Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Transkript

1 Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

2

3 Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5. Internationell och finansiell ekonomi... 5 Tabeller till avsnitt 5.2 Svensk efterfrågan och 5.3 Produktion och produktivitet i näringslivet... 6 Tabeller till avsnitt 5.4 Arbetsmarknad... 9 Tabeller till avsnitt 5.5 Löner och 5.6 Inflation och svenska räntor... Tabeller till avsnitt 8 Utgifter... 2 Tabeller till avsnitt 9 Den offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskulden

4 Tabellförteckning Tabell BNP-tillväxt...5 Tabell 2 Ränte- och valutakursprognos, slutkurs...5 Tabell 3 Ränte- och valutakursprognos, årsgenomsnitt...5 Tabell 4 Försörjningsbalans...6 Tabell 5 Bidrag till tillväxt...6 Tabell 6 Export och import av varor och tjänster samt prisutveckling...6 Tabell 7 Fasta bruttoinvesteringar...7 Tabell 8 Hushållens ekonomi...7 Tabell 9 Näringslivets produktion...8 Tabell 0 Offentlig produktion...8 Tabell Bytesbalans...8 Tabell 2 Bruttonationalinkomst (BNI)...8 Tabell 3 Arbetsmarknad...9 Tabell 4 Sysselsatta i näringslivet...9 Tabell 5 Sysselsatta i offentliga myndigheter...0 Tabell 6 Resursutnyttjande och potentiella variabler...0 Tabell 7 Löneutveckling och inflation... Tabell 8 Utgiftstak och budgeteringsmarginal...2 Tabell 9 Utgifter per utgiftsområde Tabell 20 Offentliga sektorns finanser...3 Tabell 2 Statens finanser...4 Tabell 22 Ålderspensionssystemet...4 Tabell 23 Kommunsektorns finanser...5 Tabell 24 Strukturellt sparande...5 4

5 Tabeller till avsnitt 5. Internationell och finansiell ekonomi Tabell BNP-tillväxt Procentuell förändring. Utfall för , prognos för BNP, USA 2,7,9-0,3-3,5 3,0,6,8 2,6 2,7 2,8 BNP, Euroområdet 3,2 2,8 0,4-4,2,8,7,0,4,9 2, Källor: Eurostat, Bureau of Economic Analysis (BEA) och egna beräkningar. Tabell 2 Ränte- och valutakursprognos, slutkurs Värde vid respektive års slut. Utfall för , prognos för Reporänta 3,00 4,00 2,00 0,25,25 2,00,50 2,00 3,00 3,50 6-månadersränta 3,06 4,2,58 0,9,47 2,00,70 3,0 3,40 3,65 5-årsränta 3,69 4,9 2,33 2,62 2,7 2,20 2,40 4,00 4,50 4,50 0-årsränta 3,64 4,32 2,67 3,29 3,20 2,40 3,00 4,20 4,70 4,70 0-årsdiff. SEK-DEM -0,5 0,07-0,4 0,06 0,25-0,0 0,00 0,0 0,0 0,0 6 mån. T-bill (EUR) 3,6 3,97,97 0,46 0,57,50,80 2,60 3,65 3,50 TCW-index EUR/SEK 9,03 9,43 0,83 0,40 9,05 9,20 9,05 8,80 8,80 8,80 USD/SEK 6,84 6,48 8,00 7,4 6,84 6,34 6,46 6,52 6,77 6,77 EUR/USD,32,46,35,46,32,45,40,35,30,30 Källor: Riksbanken, Reuters och egna beräkningar. Tabell 3 Ränte- och valutakursprognos, årsgenomsnitt Årsgenomsnitt. Utfall för , prognos för månadersränta 2,45 3,59 3,8 0,38 0,59,90,84 2,46 3,26 3,54 5-årsränta 3,52 4,5 3,79 2,5 2,30 2,67 2,3 3,27 4,27 4,50 0-årsränta 3,70 4,8 3,90 3,25 2,89 2,92 2,77 3,65 4,47 4,70 0-årsdiff. SEK-DEM -0,08-0,06-0,0-0,0 0, -0,0-0,05 0,05 0,0 0,0 6 mån. T-bill (EUR) 3,06 3,97 3,70 0,72 0,46,,66 2,23 3,7 3,57 TCW-index EUR/SEK 9,25 9,25 9,62 0,6 9,54 9,05 9,2 8,9 8,80 8,80 USD/SEK 7,37 6,75 6,59 7,64 7,20 6,37 6,4 6,49 6,65 6,77 EUR/USD,26,37,46,39,33,42,42,37,32,30 Källor: Riksbanken, Reuters och egna beräkningar. 5

