Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Transkript

1 Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson 16 augusti 2018 Finansdepartementet 1

2 Sammanfattning God tillväxt, arbetslösheten sjunker, de offentliga finanserna stärks Vi har rustat oss både för sämre tider och för att hantera nästa mandatperiods stora utmaningar Klimat Etablering Välfärd och demografi antalet äldre över 80 år blir 50 procent fler det närmaste decenniet Politiska risker i omvärlden Finansdepartementet 2

3 AGENDA Prognos Världen Sverige Vad kommer prägla nästa mandatperiod? Inriktningen för politiken Foto: Lars Thulin / Johnér 3

4 Stark men mindre jämn global tillväxt och större risker Mindre synkroniserad tillväxt USA: Högre tillväxt i närtid på grund av finanspolitiska stimulanser trots stora underskott Eurozonen, Japan och Storbritannien nedreviderade av IMF Tillväxtländerna påverkas olika av stigande oljepriser, höjda amerikanska räntor och handelskonflikter IMF:s policyråd Undvik protektionistiska åtgärder, minska klyftorna och bygg upp finanspolitiska buffertar Källa: IMF. 4

5 Stora risker RISKER Politiska risker i USA och i Europa Amerikansk handelspolitik Brexit Osäkerhet kring den italienska budgeten Turbulens i turkisk ekonomi Inbromsning i den kinesiska ekonomin Risker på bostadsmarknaden Hushållens skuldsättning i Sverige Klimatförändringar Finansdepartementet 5

6 AGENDA Prognos Världen Sverige Vad kommer prägla nästa mandatperiod? Inriktningen för politiken Foto: Maskot / Folio 6

7 Stabil svensk tillväxt BNP-tillväxt för Sverige Procent, fasta priser jun-18 aug -18 4,5 2,6 3,2 2,3 1,2 2,9 2,1 2,1 1,7-0, Not: Ej kalenderkorrigerade siffror. Källa: SCB och Finansdepartementet. 7

8 Sjunkande arbetslöshet Arbetslöshet Procent av arbetskraften, givet regeringens åtgärder t.o.m. VÄB18 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 Prognos juni Prognos Harpsund 0, Notera: Säsongsrensad och utjämnad data. Källa: KI, SCB, Finansdepartementet. 8

9 Lägsta antalet långtidsarbetslösa ungdomar sen början av 2000-talet Antal långtidsarbetslösa ungdomar Tusental, år 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Notera: Säsongsrensad och utjämnad data. Källa: SCB. 9

10 Högsta sysselsättningsgraden sedan början på 90-talet Sysselsättningsgrad Andel av befolkningen, år, procent 88,0 86,0 84,0 82,0 80,0 78,0 76,0 74,0 72,0 70, Notera: Säsongsrensad och utjämnad data Källor: SCB. 10

11 Den lägsta andelen personer i ersättningssystemen sen 1981 Helårsekvivalenter inom vissa transfereringssystem Andel av befolkningen år, procent 24,0 22,0 20,0 18,0 16,0 14,0 12, Källa: Finansdepartementet. 11

12 Snabbare väg till etablering Andel förvärvsarbetande flyktingar mottagna Fördelat efter antal år efter mottagande ,8 48,5 51,0 55, Procent Antal år efter mottagande 2015 * Kommunmottagna flyktingar avser flyktingar, skyddsbehövande och deras anhöriga. Notera: Senaste redovisningsår Källa: SCB, registerdata för integration. 12

13 Från underskott till överskott Finansiellt sparande, konsoliderad offentlig sektor Miljarder kronor 111 Regeringsskifte Källor: SCB, Finansdepartementet. 13

14 Klarar överskottsmålet Strukturellt sparande, konsoliderad offentlig sektor Procent av potentiell BNP Regeringsskifte 1,6 1,0 0,4 0,1 0,9 1,0 0,4 0,6 0,8 0,33% 0,0-0,7-0,8 Källor: SCB, Finansdepartementet. 14

15 Statsskulden ned med 10 procentenheter under mandatperioden på sin lägsta nivå sen 1977 Statsskuld, okonsoliderad Andel av BNP, procent 85,0 75,0 65,0 55,0 45,0 35,0 25,0 15,0 35,4 25,4 Källa: Finansdepartementet, ESV. 15

16 Sammanfattning ekonomisk utveckling mandatperioden Antal sysselsatta Tusental Finansiellt sparande Miljarder kronor Statsskuld, okonsoliderad % av BNP ,0 40,0 46,0 40,0 35,0 35, ,0 0,0-20,0 30,0 25,0 20,0 15,0 25, ,0 10, ,0-61,0 5, Q Q , , Källa: SCB och Finansdepartementet. 16

17 AGENDA Prognos Världen Sverige Vad kommer prägla nästa mandatperiod? Inriktningen för politiken Foto: Maskot / Folio 17

18 Klimatet förändras De fyra senaste åren ( ) har varit de varmaste som uppmätts I Sverige så var juli i år den varmaste månaden på minst 260 år (sen SMHI började mäta) Foto: Andreas Palmen / Folio Källor: SMHI, 18

