Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser"

Transkript

1 Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

2

3 Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6.1 Internationell och finansiell ekonomi... 5 Tabeller till avsnitt 6.2 Svensk efterfrågan och produktion... 6 Tabeller till avsnitt 6.3 Arbetsmarknad, resursutnyttjande, löner och inflation Tabeller till avsnitt 9 Finansiellt sparande, statsbudgetens saldo och skuldutvecklingen

4 Tabellförteckning 1 BNP-tillväxt Ränte- och valutakursprognos, slutkurs Ränte- och valutakursprognos, årsgenomsnitt Försörjningsbalans Bidrag till tillväxt Export och import av varor och tjänster samt prisutveckling Fasta bruttoinvesteringar Hushållens ekonomi Näringslivets produktion Offentlig produktion Bytesbalans Bruttosparande Bruttonationalinkomst (BNI) Arbetsmarknad och resursutnyttjande Löneutveckling och inflation Offentliga sektorns finanser Statens finanser Ålderspensionssystemet Kommunsektorns finanser Finansiellt sparande i offentlig sektor

5 Tabeller till avsnitt 6.1 Internationell och finansiell ekonomi Tabell 1 BNP-tillväxt. Procentuell volymförändring 1 Förenta staterna 2,5 3,6 3,1 2,7 2,1 0,4-2,9 1,1 3,2 3,3 Euroområdet 0,8 1,9 1,8 3,1 2,7 0,6-4,3 0,3 1,7 2,0 1 Kalenderkorrigerad. Källor: Eurostat, U.S. Department of Commerce och egna beräkningar. Tabell 2 Ränte- och valutakursprognos, slutkurs. Värde vid respektive års slut Reporänta 2,75 2,00 1,50 3,00 4,00 2,00 0,25 0,50 1,25 2,50 6-månadersränta 2,69 2,05 1,93 3,06 4,12 1,58 0,20 0,60 1,00 2,50 5-årsränta 4,30 3,33 3,16 3,69 4,19 2,33 2,80 3,30 3,80 4,20 10-årsränta 4,86 3,95 3,38 3,64 4,32 2,67 3,60 3,80 4,10 4,50 10-årsdiff. SEK-DEM 0,5 0,3 0,0-0,2 0,1-0,4 0,0-0,2-0,1 0,0 6 mån. EURIBOR 2,09 2,11 2,46 3,61 3,97 1,97 0,80 1,00 1,50 3,70 TCW-index 124,39 122,38 131,21 123,07 125,70 141,95 141,00 138,00 132,00 132,00 EUR/SEK 9,02 8,98 9,44 9,03 9,43 10,83 10,60 10,20 9,60 9,60 USD/SEK 7,33 6,69 7,95 6,84 6,48 8,00 7,68 7,56 7,50 7,50 EUR/USD 1,23 1,34 1,19 1,32 1,46 1,35 1,38 1,35 1,28 1,28 Källor: Riksbanken, Reuters och egna beräkningar. Tabell 3 Ränte- och valutakursprognos, årsgenomsnitt. Årsgenomsnitt 6-månadersränta 3,01 2,16 1,75 2,45 3,59 3,81 0,39 0,42 0,82 1,81 5-årsränta 4,08 3,78 2,85 3,52 4,15 3,79 2,54 3,07 3,57 4,02 10-årsränta 4,63 4,43 3,38 3,70 4,18 3,90 3,33 3,71 3,96 4,32 10-årsdiff. SEK-DEM 0,53 0,36 0,00-0,08-0,06-0,10-0,04-0,11-0,15-0,05 6 mån. EURIBOR 2,21 2,05 2,13 3,06 3,97 3,70 0,81 0,91 1,27 2,69 TCW-index 127,60 125,92 128,28 127,30 125,15 127,17 142,96 139,38 134,75 132,00 EUR/SEK 9,12 9,12 9,28 9,25 9,25 9,62 10,79 10,38 9,88 9,60 USD/SEK 8,07 7,34 7,47 7,37 6,75 6,59 7,93 7,61 7,53 7,50 EUR/USD 1,13 1,24 1,24 1,26 1,37 1,46 1,36 1,36 1,31 1,28 Källor: Riksbanken, Reuters och egna beräkningar. 5