6 Tabeller till avsnitt 5.2 Svensk efterfrågan och 5.3 Produktion och produktivitet i näringslivet Tabell 4 Försörjningsbalans Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för , prognos för Hushållens konsumtionsutgifter 60 2,7 3,7 0,0-0,4 3,4,8,6 3,5 4,2 3,8 Offentliga konsumtionsutgifter 898,7 0,7,0,7 2,5 0,8 0, 0,4 0,6 0,6 Statliga 239,3-0,5 0,0,2 4,5 0,4-0,6-0,7-0,6 0, Kommunala 659,9,,4,9,8 0,9 0,4 0,8,0 0,8 Fasta bruttoinvesteringar 59 9,2 8,9,4-6,3 7, 8,0 5,5 6,7 7,4 5,5 Lagerinvesteringar 2 2 0,2 0,7-0,5 -,5 2, 0,6-0,9 0,2-0, 0,0 Export 652 9,0 5,7,7-3,4,0 8,2 4,3 5,9 6,9 7,5 Import 457 9,0 9,0 3,5-3,7 2,8 7, 4, 6,4 7,0 7,3 BNP ,3 3,3-0,6-5,3 5,7 4,,3 3,5 3,9 3,7 BNP, kalenderkorrigerad 4,6 3,4-0,9-5,2 5,4 4,2,6 3,5 4,0 3,5 Löpande priser. 2 Lagerinvesteringarna är uttryckta som bidrag till BNP-tillväxt (procentenheter) och inte som procentuell volymförändring. Tabell 5 Bidrag till tillväxt Procentenheter. Utfall för , prognos för Hushållens konsumtionsutgifter,3,7 0,0-0,2,7 0,9 0,8,6 2,0,8 Offentliga konsumtionsutgifter 0,4 0,2 0,3 0,4 0,7 0,2 0,0 0, 0, 0, Statliga 0, 0,0 0,0 0, 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kommunala 0,4 0,2 0,3 0,4 0,4 0,2 0, 0,2 0,2 0, Fasta bruttoinvesteringar,6,7 0,3-3,3,3,4,0,3,5, Lagerinvesteringar 0,2 0,7-0,5 -,5 2, 0,6-0,9 0,2-0, 0,0 Export 4,3 2,9 0,9-7,2 5,3 4, 2,2 3,2 3,8 4,2 Import -3,7-3,9 -,5 6,4-5,4-3, -,9-3,0-3,3-3,6 BNP 4,3 3,3-0,6-5,3 5,7 4,,3 3,5 3,9 3,7 Tabell 6 Export och import av varor och tjänster samt prisutveckling Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för , prognos för Export Varuexport 5 7,8 3,5 0,6-7,5 4,5 9,9 3,5 5,5 6,6 7,4 Tjänsteexport 50 2,2 2, 4,7-3,4 3,8 4,3 6, 7,0 7,4 7,5 Total export 652 9,0 5,7,7-3,4,0 8,2 4,3 5,9 6,9 7,5 Exportpris 3,0,9 4,0 0,7-0,5 -,6-0,4 0,4 0,9 0,9 Import Varuimport 07 9,6 8,7 2,7-6,2 7,3 7,4 3,3 6,2 6,9 7,5 Tjänsteimport 386 7,4 9,9 5,8-6,6,9 6,2 6,3 6,8 7,2 7,0 Total import 457 9,0 9,0 3,5-3,7 2,8 7, 4, 6,4 7,0 7,3 Importpris 3,3 0,6 4,4 0,0-0,2-0,2 0,5,3,3,3 Löpande priser. 6

