Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015

Transkript

1 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2015

2 Sammanfattning Kraftigt ökade utgifter för migration och integration BNP över sin potentiella nivå 2017 Utgiftstaket klaras men marginalerna är små Högre skatteintäkter Sparandet nedreviderat framöver

3 Försörjningsbalansen Utfall Prognos Procentuell förändring om annat ej anges Hushållens konsumtion 2,2 2,2 2,5 2,1 1,7 1,7 Offentlig konsumtion 1,6 2,4 4,9 1,1 0,3 0,3 Fasta investeringar 7,6 5,1 4,7 3,6 3,0 2,3 Lager 1 0,1-0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 Export 3,5 3,7 4,6 4,4 3,5 3,4 Import 6,3 2,5 5,7 4,7 3,7 3,4 Nettoexport 1-0,9 0,6-0,3 0,0 0,1 0,1 BNP 2,3 3,3 3,3 2,1 1,7 1,5 BNP, kalenderkorrigerad 2,5 3,0 3,1 2,4 1,8 1,6 1 Förändring i procent av BNP föregående år. Källa: SCB och ESV

4 Nyckeltal Utfall Prognos Procentuell förändring om annat ej anges Arbetade timmar, kal. korr. 1,8 1,1 1,9 1,1 0,5 0,1 Sysselsatta 1,4 1,3 2,0 1,2 0,6 0,1 Sysselsättningsgrad, procent 66,2 66,6 67,2 67,0 66,5 65,9 Arbetslöshet, nivå 7,9 7,4 6,7 6,3 6,5 6,8 Timlön, KL 2,8 2,5 3,0 3,3 3,4 3,5 Lönesumma 3,7 4,2 4,8 4,5 4,0 3,6 KPIF 0,5 0,9 1,9 1,7 1,9 2,1 Reporänta, värde vid årets slut 0,0-0,4-0,1 0,5 1,5 2,5 10-årig statsobligationsränta 1,7 0,7 0,9 1,4 2,1 3,0 Källa: SCB och ESV

5 Diverse nyckeltal Differens mot budgetpropositionen Procentenheter Prognos BNP 0,5 0,5-0,5-0,7-0,5 Arbetade timmar, kal. korr. -0,1 0,4-0,4-0,6-0,3 Sysselsättningsgrad 0,0 0,4-0,1-0,7-1,2 Timlön, KL 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 Lönesumma -0,1 0,3-0,3-0,4-0,2 KPIF 0,1 0,3-0,1 0,0 0,1 Reporänta, årsgenomsnitt 0,0 0,1 0,1 0,2 0,2 10-årig statsobligationsränta -0,1-0,5-0,9-1,0-0,7 Källa: SCB och ESV

6 Utgifter på statens budget Utfall Prognos Miljarder kronor Totala utgifter varav Uo 7 Internationellt bistånd Uo 8 Migration Uo 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Uo 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom m.m Uo 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Övriga takbegränsade utgiftsområden Uo 26 Statsskuldsräntor m.m Källa: ESV

7 Utgifter Differens mot budgetpropositionen Miljarder kronor Totala utgifter varav Uo 7 Internationellt bistånd Uo 8 Migration Uo 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Uo 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom m.m Uo 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Övriga takbegränsade utgiftsområden Uo 26 Statsskuldsräntor m.m Förändring av anslagsbehållningar Beräkningsteknisk överföring till hushållen

8 Marginal till utgiftstak Miljarder kronor Utfall Prognos Marginal till utgiftstaket Säkerhetsmarginal i procent av utgiftstak 0,5 1,5 2,0 2,5 3,0 Källa: ESV

9 Migration Utfall Prognos Tusentals personer Antal asylsökande varav ensamkommande barn varav övriga Genomsnittligt inskrivna i mottagningssystemet Källa: ESV

10 Effekter på befolkning, arbetskraft och sysselsatta av ny prognos på asylsökande Prognos Tusental Summa Antal asylsökande Antal asylsökande, år Anhöriginvandring, år Befolkning, år laggad Arbetskraft Sysselsatta Källa: ESV

11 Migration, jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Utfall Prognos Miljarder kronor Uo 8 Migration Uo 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Summa Uo 8 + Uo Avräkning av migrationsutgifter från UO 7 Bistånd Summa Uo8 + Uo 13 inklusive avräkning från Uo Källa: ESV

12 Bistånd Utfall Prognos Uo 7 Internationellt bistånd, Mdkr Total avräkning från biståndsramen 20% 28% 40% 35% 30% 25% Avräkning för flyktingkostnader från migrationsutgifterna 68% 72% 36% 30% 38% 48% Källa: ESV

13 Skatteintäkter Utfall Prognos Nivå, miljarder kronor samt procentuell förändring Arbete 972 3,2 5,3 8,1 5,0 4,0 3,6 Kapital ,2 3,7-0,8 4,6 5,7 7,2 Konsumtion 461 3,1 5,5 5,4 3,9 3,1 3,3 Övriga skatter 11-16,8-37,9 49,0 3,6 7,0 4,3 Totalt ,6 5,3 6,6 4,7 4,1 4,0 Skattekvot, % av BNP 42,9 42,8 42,7 43,2 43,4 43,5 43,6 Differens mot budgetpropositionen Miljarder kronor Arbete Kapital Konsumtion Övriga skatter Totalt Källa: SKV och ESV