6 Tabeller till avsnitt 6.2 Svensk efterfrågan och produktion Tabell 4 Försörjningsbalans Mdkr Procentuell volymförändring 2008 Hushållens konsumtionsutgifter ,0 2,6 2,7 2,3 3,0-0,2-1,8 1,2 3,0 3,4 Offentliga konsumtionsutgifter 834 0,4-0,2 0,4 2,0 0,4 1,5 1,2 1,1-0,3-0,5 Statliga 219 2,0-0,9-2,5 1,0-0,8 0,2 3,2 2,6-0,3-1,3 Kommunala 615-0,2 0,1 1,5 2,4 0,8 2,0 0,5 0,5-0,3-0,2 Fasta bruttoinvesteringar 615 1,4 5,7 8,9 9,1 7,5 2,7-16,6-6,6 4,0 8,4 Lagerinvesteringar 1 5 0,2-0,3 0,0 0,2 0,8-0,6-0,7 0,4 0,4 0,2 Export ,0 11,0 6,6 8,9 5,8 1,8-15,3 2,2 6,7 7,9 Import ,8 6,8 7,0 8,7 9,4 3,0-16,1 1,3 6,2 7,8 BNP ,9 4,1 3,3 4,2 2,6-0,2-5,2 0,6 3,1 3,8 BNP, kalenderkorrigerad ,1 3,5 3,3 4,6 2,7-0,4-5,1 0,3 3,1 4,2 1 Lagerinvesteringarna är uttryckta som bidrag till BNP-tillväxt (procentenheter) och inte som procentuell volymförändring. Anm.: Fasta priser. Tabell 5 Bidrag till tillväxt. Procentenheter Hushållens konsumtionsutgifter 1,0 1,3 1,3 1,1 1,4-0,1-0,8 0,6 1,4 1,6 Offentliga konsumtionsutgifter 0,1 0,0 0,1 0,5 0,1 0,4 0,3 0,3-0,1-0,1 Statliga 0,2-0,1-0,2 0,1-0,1 0,0 0,2 0,2-0,0-0,1 Kommunala 0,0 0,0 0,3 0,5 0,2 0,4 0,1 0,1-0,1-0,0 Fasta bruttoinvesteringar 0,2 0,9 1,5 1,6 1,4 0,5-3,2-1,1 0,6 1,3 Lagerinvesteringar 0,2-0,3 0,0 0,2 0,8-0,6-0,7 0,4 0,4 0,2 Export 1,8 4,8 3,1 4,3 3,0 1,0-8,3 1,1 3,3 4,0 Import -1,4-2,5-2,7-3,5-4,1-1,3 7,5-0,6-2,6-3,4 BNP 1,9 4,1 3,3 4,2 2,6-0,2-5,2 0,6 3,1 3,8 Tabell 6 Export och import av varor och tjänster samt prisutveckling Export Mdkr Procentuell volymförändring 2008 Varuexport ,9 10,1 5,0 7,6 3,1 1,1-19,9 2,3 6,3 7,7 Bearbetade varor ,9 10,2 4,6 8,0 3,9-0,2-23,4 1,8 6,9 8,6 Tjänsteexport 504 1,3 13,4 11,7 12,5 13,3 3,7-4,2 2,0 7,5 8,4 Total export ,0 11,0 6,6 8,9 5,8 1,8-15,3 2,2 6,7 7,9 Exportpris -1,9-0,5 2,8 2,9 2,0 4,2 1,2-2,2-1,0 0,1 Import Varuimport ,7 7,9 7,4 9,0 9,2 2,2-20,1 1,2 6,1 7,5 Bearbetade varor ,5 9,9 8,9 10,9 11,9 0,4-24,0 2,3 6,8 8,3 Tjänsteimport 396-1,2 4,0 5,6 7,8 10,1 5,0-5,0 1,6 6,5 8,6 Total import ,8 6,8 7,0 8,7 9,4 3,0-16,1 1,3 6,2 7,8 Importpris -2,0 0,9 4,6 3,2-0,1 4,3 0,4-1,5-0,8 1,3 1 Varugrupper enligt SNI. 6

7 Tabell 7 Fasta bruttoinvesteringar Mdkr Procentuell volymförändring 2008 Näringslivet ,6 4,8 8,9 8,3 8,4 4,6-21,2-8,9 Varuproducenter 184 6,0 0,2 14,2 5,8 9,5 3,9-19,7-8,6 Industri 97 2,2-1,7 12,8-1,2 11,4 2,2-24,5-11,1 Övriga varuproducenter 87 13,1 3,3 16,3 15,8 7,2 6,0-14,3-6,1 Tjänsteproducenter ,4 8,3 5,1 10,1 7,6 5,1-22,5-9,2 Bostäder 98 5,4 15,4 15,7 15,0 8,7-5,4-22,8 0,1 Nybyggnationer 55 6,3 23,1 18,3 12,8 8,6-13,3-42,4-1,5 Ombyggnationer 43 4,0 4,6 11,3 18,9 8,9 7,7 2,3 1,2 Offentliga myndigheter 96-2,7 1,9 2,8 6,6 2,4 4,0 10,3-4,1 Staten 47 1,7 10,6-1,9 2,3-3,7 3,7 10,0-3,3 Kommuner 50-6,9-7,0 8,4 11,4 8,6 4,3 10,6-4,8 Totalt 615 1,4 5,7 8,9 9,1 7,5 2,7-16,6-6,6 4,0 8,4 Byggnader 262-2,1 6,3 4,7 10,3 6,4 1,5-7,2-2,8 4,0 7,0 Maskiner 260 4,8 3,8 12,2 9,5 9,8 5,8-29,0-10,3 4,1 9,5 Mjukvara 94 0,5 9,5 11,1 5,0 4,8-2,2-8,4-9,5 3,5 10,3 1 Exklusive bostäder. 7

