Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Transkript

1 Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

2

3 Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5. Internationell och finansiell ekonomi... 5 Tabeller till avsnitt 5.2 Svensk efterfrågan och 5.3 Produktion och produktivitet i näringslivet... 6 Tabeller till avsnitt 5.4 Arbetsmarknaden... 9 Tabeller till avsnitt 5.5 Löner och 5.6 Inflation och reporänta... Tabeller till avsnitt 8 Utgifter... 2 Tabeller till avsnitt 0 Offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskuld

4 Tabellförteckning BNP-tillväxt Räntor och valutor, slutkurs Räntor och valutor, årsgenomsnitt Försörjningsbalans Bidrag till tillväxt Export och import av varor och tjänster samt prisutveckling Fasta bruttoinvesteringar Hushållens ekonomi Näringslivets produktion, baspris Offentlig produktion, baspris... 8 Bytesbalans Bruttonationalinkomst (BNI) Arbetsmarknad Sysselsatta i näringslivet Sysselsatta i offentliga myndigheter Resursutnyttjande och potentiella variabler Löneutveckling och inflation... 8 Utgiftstak och budgeteringsmarginal Utgifter per utgiftsområde Offentliga sektorns finanser Statens finanser Ålderspensionssystemet Kommunsektorns finanser Strukturellt sparande

5 Tabeller till avsnitt 5. Internationell och finansiell ekonomi Tabell BNP-tillväxt Procentuell förändring, fasta priser. Utfall för , prognos för BNP, USA,9-0,3-3, 2,4,8 2, 2,3 2,9 3, 3,0 BNP, Euroområdet 3,0 0,4-4,4 2,0,5-0,4 0,6,7 2,4 2,5 Källor: Eurostat, Bureau of Economic Analysis (BEA) och egna beräkningar. Tabell 2 Räntor och valutor, slutkurs Utfall för , prognos för Reporänta 4,00 2,00 0,25,25,75,50,50 2,50 3,50 3,50 6-månadersränta 2 4,2,58 0,9,47,3,25,60 2,60 3,60 3,65 5-årsränta 2 4,9 2,33 2,62 2,7,6,25,80 3,50 4,50 4,50 0-årsränta 2 4,32 2,67 3,29 3,20,68,80 2,25 3,70 4,70 4,70 Differens 0-årsränta. 2 SEK-DEM 0,07-0,4 0,06 0,25-0,33 0,00-0,25-0,30 0,00 0,00 6-månadersränta 2 (EUR) 3,97,97 0,46 0,57-0,02 0,25,25,50 2,75 3,25 TCW-index EUR/SEK 9,43 0,83 0,40 9,05 9,0 8,50 8,50 8,50 8,50 8,60 USD/SEK 6,48 8,00 7,4 6,84 6,85 6,85 6,9 6,9 6,85 6,67 EUR/USD,46,35,46,32,3,24,23,23,24,29 Riksbanken fattade beslut om att sänka reporäntan till,25 procent den 5 september. Detta har inte beaktats i denna prognos. 2 Avser statsskuldväxel för löptider kortare än ett år och statsobligation för löptider längre än ett år. Källor: Riksbanken, Reuters och egna beräkningar. Tabell 3 Räntor och valutor, årsgenomsnitt Utfall för , prognos för månadersränta 3,59 3,8 0,38 0,59,69,29,44 2,4 3,4 3,63 5-årsränta 4,5 3,79 2,5 2,30 2,3,22,55 2,72 4,04 4,50 0-årsränta 4,8 3,90 3,25 2,89 2,6,64 2,04 3,04 4,24 4,70 Differens 0-årsränta. SEK-DEM -0,06-0,0-0,0 0, -0,05 0,0-0,4-0,28-0,4 0,00 6-månadersränta (EUR) 3,97 3,70 0,72 0,46 0,65 0,09 0,79,39 2,8 3,02 TCW-index EUR/SEK 9,25 9,62 0,6 9,54 9,03 8,7 8,50 8,50 8,50 8,55 USD/SEK 6,75 6,59 7,64 7,20 6,49 6,88 6,89 6,9 6,88 6,75 EUR/USD,37,46,39,33,39,27,23,23,24,27 Avser statsskuldväxel för löptider kortare än ett år och statsobligation för löptider längre än ett år. Källor: Riksbanken, Reuters och egna beräkningar. 5

