Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Transkript

1 Bilaga 1 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

2

3 Bilaga 1 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning 1 Tabeller Den makroekonomiska utvecklingen Tabeller Utgifter Tabeller Offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskuld

4 Tabellförteckning Tabell 1 BNP-tillväxt i omvärlden... 7 Tabell 2 Försörjningsbalans, fasta priser... 7 Tabell 3 Försörjningsbalans, fasta priser. Kalenderkorrigerad... 8 Tabell 4 Försörjningsbalans, löpande priser... 8 Tabell 5 Försörjningsbalans, deflatorer... 9 Tabell 6 Bidrag till BNP-tillväxt... 9 Tabell 7 Fasta bruttoinvesteringar... 9 Tabell 8 Hushållens ekonomi Tabell 9 Näringslivets produktion, baspris Tabell 10 Offentlig produktion, baspris Tabell 11 Bytesbalans Tabell 12 Bruttonationalinkomst (BNI) Tabell 13 Arbetsmarknad Tabell 14 Sysselsatta i näringslivet Tabell 15 Sysselsatta i offentliga myndigheter Tabell 16 Resursutnyttjande och potentiella variabler Tabell 17 Löneutveckling och inflation Tabell 18 Räntor och valutor Tabell 19 Utgiftstak och budgeteringsmarginal Tabell 20 Utgifter per utgiftsområde Tabell 21 Utgifter per utgiftsområde Tabell 22 Utgifternas procentuella andel av takbegränsade utgifter, Tabell 23 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser Tabell 24 Statens finanser Tabell 25 Ålderspensionssystemet Tabell 26 Kommunsektorns finanser Tabell 27 Strukturellt sparande

5 1 Tabeller Den makroekonomiska utvecklingen Tabell 1 BNP-tillväxt i omvärlden Procentuell förändring, fasta priser USA 1,6 2,2 1,5 2,4 2,4 2,0 2,4 2,4 2,2 2,2 Euroområdet 1,6-0,9-0,3 0,9 1,5 1,3 1,7 1,6 1,5 1,4 EU 1,8-0,5 0,2 1,4 1,9 1,5 1,6 1,6 1,6 1,6 Källor: Eurostat, Bureau of Economic Analysis och egna beräkningar. Tabell 2 Försörjningsbalans, fasta priser Mdkr Procentuell förändring, fasta priser, om inte annat anges 2014¹ Hushållens konsumtionsutgifter ,9 0,8 1,9 2,2 2,6 3,0 2,7 2,5 2,6 3,3 Offentliga konsumtionsutgifter ,8 1,1 1,3 1,3 2,5 4,6 2,1 0,7-0,2-0,2 Stat 278 0,7 2,5 3,6 1,0 2,6 4,2 0,1-2,5-3,0-2,7 Kommunsektor 753 0,9 0,6 0,4 1,5 2,5 4,7 2,9 1,9 0,8 0,6 Fasta bruttoinvesteringar 922 5,7-0,2 0,6 7,5 7,3 3,9 2,3 2,5 3,4 4,8 Näringsliv 753 7,1-0,7 0,7 8,8 8,5 4,0 2,0 2,7 4,1 5,5 Stat 88-2,8-0,6-2,6-1,7 1,0 3,7 3,2 1,8 0,5 3,6 Kommunsektor 76 3,9 5,1 2,9 7,7 2,5 4,7 3,2 1,9-0,5-0,9 Lagerinvesteringar ,5-1,1 0,2 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Export ,1 1,0-0,8 3,5 5,9 5,9 3,7 3,6 4,0 4,6 Varuexport ,8 0,3-2,9 2,3 3,3 4,9 3,3 3,4 3,9 4,6 Tjänsteexport 517 4,0 3,0 5,0 6,3 12,2 7,9 4,4 4,1 4,2 4,6 Import ,3 0,5-0,1 6,3 5,4 5,9 4,2 4,2 4,0 4,4 Varuimport ,7-0,8-1,7 4,6 5,3 5,7 4,0 4,0 3,9 4,4 Tjänsteimport 489 3,7 4,3 4,1 10,3 5,5 6,2 4,8 4,6 4,4 4,3 BNP ,7-0,3 1,2 2,3 4,1 3,8 2,2 1,8 2,1 2,9 1 Fasta priser, referensår Lagerinvesteringarna är uttryckta som bidrag till BNP-tillväxt (procentenheter). 3 I summering av BNP utgör importen en avdragspost. 7