7 Tabell 7 Fasta bruttoinvesteringar Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för , prognos för Näringslivet ,3 0,3 5, -9, 4,7 7,4 8,5 8,6 9, 5,7 Varuproducenter 56 5,,6 3,0-8,7-0,6 0,5 8,7 9,3 9,8 5,7 Industri 7-2,8 3,6-0,2-22,2-7,5,3 7,2 9,0 9,5 6, Övriga varuproducenter 84 6,3 9,4 6,8-4,9 6,3 9,8 0,0 9,5 0, 5,4 Tjänsteproducenter ,8 9,3 6,8-9,5 8,8 5, 8,4 8, 8,5 5,7 Bostäder 08 5,5 8,0-3, -23,3 20,0 4,9 5,8 5,4 6,5 5,7 Offentliga myndigheter 07 6, 3,8 4,3 4,2 4,4 3, -5,7 0,5,0 4,5 Staten 53,7 -,0 5,6 8,6 4,6 6,6-2,8-5,4 -,3 8,2 Kommuner 53 0,9 8,8 3, -0, 4,3-0,3,9 5,8 2,8,6 Totalt 59 9,2 8,9,4-6,3 7, 8,0 5,5 6,7 7,4 5,5 Löpande priser. 2 Exklusive bostäder. Tabell 8 Hushållens ekonomi Hushållens inkomster Mdkr Procentuell förändring. Utfall för , prognos för Real disponibel inkomst 2 3,8 5,4 3,2,6,4 3,6 2,4 2,3 2,4 2, Prisindex 3,2,4 3,,9,3,3 0,8,5,7,9 Nominell disponibel inkomst 684 5, 6,8 6,4 3,5 2,7 5,0 3, 3,8 4, 4,0 varav Lönesumma ,4 6,9 5,5 0, 3,0 4,9 3, 4, 5,4 5,3 Övriga faktorinkomster 200 6,7 0, 3,6-5,3,9 3,6 3,4 4, 5,0 4,8 Räntor och utdelningar, netto ,9 0,4 0,2-0, 0,4,0 0, 0,4 0,4 0,2 Offentliga transfereringar 538 2,0 -,2,9 6,9-0,4-0,4 3,7,6,3, varav Pensioner 283 2,8 4,0 5,5 7,4 0,7-0,2 5,9 3,4 3, 2,6 Sjukdom 03 0,0 -,4-3, -2,3-6,3 -,2 -,6-2,0 -,0 0,2 Arbetsmarknad 35-9,0-32,5-20,7 53,5 8, -9,6 4, -2,9-0,5-3,3 Familjer och barn 58 8,7,9 2,0 2, 3,6 3,6 4,6 2, 2, 2,3 Studier 4 5,3-0,0 4,9 9,0 2,8-0,8 0,9-2,5 -, -0,2 Övrigt 45 6, -0,8 8,0 0,8-5,5 2,2,,6,7 0, Privata transfereringar 70 4,5 6,4 9,0 6,3 0,6 2,7 4,8 3,9 3,4 3,4 Skatter och avgifter 536 5,, -0,3-5,0,8,0 3,6 3,2 5,6 5,0 Hushållens sparande Mdkr Andel av disponibel inkomst 200 Eget sparande 84 0,4 2,0 5,0 6,9 5,0 6,6 7,3 6,2 4,5 2,9 Nettosparande i avtalspensioner (inklusive pps) 09 6,7 7,5 7,0 6,8 6,5 6,3 6, 6,2 6,3 6,4 Total sparkvot ,6 8,8,2 2,9 0,8 2, 2,6,6 0,2 8,8 Finansiellt sparande 48 3,2 5,3 8,6,6 8,8 0,3 0,9 0,0 8,5 7,2 Löpande priser. 2 Hushållens reala disponibla inkomst beräknas genom att den nominella inkomsten deflateras med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 3 Implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 4 Lönesumman motsvarar antalet arbetade timmar multiplicerat med timlön. 5 Vid räntor och utdelningar anges nettobidraget i procentuell volymförändring. 6 Total sparkvot = nettosparande inklusive sparande i avtalspensioner (inklusive premiepensionssparande)/ (disponibel inkomst + nettosparande i avtalspensioner (inkl. PPS)). Anm.: Skillnaden mellan begreppen nettosparande och finansiellt sparande är framför allt att kapitalförslitning på hushållens kapitalstock utgör en avdragspost vid beräkning av nettosparandet, medan investeringsutgifter är en avdragspost vid beräkning av det finansiella sparandet. Om nettoinvesteringarna överstiger kapitalförslitningen blir det finansiella sparandet lägre än nettosparandet. 7

