Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet

Transkript

1 Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 28 juni 2017 Finansdepartementet 1

2 Sammanfattning Större överskott - hela prognosperioden Sammantaget 85 miljarder kronor högre I linje med överskottsmålet hela prognosperioden Efter gynnsam demografisk utveckling under två decennier Stora demografiska behov (fler barn och äldre) framöver Finns resurser för att klara den demografiska utmaningen om välfärden prioriteras Finansdepartementet 2

3 AGENDA Världen Sverige Tillväxt Arbetsmarknad Fler barn och äldre Offentliga finanser Foto: Lars Thulin / Johnér Finansdepartementet 3

4 Tillväxt i världsekonomin fortsatt lägre än historisk men tilltar BNP-tillväxt i världen Procentuell förändring Medel Medel Världen USA Euroområdet Kina Notera: Världen avser BNP-prognoser sammanviktade med köpkraftsjusterade BNP-vikter enligt Internationella valutafonden. Källa: Macrobond och egna beräkningar. 4

5 vilket bekräftas av indikatorer och utfall Global industriproduktion och världshandel Årlig procentuell tillväxt Inköpschefsindex (sammansatt PMI) Index Industriproduktion, exklusive bygg Världshandel varor Avancerade ekonomier Framväxande ekonomier Världen Källa: Macrobond. 5

6 Risker och möjligheter RISKER Inbromsning i den kinesiska ekonomin Möjliga obalanser i tillgångspriser Politisk osäkerhet i Europa och USA risk för ytterligare protektionism Oro kring stabiliteten i den europeiska banksektorn MÖJLIGHETER Stigande investeringar i euroområdet Finansdepartementet 6

7 AGENDA Världen Sverige Tillväxt Arbetsmarknad Fler barn och äldre Offentliga finanser Foto: Maskot / Folio 7

8 Fortsatt hög svensk tillväxt BNP-tillväxt för Sverige Procent, jämförelseprognos från dec16 VÅP17 juni -17 4,1 2,6 3,2 2,6 2,5 2,1 2,3 2,0 2,1 2,5 2,5 1,2-0, Not: Ej kalenderkorrigerade siffror. Källa: SCB och egna beräkningar. 8

9 Tillväxten sker på bred front och i linje med historiska nivåer BNP-tillväxt och bidrag till BNP, fasta priser Procent 5,0 4,3 4,0 3,3 3,7 3,0 2,0 2,5 2,3 1,8 2,0 2,8 Bygg 2,5 1,0 0,0-1,0 45% 45% 43% 34% 38% 36% 30% 36% 31% 50-tal 60-tal 70-tal 80-tal 90-tal 00-tal Hushållens konsumtion Offentlig konsumtion Bruttoinvesteringar Varulager Nettoexport 9

10 AGENDA Världen Sverige Tillväxt Arbetsmarknad Fler barn och äldre Offentliga finanser Foto: Maskot / Folio 10

11 Lägsta arbetslösheten sen 2008, högsta sysselsättningen sen 1992 Arbetslöshet, år Trend, procent av arbetskraften, givet regeringens åtgärder t.o.m. VÄB17 10,0 9,5 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 Sysselsättningsgrad, år Trend, procent av befolkningen, givet regeringens åtgärder t.o.m. VÄB17 84,0 82,0 80,0 78,0 76,0 74,0 72,0 70,0 Källa: SCB, Finansdepartementet. 11

12 Arbetslösheten hos utrikes födda på alltför hög nivå Arbetslöshet Procent av befolkningen, år 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Inrikes Utrikes Källa: SCB. 12

13 Stigande arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad Arbetskraftsdeltagande Procent av befolkningen, år 90,0 88,0 86,0 84,0 82,0 80,0 78,0 76,0 74,0 72,0 70,0 Inrikes Utrikes Sysselsättningsgrad Procent av befolkningen, år 90,0 85,0 80,0 75,0 70,0 65,0 60,0 55,0 50,0 45,0 40,0 Inrikes, kvinnor Utrikes, kvinnor EU-snitt, kvinnor Inrikes, män Utrikes, män Källa: SCB. 13

14 Andelen personer i ersättnings- systemen minskar stadigt Helårsekvivalenter inom vissa transfereringssystem Andel av befolkningen år, procent 19,0 18,0 17,0 16,0 15,0 14,0 13, Källa: SCB, Finansdepartementet. 14

15 Sverige har för stora klyftor Gini-koefficient för disponibel inkomst per konsumtionsenhet exklusive kapitalvinst Procent 0,280 0,270 0,260 0,250 0,240 0,230 0,220 Foto: Astrakan / Folio 15

16 AGENDA Världen Sverige Tillväxt Arbetsmarknad Fler barn och äldre Offentliga finanser Foto: Maskot / Folio 16

17 Andelen av befolkningen under 20 år och över 75 år ökar framöver Andel av totalbefolkningen som är 0-19 år eller 75+ år Procent 35,0 34,5 34,0 33,5 33,0 32,5 32,0 31,5 31,0 30,5 30,0 Regeringsskifte Källa: SCB. 17

18 Främst en effekt av större barnkullar och att vi lever längre Befolkningens förändring per ålder Tusental personer Inrikes födda Utrikes födda Summa Ålder Källa: SCB. 18