6 Tabell 3 Försörjningsbalans, fasta priser. Kalenderkorrigerad Mdkr Procentuell förändring, fasta priser 2014¹ Hushållens konsumtionsutgifter ,9 0,9 1,9 2,3 2,5 2,9 2,8 2,6 2,6 3,2 Offentliga konsumtionsutgifter ,8 1,6 1,3 1,6 2,1 4,2 2,5 0,9-0,1-0,6 Stat 278 0,7 2,9 3,6 1,2 2,3 3,9 0,4-2,4-2,9-3,0 Kommunsektor 753 0,9 1,2 0,5 1,7 2,1 4,3 3,3 2,1 0,9 0,2 Fasta bruttoinvesteringar 922 5,7 0,2 0,6 7,7 6,9 3,6 2,6 2,7 3,5 4,5 Näringsliv 753 7,1-0,4 0,7 9,1 8,1 3,6 2,4 2,8 4,2 5,2 Stat 88-2,8-0,3-2,6-1,6 0,7 3,5 3,5 1,8 0,5 3,4 Kommunsektor 76 3,9 5,0 2,9 7,7 2,5 4,7 3,2 1,9-0,5-0,8 Export ,1 1,6-0,8 3,7 5,5 5,5 4,1 3,8 4,0 4,2 Varuexport ,9 0,9-2,9 2,6 2,8 4,5 3,8 3,6 3,9 4,2 Tjänsteexport 517 4,0 3,4 4,9 6,5 11,9 7,6 4,8 4,2 4,2 4,3 Import ,4 1,1-0,1 6,5 4,9 5,5 4,7 4,4 4,0 4,0 Varuimport ,7 0,0-1,7 4,9 4,7 5,2 4,6 4,3 3,9 3,9 Tjänsteimport 489 3,7 4,6 4,1 10,3 5,4 6,1 4,9 4,6 4,4 4,2 BNP ,7 0,1 1,2 2,4 3,8 3,5 2,5 2,0 2,2 2,7 1 Referensår 2014, beloppen är inte kalenderkorrigerade. 2 I summering av BNP utgör importen en avdragspost. Tabell 4 Försörjningsbalans, löpande priser Mdkr Procentuell förändring, löpande priser 2014 Hushållens konsumtionsutgifter ,6 1,3 2,6 3,0 3,7 4,3 4,4 4,4 4,7 5,3 Offentliga konsumtionsutgifter ,9 3,7 4,0 3,9 5,0 7,1 5,4 4,1 3,4 3,0 Stat 278 4,4 4,4 4,9 2,5 4,0 6,0 3,5 1,5 1,3 1,3 Kommunsektor 753 3,7 3,4 3,6 4,4 5,4 7,5 6,1 5,0 4,1 3,5 Fasta bruttoinvesteringar 922 5,9 0,5 1,0 9,5 9,2 5,4 3,8 4,1 4,9 6,4 Stat 88-2,0 1,2-2,7-0,4 2,3 5,6 5,3 3,8 2,5 5,7 Kommunsektor 76 7,0 6,6 3,3 9,6 4,2 6,6 5,5 4,4 2,1 2,0 Export ,0 0,0-3,3 5,6 7,7 5,8 4,6 4,6 5,0 5,5 Varuexport ,2-1,4-6,0 4,5 4,5 4,3 3,9 3,9 4,5 5,1 Tjänsteexport 517 4,5 4,0 4,0 8,3 15,2 9,0 6,3 5,9 6,0 6,4 Import ,1-0,6-2,9 8,0 6,3 5,5 5,4 5,3 5,1 5,5 Varuimport ,3-2,7-5,3 5,7 4,6 5,0 5,2 5,1 4,9 5,5 Tjänsteimport 489 3,6 5,3 3,6 13,7 10,1 6,5 5,9 5,6 5,4 5,4 Nettoexport som andel av BNP ,7 4,9 4,5 3,7 4,3 4,4 4,1 3,9 3,9 3,9 BNP ,9 0,8 2,3 3,9 6,0 5,5 4,2 3,9 4,4 5,0 1 I summering av BNP utgör importen en avdragspost. 2 Export minus import dividerat med BNP. 8

7 Tabell 5 Försörjningsbalans, deflatorer Procentuell förändring Hushållens konsumtionsutgifter 1,7 0,5 0,7 0,7 1,0 1,3 1,7 1,8 2,0 1,9 Offentliga konsumtionsutgifter 3,0 2,6 2,6 2,5 2,4 2,4 3,2 3,3 3,6 3,2 Fasta bruttoinvesteringar 0,3 0,8 0,3 1,8 1,8 1,4 1,5 1,5 1,5 1,5 Lagerinvesteringar 1,9 179,5-67,6 15,5-18,1 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 Export -1,0-1,0-2,5 2,0 1,7-0,1 0,9 0,9 0,9 0,9 Varuexport -1,6-1,7-3,2 2,1 1,2-0,6 0,5 0,5 0,5 0,5 Tjänsteexport 0,5 0,9-0,9 1,9 2,7 0,9 1,7 1,7 1,7 1,7 Import -0,2-1,1-2,8 1,7 0,9-0,4 1,1 1,0 1,0 1,0 Varuimport -0,3-1,9-3,7 1,1-0,7-0,7 1,2 1,0 1,0 1,0 Tjänsteimport 0,0 0,9-0,4 3,1 4,4 0,2 1,0 1,0 1,0 1,0 Bytesförhållande -0,8 0,1 0,3 0,4 0,8 0,3-0,2-0,1-0,1-0,1 BNP 1,2 1,1 1,1 1,6 1,9 1,7 1,9 2,0 2,2 2,0 Tabell 6 Bidrag till BNP-tillväxt Fasta priser, procentenheter om inte annat anges Hushållens konsumtionsutgifter 0,9 0,4 0,9 1,0 1,2 1,4 1,2 1,1 1,2 1,5 Offentliga konsumtionsutgifter 0,2 0,3 0,3 0,4 0,7 1,2 0,6 0,2 0,0-0,1 Stat 0,0 0,2 0,3 0,1 0,2 0,3 0,0-0,2-0,2-0,2 Kommunsektor 0,2 0,1 0,1 0,3 0,5 0,9 0,6 0,4 0,2 0,1 Fasta bruttoinvesteringar 1,3-0,1 0,1 1,7 1,7 1,0 0,5 0,6 0,8 1,2 Lagerinvesteringar 0,5-1,1 0,2 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Export 2,8 0,5-0,4 1,5 2,6 2,7 1,7 1,7 1,9 2,2 Import -3,0-0,2-0,0-2,5-2,2-2,4-1,8-1,8-1,8-2,0 BNP 1 2,7-0,3 1,2 2,3 4,1 3,8 2,2 1,8 2,1 2,9 1 Procentuell förändring. Tabell 7 Fasta bruttoinvesteringar Mdkr Procentuell förändring, fasta priser Näringsliv ,8 2,3 0,7 6,1 6,3 2,7 1,6 1,9 3,5 4,8 Varuproducenter 281 5,5-0,4 1,6 3,9 5,7 2,3 0,7 1,4 2,7 6,0 Industri 179 8,8-3,1 1,8 3,9 6,4 1,2 0,2 1,1 2,5 6,1 Övriga varuproducenter 102-0,2 4,7 1,4 4,1 4,4 4,3 1,6 2,1 3,0 5,8 Tjänsteproducenter ,1 4,8-0,3 8,2 6,9 3,2 2,4 2,4 4,2 3,8 Bostäder 160 8,0-11,8 0,9 19,8 16,7 8,0 3,4 5,0 6,0 7,6 Offentlig sektor ,2 1,7-0,3 2,4 1,7 4,2 3,2 1,8 0,0 1,5 Stat 88-2,8-0,6-2,6-1,7 1,0 3,7 3,2 1,8 0,5 3,6 Kommunsektor 76 3,9 5,1 2,9 7,7 2,5 4,7 3,2 1,9-0,5-0,9 Totalt 922 5,7-0,2 0,6 7,5 7,3 3,9 2,3 2,5 3,4 4,8 1 Fasta priser, referensår Exklusive bostäder. 3 Här avses den skattefinansierade delen av offentlig sektor som i nationalräkenskaperna benämns Offentliga myndigheter. 9