8 Tabell 9 Näringslivets produktion Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för , prognos för Varuproducenter 82 4,5 4,6-4,9-2,9 3,0 7,3,5 5, 5,4 4,6 Industri 504 6,5 3,7-5,5-8,0 6,5 0,5,8 6,6 7,0 5,8 Byggverksamhet 58 5,4 6,0-5,8-5,5 8,9 5,2,6 3, 3,2 3,2 Tjänsteproducenter 437 6,4 4, 2, -4,4 4,9 4,3,0 3,9 4,5 4,3 exkl. finans- och fastighetsverksamhet 066 6,8 5,5,7-5,3 6,9 5,0, 4,4 5,2 5,0 Näringslivet totalt ,7 4,3-0,6-7,5 7,6 5,4,2 4,3 4,8 4,4 Löpande priser. Tabell 0 Offentlig produktion Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för , prognos för Kommunal produktion 426-0,7 0,2 0,2,0 -,5,2 0,0 0,4 0,4 0,8 Statlig produktion 55 0,2-0,3 0,2 0,2 3,4 0,5 0,5 0,4 0,3 0,8 Total offentlig produktion 58-0,5 0,0 0,2 0,8-0,3,0 0, 0,4 0,4 0,8 Löpande priser. Tabell Bytesbalans Miljarder kronor, löpande priser, om annat ej anges. Utfall för , prognos för Handelsbalans procent av BNP 5,4 3,8 3,2 3,3 2,4 2,5,9, 0,8 0,5 Tjänstebalans Faktorinkomster Löpande transfereringar Bytesbalans procent av BNP 8,4 9,2 8,8 7,0 6,3 6,2 6,2 5,8 5,3 5, Kapitaltransfereringar Finansiellt sparande procent av BNP 7,8 9,2 8,6 6,9 6,2 6, 6,0 5,6 5, 5,0 Bytesförhållande procentuell utveckling -0,3,4-0,4 0,6-0,3 -,3-0,9-0,8-0,4-0,5 Tabell 2 Bruttonationalinkomst (BNI) Miljarder kronor, löpande priser. Utfall för , prognos för BNP Primära inkomster netto BNI

9 Tabeller till avsnitt 5.4 Arbetsmarknad Tabell 3 Arbetsmarknad Nyckeltal inom arbetsmarknadsområdet Nivå, tusental om annat ej anges Procentuell förändring om annat ej anges. Utfall för , prognos för BNP ,3 3,3-0,6-5,3 5,7 4,,3 3,5 3,9 3,7 Produktivitet ,0 0,2 -,7-2,8 3,3 2,9,6 2,6 2,2,2 Produktivitet i näringslivet 430 4,3 0,0-2,9-4,0 3,8 3,3,6 2,9 2,3,2 Arbetade timmar ,3 3,,2-2,9 2,5,5-0,7 0,9,7 2,5 Medelarbetstid ,5 0,6 0, -0,9,5-0,6-0,7 0,5 0, 0,7 Kalenderkorrigerat 5 BNP 4,6 3,4-0,9-5,2 5,4 4,2,6 3,5 4,0 3,5 Produktivitet ,7 0, -,4-3,0 3,6 2,9,2 2,6 2,0,6 Produktivitet i näringslivet 43 4,0-0,2-2,7-4,2 4, 3,3, 2,9 2,,6 Arbetade timmar ,9 3,4 0,7-2,6,9,5 0,2 0,9 2,0,9 Medelarbetstid ,0 0,9-0,5-0,6 0,9-0,6 0, 0,6 0,4 0, Sysselsatta 4 546,8 2,5,2-2,, 2,2 0,0 0,4,6,8 Sysselsättningsgrad 6 65,8 66,7 66,8 64,7 64,7 65,7 65,3 65,3 66, 67, Arbetskraften 4 962,2,5,2 0,2,,2 0,3 0,3 0,4 0,5 Arbetskraftsdeltagande 7 70,8 7, 7,2 70,6 70,7 7,0 70,9 70,8 70,8 7,0 Arbetslöshet , 6, 6,2 8,3 8,4 7,5 7,8 7,7 6,6 5,5 Deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder ,9 2,0 2, 3,0 4,4 4,5 4,6 4,5 4,0 3,4 Deltagare i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program vid Arbetsförmedlingen Tusental personer, årsgenomsnitt. Sysselsatta I utbildning Totalt BNP till marknadspris, fasta priser. Nivå avser miljarder kronor. 2 Arbetsproduktivitet mäts som BNP till baspris per arbetad timme. 3 Enligt nationalräkenskaperna, tal. 4 Avser arbetade timmar per år enligt nationalräkenskaperna dividerat med årsmedeltal för antal sysselsatta i åldersgruppen 5 74 år enligt AKU. 5 Konjunkturinstitutets kalenderkorrigering. 6 Antal sysselsatta i procent av befolkningen i den aktuella åldersgruppen. 7 Antal i arbetskraften i procent av befolkningen i den aktuella åldersgruppen. 8 I procent av arbetskraften. 9 Personer i nystartsjobb eller konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program vid Arbetsförmedlingen, i procent av arbetskraften. Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. Tabell 4 Sysselsatta i näringslivet Utfall för , prognos för Nivå, tusental Procentuell förändring 200 Varuproducenter 096 0,8 3,0 2, -6,6, 2,5-0,6-0,5 0,8,0 Industri 656-0,7 2, 0,2-9,8 -,0 2, -,2 -,3 0,8 0,9 Byggverksamhet 307 6,4 7,6 7,3 -,2 5,2 4,8 0,8,4,7,9 Tjänsteproducenter ,6 4,0 2,4 0,6 2,6 3,2 0,6,2 2,9 3,3 exkl. finans- och fastighetsverksamhet 870 2,4 4,3 2,4 0,7 2,9 3,3 0,6,3 3, 3,4 Näringslivet totalt 3 35,9 3,7 2,3-2, 2,0 3,0 0,2 0,6 2,2 2,5 Anm.: Tabellen avser sysselsättning enligt nationalräkenskaperna. 9