19 Arbetslösheten bland utrikes födda på alltför hög nivå Arbetslöshet Procent av arbetskraften, år Arbetskraftsdeltagande Procent av befolkningen, år 18,0 90,0 16,0 88,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 Inrikes Utrikes EU-snitt 86,0 84,0 82,0 80,0 78,0 76,0 74,0 72,0 Inrikes Utrikes EU-snitt 0,0 70,0 Källa: SCB, Eurostat. 19

20 Högsta försörjningskvoten sen 1930-talet drivs av äldre Befolkning som är 0-19 år eller 65+ år i andel av de som är år Procent 120,0 100,0 Försörjningskvot Från yngre (0-19) Från äldre (+65) 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Källa: SCB:s befolkningsprognos. 20

21 Det demografiska skiftet är ett faktum Förändring i folkmängd Procentuell förändring jämfört med 2018 Offentlig årlig konsumtion per person och ålder Tusentals kronor Omsorg Sjukvård Alla Källor: SCB:s befolkningsprognos, SCB och egna beräkningar. 21

22 AGENDA Prognos Världen Sverige Vad kommer prägla nästa mandatperiod? Inriktningen för politiken Foto: Maskot / Folio 22

23 Redan presenterade viktiga reformer för nästa mandatperiod Kunskapslyftet fortsatt utbyggnad Miljardsatsning för minskade skolklyftor Klimatklivet klimatinvesteringar i hela Sverige Stora klimatsatsningar på bl.a. solceller, biologisk mångfald och internationellt klimatbistånd Största järnvägssatsningen i modern tid Avskaffad pensionärsskatt Ytterligare välfärdsmiljarder Socioekonomiskt eftersatta kommuner =20 miljarder kronor miljarder = miljarder i utrymme nästa år

24 Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson 16 augusti 2018 Finansdepartementet 24

25 Nyckeltal Ny prognos (prognos från Jun18, i grått) Procentuell förändring om inte annat anges BNP 2,3 2,3 2,9 2,6 2,1 2,1 2,1 2,1 1,7 1,8 BNP, kalenderkorrigerad 2,5 2,5 3,0 2,7 2,1 2,1 1,8 1,8 1,6 1,7 BNP per capita 0,9 0,9 1,8 1,4 1,1 1,1 1,1 1,1 0,7 0,9 Hushållens konsumtion 2,2 2,2 2,6 2,5 2,4 2,4 2,6 2,6 2,5 2,8 Offentlig konsumtion 0,4 0,4 1,4 1,6 0,6 0,7 0,9 0,9-0,3-0,3 Fasta bruttoinvesteringar 5,9 5,9 4,2 4,2 1,2 1,1 1,7 1,7 1,8 1,8 Lagerinvesteringar, bidrag till BNP-tillväxten 0,1 0,1 0,2-0,1-0,1-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Nettoexport, bidrag till BNP-tillväxten -0,3-0,3 0,2 0,2 0,6 0,7 0,3 0,2 0,2 0,2 Arbetade timmar, kalenderkorrigerad 1,9 1,9 1,9 1,4 0,9 1,0 0,4 0,5 0,2 0,2 Produktivitet, näringslivet, kalenderkorrigerad 1,3 1,3 1,6 1,8 1,4 1,0 1,5 1,5 1,3 1,5 Sysselsättningsgrad, år 67,8 67,8 68,4 68,4 68,5 68,4 68,6 68,5 68,6 68,5 Sysselsättningsgrad, år 81,8 81,8 82,5 82,4 82,6 82,4 82,6 82,5 82,6 82,5 Arbetslöshet*, år (procent av arbetskraften) 6,7 6,7 6,2 6,2 6,2 6,2 6,1 6,1 6,1 6,1 KPI (årsgenomsnitt) 1,8 1,8 2,0 1,9 1,8 1,9 2,6 2,9 3,4 3,5 KPIF (årsgenomsnitt) 2,0 2,0 2,1 2,0 1,9 1,8 1,9 2,0 2,1 2,1 Offentliga sektorns finansiella sparande, % av BNP*** 1,3 1,3 1,0 0,7 1,0 0,9 1,2 1,1 1,8 1,8 Strukturellt sparande, offentlig sektor, % av BNP*** 1,0 1,0 0,4 0,4 0,6 0,5 0,8 0,8 1,6 1,6 BNP-gap** 0,6 0,6 1,4 1,2 1,3 1,1 0,9 0,7 0,3 0,2 BNP, euroområdet 2,4 2,4 2,1 2,2 1,8 1,8 1,5 1,5 1,5 1,5 BNP, omvärlden (KIX-vägt medelvärde) 2,7 2,8 2,7 2,8 2,4 2,5 2,2 2,2 2,1 2,1 Inkomstspridning**** 0,275 0,278 0,272 0,273 0,272 0,272 * Givet regeringens reformer t.o.m. VÄB18. ** Skillnad mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. *** Preliminära siffror. **** Gini-koefficient för ekvivalerad disponibel inkomst exklusive kapitalvinst. Anm. Försörjningsbalansen avser fasta priser. Källor: SCB och egna beräkningar. 25