8 Tabell 8 Hushållens ekonomi Hushållens inkomster Mdkr Procentuell förändring, fasta priser Real disponibel inkomst 2 4,1 3,8 1,7 2,2 3,0 2,3 2,8 2,3 2,3 1,4 Prisindex 3 1,7 0,5 0,7 0,7 1,0 1,3 1,7 1,8 2,0 1,9 Nominell disponibel inkomst ,9 4,3 2,5 2,9 4,0 3,6 4,5 4,1 4,3 3,4 Lönesumma ,4 3,7 2,7 3,7 4,3 5,2 5,1 4,1 4,1 4,4 Övriga faktorinkomster ,4-6,9 1,8 4,6 3,0 3,0 3,6 3,2 3,5 3,5 Räntor och utdelningar, netto ,6 1,1-0,4 0,2 0,9 0,5 0,3 0,7 0,5-0,4 Offentliga transfereringar 587-1,1 4,3 4,6 1,1 2,0 3,6 3,9 3,8 4,0 2,5 Pensioner 317 0,5 6,3 5,7 0,3 2,8 4,9 4,5 4,5 3,6 3,7 Sjukdom 109-2,2 2,1 2,5 3,7 4,4 0,6 6,6 2,7 2,7 3,1 Arbetsmarknad 32-13,7 6,7 6,1-7,2-1,2 3,5-5,5 2,4 4,8 1,8 Familjer och barn 66 2,4 4,2 3,7 2,6 2,6 3,1 3,5 3,3 3,0 2,8 Studier 14-0,5 0,5 0,5 1,2-2,3 2,2 2,2 1,7 2,6 3,1 Övrigt 36-2,5-3,2 3,7 4,9-5,4 2,2 0,5 3,6 12,0-7,3 Privata transfereringar ,4 9,5 6,6 4,3 9,0 1,4 7,1 6,7 5,8 6,0 Skatter och avgifter ,0 3,0 3,7 4,2 5,8 7,8 5,6 5,4 4,3 3,9 Hushållens sparande Mdkr Andel av disponibel inkomst Nettosparande, exklusive sparande i avtalspensioner 151 5,2 7,9 7,8 7,7 8,0 7,4 7,5 7,2 6,9 5,2 Nettosparande i avtalspensioner (inklusive pps 8 ) 174 8,7 8,8 8,6 8,8 9,5 9,4 9,3 9,1 8,9 8,9 Totalt nettosparande ,7 15,3 15,1 15,2 16,0 15,3 15,3 15,0 14,5 12,9 Finansiellt sparande ,0 14,8 14,4 14,1 14,6 13,8 13,7 13,3 12,7 10,7 Anm.: Skillnaden mellan begreppen nettosparande och finansiellt sparande är framför allt att kapitalförslitning på hushållens kapitalstock utgör en avdragspost vid beräkning av nettosparandet, medan investeringsutgifter är en avdragspost vid beräkning av det finansiella sparandet. Om nettoinvesteringarna överstiger kapitalförslitningen blir det finansiella sparandet lägre än nettosparandet. 1 Fasta priser, referensår Hushållens reala disponibla inkomst beräknas genom att den nominella inkomsten deflateras med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 3 Implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 4 Lönesumman motsvarar antalet arbetade timmar multiplicerat med timlön. 5 Består bland annat av egenföretagarnas inkomster. 6 Vid räntor och utdelningar anges nettobidraget i procentuell volymförändring. 7 Består främst av utbetalda privatfonderade avtalspensioner. 8 Premiepensionssparande. 9 Total sparkvot = nettosparande inklusive sparande i avtalspensioner (inklusive premiepensionssparande) / (disponibel inkomst + nettosparande i avtalspensioner (inklusive premiepensionssparande)). Tabell 9 Näringslivets produktion, baspris Mdkr Procentuell förändring, fasta priser 2014¹ Varuproducenter 950 2,3-4,2-1,8 2,2 5,5 5,2 2,2 2,1 2,6 4,0 Industri 586 4,1-7,0-1,1-0,8 4,1 5,0 2,4 2,3 2,9 4,5 Byggverksamhet 209-2,3-5,9-3,7 12,1 11,2 8,2 2,5 2,3 2,9 4,2 Tjänsteproducenter ,8 2,0 3,9 2,9 4,3 3,4 2,6 2,3 3,0 3,8 Tjänsteproducenter exkl. FoF ,7 1,8 3,5 3,5 4,8 4,3 3,4 3,4 3,7 4,5 Näringslivet totalt ,9-0,4 1,8 2,6 4,7 4,0 2,5 2,2 2,9 3,8 1 Fasta priser, referensår Finans- och fastighetstjänstebranscherna. 10

9 Tabell 10 Offentlig produktion, baspris Mdkr Procentuell förändring, fasta priser 2014¹ Kommunsektor 495-0,3 0,0-1,3 0,2 1,1 4,1 2,3 1,5 0,3 0,2 Stat 220-0,8 2,4 1,7 1,5 1,5 2,1-0,7-2,2-2,8-2,5 Total offentlig produktion 715-0,5 0,7-0,4 0,6 1,2 3,5 1,4 0,4-0,6-0,6 Anm.: Den offentliga produktionen är mindre än den offentliga konsumtionen eftersom offentlig sektor köper mer varor och tjänster från privat sektor än den säljer. 1 Fasta priser, referensår Tabell 11 Bytesbalans Miljarder kronor, löpande priser, om inte annat anges Handelsbalans procent av BNP 3,6 3,7 3,6 3,3 2,9 2,7 2,3 2,0 1,9 1,8 Tjänstebalans Faktorinkomster Löpande transfereringar Bytesbalans procent av BNP 6,1 5,9 6,0 5,4 5,9 6,7 6,2 6,0 6,0 5,9 Kapitaltransfereringar Finansiellt sparande procent av BNP 5,9 5,7 5,8 5,2 5,7 6,5 6,0 5,8 5,8 5,7 Bytesförhållande procentuell utveckling -0,8 0,1 0,3 0,4 0,8 0,3-0,2-0,1-0,1-0,1 Anm.: Utfall för handels- och tjänstebalans enligt Betalningsbalansstatistiken. Tabell 12 Bruttonationalinkomst (BNI) Utfall för , prognos för Miljarder kronor, löpande priser BNP Primära inkomster netto BNI