6 Tabeller till avsnitt 5.2 Svensk efterfrågan och 5.3 Produktion och produktivitet i näringslivet Tabell 4 Försörjningsbalans Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för , prognos för Hushållens konsumtionsutgifter 664 3,7 0,0-0,3 3,7 2,0,9 2,9 3,8 3,7 3, Offentliga konsumtionsutgifter 928 0,7,0 2,2,9,8 0,8 0,4 0,5 0,3 0,4 Statliga 248-0,5 0,0 2,2 4,4,8 2,0-0,2 0,2-0,5-0,5 Kommunala 680,,4 2,,,9 0,3 0,7 0,6 0,6 0,7 Fasta bruttoinvesteringar 642 8,9,4-5,5 7,7 6,2 3,9 4,6 7,9 6,9 5,8 Lagerinvesteringar 2 4 0,7-0,5 -,6 2, 0,6-0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Export 75 5,7,7-3,8,7 6,9,5 5,0 6,9 6,8 6,5 Import 533 9,0 3,5-4,3 2,7 6,3 0,5 5,0 7,2 7,2 7,0 BNP ,3-0,6-5,0 6,2 3,9,6 2,7 3,7 3,5 3,0 BNP, kalenderkorrigerad 3,4-0,8-4,9 5,9 3,9 2,0 2,7 3,9 3,3 2,7 Löpande priser. 2 Lagerinvesteringarna är uttryckta som bidrag till BNP-tillväxt (procentenheter) och inte som procentuell volymförändring. Tabell 5 Bidrag till tillväxt Procentenheter. Utfall för , prognos för Hushållens konsumtionsutgifter,7 0,0-0,,8,0 0,9,4,8,8,5 Offentliga konsumtionsutgifter 0,2 0,3 0,6 0,5 0,5 0,2 0, 0, 0, 0, Statliga 0,0 0,0 0,2 0,3 0, 0, 0,0 0,0 0,0 0,0 Kommunala 0,2 0,3 0,4 0,2 0,4 0, 0, 0, 0, 0, Fasta bruttoinvesteringar,7 0,3-3,,4, 0,7 0,9,5,4,2 Lagerinvesteringar 0,7-0,5 -,6 2, 0,6-0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Export 2,9 0,9-7,4 5,6 3,4 0,8 2,5 3,5 3,6 3,5 Import -3,9 -,5 6,7-5,3-2,7-0,2-2,2-3,2-3,3-3,3 BNP 3,3-0,6-5,0 6,2 3,9,6 2,7 3,7 3,5 3,0 Tabell 6 Export och import av varor och tjänster samt prisutveckling Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för , prognos för Export Varuexport 227 3,6 0,7-8,4 5,5 8,5 0, 5, 6,6 7,0 6,7 Tjänsteexport 524,8 4,5-2,8 3,9 3,3 4,8 4,9 7,4 6,4 6,0 Total export 75 5,7,7-3,8,7 6,9,5 5,0 6,9 6,8 6,5 Exportdeflator,9 4,0 0,8-0,5 -, -0,2-0,2 0,5 0,5 0,5 Import Varuimport 34 8,7 2,7-6,6 7,5 6,9-0,5 4,7 7,2 7,3 7,2 Tjänsteimport 400 9,8 5,7-7,8,2 4,7 3,3 5,9 7,4 6,7 6,3 Total import 533 9,0 3,5-4,3 2,7 6,3 0,5 5,0 7,2 7,2 7,0 Importdeflator 0,6 4,4 0,2-0,3-0,4-0, 0,4 0,6 0,7 0,8 Löpande priser. 6