8 Tabell 8 Hushållens ekonomi Hushållens inkomster Mdkr Procentuell förändring, löpande priser 2008 Real disponibel inkomst 1 1,4 1,3 1,2 3,3 3,6 3,6 0,6 1,2 1,2 1,6 Prisindex 2 1,7 0,9 1,2 1,0 1,1 2,8 2,2 0,5 0,4 0,8 Nominell disponibel inkomst ,2 2,1 2,4 4,3 4,8 6,6 2,8 1,7 1,6 2,4 varav Lönesumma ,4 2,6 3,6 5,4 7,0 5,8-0,6 0,1 2,5 3,6 Övriga faktorinkomster 261 4,2-0,9 4,6 8,8 2,2 3,0 0,5 1,4 2,1 3,3 Räntor och utdelningar, netto 4-4 0,0 0,6-0,2-0,2-0,5-0,5-0,4 0,1-0,1-0,3 Offentliga transfereringar 499 7,8 3,4 1,7 1,9-1,1 1,3 7,4 3,5 1,0 1,2 varav Pensioner ,8 3,2 0,7 2,8 4,0 5,5 6,8 0,8 2,2 3,6 Sjukdom 113 7,4 1,0 3,7 0,0-1,4-3,1-2,0-4,9-3,9-1,9 Arbetsmarknad 21 11,1 10,9-0,3-9,0-32,5-20,7 71,2 46,0 1,6-2,4 Familjer och barn 55 3,0 1,8 2,8 8,7 1,9 2,0 2,9 2,0 2,3 1,9 Studier 12-9,4 1,2 2,9 5,3-3,2-2,5 18,5 8,6-1,9-4,8 Övrigt 37 0,9 6,8 1,5 5,1-2,6 3,9 6,5 6,5 4,6-1,9 Privata transfereringar 51 5,2 2,8 6,0-0,4 6,0-1,2 6,4 0,4 1,7 2,2 Skatter och avgifter 554 6,6 4,6 4,7 5,4 1,7-3,2-2,9-0,4 3,0 3,7 Hushållens sparande Mdkr Andel av disponibel inkomst 2008 Eget sparande 96 3,7 2,4 1,0 1,9 2,5 6,1 8,4 8,3 6,8 5,1 Nettosparande i avtalspensioner (inklusive pps) 106 5,9 5,7 6,2 6,4 7,2 6,8 6,7 6,8 6,4 6,2 Total sparkvot ,0 7,7 6,8 7,8 9,1 12,1 14,1 14,1 12,4 10,7 Finansiellt sparande 155 7,7 5,8 4,7 5,2 6,3 9,9 12,7 13,0 11,0 9,0 1 Hushållens reala disponibla inkomst beräknas genom att den nominella inkomsten deflateras med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 2 Implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 3 Lönesumman motsvarar antalet arbetade timmar multiplicerat med timlön. 5 Vid räntor och utdelningar anges nettobidraget i procentuell volymförändring. 5 Total sparkvot = nettosparande inklusive sparande i avtalspensioner (inklusive premiepensionssparande)/ (disponibel inkomst + nettosparande i avtalspensioner (inkl. PPS)). Anm.: Skillnaden mellan begreppen nettosparande och finansiellt sparande är framför allt att kapitalförslitning på hushållens kapitalstock utgör en avdragspost vid beräkning av nettosparandet, medan investeringsutgifter är en avdragspost vid beräkning av det finansiella sparandet. Om nettoinvesteringarna överstiger kapitalförslitningen blir det finansiella sparandet lägre än nettosparandet. Tabell 9 Näringslivets produktion Mdkr Procentuell volymförändring 2008 Varuproducenter 816 2,5 8,5 3,6 5,3 2,6-1,6-13,1 1,9 5,2 6,4 varav: Industri 544 4,9 9,1 4,4 7,4 2,4-3,4-18,6 3,1 7,0 8,1 Byggverksamhet 141-3,3 4,8 4,3 4,0 4,6 2,9-3,7-1,1 2,8 4,8 Tjänsteproducenter ,3 3,4 4,3 5,7 3,7 0,4-2,7-0,2 3,2 3,9 varav: Handel 322 6,7 6,5 4,4 3,3 4,0 0,5-5,1-0,4 4,3 4,8 Företagstjänster 315 2,2 8,4 6,0 11,2 6,2-1,1-6,7-1,8 2,3 4,6 Näringslivet totalt ,4 5,3 4,0 5,6 3,3-0,3-6,6 0,5 3,9 4,8 8

9 Tabell 10 Offentlig produktion Mdkr Procentuell volymförändring 2008 Kommunal produktion 415-0,3 1,2 0,6 0,1 0,4 0,7-0,3 0,5 0,4 0,2 Statlig produktion 145 1,6 1,5-1,0 0,1-0,6 0,7 1,2 1,1-0,3-1,1 Total offentlig produktion 560 0,2 1,3 0,2 0,1 0,1 0,4-0,4 0,9-0,1-0,1 Tabell 11 Bytesbalans. Miljarder kronor, löpande priser, om annat ej anges Handelsbalans procent av BNP 6,0 6,4 5,3 5,2 3,8 3,7 3,7 3,6 3,6 3,4 Tjänstebalans Faktorinkomster Löpande transfereringar Bytesbalans procent av BNP 7,2 6,7 7,0 8,5 8,6 7,8 7,2 7,1 7,4 7,4 Kapitaltransfereringar Finansiellt sparande procent av BNP 7,2 6,8 7,0 7,8 8,5 7,6 7,0 7,0 7,3 7,2 Bytesförhållande procentuell utveckling 0,2-1,3-1,7-0,3 2,1-0,1 0,8-0,7-0,2-1,2 Tabell 12 Bruttosparande Mdkr Procent av BNP 2008 Realt sparande ,6 16,4 17,2 18,2 19,7 19,7 16,5 15,9 16,6 17,7 Fasta investeringar ,3 16,4 17,4 18,2 19,0 19,5 17,1 16,1 16,4 17,3 Lagerinvesteringar 5 0,3 0,0-0,2 0,0 0,7 0,2-0,6-0,2 0,2 0,4 Finansiellt sparande 241 7,2 6,8 7,0 7,8 8,5 7,6 7,0 7,0 7,3 7,2 Offentlig sektor 79-1,2 0,6 2,0 2,4 3,8 2,5-2,2-3,4-2,1-1,1 Hushåll 155 3,9 2,9 2,3 2,5 3,0 4,9 6,7 6,8 5,7 4,5 Företag 7 4,4 3,3 2,7 2,9 1,7 0,2 2,6 3,6 3,7 3,7 Bruttosparande ,8 23,2 24,2 26,0 28,2 27,3 23,5 22,9 23,9 24,9 Tabell 13 Bruttonationalinkomst (BNI). Miljarder kronor, löpande priser BNP Primära inkomster netto BNI