10 Tabell 13 Arbetsmarknad Nivå, tusental om inte annat anges Procentuell förändring om inte annat anges 2014 BNP ,7-0,3 1,2 2,3 4,1 3,8 2,2 1,8 2,1 2,9 Produktivitet² 455 1,0 0,0 1,0 0,7 2,3 1,4 1,0 1,4 1,5 1,4 Produktivitet i näringslivet 500 1,3 0,2 1,5 1,3 2,9 1,7 1,4 2,0 1,9 1,6 Arbetade timmar³ ,0-0,1 0,4 1,5 1,6 2,5 1,2 0,4 0,7 1,6 Medelarbetstid ,3-0,8-0,7 0,1 0,2 0,8-0,4-0,3-0,1 0,6 Kalenderkorrigerad utveckling 5 BNP¹ ,7 0,1 1,2 2,4 3,8 3,5 2,5 2,0 2,2 2,7 Produktivitet² 453 0,9-0,4 0,9 0,5 2,6 1,7 0,7 1,3 1,4 1,7 Produktivitet i näringslivet 498 1,2-0,3 1,5 1,1 3,3 2,1 1,1 1,8 1,9 2,0 Arbetade timmar ,0 0,7 0,4 1,8 1,0 1,9 1,7 0,7 0,7 1,0 Medelarbetstid ,3 0,0-0,6 0,4-0,4 0,3 0,1-0,1 0,0 0,1 Sysselsatta, år ,3 0,7 1,0 1,4 1,4 1,7 1,6 0,8 0,7 0,9 Sysselsatta, år ,2 0,6 1,0 0,9 1,4 1,8 1,6 0,8 0,7 0,9 Sysselsättningsgrad år 6 65,4 65,5 65,7 66,2 66,7 67,1 67,5 67,2 67,0 67,0 Sysselsättningsgrad år 6,7 79,4 79,4 79,8 79,9 80,5 81,2 81,7 81,4 81,0 80,9 Arbetskraften, år ,4 0,9 1,1 1,3 0,8 1,0 1,1 0,8 0,9 1,0 Arbetskraftsdeltagande år 8 70,9 71,1 71,5 71,9 72,0 72,1 72,1 71,8 71,6 71,7 Arbetslöshet, år 9 7,8 8,0 8,0 7,9 7,4 6,8 6,3 6,4 6,5 6,6 Befolkning, år ,7 0,6 0,6 0,7 0,7 0,9 1,1 1,2 1,1 0,9 Befolkning, år ,6 0,5 0,5 0,7 0,7 0,8 1,0 1,1 1,1 1,1 Programdeltagare 10 4,4 4,5 4,7 4,6 4,5 4,8 4,8 4,9 5,0 5,1 Deltagare i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program vid Arbetsförmedlingen Tusental personer, årsgenomsnitt Sysselsatta I utbildning Totalt¹¹ BNP till marknadspris, fasta priser. Nivå avser miljarder kronor. 2 Arbetsproduktivitet mätt som BNP till baspris per arbetad timme. 3 Enligt nationalräkenskaperna. Nivå avser miljoner timmar. 4 Avser arbetade timmar per år enligt nationalräkenskaperna dividerat med årsmedeltal för antal sysselsatta i åldersgruppen år enligt AKU. 5 Konjunkturinstitutets kalenderkorrigering. 6 Antal sysselsatta i procent av befolkningen i den aktuella åldersgruppen. 7 Sysselsättningsgrad enligt EU:s 2020-mål. 8 Antal i arbetskraften i procent av befolkningen i den aktuella åldersgruppen. 9 I procent av arbetskraften. 10 Personer i nystartsjobb eller konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program vid Arbetsförmedlingen, i procent av arbetskraften. 11 Till följd av avrundning stämmer inte alltid totalen med delarna. Anm: Prognosen baseras på hittills föreslagna och genomförda reformer. Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. 12

11 Tabell 14 Sysselsatta i näringslivet Nivå, tusental Procentuell förändring 2014 Varuproducenter ,1-0,3-0,8-0,2 0,8 1,1 0,9 0,7 0,5 0,5 Industri 589 1,3-1,8-2,2-1,5-0,8 0,8 0,9 0,7 0,1 0,3 Byggverksamhet 331 4,9 1,8 0,9 2,1 2,4 2,6 1,0 0,9 1,0 1,0 Tjänsteproducenter ,9 1,1 1,6 2,4 1,6 1,7 2,0 0,7 1,2 1,8 exkl. finans- och fastighetsverksamhet ,9 1,2 1,6 2,4 1,8 2,4 2,1 1,5 1,2 1,6 Näringslivet totalt ,0 0,6 0,8 1,5 1,4 1,5 1,6 0,7 1,0 1,4 Anm.: Tabellen avser sysselsättning enligt nationalräkenskaperna. Tabell 15 Sysselsatta i offentliga myndigheter Utfall för , prognos för Nivå, tusental Procentuell förändring 2014 Kommunala myndigheter ,5 0,5 0,8 1,0 2,3 2,6 2,1 1,6 0,6 0,2 Staten 247 0,2 1,9 2,2 1,3 0,6 0,9-0,6-1,4-1,9-2,0 Offentliga myndigheter totalt ,4 0,7 1,0 1,1 2,0 2,3 1,6 1,1 0,2-0,1 Anm.: Enligt nationalräkenskaperna (NR). Offentliga myndigheter och kommunala myndigheter är NR-begrepp som skiljer sig från begreppen offentlig sektor respektive kommunal sektor. Skillnaden ligger i att kommunernas så kallade affärsdrivande verksamheter inte omfattas av de förstnämnda begreppen, utan förs till näringslivet i NR:s branschindelade (funktionsindelade) statistik. Tabell 16 Resursutnyttjande och potentiella variabler Resursutnyttjande Skillnaden mellan faktisk och potentiell nivå, i procent av potentiell nivå BNP-gap -1,4-2,4-2,5-2,0-0,9 0,2 0,5 0,3 0,0 0,0 Produktivitetsgap 0,3-0,5-0,2-0,7 0,4 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Produktivitetsgap i näringslivet 0,4-0,7-0,3-0,9 0,5 0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Timgap -1,7-1,9-2,3-1,4-1,3-0,4 0,4 0,3 0,0 0,0 Sysselsättningsgap -1,7-2,0-2,0-1,6-1,2-0,5 0,3 0,3 0,1 0,0 Potentiella variabler Nivå Procentuell förändring i fasta priser om inte annat anges. Kalenderkorrigerade värden 2014 Potentiell BNP¹ ,2 1,2 1,3 1,9 2,7 2,4 2,2 2,2 2,4 2,7 Potentiell produktivitet² 456 0,3 0,4 0,7 1,0 1,5 1,5 1,3 1,3 1,5 1,7 Pot. produktivitet i näringslivet² 503 0,6 0,8 1,1 1,7 1,8 1,8 1,8 1,8 1,9 2,0 Pot. antal arbetade timmar³ ,2 1,0 0,7 0,9 0,9 0,9 0,9 0,9 1,0 1,0 Pot. sysselsättning, år ,1 1,0 1,1 1,0 0,9 0,9 0,8 0,8 0,9 1,0 Jämviktsarbetslöshet, år 5 6,8 6,8 6,8 6,7 6,5 6,4 6,4 6,5 6,5 6,6 Potentiella variabler, löpande priser Miljarder kronor Potentiell BNP Potentiell BNP till marknadspris. Miljarder kronor. Fasta priser, referensår Kronor per timme tal tal. 5 Skillnaden mellan potentiell arbetskraft och potentiell sysselsättning i procent av potentiell arbetskraft. 6 Beräknad som potentiell BNP till marknadspris (fasta priser, referensår 2014) multiplicerat med BNP-deflatorn. 13