7 Tabell 7 Fasta bruttoinvesteringar Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för , prognos för Näringslivet ,3 5, -8,3 5,7 5,0 8,2 7,9 0,6 8,6 6,9 Varuproducenter 63,8 3,9-9,8 2,6,4 8,9 8,8,2 8,3 6,0 Industri 78 3,5 0,6-26,3,0 7,9 2,3 7,0,6 9,3 6,6 Övriga varuproducenter 86 9,8 7,4-3,4 4,0-4,0 4,9 0,2,0 7,6 5,5 Tjänsteproducenter ,2 6, -7, 8,0 7,6 7,7 7,2 0, 8,7 7,6 Bostäder 32 8,0-3, -9, 7,2 5, -9,,0 4,9 4,8 4,9 Offentliga myndigheter 3,8 4,3,4 6,2,5 3,8-3,8 0,0,9, Staten 5 -,0 5,6 4,0 5,4-5,6 7,0-6,8 0,3 5,3 2,5 Kommuner 60 8,8 3, -, 7,0 8,4, -,0-0,3-0,9-0,2 Totalt 642 8,9,4-5,5 7,7 6,2 3,9 4,6 7,9 6,9 5,8 Löpande priser. 2 Exklusive bostäder. Tabell 8 Hushållens ekonomi Hushållens inkomster Mdkr Procentuell förändring. Utfall för , prognos för Real disponibel inkomst 2 5,5 2,3 2,2,2 3,0,9 2,7 2,5 2,5,8 Prisindex 3,4 3, 2,,4,3,2,2,4,7,9 Nominell disponibel inkomst 722 6,9 5,4 4,3 2,6 4,3 3, 3,9 3,9 4,3 3,7 varav Lönesumma ,9 5,5 0, 3, 5,6 3,7 3,8 4,9 5, 4,4 Övriga faktorinkomster 69,3-5,9-5, -0,5 7,6 3,0 3,6 4,2 4,4 4,0 Kapitalinkomster, netto ,4 0,3 0,7 0,3-0,6-0,7 0,3 0,7 0,8 0,3 Offentliga transfereringar 536 -,2,9 6,9 0,2-0,9 4, 3,5 0,7,7 2,9 varav Pensioner 285 4,0 5,5 7,4 0,8 0,6 5,5 5,7,8 3,6 4,4 Sjukdom 0 -,4-3, -2,3-6,3-2,2 2,2 -,5-0,7 0,3,2 Arbetsmarknad 3-32,5-20,7 53,5 8, -3,7 2,2 0,3-0,8-3,9-5,0 Familjer och barn 60,9 2,0 2, 3,6 2,4 3,7 3,2 3,3 3, 3, Studier 4-0,0 4,9 9,0 2,8-0,5 0,4 3, -2,3-2,9 -,7 Övrigt 47-0,8 8,0 0,8, -,9 2,4 2,9 0,4-0,3,4 Privata transfereringar 8 8,0 4,5,4,0 6,2 3,9 4,3 2,8 3,2 3,4 Skatter och avgifter 556,3 0, -4,8 2,, 3,0 3,9 5,0 5,7 5,2 Hushållens sparande Mdkr Andel av disponibel inkomst 20 Eget sparande 58 0,2 2,4 4,7 2,4 3,3 3,3 3,,9 0,8-0,5 Nettosparande i avtalspensioner (inklusive pps) 22 7,6 7, 7,2 6,6 7, 6, 6,0 6,2 6,3 6,3 Total sparkvot ,2 8,9,2 8,5 9,7 8,9 8,6 7,6 6,7 5,5 Finansiellt sparande 22 3,5 6, 9,4 5,9 7, 6, 6,0 5,0 4,2 3,0 Löpande priser. 2 Hushållens reala disponibla inkomst beräknas genom att den nominella inkomsten deflateras med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 3 Implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 4 Lönesumman motsvarar antalet arbetade timmar multiplicerat med timlön. 5 Vid räntor och utdelningar anges nettobidraget i procentuell volymförändring. 6 Total sparkvot = nettosparande inklusive sparande i avtalspensioner (inklusive premiepensionssparande)/ (disponibel inkomst + nettosparande i avtalspensioner (inklusive premiepensionssparande)). Anm.: Skillnaden mellan begreppen nettosparande och finansiellt sparande är framför allt att kapitalförslitning på hushållens kapitalstock utgör en avdragspost vid beräkning av nettosparandet, medan investeringsutgifter är en avdragspost vid beräkning av det finansiella sparandet. Om nettoinvesteringarna överstiger kapitalförslitningen blir det finansiella sparandet lägre än nettosparandet. 7