19 Den demografiska utvecklingen driver högre kostnader Offentlig årlig konsumtion per person och ålder Tusentals kronor Övrigt Sjukvård Barn Utbildning Omsorg Källa: Finansdepartementet. 19

20 och ett investeringsbehov Fram till 2025 innebär detta att det behövs ytterligare ungefär: Antal existerande år 2017 och behov Antal % % förskolor, 600 grundskolor, 300 gymnasieskolor och 300 äldreboenden % +14% Anm: I antalet grundskolor inkluderas även grundsärskolor och specialskolor. I antalet gymnasieskolor inkluderas antalet gymnasiesärskolor. Källa: Finansdepartementet. 20

21 Resursbehov Fram till 2025 så kräver det ökade demografiska behovet ungefär 40 miljarder kronor i nivåhöjning för offentlig konsumtion 21

22 AGENDA Världen Sverige Tillväxt Arbetsmarknad Fler barn och äldre Offentliga finanser Foto: Maskot / Folio 22

23 Överskott hela mandatperioden Finansiellt sparande, konsoliderad offentlig sektor Miljarder kronor Regeringsskifte Källor: SCB, Finansdepartementet. 23

24 Överskott även rensat för konjunktur Strukturellt sparande, konsoliderad offentlig sektor Procent av potentiell BNP Regeringsskifte 2,5 1,8 2,2 1,1 0,3 0,1 1,0 0,3 0,8 0,6 1,1 1,4-0,2-1,0-1,1 Källor: SCB, Finansdepartementet. 24

25 Sammanfattning Större överskott - hela prognosperioden Sammantaget 85 miljarder kronor högre I linje med överskottsmålet hela prognosperioden Efter gynnsam demografisk utveckling under två decennier Stora demografiska behov (fler barn och äldre) framöver Finns resurser för att klara den demografiska utmaningen om välfärden prioriteras Finansdepartementet 25

26 Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 28 juni 2017 Finansdepartementet 26

27 Nyckeltal Ny prognos (prognos från VÅP17, i grått) Procentuell förändring om inte annat anges BNP 3,2 3,3 2,5 2,6 2,3 2,1 2,1 2,0 2,5 2,5 BNP, kalenderkorrigerad 2,9 3,0 2,8 2,9 2,4 2,2 2,1 2,0 2,2 2,2 BNP per capita 1,9 2,1 1,2 1,3 1,2 0,9 1,1 0,9 1,4 1,3 Hushållens konsumtion 2,4 2,2 2,0 2,3 2,4 2,6 3,0 2,9 3,3 3,1 Offentlig konsumtion 2,9 3,1 0,7 2,0 0,0-0,3-0,3-0,6 0,0 0,0 Fasta bruttoinvesteringar 5,3 5,9 4,8 3,3 3,0 3,2 3,1 3,3 3,5 3,7 Lagerinvesteringar, bidrag till BNP-tillväxten 0,1 0,1-0,2-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nettoexport, bidrag till BNP-tillväxten 0,0 0,0 0,5 0,5 0,5 0,2 0,1 0,0 0,1 0,1 Arbetade timmar, kalenderkorrigerad 1,7 1,7 1,8 1,5 0,9 0,9 0,6 0,7 0,7 0,7 Produktivitet, näringslivet 1,7 1,7 1,7 1,9 1,7 1,5 1,8 1,6 1,9 1,9 Sysselsättningsgrad, år 67,1 67,1 67,9 67,6 68,0 67,7 67,9 67,8 68,0 67,9 Sysselsättningsgrad, år 81,2 81,2 82,0 81,7 82,1 81,8 82,0 81,9 82,0 81,9 Arbetslöshet*, år (procent av arbetskraften) 6,9 6,9 6,6 6,6 6,3 6,4 6,3 6,3 6,2 6,2 KPI (årsgenomsnitt) 1,0 1,0 1,5 1,5 1,7 1,6 2,1 2,2 2,4 2,7 KPIF (årsgenomsnitt) 1,4 1,4 1,7 1,7 1,7 1,7 1,9 1,9 2,0 2,0 Offentliga sektorns finansiella sparande, % av BNP 0,9 0,9 0,8 0,3 1,0 0,6 1,8 1,4 2,5 2,1 Strukturellt sparande, offentlig sektor, % av BNP 1,0 1,0 0,8 0,3 1,1 0,6 1,8 1,4 2,5 2,2 Offentliga sektorns skuld, % av BNP 41,6 41,6 39,1 39,5 36,7 37,3 33,9 34,7 30,4 31,4 BNP-gap** -0,2-0,1 0,3 0,5 0,3 0,4 0,1 0,1 0,0 0,0 BNP, euroområdet 1,8 1,7 1,9 1,7 1,7 1,7 1,6 1,6 1,5 1,5 BNP, omvärlden (KIX-vägt medelvärde) 2,2 2,1 2,6 2,5 2,5 2,4 2,4 2,4 2,4 2,4 * Givet regeringens reformer t.o.m. VÄB17. **Skillnad mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Anm. Försörjningsbalansen avser fasta priser. Källor: SCB och egna beräkningar. 27