12 Tabell 17 Löneutveckling och inflation Utfall för , prognos för Procentuell förändring Nominell löneutveckling, konjunkturlönestatistiken Industri 2,5 3,9 2,0 2,5 2,5 3,0 3,2 3,4 3,4 3,4 Byggindustri 3,1 2,6 3,0 3,1 1,6 3,2 3,4 3,4 3,4 3,4 Näringslivets tjänstesektorer 2,4 3,0 2,3 2,9 2,3 3,1 3,2 3,4 3,4 3,4 Statliga myndigheter 1,9 2,1 2,6 2,3 2,4 3,0 3,2 3,4 3,4 3,4 Kommunala myndigheter 2,3 2,7 2,9 2,8 2,7 3,3 3,6 3,5 3,5 3,4 Totalt, konjunkturlönestatistiken 2,4 3,0 2,5 2,8 2,4 3,1 3,3 3,4 3,4 3,4 Totalt, nationalräkenskaperna¹ 3,1 2,8 2,1 1,7 3,3 3,2 3,3 3,4 3,4 3,4 Konsumentprisernas utveckling KPI, årsgenomsnitt 3,0 0,9 0,0-0,2 0,0 0,9 1,6 2,3 3,2 3,2 KPIF, årsgenomsnitt² 1,4 1,0 0,9 0,5 0,9 1,3 1,8 2,0 2,1 2,0 Nettoprisindex, årsgenomsnitt 2,0 1,2-0,3-0,1-0,9 0,1 1,6 2,4 3,3 3,3 Prisbasbelopp, tusen kronor 42,8 44,0 44,5 44,4 44,5 44,3 44,7 45,3 46,4 47,9 Anm.: Konjunkturlönestatistiken för 2014 avser prognos. 1 Kalenderkorrigerad. Timlönen enligt nationalräkenskaperna mäts som lönesumman dividerat med anställdas arbetade timmar. 2 Mått på underliggande inflation. I beräkningen av KPIF (KPI med fast bostadsränta) hålls den del av förändringen i räntekostnader för egnahem som beror på förändrade räntesatser konstant. Källor: Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Tabell 18 Räntor och valutor Utfall för , prognos för Årsgenomsnitt 6-månadersränta¹ 1,7 1,2 0,9 0,4-0,3-0,5 0,0 0,7 2,0 2,8 5-årsränta¹ 2,3 1,1 1,6 0,9 0,2 0,4 1,6 2,5 3,2 3,7 10-årsränta¹ 2,6 1,6 2,1 1,7 0,7 1,1 2,1 3,0 3,7 4,2 Differens 10-årsränta Sverige-Tyskland¹ 0,0 0,0 0,5 0,5 0,2 0,4 0,3 0,2 0,3 0,2 6-månadersränta (EUR)¹ 0,7 0,0 0,1 0,0-0,3-0,2 0,2 0,2 0,8 2,3 Växelkurs, kronindex KIX SEK per EUR 9,0 8,7 8,7 9,1 9,4 9,3 9,3 9,2 9,1 9,0 SEK per USD 6,5 6,8 6,5 6,9 8,4 8,4 8,3 8,2 8,0 7,8 USD per EUR 1,4 1,3 1,3 1,3 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1 1,2 1 Avser statsskuldväxel för löptider kortare än ett år och statsobligation för löptider längre än ett år. 2 Index, oktober 1992 = 100. Källor: Riksbanken och egna beräkningar. 14

13 2 Tabeller Utgifter Tabell 19 Utgiftstak och budgeteringsmarginal Miljarder kronor om annat ej anges Utgiftstak Takbegränsade utgifter Budgeteringsmarginal Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 7,5 6,0 2,6 1,0 2,0 1,8 0,8 2,8 4,2 8,1 Anm.: Utgiftstakets nivå för 2019 och 2020 är regeringens bedömning i denna proposition. 15

14 Tabell 20 Utgifter per utgiftsområde Miljoner kronor Utgiftsområde Utfall Anslag 1 Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat 1 Rikets styrelse Samhällsekonomi och finansförvaltning Skatt, tull och exekution Rättsväsendet Internationell samverkan Försvar och samhällets krisberedskap Internationellt bistånd Migration Hälsovård, sjukvård och social omsorg Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Ekonomisk trygghet vid ålderdom Ekonomisk trygghet för familjer och barn Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Arbetsmarknad och arbetsliv Studiestöd Utbildning och universitetsforskning Kultur, medier, trossamfund och fritid Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Regional tillväxt Allmän miljö- och naturvård Energi Kommunikationer Areella näringar, landsbygd och livsmedel Näringsliv Allmänna bidrag till kommuner Statsskuldsräntor m.m Avgiften till Europeiska unionen Minskning av anslagsbehållningar Beräkningsteknisk överföring till hushållen Summa utgiftsområden Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Takbegränsade utgifter Budgeteringsmarginal Utgiftstak för staten Inklusive riksdagens beslut i enlighet med budgetpropositionen för 2016 (bet 2015/16 FiU1, rskr 2015/16:51), Extra ändringsbudget för Ändring av rätten till bistånd för vissa utlänningar (prop. 2015/16:146), samt förslagen i propositionen Vårändringsbudget för 2016 (prop. 2015/16:99). 2 Avser de överstigande medel som uppstod på grund av att regeringen i budgetpropositionen för 2016 (bet 2015/16 FiU1, rskr 2015/16:51) föreslog och aviserade åtgärder som medförde större budgetförstärkningar än budgetförsvagningar för Inklusive Beräkningsteknisk överföring till hushållen och posten Minskning av anslagsbehållningar. 4 Summa utgiftsområden exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. och exklusive minskning av anslagsbehållningar för statsskuldsräntor. 5 Regeringens bedömning av nivå på utgiftstaket för 2019 och 2020 (se avsnitt 4.2). Källa: Egna beräkningar. 16