10 Tabell 5 Sysselsatta i offentliga myndigheter Utfall för , prognos för Nivå, tusental Procentuell förändring. 200 Kommunala myndigheter 048,3 0,2 -,9-2,5 -,6 0,5 0,0 0, 0,7 0, Staten 230 0,4 -,7-3,0 -,0,5 0,4 -, -,0-0,9-0,7 Offentliga myndigheter totalt 278, -0, -2, -2,2 -,0 0,5-0,2-0, 0,4-0, Anm.: Enligt nationalräkenskaperna (NR). Offentliga myndigheter och kommunala myndigheter är NR-begrepp som skiljer sig från begreppen offentlig sektor respektive kommunal sektor. Skillnaden ligger i att kommunernas så kallade affärsdrivande verksamheter inte omfattas av de förstnämnda begreppen, utan förs till näringslivet i NR:s branschindelade (funktionsindelade) statistik. Detta beror på att affärsverken anses vara marknadsmässiga institutionella enheter. Samma affärsdrivande verksamheter förs dock till offentlig (kommunal) sektor i NR:s sektorindelade statistik, då dess andel av bl.a. finansiellt sparande inte kan särskiljas från resten av kommunerna. Till följd av omfattande bolagiseringar av affärsdrivande verksamheter under senare år, så har skillnaden mellan begreppen i praktiken minskat och är nuförtiden liten. Tabell 6 Resursutnyttjande och potentiella variabler Resursutnyttjande Skillnaden mellan faktisk och potentiell nivå i procent av potentiell nivå. BNP-gap,7 3,2 0,2-6,8-3,9-2,2-3,6-2,9 -,6-0,9 Produktivitetsgap 2,4,7-0,4-3,6 -,3 0,2-0,2 0,4 0,4-0, Produktivitetsgap i näringslivet 3,2 2,2-0,5-4,6 -,7 0,3-0,2 0,5 0,5-0, Timgap -0,7,4 0,6-3,3-2,6-2,4-3,4-3,3-2,0-0,8 Sysselsättningsgap -0,7 0,8 0,6-2,6-2,5 -,5-2,4-2,7 -,7-0,6 Potentiella variabler Nivå, tusental om annat ej anges Procentuell förändring om annat ej anges, kalenderkorrigerade värden. 200 Potentiell BNP 3 432,9 2,0 2,,9 2,2 2,4 3,0 2,8 2,6 2,7 Potentiell produktivitet 2 398,2 0,8 0,7 0,2,2,3,6,9 2,0 2,0 Pot. produktivitet i näringslivet ,0 0,8 0,0-0,,,3,7 2, 2,2 2,2 Pot. antal arbetade timmar ,8,2,5,3,,4, 0,9 0,7 0,7 Pot. sysselsättning ,9,,3,2 0,9,,0 0,7 0,6 0,6 Jämviktsarbetslöshet ,6 6,7 6,6 6,4 6,5 6,2 5,8 5,5 5,3 5,0 Potentiell BNP till marknadspris. Nivå avser miljarder kronor. 2 Nivå avser kronor per timme. 3 Skillnaden mellan potentiell arbetskraft och potentiell sysselsättning i procent av potentiell arbetskraft. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. 0

