konsumentförtroende i USA, euroområdet och Sverige 7 Sammanfattning Det finns flera orosmoment i omvärlden, men svenska företag och hushåll är ändå optimistiska om utvecklingen i den svenska ekonomin. Högkonjunkturen förstärks de närmaste åren och bristen

Läs mer

Penningpolitisk rapport April 2016

Penningpolitisk rapport April 2016 Penningpolitisk rapport April 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Bilaga 2. Utvärdering av makroekonomiska prognoser

Bilaga 2. Utvärdering av makroekonomiska prognoser Bilaga 2 Utvärdering av makroekonomiska prognoser Bilaga 2 Utvärdering av makroekonomiska prognoser Innehållsförteckning 1 Regeringens prognoser för 2009... 7 1.1 BNP-prognoser under 2008 och 2009...

Läs mer

Penningpolitisk rapport. Februari 2015

Penningpolitisk rapport. Februari 2015 Penningpolitisk rapport Februari 15 S V E R I G E S R I K S B A N K Penningpolitisk rapport Riksbankens penningpolitiska rapport publiceras tre gånger om året. Rapporten beskriver de överväganden Riksbanken

Läs mer

Konjunkturläget December 2011

Konjunkturläget December 2011 Konjunkturläget December KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN, BOX, SE- STOCKHOLM TEL: 8-9, FAX: 8-9 8 E-POST: KI@KONJ.SE, HEMSIDA: WWW.KONJ.SE ISSN -, ISBN 978-9-8-7- KONJUNKTURINSTITUTET gör analyser och

Läs mer

Sverige behöver sitt inflationsmål

Sverige behöver sitt inflationsmål Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska

Läs mer

Reporäntebanan och penningpolitiska förväntningar enligt implicita terminsräntor

Reporäntebanan och penningpolitiska förväntningar enligt implicita terminsräntor Reporäntebanan och penningpolitiska förväntningar enligt implicita terminsräntor FÖRDJUPNING Sverige är en liten öppen ekonomi och påverkas därför i stor utsträckning av vad som händer i omvärlden. En

Läs mer

Penningpolitisk rapport. Juli 2013

Penningpolitisk rapport. Juli 2013 Penningpolitisk rapport Juli S v e r i g e s R i k s b a n k Penningpolitisk rapport Riksbankens penningpolitiska rapport publiceras tre gånger om året. Rapporten beskriver de överväganden Riksbanken

Läs mer

Penningpolitisk rapport februari 2016

Penningpolitisk rapport februari 2016 Penningpolitisk rapport februari 2016 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Penningpolitisk rapport. Februari 2009

Penningpolitisk rapport. Februari 2009 Penningpolitisk rapport Februari 9 S V E R I G E S R I K S B A N K KAPITEL Penningpolitisk rapport Riksbankens penningpolitiska rapport publiceras tre gånger om året. Rapporten beskriver de överväganden

Läs mer

Penningpolitisk rapport. Februari 2011

Penningpolitisk rapport. Februari 2011 Penningpolitisk rapport Februari S V E R I G E S R I K S B A N K KAPITEL Penningpolitisk rapport Riksbankens penningpolitiska rapport publiceras tre gånger om året. Rapporten beskriver de överväganden

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Perspektiv på den låga inflationen

Perspektiv på den låga inflationen Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning Diagram Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden. Svensk ekonomi utvecklas starkt och den utdragna lågkonjunkturen

Läs mer

Penningpolitisk rapport Oktober 2013

Penningpolitisk rapport Oktober 2013 Penningpolitisk rapport Oktober Diagram.. BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data 9 9 - - 9% - 7% % Utfall Prognos -9 7 9 - -9 Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade

Läs mer

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? SACO 1 maj 1 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Låg inflation Varför oroas? Vad kan Riksbanken göra? Låg inflation KPI och KPIF KPI

Läs mer

Penningpolitiken och lönebildningen ett ömsesidigt beroende

Penningpolitiken och lönebildningen ett ömsesidigt beroende ANFÖRANDE DATUM: 2014-11-06 TALARE: Vice riksbankschef Martin Flodén PLATS: TCO, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Rättelse Diagram 2 har justerats på grund av en felaktighet i osäkerhetsintervallet kring utfall och prognos.