10 Tabeller till avsnitt 6.3 Arbetsmarknad, resursutnyttjande, löner och inflation Tabell 14 Arbetsmarknad och resursutnyttjande Nyckeltal inom arbetsmarknadsområdet Procentuell förändring om annat ej anges BNP 1 1,9 4,1 3,3 4,2 2,6-0,2-5,2 0,6 3,1 3,8 Produktivitet 2 3,4 3,6 3,0 3,0-0,6-1,7-1,3 2,1 2,7 3,6 Arbetade timmar -1,4 0,8 0,2 1,3 3,2 1,6-3,9-1,5 0,3 0,2 Medelarbetstid -1,0 1,3-0,6-0,6 0,6 0,4-1,4 2,1 0,9-0,7 Kalenderkorrigerat BNP 1, 3 2,1 3,5 3,3 4,6 2,7-0,4-5,1 0,3 3,1 4,2 Produktivitet 2, 3 3,2 4,1 3,0 2,8-0,7-1,4-1,4 2,4 2,7 3,2 Arbetade timmar 3-1,1-0,3 0,2 1,9 3,5 1,0-3,7-2,1 0,4 1,0 Medelarbetstid 3-0,7 0,2-0,6-0,1 0,9-0,1-1,1 1,5 0,9 0,1 Sysselsatta, år -0,4-0,5 0,5 1,8 2,4 0,9-2,6-3,4-0,6 0,8 Sysselsatta, år 4-0,4-0,5 0,8 2,0 2,5 1,2-2,6-3,5-0,5 0,9 Sysselsättningsgrad, år 5 74,8 74,0 73,9 74,5 75,6 75,7 73,3 70,5 70,0 70,6 Arbetskraften, år 6 0,3 0,4 0,5 1,1 1,4 0,9 0,3-0,8-0,3 0,1 Arbetskraften, år 4, 6 0,3 0,4 0,8 1,2 1,5 1,2 0,2-0,8-0,3 0,2 Arbetslöshet, år 6, 7 6,8 7,7 7,7 7,1 6,2 6,1 8,9 11,4 11,6 11,0 Arbetslöshet, år 4, 6, 7 6,8 7,7 7,7 7,1 6,1 6,2 8,8 11,4 11,6 10,9 Arbetslöshet, år, enl. tid. 5,5 6,3 6,0 5,4 4,6 4,6 7,1 8,4 8,5 8,2 def. 8 Programdeltagare 9 2,0 2,3 2,6 2,9 1,8 1,7 2,7 5,0 4,9 4,8 Deltagare i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program Tusental personer, årsgenomsnitt Sysselsatta I utbildning Totalt Resursutnyttjandet Procent av potentiell nivå 9 BNP-gap -0,7 1,0 1,3 2,5 2,6 0,0-6,4-6,5-5,0-3,0 Produktivitetsgap 0,2 2,7 2,9 3,2 1,5-0,4-2,8-1,7-0,4 1,3 Medelarbetstidsgap -0,0-0,0-0,1-0,1 0,5 0,2-0,5 0,9 1,3 1,1 Sysselsättningsgap -0,8-1,6-1,5-0,6 0,6 0,2-3,1-5,7-5,7-5,2 1 BNP till marknadspris, fasta priser. 2 Arbetsproduktivitet mäts som BNP till baspris per arbetad timme. 3 Konjunkturinstitutets kalenderkorrigering. 4 Officiell arbetsmarknadsstatistik avser åldersgruppen år. Åren fram till och med 2004 används OECD:s tillbakaskrivna dataserier, då Statistiska centralbyrån ännu inte publicerat länkad statistik. 5 Antalet sysselsatta i den aktuella åldersgruppen i procent av befolkningen i denna åldersgrupp. 6 Inkluderar heltidsstuderande arbetssökande (enligt ILO-defintionen). 7 I procent av arbetskraften. 8 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i procent av arbetskraften (exkl. heltidsstuderande arbetssökande). S.k. öppen arbetslöshet. 9 Personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program i procent av arbetskraften år. 10 Delarna summerar inte alltid till totalen på grund av avrundning och på grund av att BNP-gapet beräknas utifrån BNP till marknadspris medan delgapen beräknas utifrån BNP till baspris. Källor: OECD, Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. 10

11 Tabell 15 Löneutveckling och inflation. Procentuell förändring om annat ej anges Nominell löneutveckling Industri 3,2 3,1 3,1 3,2 3,7 4,4 2,8 2,0 1,9 2,3 Byggindustri 3,8 2,6 3,1 3,4 2,6 4,5 3,1 2,0 1,9 2,3 Näringslivets tjänstesektorer 3,2 3,0 3,3 3,1 3,4 3,7 3,2 2,0 1,9 2,3 Statliga myndigheter 4,2 2,9 3,3 3,4 3,8 3,8 3,3 2,5 2,5 2,8 Kommunala myndigheter 3,8 4,2 2,8 2,8 3,0 5,0 3,3 2,0 1,9 2,3 Totalt, konjunkturlönestatistiken 3,5 3,3 3,1 3,1 3,3 4,3 3,1 2,0 1,9 2,3 Totalt, nationalräkenskaperna 3,4 3,1 3,5 3,3 3,1 4,4 3,2 2,2 2,1 2,5 Inkomstbasbelopp, tusen kronor 40,9 42,3 43,3 44,5 45,9 48,0 50,9 51,1 52,1 54,0 Konsumentprisernas utveckling KPI, dec dec 1,3 0,3 0,9 1,6 3,5 0,9 0,3 0,6 1,0 2,4 KPI, årsgenomsnitt 1,9 0,4 0,5 1,4 2,2 3,4-0,4 0,4 0,8 1,8 KPIX, dec dec 1 1,6 0,7 1,2 1,2 2,0 1,4 1,5 0,4 0,6 0,9 KPIX, årsgenomsnitt 2,2 0,8 0,8 1,2 1,2 2,5 1,4 0,6 0,4 0,8 KPIF, dec dec 2 1,9 1,0 1,6 1,2 2,4 1,6 1,9 0,6 0,7 1,1 KPIF, årsgenomsnitt 2,5 1,1 1,1 1,4 1,5 2,7 1,8 0,8 0,7 1,0 HIKP, dec dec 1,8 0,9 1,3 1,4 2,5 2,1 2,0 0,4 0,6 0,9 HIKP, årsgenomsnitt 2,3 1,0 0,8 1,5 1,7 3,3 1,8 0,7 0,4 0,8 NPI, dec dec 0,8 0,1 0,2 1,9 3,8-0,2 0,1 0,4 0,6 0,9 NPI, årsgenomsnitt 1,5 0,1 0,1 1,1 2,7 2,7-0,8 0,3 0,4 0,8 Prisbasbelopp, tusen kronor 38,6 39,3 39,4 39,7 40,3 41,0 42,8 42,4 42,5 42,8 1 Mått på underliggande inflation. I KPIX exkluderas både räntekostnader för egnahem och direkta effekter på konsumentpriserna av förändrade indirekta skatter och subventioner. 2 Mått på underliggande inflation. I KPIF (KPI med fast ränta) hålls den del av förändringen i räntekostnader för egnahem som beror på förändrade räntesatser konstant. Källor: Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 11