8 Tabell 9 Näringslivets produktion, baspris Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för , prognos för Varuproducenter 859 4,9-4,9-4,9 4,8 5,6, 4,0 5,2 5,3 4,7 Industri 58 3,9-5,5-2,0 9,6 6,0 -,0 5, 6,3 6,7 6,4 Byggverksamhet 79 6,0-5,8-7,0 0,0 8,8 4, 2,6 4,4 3,7 2,8 Tjänsteproducenter 564 3,9 2, -2,8 4,8 5, 2,6 2,9 4,5 3,8 3,0 exkl. finans- och fastighetsverksamhet 64 5,3,7-3,8 7,0 6,,9 3, 5,0 4,3 3,5 Näringslivet totalt ,3-0,6-7,2 8,2 5,3 2, 3,2 4,7 4,3 3,6 Löpande priser. Tabell 0 Offentlig produktion, baspris Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för , prognos för Kommunal produktion 438 0,2 0,2 0,6 -,2 0,7 0,0-0,2-0,4 0,7,0 Statlig produktion 6-0,3 0,2 2, 3,5,2,6 0,4 0,8 0,8 0,9 Total offentlig produktion 599 0,0 0,2,0 0,0 0,9 0,4 0,0-0, 0,7,0 Löpande priser. Tabell Bytesbalans Miljarder kronor, löpande priser, om annat ej anges. Utfall för , prognos för Handelsbalans procent av BNP 3,8 3,2 3,2 2,5 2,4 2,5 2,2 2,0,8,5 Tjänstebalans Faktorinkomster Löpande transfereringar Bytesbalans procent av BNP 9,2 8,8 7,0 6,9 7,0 7,2 7,2 7, 7,0 6,8 Kapitaltransfereringar Finansiellt sparande procent av BNP 9,2 8,6 6,9 6,7 6,9 7,0 7,0 6,9 6,9 6,7 Bytesförhållande procentuell utveckling,4-0,4 0,5-0,2-0,8-0, -0,6-0,2-0,2-0,3 Anm.: Utfall för handels- och tjänstebalans enligt Betalningsbalansstatistiken. Tabell 2 Bruttonationalinkomst (BNI) Miljarder kronor, löpande priser. Utfall för , prognos för BNP Primära inkomster netto BNI

9 Tabeller till avsnitt 5.4 Arbetsmarknaden Tabell 3 Arbetsmarknad Nyckeltal inom arbetsmarknadsområdet Faktisk utveckling Nivå, tusental om annat ej anges Procentuell förändring om annat ej anges. Utfall för , prognos för BNP ,3-0,6-5,0 6,2 3,9,6 2,7 3,7 3,5 3,0 Produktivitet ,2 -,7-2,7 3, 2, 2,3 2,0 2,6,4,5 Produktivitet i näringslivet 447 0,0-2,9-3,5 3,7 2,5 2,9 2,2 2,8,4,5 Arbetade timmar ,,2-2,9 3,2 2,3-0,5 0,6,2 2,,6 Medelarbetstid ,6 0, -0,8 2, 0, -0,9 0,2-0, 0,4 0,8 Kalenderkorrigerad utveckling 5 BNP ,4-0,8-4,9 5,9 3,9 2,0 2,7 3,9 3,3 2,7 Produktivitet , -,3-2,8 3,4 2,0,8,9 2,4,8 2,0 Produktivitet i näringslivet 449-0,2-2,6-3,6 4,0 2,5 2,4 2,2 2,6,8 2, Arbetade timmar ,4 0,7-2,6 2,6 2,3 0,3 0,6,5,5 0,8 Medelarbetstid ,9-0,5-0,5,5 0,2-0, 0,2 0,2-0,2 0,0 Sysselsatta 5 74 år ,5,2-2,, 2, 0,4 0,4,3,7 0,8 Sysselsättningsgrad 5 74 år 6 66,7 66,8 64,7 64,7 65,6 65,5 65,4 65,8 66,6 66,8 Sysselsättningsgrad år 6,7 80, 80,3 78,3 78,7 80,0 80,0 79,8 80,4 8,4 8,7 Arbetskraft 5 74 år 5 020,5,2 0,2,,2 0,5 0,3 0,4 0,4 0,5 Arbetskraftsdeltagande 5 74 år 8 7, 7,2 70,6 70,7 7,0 70,9 70,7 70,6 70,5 70,4 Arbetslöshet 5 74 år , 6,2 8,3 8,4 7,5 7,6 7,5 6,7 5,5 5,2 Deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder 0 85,8,7 2,6 3,7 3,5 3,7 4,0 3,6 3,3 3,2 Deltagare i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program vid Arbetsförmedlingen Tusental personer, årsgenomsnitt. Sysselsatta I utbildning Totalt BNP till marknadspris, fasta priser. Nivå avser miljarder kronor. 2 Arbetsproduktivitet mätt som BNP till baspris per arbetad timme. 3 Enligt nationalräkenskaperna. Nivå avser miljoner timmar. 4 Avser arbetade timmar per år enligt nationalräkenskaperna dividerat med årsmedeltal för antal sysselsatta i åldersgruppen 5 74 år enligt AKU. 5 Konjunkturinstitutets kalenderkorrigering. 6 Antal sysselsatta i procent av befolkningen i den aktuella åldersgruppen. 7 Sysselsättningsgrad enligt EU:s 2020-mål. 8 Antal i arbetskraften i procent av befolkningen i den aktuella åldersgruppen. 9 I procent av arbetskraften. 0 Personer i nystartsjobb eller konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program vid Arbetsförmedlingen, i procent av arbetskraften. Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. 9