14 Finansiellt sparande i offentlig sektor Utfall Prognos Miljarder kronor Offentlig sektor Procent av BNP -1,7-1,0-1,1-1,3-1,1-0,7 Staten Kommunsektorn Ålderspensionssystemet Differens mot budgetpropostionen Offentlig sektor Procent av BNP -0,1-0,2-0,8-1,1-1,0 Staten Kommunsektorn Ålderspensionssystemet Källa: ESV

15 Statsskuld och Maastrichtskuld Miljarder kronor Procent av BNP Statsskuld, mdkr Maastrichtskuld, procent av BNP Skuldkvot, procent av BNP

16 Sammanfattning Kraftigt ökade utgifter för migration och integration BNP över sin potentiella nivå 2017 Utgiftstaket klaras men marginalerna är små Högre skatteintäkter Sparandet nedreviderat framöver

17 Fördjupningsavsnitt November 2015

18 Fördjupningsavsnitt Resolution nya regler för hantering av banker i kris Statens nettokostnad för ROT-avdrag Hushållens ränteavdrag

19 Resolution

20 Resolution nya regler för hantering av banker i kris Behållning Avgiftsinkomster Miljarder kronor Resolutionsreserven 3,0 6,5 6,8 7,0 Stabilitetsfonden (Not) 53 3,3 3,5 Insättningsgarantifonden 34 1,4 1,4 1,5 1,5 1,5 Summa 87 4,7 7,9 8,0 8,3 8,5 Not: Inbetalade stabilitetsavgifter förs över till resolutionsreserven (ca 13 mdkr av behållningen). Källa: ESV

21 Statens nettokostnad för ROT-avdrag

22 Produktionsvärde av ROT-tjänster 40 % av ökningen mellan 2008 och 2009 beror på att svart arbete övergått till vitt

23 Självfinansieringsgrad vid 50 % respektive 30 % avdrag Andel som gått från svart till vitt arbete samt ev. ökad sysselsättning 20% 20% 40% 40% 60% 60% Procent +syss +syss +syss Vid ROT 50% exklusive kapitalvinstskatt inklusive kapitalvinstskatt Vid ROT 30% exklusive kapitalvinstskatt inklusive kapitalvinstskatt

24 ROT-avdraget ROT-avdraget har ökat med 80 procent bland annat för att svart arbete övergått till vitt Självfinansieringsgraden ligger mellan 7% och 45% Självfinansieringsgraden ökar om subventionsgraden sänks till 30 %

25 Hushållens ränteavdrag

26 Utveckling av bostadspriser, bolån och fastighetsskatt Index 500 Index Medelpris bostadsrätter Skatt bostadsrätter Hushållens lån Medelpris småhus Skatt småhus 0

27 Vad förklarar prisuppgången För litet utbud Sjunkande bolåneräntor Sänkt löpande beskattning på bostäder Högre disponibelinkomster

28 Räntan och fastighetsskatten 1991 Bolåneränta cirka 13 procent Fastighetsskatt 1,2 procent 2000 Bolåneränta cirka 7 procent Fastighetsskatt 1,5 procent 2015 Bolåneränta cirka 2 procent Fastighetsskatt 0,75 procent med tak

29 Fastighetsskatten - en degressiv skatt Procent 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 Procent 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 Miljoner kronor 2006S 2008S 2008BRF 2006BRF

30 .. och så här ser det ut för bostadsrätter

31 Begränsat / slopat ränteavdrag Asymmetrisk beskattning Avkastningskravet på investeringar ökar Degressiviteten i beskattningen kvarstår Gynnar den äldre generationen Begränsning av räntor eller underskottet av kapital

32 Schablonintäkt kopplad till marknadsvärdet Höjer den löpande beskattningen för alla inte bara för de med lån Ökar neutraliteten mellan hyrda och ägda bostäder Är neutral mellan generationer

33 Varför fastighetsskatt på ägda bostäder? För att få neutralitet mellan olika typer av boende Före Konventionell beskattning Schablonintäkt Fastighetsskatt Takad fastighetsavgift

34 Den låga löpande beskattningen skapar inlåsningseffekter

35 Den låga löpande beskattningen skapar inlåsningseffekter Den låga löpande beskattningen framför allt i förhållande till skatten på kapitalvinsten bidrar till inlåsningseffekter på bostadsmarknaden Med en vinst på 0,5 mnkr tar det 88 år innan den löpande beskattningen är lika stor som skatten på kapitalvinsten Innan omläggningen 2008 tog det 7-8 år

36 Skatt på boende vs skatt på investeringssparkonto Tillgångar på investeringssparkonto beskattas nästa år med en schablonintäkt på 1,25 % För en bostadsrätt med ett marknadsvärde på 2 mnkr är skatteuttaget 0,06 % För bostadsrätt med ett marknadsvärde på 10 mnkr är skatteuttaget 0,02 % Motsvarande skatteuttag för småhus är 0,36 % respektive 0,07 %