15 Tabell 21 Utgifter per utgiftsområde Miljarder kronor Utfall , prognos 2016 och beräknat , anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhör i statens budget för 2016 Utgiftsområde Rikets styrelse 9,9 10,6 10,6 11,0 12,2 11,7 11,2 11,5 11,8 12,9 12,3 12,9 12,9 13,1 13,3 13,6 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 11,0 11,8 11,2 11,4 12,0 12,1 12,9 13,5 16,1 14,1 14,4 15,0 15,0 15,4 15,8 16,4 3 Skatt, tull och exekution 8,6 9,0 9,7 9,4 9,4 9,4 9,9 10,3 10,4 10,4 10,8 10,7 10,9 11,1 11,4 11,7 4 Rättsväsendet 27,0 28,5 30,6 32,7 33,6 35,5 37,2 38,2 39,3 40,2 40,4 41,4 42,3 43,2 44,1 45,1 5 Internationell samverkan 1,4 1,4 1,6 1,8 1,8 2,0 1,9 1,5 1,8 1,7 1,9 2,1 1,9 1,9 1,9 1,9 6 Försvar och samhällets krisberedskap 44,0 44,3 46,5 43,0 42,1 45,7 44,2 45,5 45,4 48,0 48,3 47,4 50,2 51,4 53,8 56,2 7 Internationellt bistånd 22,3 25,9 25,4 27,5 29,6 26,7 29,2 30,2 30,8 31,0 32,2 26,2 30,0 31,1 35,2 40,4 8 Migration 4,8 4,5 5,3 6,1 6,5 7,1 7,6 8,2 9,9 12,6 18,7 49,6 48,0 33,3 24,5 22,3 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 38,5 42,2 46,7 49,1 53,1 56,0 56,5 58,7 59,0 61,6 65,0 65,2 67,5 68,5 67,0 66,8 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 127,0 125,7 119,5 115,9 110,0 99,9 95,8 94,9 96,4 99,0 102,6 108,2 110,4 112,1 114,2 117,5 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 46,1 45,0 43,7 42,6 42,3 41,5 41,6 41,3 40,0 39,3 38,1 36,2 34,4 33,2 32,5 32,3 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 59,1 63,7 64,9 66,4 68,1 70,2 72,0 75,6 78,5 80,8 82,9 86,3 89,3 92,5 95,9 99,2 6,4 3,4 4,3 5,0 5,3 5,2 5,0 6,8 8,8 12,2 15,4 20,8 29,0 44,9 55,2 56,5 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 66,4 69,5 54,9 47,8 60,6 68,6 63,3 66,6 69,7 66,9 65,0 77,1 78,9 80,2 81,8 83,9 15 Studiestöd 20,2 20,6 19,7 19,5 21,4 22,6 21,8 21,1 20,6 20,0 19,2 20,0 21,4 21,4 22,3 23,6 16 Utbildning och universitetsforskning 43,3 46,1 41,8 44,2 48,9 53,3 53,7 53,8 56,5 59,4 63,0 67,5 72,4 73,3 73,5 74,6 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 9,0 9,6 10,1 10,1 10,3 11,3 12,0 12,3 12,7 12,8 13,3 13,7 14,0 14,2 14,2 14,4 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 3,1 2,9 2,4 2,1 1,9 1,6 1,1 1,0 1,0 1,1 1,1 4,3 7,2 7,4 6,7 6,7 19 Regional tillväxt 3,3 3,3 2,9 2,8 3,2 3,2 3,2 3,4 3,3 2,9 2,2 3,0 3,6 3,4 3,4 3,4 20 Allmän miljö- och naturvård 4,0 4,5 4,3 4,7 5,2 5,2 5,1 4,8 4,8 5,1 5,9 7,3 7,6 7,2 6,8 6,6 21 Energi 1,4 1,6 2,2 2,1 3,0 2,7 2,9 2,7 2,6 2,9 2,3 2,8 2,8 2,6 2,6 2,1 22 Kommunikationer 31,7 31,0 44,3 61,5 40,6 39,8 38,7 42,9 43,7 46,0 47,2 50,6 55,0 55,4 55,1 55,5 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 17,4 21,0 15,5 16,5 16,4 17,4 16,4 16,4 16,0 16,2 13,4 17,9 17,4 17,6 17,6 17,5 24 Näringsliv 3,5 3,9 4,2 12,7 6,5 8,5 5,3 5,9 5,2 5,4 5,5 5,8 5,9 5,9 5,9 5,4 25 Allmänna bidrag till kommuner 57,3 60,2 73,0 64,8 81,6 75,7 88,0 85,1 88,9 93,6 102,0 93,4 95,1 95,4 95,5 95,5 26 Statsskuldsräntor m.m. 32,7 49,5 47,3 48,2 36,5 23,4 34,5 27,4 16,8 3,3 21,9 3,8 14,7 21,9 29,1 36,1 27 Avgiften till Europeiska unionen 25,6 25,9 26,6 31,5 19,2 30,4 30,6 31,5 37,4 41,6 44,2 22,5 37,7 39,0 40,4 41,5 Minskning av anslagsbehållningar 1,6 2,2 7,5 1,6 Beräkningsteknisk överföring till hushållen 0,2 1,3 6,0 Summa utgiftsområden 725,0 765,5 769,2 790,3 781,3 786,4 801,5 811,1 827,4 840,9 889,3 912,0 977,3 999,8 1033,3 1048,4 Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 692,3 716,1 721,9 742,1 744,8 763,0 767,0 783,7 810,6 837,5 867,4 908,2 962,7 977,9 1004,3 1012,3 172,0 179,1 188,2 201,4 219,8 222,9 222,0 238,5 256,7 258,0 267,5 285,4 301,8 318,2 331,1 344,2 Takbegränsade utgifter 864,3 895,2 910,1 943,4 964,6 985,9 989,0 1022,2 1067,3 1095,5 1134,9 1193,6 1264,5 1296,1 1335,4 1356,5 Budgeteringsmarginal 5,7 11,8 27,9 13,6 24,4 38,1 74,0 61,8 27,7 11,5 23,1 21,4 9,5 35,9 56,6 109,5 Utgiftstak för staten Regeringens bedömning av utgiftstak för 2019 och 2020 i denna proposition. Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. 17