10 Tabell 4 Sysselsatta i näringslivet Utfall för , prognos för Nivå, tusental Procentuell förändring 20 Varuproducenter 087 3,2 2,3-6,2 0,4 2,0 -,3 -,0,,8 0,6 Industri 620 2,2 0,3-9,7 -,5 0,9-3,4 -,9-0,,4 0,2 Byggverksamhet 32 7,6 7,2 -,0 4,0 5,,8 0,3 3,8 3,4,8 Tjänsteproducenter ,9 2,4-0,9 2,6 3,3 0,9,4 2,4 3,0,8 exkl. finans- och fastighetsverksamhet 945 4,2 2,4-0,8 2,9 3,5,2,4 2,3 3,0,8 Näringslivet totalt ,7 2,3-2,8,8 2,9 0,2 0,6 2,0 2,6,4 Anm.: Tabellen avser sysselsättning enligt nationalräkenskaperna. Tabell 5 Sysselsatta i offentliga myndigheter Utfall för , prognos för Nivå, tusental Procentuell förändring. 20 Kommunala myndigheter 054 0,2 -,9-2,5 -,5 0,5 0,6-0,2-0,3-0,4-0,6 Staten 239 -,7-3,0,3,7,3,5 0,0 0,5-0,9 -, Offentliga myndigheter totalt 293-0, -2, -,8 -,0 0,7 0,8-0, -0,2-0,5-0,7 Anm.: Enligt nationalräkenskaperna (NR). Offentliga myndigheter och kommunala myndigheter är NR-begrepp som skiljer sig från begreppen offentlig sektor respektive kommunal sektor. Skillnaden ligger i att kommunernas så kallade affärsdrivande verksamheter inte omfattas av de förstnämnda begreppen, utan förs till näringslivet i NR:s branschindelade (funktionsindelade) statistik. Tabell 6 Resursutnyttjande och potentiella variabler Resursutnyttjande Skillnaden mellan faktisk och potentiell nivå i procent av potentiell nivå. BNP-gap 3,0 0,2-6,5-2,6-0,9 -,4 -,7-0,4-0, 0,0 Produktivitetsgap i hela ekonomin,7-0,3-3,3-0,9-0, 0, 0,2 0,5 0,2 0, Produktivitetsgap i näringslivet 2, -0,7-4,4 -, -0,2 0, 0,2 0,7 0,3 0, Timgap,4 0,5-3,3 -,8-0,8 -,6 -,9 -,0-0,3-0, Sysselsättningsgap 0,8 0,6-2,6-2,2 -, -,7-2, -,3-0,4-0, Potentiella variabler Nivå, tusental om annat ej anges Procentuell förändring i fasta priser om annat ej anges, kalenderkorrigerade värden. 20 Potentiell BNP ,,9 2,0,7 2, 2,5 2,9 2,6 3,0 2,6 Potentiell produktivitet ,9 0,6 0,2 0,9,3,6,9 2,0 2, 2, Pot. produktivitet i näringslivet ,9 0,2 0, 0,5,6 2,0 2, 2,2 2, 2,2 Pot. antal arbetade timmar ,3,5,3,0,3, 0,9 0,6 0,9 0,5 Pot. sysselsättning, 5 74 år 4 694,,3,2 0,7,0,0 0,8 0,5 0,8 0,5 Jämviktsarbetslöshet, 5 74 år ,7 6,6 6,4 6,5 6,3 5,8 5,5 5,4 5, 5, Potentiella variabler, löpande priser Miljarder kronor. Potentiell BNP, Potentiell BNP till marknadspris. Nivå avser miljarder kronor. 2 Nivå avser kronor per timme. 3 Nivå avser tal. 4 Skillnaden mellan potentiell arbetskraft och potentiell sysselsättning i procent av potentiell arbetskraft. 5 Deflaterad med BNP-deflator, basår 20. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. 0