11 Tabeller till avsnitt 5.5 Löner och 5.6 Inflation och svenska räntor Tabell 7 Löneutveckling och inflation Procentuell förändring om annat ej anges. Utfall för , prognos för Nominell löneutveckling Industri 3,2 3,7 4,4 3,0 2,8 2,7 3,0 3,2 3,6 3,7 Byggindustri 3,4 2,6 4,5 3,5,9 2,8 3, 3,3 3,6 3,7 Näringslivets tjänstesektorer 3, 3,4 3,8 3,2 2,4 2,8 3,0 3,2 3,6 3,7 Statliga myndigheter 3,4 3,8 3,9 3,9 2,9 2,2 2,6 2,7 3,0 3, Kommunala myndigheter 2,8 3,0 5,0 3,9 2,7 2,6 2,7 2,9 3, 3, Totalt, konjunkturlönestatistiken 3, 3,3 4,3 3,4 2,5 2,7 2,9 3, 3,3 3,3 Totalt, nationalräkenskaperna 3,3 3,4 4,2 3,0 0,9 3, 2,9 3, 3,3 3,3 Konsumentprisernas utveckling KPI, dec dec,6 3,5 0,9 0,6 2,3 2,2, 2,5 2,4 2,4 KPI, årsgenomsnitt,4 2,2 3,4-0,5,2 3,0,2,8 2,6 2,5 KPIF, dec dec,2 2,4,6 2,4 2,3 0,7,2,6,7,9 KPIF, årsgenomsnitt,4,5 2,7,7 2,0,4 0,9,4,7,8 HIKP, dec dec,4 2,5 2, 2,8 2, 0,6 0,9,3,4,6 HIKP, årsgenomsnitt,5,7 3,3,9,9,4 0,5,2,4,5 NPI, dec dec,9 3,8-0,2 0,6 3,, 0,8,3,4,6 NPI, årsgenomsnitt, 2,7 2,7-0,8,8 2,0 0,9,2,4,5 Prisbasbelopp, tusen kronor 39,7 40,3 4,0 42,8 42,4 42,8 44,0 44,5 45,3 46,5 Mått på underliggande inflation. I KPIF (KPI med fast ränta) hålls den del av förändringen i räntekostnader för egnahem som beror på förändrade räntesatser konstant. Källor: Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

12 Tabeller till avsnitt 8 Utgifter Tabell 8 Utgiftstak och budgeteringsmarginal Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för , prognos för Utgiftstak Takbegränsade utgifter Budgeteringsmarginal Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter,3 3,,4 2,5 3,9 6,6 5,2 4,8 4,7 5,4 Anm.: Nivån på utgiftstaket för 205 är regeringens förslag till utgiftstak i denna proposition. Tabell 9 Utgifter per utgiftsområde Miljarder kronor Utgiftsområde Utfall Anslag 2 Prognos Förslag 6 Beräknat Beräknat Beräknat Rikets styrelse Samhällsekonomi och finansförvaltning Skatt, tull och exekution Rättsväsendet Internationell samverkan Försvar och samhällets krisberedskap Internationellt bistånd Migration Hälsovård, sjukvård och social omsorg Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Ekonomisk trygghet vid ålderdom Ekonomisk trygghet för familjer och barn Integration och jämställdhet Arbetsmarknad och arbetsliv Studiestöd Utbildning och universitetsforskning Kultur, medier, trossamfund och fritid Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik Regional tillväxt Allmän miljö- och naturvård Energi Kommunikationer Areella näringar, landsbygd och livsmedel Näringsliv Allmänna bidrag till kommuner Statsskuldsräntor m.m Avgiften till Europeiska unionen Minskning av anslagsbehållningar Summa utgiftsområden Summa utgiftsområden exkl. statsskuldräntor Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Takbegränsade utgifter Budgeteringsmarginal Utgiftstak för staten Anslagen är fördelade till de utgiftsområden de tillhör i statens budget för Inklusive riksdagens beslut i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 20 (prop. 200/:99, bet. 200/:FiU2, rskr. 200/:32) och förslagen i propositionen Höständringsbudget för 200 (prop. 200/:2). 3 Enligt bet. 200/:FiU0 och vårändringsbudget för Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. 5 Summa utgiftsområden exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. och exklusive minskning av anslagsbehållningar för statsskuldsräntor. 6 Regeringens förslag till utgiftsramar i denna proposition. Källa: Egna beräkningar. 2