12 Tabeller till avsnitt 9 Finansiellt sparande, statsbudgetens saldo och skuldutvecklingen Tabell 16 Offentliga sektorns finanser. Miljarder kronor om annat ej anges Inkomster Procent av BNP 53,0 53,3 54,5 53,8 53,6 52,7 51,9 51,7 51,6 51,3 Skatter och avgifter Procent av BNP 48,0 48,4 49,2 48,7 48,1 46,8 46,2 46,0 45,9 45,5 Kapitalinkomster Övriga inkomster Utgifter Procent av BNP 54,2 52,7 52,5 51,4 49,8 50,2 54,1 55,1 53,6 52,4 Transfereringar och subventioner Hushåll Näringslivet Utlandet Konsumtion Investeringar m.m Ränteutgifter Finansiellt sparande Procent av BNP -1,2 0,6 2,0 2,4 3,8 2,5-2,2-3,4-2,1-1,1 Staten Pensionssystemet Kommunsektorn Finansiell ställning Konsoliderad bruttoskuld Procent av BNP 52,3 51,2 51,0 45,9 40,5 38,0 42,8 45,5 45,6 45,2 Nettoskuld Procent av BNP 3,3 2,0-2,8-15,0-19,9-13,8-15,2-11,9-9,9-8,4 12

13 Tabell 17 Statens finanser. Miljarder kronor om annat ej anges Inkomster Skatter och avgifter Överföring från AP-fonden Övriga inkomster Utgifter Transfereringar till privat sektor Bidrag till kommunsektorn Ålderspensionsavgifter Konsumtion Investeringar m.m Ränteutgifter Finansiellt sparande Procent av BNP -1,9-0,5 0,4 1,1 2,4 1,4-2,1-3,5-2,1-0,9 Budgetsaldo Procent av BNP -1,9-1,9 0,5 0,6 3,4 4,3-6,4-3,4-2,2-1,5 Statsskuld Procent av BNP 47,1 46,2 46,1 42,1 36,4 33,6 37,8 40,4 40,6 40,3 Tabell 18 Ålderspensionssystemet. Miljarder kronor om annat ej anges Inkomster Socialförsäkringsavgifter Statliga ålderspensionsavgifter Räntor, utdelningar m.m Utgifter Pensioner Överföring till staten Övriga utgifter Finansiellt sparande Procent av BNP 1,0 0,9 1,0 1,0 1,1 1,0 0,2 0,1 0,0-0,1 13

14 Tabell 19 Kommunsektorns finanser. Miljarder kronor om annat ej anges Inkomster Inkomstskatter Kommunal fastighetsavgift Statsbidrag Skatter och statsbidrag 1, procent av BNP 19,6 19,4 19,9 19,6 19,6 19,4 20,4 21,0 20,2 19,7 Kapitalinkomster Övriga inkomster Utgifter Transfereringar till hushåll Övriga transfereringar Konsumtion Investeringar Ränteutgifter Finansiellt sparande Procent av BNP -0,2 0,2 0,6 0,3 0,3 0,1-0,3 0,0 0,0-0,1 Resultat före extraordinära poster Statsbidrag exklusive mervärdesskatt. 2 Övriga inkomster inkluderar de ersättningar som avser kompensation för ingående mervärdesskatt. Tabell 20 Finansiellt sparande i offentlig sektor. Procent av BNP, om annat ej anges Finansiellt sparande, miljarder kronor Finansiellt sparande -1,2 0,6 2,0 2,4 3,8 2,5-2,2-3,4-2,1-1,1 Justering för konjunkturläge 0,4-0,6-0,7-1,4-1,4 0,0 3,5 3,6 2,7 1,6 Justering för engångseffekter 1 0,0-0,4-0,5 0,0 0,0-0,3-0,1 0,0 0,0 0,0 Justering, extraordinära kapitalvinster 0,2 0,1-0,2-0,5-0,8 0,1 0,2 0,1 0,0 0,0 Strukturellt sparande -0,5-0,3 0,6 0,5 1,6 2,3 1,4 0,2 0,7 0,6 Finansiellt sparande, genomsnitt från ,7 0,7 0,9 1,1 1,5 1,6 1,2 0,8 0,5 0,4 BNP-gap 2-0,7 1,0 1,3 2,5 2,6 0,0-6,4-6,5-5,0-3,0 1 Engångseffekterna 2004 och 2005 förklaras av ökade skatteintäkter p.g.a. att vissa bolag återfört hela eller delar av sina avsättningar till periodiseringsfonder till beskattning. Engångseffekten 2008 och 2009 beror på nya regler avseende byggmoms som tillfälligt ökar momsinbetalningarna med 8 miljarder kronor 2008 och 2 miljarder kronor Procent av potentiell BNP. 14