Rättelse Diagram 2 har justerats på grund av en felaktighet i osäkerhetsintervallet kring utfall och prognos. Rättelse 213-4-19 Diagram 2 har justerats på grund av en felaktighet i osäkerhetsintervallet kring utfall och prognos. ISSN 2-9798 Penningpolitisk uppföljning april 213 Den ekonomiska utvecklingen i både

Läs mer

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Konjunkturläget mars 6 FÖRDJUPNING Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Risken för en sämre utveckling i euroområdet än i Konjunkturinstitutets huvudscenario dominerar. En mer dämpad tillväxt

Läs mer

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors prognosfel för perioden

Läs mer

Penningpolitisk uppföljning september 2013

Penningpolitisk uppföljning september 2013 ISSN 2-9798 Penningpolitisk uppföljning september 213 Den ekonomiska utvecklingen i både Sverige och omvärlden har i stort sett varit i linje med Riksbankens prognos i juli. Det finns nu tecken på att

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 829 mnkr. Totalt är det är en ökning med 63 mnkr sedan förra månaden, 79% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Redogörelse för penningpolitiken 2013

Redogörelse för penningpolitiken 2013 Redogörelse för penningpolitiken Diagram.. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring 5 KPIF exklusive energi KPIF KPI 5 - - - 6 8 - Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB Diagram..

Läs mer

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014 Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 204 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 2 056 mnkr. Totalt är det är en ökning med 0 mnkr sedan förra månaden, 9% av ramen

Läs mer

Penningpolitisk rapport. Oktober 2014

Penningpolitisk rapport. Oktober 2014 Penningpolitisk rapport Oktober 2014 Diagram 1.1. Tillväxt i olika länder och regioner Kvartalsförändring i procent uppräknad till årstakt, säsongrensade data Anm. KIX är en sammanvägning av länder som

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3.1 Internationell

Läs mer

4 Den makroekonomiska utvecklingen

4 Den makroekonomiska utvecklingen 4 Den makroekonomiska utvecklingen 4 Den makroekonomiska utvecklingen Sammanfattning Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturåterhämtning. BNP-tillväxten 215 bedöms bli högre än 214. Den offentliga

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av Eurosystemets experter

Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av Eurosystemets experter Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av Eurosystemets experter Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserat på de uppgifter

Läs mer

Sidan 3 Långsam återhämtning. Sidan 4 Sista räntesänkningen är inte gjord. Sidan 6 Omvärlden på väg mot fastare mark

Sidan 3 Långsam återhämtning. Sidan 4 Sista räntesänkningen är inte gjord. Sidan 6 Omvärlden på väg mot fastare mark Konjunktur och räntor Nummer 1 1 mars 1 Sidan 3 Långsam återhämtning Sidan Sista räntesänkningen är inte gjord Sidan Omvärlden på väg mot fastare mark Sidan 9 Ljusning i sikte för svensk ekonomi Från vänster:

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP ökade inte alls fjärde kvartalet i fjol men de senaste månaderna har förtroendet bland hushåll och företag förbättrats. Återhämtningen tar dock tid både i Sverige och i omvärlden.

Läs mer

Penningpolitik och Inflationsmål

Penningpolitik och Inflationsmål Penningpolitik och Inflationsmål Inflation Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Penningpolitik Finansiell stabilitet Vad är inflation?

Läs mer

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011 Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 7 308 mnkr och stadens borgensåtagande var 3 mnkr för bolaget. Den totala

Läs mer

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Pentti Hakkarainen Finlands Bank Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Mariehamn, 15.8.2016 15.8.2016 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet 15.8.2016 Pentti Hakkarainen 2 Svagare

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

Penningpolitisk rapport. Februari 2012 S V E R I G E S R I K S B A N K

Penningpolitisk rapport. Februari 2012 S V E R I G E S R I K S B A N K Penningpolitisk rapport Februari S V E R I G E S R I K S B A N K Penningpolitisk rapport Riksbankens penningpolitiska rapport publiceras tre gånger om året. Rapporten beskriver de överväganden Riksbanken

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1, 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) september 2009

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) september 2009 Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) september 2009 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 12 791 mnkr. Det är en ökning med 20 mnkr sedan förra månaden. Räntan för

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Penningpolitisk rapport. Februari 2010

Penningpolitisk rapport. Februari 2010 Penningpolitisk rapport Februari S V E R I G E S R I K S B A N K KAPITEL Penningpolitisk rapport Riksbankens penningpolitiska rapport publiceras tre gånger om året. Rapporten beskriver de överväganden

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig

Läs mer

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016 Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 525 mnkr. Totalt är det är en minskning med 108 mnkr sedan förra månaden,

Läs mer

Penningpolitisk rapport Juli 2013

Penningpolitisk rapport Juli 2013 Penningpolitisk rapport Juli Diagram.. BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data 9 9 - - 9% - 7% % Utfall Prognos -9 7 9 - -9 Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade

Läs mer