16 Tabell 22 Utgifternas procentuella andel av takbegränsade utgifter, Utfall , prognos 2016 och beräknat , anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhör i statens budget för Utgifter justerade för tekniska förändringar anges i kursiv stil Utgiftsområde Rikets styrelse 1,1 1,2 1,2 1,2 1,3 1,2 1,1 1,1 1,1 1,2 1,1 1,1 1,0 1,0 1,0 1,0 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1,3 1,3 1,2 1,2 1,2 1,2 1,3 1,3 1,5 1,3 1,3 1,3 1,2 1,2 1,2 1,2 3 Skatt, tull och exekution 1,0 1,0 1,1 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 0,9 0,9 0,9 0,9 0,9 0,9 0,9 4 Rättsväsendet 3,1 3,2 3,4 3,5 3,5 3,6 3,8 3,7 3,7 3,7 3,6 3,5 3,3 3,3 3,3 3,3 5 Internationell samverkan 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,1 0,1 0,1 6 Försvar och samhällets krisberedskap 5,1 4,9 5,1 4,6 4,4 4,6 4,5 4,4 4,3 4,4 4,3 4,0 4,0 4,0 4,0 4,1 7 Internationellt bistånd 2,6 2,9 2,8 2,9 3,1 2,7 3,0 3,0 2,9 2,8 2,8 2,2 2,4 2,4 2,4 3,0 8 Migration 0,6 0,5 0,6 0,7 0,7 0,7 0,8 0,8 0,9 1,1 1,6 4,2 3,8 2,6 2,6 1,6 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 4,4 4,7 5,1 5,2 5,5 5,7 5,7 5,7 5,5 5,6 5,7 5,5 5,3 5,3 5,3 4,9 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 14,7 14,0 13,1 12,3 11,4 10,1 9,7 9,3 9,0 9,0 9,0 9,1 8,7 8,7 8,6 8,7 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 5,3 5,0 4,8 4,5 4,4 4,2 4,2 4,0 3,7 3,6 3,4 3,0 2,7 2,6 2,4 2,4 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 6,8 7,1 7,1 7,0 7,1 7,1 7,3 7,4 7,4 7,4 7,3 7,2 7,1 7,1 7,2 7,3 12 Justerad för teknisk förändring 6,9 7,1 7,2 7,1 7,1 7,1 7,3 7,4 7,4 7,4 7,3 7,2 7,1 7,1 7,2 7,3 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 0,7 0,4 0,5 0,5 0,6 0,5 0,5 0,7 0,8 1,1 1,4 1,7 2,3 3,5 4,1 4,2 13 Justerad för teknisk förändring 0,7 0,4 0,5 0,5 0,6 0,5 0,5 0,6 0,8 1,1 1,4 1,7 2,3 3,5 4,1 4,2 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 7,7 7,8 6,0 5,1 6,3 7,0 6,4 6,5 6,5 6,1 5,7 6,5 6,2 6,2 6,1 6,2 14 Justerad för teknisk förändring 8,6 8,7 7,0 5,7 7,0 7,6 7,1 7,2 7,2 6,8 6,4 6,6 6,3 6,2 6,1 6,2 15 Studiestöd 2,3 2,3 2,2 2,1 2,2 2,3 2,2 2,1 1,9 1,8 1,7 1,7 1,7 1,6 1,7 1,7 15 Justerad för teknisk förändring 2,3 2,3 2,2 2,1 2,2 2,3 2,2 2,0 1,9 1,9 1,8 1,7 1,7 1,7 1,7 1,7 16 Utbildning och universitetsforskning 5,0 5,2 4,6 4,7 5,1 5,4 5,4 5,3 5,3 5,4 5,5 5,7 5,7 5,7 5,5 5,5 16 Justerad för teknisk förändring 4,4 4,6 4,6 4,7 5,1 5,4 5,4 5,3 5,3 5,4 5,5 5,7 5,7 5,7 5,5 5,5 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1,0 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,1 1,1 1,1 1,1 17 Justerad för teknisk förändring 1,1 1,1 1,2 1,1 1,1 1,1 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,1 1,1 1,1 1,1 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 0,4 0,3 0,3 0,2 0,2 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,4 0,6 0,6 0,5 0,5 19 Regional tillväxt 0,4 0,4 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,2 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 20 Allmän miljö- och naturvård 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,6 0,6 0,6 0,5 0,5 21 Energi 0,2 0,2 0,2 0,2 0,3 0,3 0,3 0,3 0,2 0,3 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 22 Kommunikationer 3,7 3,5 4,9 6,5 4,2 4,0 3,9 4,2 4,1 4,2 4,2 4,2 4,3 4,3 4,1 4,1 22 Justerad för teknisk förändring 3,9 3,7 5,1 6,7 4,4 4,3 4,0 4,3 4,2 4,3 4,3 4,2 4,3 4,3 4,1 4,1 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 2,0 2,3 1,7 1,7 1,7 1,8 1,7 1,6 1,5 1,5 1,2 1,5 1,4 1,4 1,3 1,3 24 Näringsliv 0,4 0,4 0,5 1,4 0,7 0,9 0,5 0,6 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,4 0,4 25 Allmänna bidrag till kommuner 6,6 6,7 8,0 6,9 8,5 7,7 8,9 8,3 8,3 8,5 9,0 7,8 7,5 7,4 7,1 7,0 25 Justerad för teknisk förändring 8,4 8,4 8,4 8,6 10,0 8,8 9,2 8,6 8,4 8,4 9,0 7,8 7,5 7,4 7,1 7,0 26 Statsskuldsräntor m.m Avgiften till Europeiska unionen 3,0 2,9 2,9 3,3 2,0 3,1 3,1 3,1 3,5 3,8 3,9 1,9 3,0 3,0 3,0 3,1 Minskning av anslagsbehållningar 0,1 0,2 0,6 0,1 Beräkningsteknisk överföring till hushållen 0,1 0,4 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 19,9 20,0 20,7 21,3 22,8 22,6 22,4 23,3 24,1 23,5 23,6 23,9 23,9 24,5 24,8 25,4 Budgeteringsmarginal 0,7 1,3 3,1 1,4 2,5 3,9 7,5 6,0 2,6 1,0 2,0 1,8 0,8 2,8 4,2 1 8,1 1 1 Regeringens bedömning av utgiftstak för 2019 och 2020 i denna proposition. Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. 18