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3.1 Internationell

Läs mer

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5. Internationell

Läs mer

Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5. Internationell

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6. Internationell

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3. Internationell

Läs mer

Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 2016

Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 2016 Lönebildningsrapporten 206 Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 206 På Konjunkturinstitutets webbplats finns fler variabler och längre tidsserier, se www.konj.se/statistik. INNEHÅLL Internationell

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler 2016-03-23 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och

Läs mer

Ekonomirapporten. oktober 2012

Ekonomirapporten. oktober 2012 oktober 2012 1 BNP i Sverige och på våra viktigaste exportmarknader Årlig procentuell förändring 2 Internationell BNP-tillväxt Procentuell förändring 2010 2011 2012 2013 USA 3,0 1,7 2,2 2,2 Tyskland 3,6

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också

Läs mer

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler 2016-06-22 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna April 2017

Statens budget och de offentliga finanserna April 2017 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 217 Sammanfattning Tillväxt och arbetsmarknad på högvarv Offentliga finanser starkare än väntat Låg beskattning av förmånsbilar BNP-tillväxt Procent

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 20 december 2016 2 Sammanfattning Överskott i de offentliga finanserna även i år Svensk ekonomi går starkt Tillväxten stabiliseras på goda nivåer

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen

Läs mer

1. NATIONALPRODUKT och NATIONALINKOMST

1. NATIONALPRODUKT och NATIONALINKOMST 1. NATIONALPRODUKT och NATIONALINKOMST nationalprodukt: värdet av de varor och tjänster som produceras i ett land under ett år förädlingsvärde = försäljningsvärde inköpsvärde spannmål mjöl bröd nationalprodukten

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2016 ESV 2016:57 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits.

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits. Promemoria 2016-09-23 Finansdepartementet Rättelseblad prop. 2016/17:1, volym 1a Avsnitt: 1.5 Fler jobb Sida: 36 Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Penningpolitisk rapport september 2015

Penningpolitisk rapport september 2015 Penningpolitisk rapport september 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Svensk ekonomi 2010 2015

Svensk ekonomi 2010 2015 Fördjupning i Konjunkturläget mars (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Svensk ekonomi I denna fördjupning presenteras Konjunkturinstitutets bedömning av den ekonomiska utvecklingen i ett

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2015 Sammanfattning Kraftigt ökade utgifter för migration och integration BNP över sin potentiella nivå 2017 Utgiftstaket klaras men marginalerna

Läs mer

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler 2017-03-29 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2016

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2016 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 216 Sammanfattning Finansiellt sparande väsentligt bättre än i december Statens lånebehov kraftigt nedreviderat 216 Utgiftstaket klaras men utrymmet

Läs mer

Pressmeddelande från SCB

Pressmeddelande från SCB 1(8) Sveriges BNP: + 1,2 procent 2001 Den första samlade bilden av Sveriges ekonomi för år 2001 visar att bruttonationalprodukten ökade med 1,2 procent jämfört med 2000 och uppgick till 2167 mdkr i löpande

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2015 ESV 2015:65 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna November 2016

Statens budget och de offentliga finanserna November 2016 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 216 Sammanfattning Stark men avtagande BNP-tillväxt Finansiellt sparande runt nollstrecket trots stark sysselsättningsökning och stora skattehöjningar

Läs mer

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors prognosfel för perioden

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Penningpolitisk rapport. April 2015

Penningpolitisk rapport. April 2015 Penningpolitisk rapport April 2015 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD

Läs mer

Vad är prognosen för 2014

Vad är prognosen för 2014 Vad är prognosen för 2014 Annika Wallenskog Tillväxt 2 BNP i Sverige, säsongrensad Miljarder kronor i 2011 års priser resp. procentuell förändring från föregående kvartal i årstakt Källa: SCB och Sveriges

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Konsumentförtroende i USA, euroområdet och Sverige

Sammanfattning. Diagram 1 Konsumentförtroende i USA, euroområdet och Sverige 7 Sammanfattning Det finns flera orosmoment i omvärlden, men svenska företag och hushåll är ändå optimistiska om utvecklingen i den svenska ekonomin. Högkonjunkturen förstärks de närmaste åren och bristen

Läs mer

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring?

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? KONJUNKTURINSTITUTET 14 mars 16 Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? Jesper Hansson Sammanfattning av Konjunkturläget, december 15 Svensk ekonomi växer snabbt och är på väg in i högkonjunktur

Läs mer

Sammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna)

Sammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna) Offentlig ekonomi 2009 Syftet med denna årsbok är att ge en samlad bild av den offentliga sektorns utveckling ur ett makroekonomiskt perspektiv. Vilken avgränsning som används vid beräkningen av den offentliga

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning Återhämtningen i den svenska ekonomin går trögt. Det beror till stor del på den svaga utvecklingen i euroområdet som är en mycket viktig exportmarknad för det svenska näringslivet. Ekonomisk-politiska

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010.

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 3/2009 Sid 1 (9) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 2 Makroekonomi och konjunkturläge Mattias Önnegren Agenda Vad är makroekonomi? Viktiga variabler BNP (nationalräkneskaper) Inflation Arbetslöshet Internationell ekonomi

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter 1. Vad räknas inte till privata investeringar? A) Nyproduktion av bostäder B) En ökning av lager C) Nyproducerade fabriker D) Företags inköp av begagnade maskiner 2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde?