11 Tabeller till avsnitt 5.5 Löner och 5.6 Inflation och reporänta Tabell 7 Löneutveckling och inflation Procentuell förändring om annat ej anges. Utfall för , prognos för Nominell timlöneutveckling Industri 3,7 4,4 3,0 2,8 2,5 4,0 3, 3,5 3,5 3,6 Byggindustri 2,6 4,5 3,5,9 3,0 3,2 3, 3,5 3,5 3,6 Näringslivets tjänstesektorer 3,4 3,8 3,2 2,4 2,5 3, 3, 3,4 3,5 3,6 Statliga myndigheter 3,8 3,9 3,9 3,,9 3,0 3,0 3,3 3,4 3,6 Kommunala myndigheter 3,0 5,0 3,9 2,7 2,3 3,0 3,0 3,3 3,4 3,6 Totalt, konjunkturlönestatistiken 3,3 4,3 3,4 2,6 2,4 3,2 3, 3,4 3,5 3,6 Totalt, nationalräkenskaperna 3,4 4,2 3,0 0,4 2,9 3,2 3,2 3,4 3,5 3,6 Konsumentprisernas utveckling KPI, dec dec 3,5 0,9 0,6 2,3 2,3 0,3,5 2,0 2,8 2,2 KPI, årsgenomsnitt 2,2 3,4-0,5,2 3,0,0,2,7 2,4 2,6 KPIF 2, dec dec 2,4,6 2,4 2,3 0,5,0,3,6,8 2,0 KPIF 2, årsgenomsnitt,5 2,7,7 2,0,4,0,2,4,7,9 HIKP, dec dec 2,5 2, 2,8 2, 0,4,0,,3,6,7 HIKP, årsgenomsnitt,7 3,3,9,9,4 0,9 0,9,2,5,7 NPI, dec dec 3,8-0,2 0,6 3,,4 0,7,,3,6,7 NPI, årsgenomsnitt 2,7 2,7-0,8,8 2,0,4 0,9,2,5,7 Prisbasbelopp, tusen kronor 40,3 4,0 42,8 42,4 42,8 44,0 44,5 45,2 45,9 47, Kalenderkorrigerad. 2 Mått på underliggande inflation. I KPIF (KPI med fast bostadsränta) hålls den del av förändringen i räntekostnader för egnahem som beror på förändrade räntesatser konstant. Källor: Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

12 Tabeller till avsnitt 8 Utgifter Tabell 8 Utgiftstak och budgeteringsmarginal Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för , prognos för Utgiftstak Takbegränsade utgifter Budgeteringsmarginal Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 3,,4 2,5 3,9 7,5 5,7 2,7 2,5 3,0 3,2 Anm.: Utgiftstaket för 206 är regeringens bedömning av utgiftstak i denna proposition. 2

13 Tabell 9 Utgifter per utgiftsområde Miljoner kronor Utgiftsområde Utfall Anslag 2 Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat Rikets styrelse Samhällsekonomi och finansförvaltning Skatt, tull och exekution Rättsväsendet Internationell samverkan Försvar och samhällets krisberedskap Internationellt bistånd Migration Hälsovård, sjukvård och social omsorg Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Ekonomisk trygghet vid ålderdom Ekonomisk trygghet för familjer och barn Integration och jämställdhet Arbetsmarknad och arbetsliv Studiestöd Utbildning och universitetsforskning Kultur, medier, trossamfund och fritid Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Regional tillväxt Allmän miljö- och naturvård Energi Kommunikationer Areella näringar, landsbygd och livsmedel Näringsliv Allmänna bidrag till kommuner Statsskuldsräntor m.m Avgiften till Europeiska unionen Minskning av anslagsbehållningar Summa utgiftsområden Summa utgiftsområden exkl. statsskuldräntor Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Takbegränsade utgifter Budgeteringsmarginal Utgiftstak för staten Anslagen är fördelade till de utgiftsområden de tillhör i statens budget för Enligt 20/2:FiU och förslag till vårändringsbudget för 202 (prop. 20/2:0). 3 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. 4 Summa utgiftsområden exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. och exklusive minskning av anslagsbehållningar för statsskuldsräntor. 5 Regeringens bedömning av utgiftstak för 206 (se avsnitt 4.5.2). Källa: Egna beräkningar. 3