13 Tabeller till avsnitt 9 Den offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskulden Tabell 20 Offentliga sektorns finanser Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för , prognos för Inkomster Procent av BNP 53,0 52,5 5,9 52, 50,8 49,8 50, 49,8 49,7 49,7 Skatter och avgifter Procent av BNP 48,0 47, 46,2 46,6 45,5 44,6 44,9 44,7 44,7 44,6 Kapitalinkomster Övriga inkomster Utgifter Procent av BNP 50,8 49,0 49,6 53, 5,0 49,7 50,2 49,0 47,6 46,4 Transfereringar och subventioner Hushåll Näringslivet Utlandet Konsumtion Investeringar m.m Ränteutgifter Finansiellt sparande Procent av BNP 2,2 3,6 2,2-0,9-0,2 0, 0,0 0,7 2, 3,3 Staten Pensionssystemet Kommunsektorn Finansiell ställning Konsoliderad bruttoskuld Procent av BNP 45,3 40,2 38,8 42,8 39,7 36,9 36,2 34,0 30,2 26,0 Nettoskuld Procent av BNP -4,0-7,5-2,6-9,8-22,5-22,0-2,6-2,3-22,3-24,5 Inklusive ofördelade utgifter. 3

14 Tabell 2 Statens finanser Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för , prognos för Inkomster Skatter och avgifter Kapitalinkomster Övriga inkomster Utgifter Transfereringar till privat sektor Bidrag till kommunsektorn Ålderspensionsavgifter Konsumtion Investeringar m.m Ränteutgifter Finansiellt sparande Procent av BNP, 2,4,4-0,8-0,6-0, 0,0 0,9 2, 3,3 Budgetsaldo Procent av BNP 0,6 3,3 4,2-5,7 0,0,2 0,5, 2,5 3, Statsskuld Procent av BNP 4,4 35,7 33, 37,2 33,7 30,8 29,8 27,5 23,7 9,4 Inklusive ofördelade utgifter. Tabell 22 Ålderspensionssystemet Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för , prognos för Inkomster Socialförsäkringsavgifter Statliga ålderspensionsavgifter m.m Räntor, utdelningar m.m Utgifter Pensioner Övriga utgifter Finansiellt sparande Procent av BNP,0,,0 0,2 0,2 0,5 0,2 0,0 0, 0,2 4

15 Tabell 23 Kommunsektorns finanser Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för , prognos för Inkomster Skatter Kommunal fastighetsavgift Statsbidrag Skatter och statsbidrag, procent av BNP 9,3 9,2 9,5 20,7 20,5 9,9 20,0 9,7 9,4 9, Kapitalinkomster Övriga inkomster varav kompensation för mervärdesskatt Utgifter Transfereringar till hushåll Övriga transfereringar Konsumtion Investeringar Ränteutgifter Finansiellt sparande Procent av BNP 0, 0, -0, -0,3 0,2-0,2-0,2-0, -0, -0,2 Resultat före extraordinära poster Anm.: Skatter och statsbidrag som andel av BNP inkluderar inkomster från den kommunala fastighetsavgiften. Investeringsutgifterna inkluderar även nettoutgifter för köp av mark och fastigheter. Tabell 24 Strukturellt sparande Procent av BNP, om annat ej anges. Utfall för , prognos för Finansiellt sparande, miljarder kronor Finansiellt sparande 2,2 3,6 2,2-0,9-0,2 0, 0,0 0,7 2, 3,3 Justering för konjunkturläge -0,9 -,7-0, 4,0 2,2,2 2,0,6 0,9 0,5 Justering för engångseffekter 0,0 0,0-0,2-0, 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering, extraordinära kapitalvinster -0,5-0,8 0,0 0, -0,2 0, 0,0 0,0 0,0 0,0 Strukturellt sparande 0,8,,9 3,0,9,5 2,0 2,4 3,0 3,7 BNP-gap, procent,7 3,2 0,2-6,8-3,9-2,2-3,6-2,9 -,6-0,9 Engångseffekten 2008 och 2009 beror på nya regler avseende byggmoms som tillfälligt ökar momsinbetalningarna med 8 miljarder kronor 2008 och 2 miljarder kronor