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund, 24 augusti 2016 2 Sammanfattning ekonomiska läget Svensk ekonomi går starkt Fler i jobb Stärkta

Läs mer

Penningpolitisk rapport April 2016

Penningpolitisk rapport April 2016 Penningpolitisk rapport April 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1989-23 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 8 % 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 89 91 93 95 97 99 1* 3** 2.1.23/FFC /TL Källa: OECD Economic Outlook December 22 2 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

4 Den makroekonomiska utvecklingen

4 Den makroekonomiska utvecklingen 4 Den makroekonomiska utvecklingen 4 Den makroekonomiska utvecklingen Sammanfattning Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturåterhämtning. BNP-tillväxten 215 bedöms bli högre än 214. Den offentliga

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Statsupplåning prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid Presentation av vårbudgeten 2017 Magdalena Andersson 18 april 2017 Foto: Maskot / Folio 1 I korthet Överskott hela mandatperioden Styrkan i Sveriges ekonomi

Läs mer

Regeringens proposition 2005/06:100

Regeringens proposition 2005/06:100 Regeringens proposition 2005/06:100 2006 års ekonomiska vårproposition Förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt tilläggsbudget m.m. Regeringens proposition 2005/06:100

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-25 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 EU-25 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 1.12.24/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Redogörelse för penningpolitiken 2016 Redogörelse för penningpolitiken 2016 Diagram 1.1. BNP utveckling i Sverige och i omvärlden Index, 2007 kv4 = 100, säsongsrensade och kalenderkorrigerade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat,

Läs mer

Penningpolitisk rapport December 2016

Penningpolitisk rapport December 2016 Penningpolitisk rapport December 2016 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 BNP i OECD-länderna

Sammanfattning. Diagram 1 BNP i OECD-länderna 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i världen är fortsatt svag och ser inte ut att öka särskilt fort de närmaste kvartalen. Sverige har hittills klarat sig oväntat bra, men nu mattas tillväxten även här. Arbetslösheten

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning Efter en stark utveckling det andra kvartalet i år bromsar tillväxten in något. Men återhämtningen fortsätter ändå och arbetslösheten faller tillbaka, om än långsamt. Finanspolitiken stramas

Läs mer

Ett Sverige som håller ihop

Ett Sverige som håller ihop Ett Sverige som håller ihop VÅRBUDGETEN FÖR 2015 Vårbudgeten på 5 minuter Foto: Folio Bildbyrå / Maskot, Jyrki Komulainen, David Schreiner Vårbudgeten för 2015 Den 15 april lämnade regeringen sin ekonomiska

Läs mer

Pressmeddelande från SCB

Pressmeddelande från SCB 1(5) Sveriges BNP: +1,1 procent första kvartalet 2002 Exporten minskade men fortsatt stort överskott i utrikeshandeln. Fasta bruttoinvesteringar föll 6,6 procent. Hushållens konsumtion steg 0,8 procent.

Läs mer

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio Samhällsbygget Ansvar, trygghet och utveckling Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016 Foto: Astrakan / Folio Vårbudget VårBudget 2016 Samhällsbygget Ett Sverige som håller ansvar,

Läs mer

Globala BNP-tillväxten Årlig procentuell förändring samt prognos för 2008 och 2009 Heldragen linje = historiskt genomsnitt Procent 7

Globala BNP-tillväxten Årlig procentuell förändring samt prognos för 2008 och 2009 Heldragen linje = historiskt genomsnitt Procent 7 6 5 4 3 2 1 Globala BNP-tillväxten Årlig procentuell förändring samt prognos för 28 och 29 Heldragen linje = historiskt genomsnitt 197-27 Procent 7 197 1974 1978 1982 1986 199 1994 1998 22 26 1972 1976

Läs mer

Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet

Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturläget mars 2013 35 FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturinstitutet definierar reformutrymmet som utrymmet för permanenta ofinansierade åtgärder i statsbudgeten

Läs mer

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet Konjunkturläget december 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet och det globala konjunkturläget fortsatte att försvagas. Förtroendeindikatorerna i Europa ligger

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt

Läs mer

Pressinformation från SCB 2003-06-05 kl. 13:00 Nr 2003:161

Pressinformation från SCB 2003-06-05 kl. 13:00 Nr 2003:161 1(5) 2003-06-05 kl. 13:00 Nr 2003:161 Nationalräkenskaper: Sveriges BNP ökade 2,2 procent under första kvartalet 2003. Under första kvartalet 2003 ökade Sveriges BNP med 2,2 procent, kalenderkorrigerad,

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning Diagram Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden. Svensk ekonomi utvecklas starkt och den utdragna lågkonjunkturen

Läs mer

Planeringsförutsättningar. Utblick 2016-2019

Planeringsförutsättningar. Utblick 2016-2019 1 Planeringsförutsättningar Utblick 2016-2019 Globala situationen 2 3 Ekonomisk tillväxt Splittrat konjunkturläge i omvärlden Den globala konjunkturen står och stampar I delar av världsekonomin är utvecklingen

Läs mer

Bilaga 1. Svensk ekonomi

Bilaga 1. Svensk ekonomi Bilaga 1 Svensk ekonomi Bilaga 1 Svensk ekonomi Innehållsförteckning Förord... 9 1 Översikt... 9 1.1 De internationella förutsättningarna... 9 1.2 Kapitalmarknaderna... 10 1.3 Den ekonomiska politiken...