14 Tabeller till avsnitt 0 Offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskuld Tabell 20 Offentliga sektorns finanser Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för , prognos för Inkomster Procent av BNP 52,5 5,9 5,9 50,6 49,7 49,4 48,8 48,5 48,6 48,6 Skatter och avgifter Procent av BNP 47, 46,2 46,3 45,3 44,3 44,0 43,7 43,6 43,7 43,7 Kapitalinkomster Övriga inkomster Utgifter Procent av BNP 49,0 49,7 52,9 50,6 49,6 49,8 49,5 48, 46,9 46, Transfereringar och subventioner Hushåll Näringslivet Utlandet Konsumtion Investeringar m.m Ränteutgifter Finansiellt sparande Procent av BNP 3,6 2,2 -,0-0, 0, -0,3-0,6 0,3,7 2,5 Staten Pensionssystemet Kommunsektorn Finansiell ställning Konsoliderad bruttoskuld Procent av BNP 40,2 38,8 42,6 39,4 38,4 37,7 36,9 34,7 3,2 27, Nettoställning Procent av BNP 7,5 2,5 9,6 20,9 8,4 7,7 6,5 5,9 6,9 8,6 Inklusive ofördelade utgifter. 4

15 Tabell 2 Statens finanser Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för , prognos för Inkomster Skatter och avgifter Kapitalinkomster Övriga inkomster Utgifter Transfereringar till privat sektor Bidrag till kommunsektorn Ålderspensionsavgifter Konsumtion Investeringar m.m Ränteutgifter Finansiellt sparande Procent av BNP 2,4,3-0,8-0,4-0, -0,5-0,2 0,5,8 2,6 Budgetsaldo Procent av BNP 3,3 4,2-5,7 0,0,9-0,5-0,2 0,9 2,0 3,0 Statsskuld Procent av BNP 35,7 33, 37,0 33,4 30,8 3,3 30,4 28, 24,6 20,4 Inklusive ofördelade utgifter. Tabell 22 Ålderspensionssystemet Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för , prognos för Inkomster Socialförsäkringsavgifter Statliga ålderspensionsavgifter m.m Räntor, utdelningar m.m Utgifter Pensioner Övriga utgifter Finansiellt sparande Procent av BNP,,0 0,2 0,2 0,5 0,2-0,3-0, 0,0-0, 5

16 Tabell 23 Kommunsektorns finanser Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för , prognos för Inkomster Skatter Kommunal fastighetsavgift Statsbidrag Skatter och statsbidrag, procent av BNP 9,2 9,5 20,6 20,3 9,8 9,8 9,8 9,5 9,2 9,0 Kapitalinkomster Övriga inkomster varav kompensation för mervärdesskatt Utgifter Transfereringar till hushåll Övriga transfereringar Konsumtion Investeringar Ränteutgifter Finansiellt sparande Procent av BNP 0, -0, -0,3 0,2-0,3 0,0-0,2-0, -0, 0,0 Resultat före extraordinära poster Anm.: Skatter och statsbidrag som andel av BNP inkluderar inkomster från den kommunala fastighetsavgiften. Investeringsutgifterna inkluderar även nettoutgifter för köp av mark och fastigheter. Tabell 24 Strukturellt sparande Procent av BNP, om annat ej anges. Utfall för , prognos för Finansiellt sparande, miljarder kronor Finansiellt sparande 3,6 2,2 -,0-0, 0, -0,3-0,6 0,3,7 2,5 Justering för konjunkturläge -,6-0, 3,8,5 0,5 0,8 0,9 0,2 0, 0,0 Justering för engångseffekter 0,0-0,2-0, 0,0 0,0-0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering, extraordinära kapitalvinster -0,8 0,0 0,0-0, 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Strukturellt sparande,2,8 2,8,3 0,6 0,2 0,3 0,6,8 2,5 BNP-gap, procent 3,0 0,2-6,5-2,6-0,9 -,4 -,7-0,4-0, 0,0 Engångseffekten 2008 och 2009 beror på nya regler avseende byggmoms som tillfälligt ökar momsinbetalningarna med 8 miljarder kronor 2008 och 2 miljarder kronor