17 3 Tabeller Offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskuld Tabell 23 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser Utfall för , prognos för Miljarder kronor om inte annat anges Inkomster procent av BNP 48,7 49,1 49,4 48,6 48,9 48,6 48,9 49,2 49,3 49,1 Skatter och avgifter procent av BNP 42,4 42,4 42,8 42,7 43,1 43,2 43,5 43,7 43,7 43,5 Kapitalinkomster Övriga inkomster Utgifter procent av BNP 48,8 50,0 50,7 50,2 48,9 49,0 49,6 49,5 49,2 48,4 Transfereringar och subventioner Hushåll Näringslivet Utlandet Konsumtion Investeringar m.m Ränteutgifter Finansiellt sparande procent av BNP -0,1-0,9-1,4-1,6 0,0-0,4-0,7-0,4 0,1 0,7 Staten Pensionssystemet Kommunsektorn Finansiell ställning Konsoliderad bruttoskuld procent av BNP 36,9 37,2 39,8 44,8 43,4 42,5 41,1 40,3 39,1 36,9 Finansiell nettoförmögenhet procent av BNP 19,2 21,3 21,1 20,5 19,5 17,8 16,3 15,2 14,5 14,3 1 Utgörs av bl.a. tillräknade inkomster som bruttoförs i nationalräkenskaperna (NR), ex kapitalförslitningen av investeringar. 2 Inklusive beräkningsteknisk överföring till hushåll. 3 Inklusive ofördelade utgifter. 4 Inklusive räntor på pensionsskulden. 19

18 Tabell 24 Statens finanser Utfall för , prognos för Miljarder kronor om inte annat anges Inkomster Skatter och avgifter Kapitalinkomster Övriga inkomster Utgifter Transfereringar till privat sektor Bidrag till kommunsektorn Ålderspensionsavgifter Konsumtion Investeringar m.m Ränteutgifter Finansiellt sparande procent av BNP -0,3-1,1-1,2-1,3-0,1-0,2-0,2 0,2 0,7 1,3 Budgetsaldo procent av BNP 1,9-0,7-3,5-1,8-0,8-0,3 0,6 0,1 0,3 1,0 Statsskuld procent av BNP 30,6 30,2 32,8 34,4 32,5 31,1 29,1 27,8 26,2 23,9 1 Utgörs av bl.a. tillräknade inkomster som bruttoförs i NR, ex kapitalförslitningen av investeringar. 2 Inklusive beräkningsteknisk överföring till hushåll. 3 Inklusive ofördelade utgifter. 4 Inklusive räntor på pensionsskulden. Tabell 25 Ålderspensionssystemet Utfall för , prognos för Miljarder kronor om inte annat anges Inkomster Socialförsäkringsavgifter Statliga ålderspensionsavgifter m.m Räntor, utdelningar m.m Utgifter Pensioner Övriga utgifter Finansiellt sparande procent av BNP 0,5 0,3-0,1 0,1 0,2 0,0-0,1-0,2-0,1-0,1 20

19 Tabell 26 Kommunsektorns finanser Miljarder kronor om inte annat anges Inkomster Skatter Kommunal fastighetsavgift Statsbidrag Skatter och statsbidrag, procent av BNP 18,8 19,2 19,6 19,6 19,7 20,0 20,2 20,3 20,2 19,9 Kapitalinkomster Övriga inkomster varav kompensation för mervärdesskatt Utgifter Transfereringar till hushåll Övriga transfereringar Konsumtion Investeringar Ränteutgifter Finansiellt sparande procent av BNP -0,3-0,1-0,1-0,4-0,1-0,3-0,4-0,4-0,5-0,5 Resultat före extraordinära poster Anm.: Skatter och statsbidrag som andel av BNP inkluderar inkomster från den kommunala fastighetsavgiften. 1 Utfall 2015 enligt NR, vilket kan skilja sig från regeringens prognos på offentliga sektorns skatteintäkter för 2015 som redovisas i avsnitt Investeringarna inkluderar även köp av mark och fastigheter, netto. 3 Inklusive räntor på pensionsskulden. Tabell 27 Strukturellt sparande Andel av potentiell BNP, i procent, om inte annat anges Finansiellt sparande, miljarder kronor Finansiellt sparande, procent av BNP -0,1-0,9-1,4-1,6 0,0-0,4-0,7-0,4 0,1 0,7 Justering för BNP-gap 0,6 1,2 1,2 1,0 0,4-0,1-0,2-0,1 0,0 0,0 Justering för arbetslöshetsgap 0,1 0,1 0,2 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering för skattebasernas sammansättning 0,3 0,2-0,5-0,6 0,2 0,4 0,3 0,0-0,1 0,1 Justering för engångseffekter¹ 0,0-0,3-0,3 0,1-0,4-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Strukturellt sparande 0,9 0,3-0,8-1,0 0,2-0,2-0,7-0,5 0,0 0,8 BNP-gap, procent² -1,4-2,4-2,5-2,0-0,9 0,2 0,5 0,3 0,0 0,0 1 Engångseffekten för 2012 resp rör återbetalningen av försäkringspremier från AFA-Försäkring på 11 miljarder kronor och 10 miljarder kronor. Engångseffekter beror på periodiseringar av Sveriges avgift till Europeiska unionen samt återbetalningen av försäkringspremier från AFA-Försäkring. År 2015 inkluderar även en engångsvis skatteinbetalning från en internationell koncern. 2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. 21