Läs mer

Penningpolitisk rapport Juli 2016

Penningpolitisk rapport Juli 2016 Penningpolitisk rapport Juli 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Penningpolitisk rapport. Oktober 2014

Penningpolitisk rapport. Oktober 2014 Penningpolitisk rapport Oktober 2014 Diagram 1.1. Tillväxt i olika länder och regioner Kvartalsförändring i procent uppräknad till årstakt, säsongrensade data Anm. KIX är en sammanvägning av länder som

Läs mer

Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten

Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten Statens finanser påverkas ständigt av olika faktorer som gör att det finansiella sparandet i någon mening utvecklas onormalt. Det kan exempelvis handla

Läs mer

Penningpolitisk uppföljning april 2009

Penningpolitisk uppföljning april 2009 Penningpolitisk uppföljning april 9 Riksbankens direktion har beslutat att sänka reporäntan till,5 procent med viss sannolikhet för ytterligare sänkning framöver. Räntan väntas ligga kvar på en låg nivå

Läs mer

Uppdaterad septemberprognos ESV 2013:51

Uppdaterad septemberprognos ESV 2013:51 Uppdaterad septemberprognos 2013-09-25 ESV 2013:51 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande

Läs mer

Bilaga 2. Utvärdering av makroekonomiska prognoser

Bilaga 2. Utvärdering av makroekonomiska prognoser Bilaga 2 Utvärdering av makroekonomiska prognoser Bilaga 2 Utvärdering av makroekonomiska prognoser Innehållsförteckning 1 Regeringens prognoser för 2009... 7 1.1 BNP-prognoser under 2008 och 2009...

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Nationalräkenskaper 2014

Nationalräkenskaper 2014 Nationalräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper 2014 Bruttonationalprodukten minskade med 0,1 procent i fjol Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter minskade volymen av bruttonationalprodukten med

Läs mer

Kommentarer till beräkningarna av fjärde kvartalet 2011

Kommentarer till beräkningarna av fjärde kvartalet 2011 till beräkningarna av fjärde kvartalet 2011 Fördjupningstexter Efter fördjupningstexterna finns en beskrivning av avstämningar mellan ekonomins produktions- och användningssida som gjorts i samband med

Läs mer

Penningpolitisk rapport juli 2017

Penningpolitisk rapport juli 2017 Penningpolitisk rapport juli 2017 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Konjunkturläget December 2011

Konjunkturläget December 2011 Konjunkturläget December KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN, BOX, SE- STOCKHOLM TEL: 8-9, FAX: 8-9 8 E-POST: KI@KONJ.SE, HEMSIDA: WWW.KONJ.SE ISSN -, ISBN 978-9-8-7- KONJUNKTURINSTITUTET gör analyser och

Läs mer

Arbetsförmedlingens prognos för 2008 och 2009

Arbetsförmedlingens prognos för 2008 och 2009 Arbetsförmedlingens prognos för 2008 och 2009 Pressträff 3 juni 2008 Lena Liljebäck, tf GD Tord Strannefors, prognoschef Helene Dahlström Prognosantaganden PROGNOSANTAGANDEN Att den globala ekonomin växer

Läs mer

4 Den makroekonomiska utvecklingen

4 Den makroekonomiska utvecklingen 4 Den makroekonomiska utvecklingen 4 Den makroekonomiska utvecklingen Sammanfattning Konjunkturåterhämtningen i världen fortsatte under inledningen av 2016, även om den globala BNP-tillväxten var måttlig.

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP ökade inte alls fjärde kvartalet i fjol men de senaste månaderna har förtroendet bland hushåll och företag förbättrats. Återhämtningen tar dock tid både i Sverige och i omvärlden.

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP TRÖG ÅTERHÄMTNING I OECD. Diagram 2 BNP i världen, OECD och tillväxtekonomierna

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP TRÖG ÅTERHÄMTNING I OECD. Diagram 2 BNP i världen, OECD och tillväxtekonomierna 7 Sammanfattning Sverige går in i en högkonjunktur i år som förstärks något nästa år. Återhämtningen i omvärlden går trögt och i Europa dämpas utvecklingen av brexit. Arbetsmarknaden utvecklas starkt med

Läs mer

PROP. 2014/15:1. Innehållsförteckning

PROP. 2014/15:1. Innehållsförteckning PROP. 2014/15:1 Innehållsförteckning 8 9 10 Utgifter... 409 8.1 Utgifterna på statens budget och takbegränsade utgifter... 409 8.1.1 Utgiftsramar för 2015... 410 8.1.2 Utgifter 2014 2018... 412 8.1.3 Utvecklingen

Läs mer

Regeringens proposition 2006/07:100

Regeringens proposition 2006/07:100 Regeringens proposition 2006/07:100 2007 års ekonomiska vårproposition Förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt tilläggsbudget m.m. Regeringens proposition 2006/07:100

Läs mer

Arbetsmarknadsprognos för åren

Arbetsmarknadsprognos för åren Arbetsmarknadsprognos för åren 2009-2010 Angeles Bermudez-Svankvist Tord Strannefors 2009-06-09 Prognosantaganden Att den globala ekonomin minskar med cirka1,5 procent 2009 och växer med cirka 1,5 procent

Läs mer

5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden.

5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden. Följande nationalräkenskapsdata gäller för uppgift 1-4 Privat konsumtion = 1100 Privat bruttoinvestering = 350 Offentlig sektors köp (G) = 450 Export av varor och tjänster = 1000 Import av varor och tjänster

Läs mer

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet

Läs mer

Merchanting en växande del av tjänsteexporten

Merchanting en växande del av tjänsteexporten Merchanting en växande del av tjänsteexporten KURT GUSTAVSSON OCH LARS FORS Utrikeshandeln med tjänster har de senaste åren ökat i betydelse. Den snabba ökningen i särskilt exporten av tjänster har bidragit

Läs mer

Prognos Presskonferens Arbetsmarknadsstyrelsen Tisdag 5 december 2006

Prognos Presskonferens Arbetsmarknadsstyrelsen Tisdag 5 december 2006 1 Prognos 2007 Presskonferens Arbetsmarknadsstyrelsen Tisdag 5 december 2006 Prognosantaganden 2 Att den globala ekonomin växer med drygt 5 procent 2006 och med knappt 4,5 procent 2007 Att oljepriset uppgår

Läs mer