Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Transkript

1 Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

2

3 Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5.1 Global och finansiell ekonomi... 7 Tabeller till avsnitt 5.2 Svensk efterfrågan... 8 Tabeller till avsnitt 5.3 Produktion Tabeller till avsnitt 5.4 Arbetsmarknad och resursutnyttjande Tabeller till avsnitt 5.5 Löner och inflation Tabeller till avsnitt 8 Utgifter Tabeller till avsnitt 10 Den offentliga sektorns finanser

4

5 Tabellförteckning Tabell 1 BNP-tillväxt... 7 Tabell 2 Ränte- och valutakursprognos, slutkurs... 7 Tabell 3 Ränte- och valutakursprognos, årsgenomsnitt... 7 Tabell 4 Försörjningsbalans... 8 Tabell 5 Bidrag till tillväxt... 8 Tabell 6 Export och import av varor och tjänster samt prisutveckling... 8 Tabell 7 Bytesbalans... 9 Tabell 8 Bruttonationalinkomst (BNI)... 9 Tabell 9 Fasta bruttoinvesteringar... 9 Tabell 10 Hushållens ekonomi Tabell 11 Näringslivets produktion Tabell 12 Offentlig produktion Tabell 13 Arbetsmarknad Tabell 14 Sysselsatta i näringslivet Tabell 15 Sysselsatta i offentliga myndigheter Tabell 16 Resursutnyttjande och potentiella variabler Tabell 17 Löneutveckling och inflation Tabell 18 Utgiftstak och budgeteringsmarginal Tabell 19 Utgifter per utgiftsområde Tabell 20 Offentliga sektorns finanser Tabell 21 Statens finanser Tabell 22 Ålderspensionssystemet

6 Tabell 23 Kommunsektorns finanser...18 Tabell 24 Finansiellt sparande i offentlig sektor

7 Tabeller till avsnitt 5.1 Global och finansiell ekonomi Tabell 1 BNP-tillväxt Procentuell förändring. Utfall för , prognos för USA 3,1 2,7 1,9 0,0-2,6 2,6 2,4 3,0 2,9 2,6 Euroområdet 1,8 3,1 2,7 0,4-4,1 1,5 1,4 1,8 2,0 1,9 Källor: Eurostat, Bureau of Economic Analysis (BEA) och egna beräkningar. Tabell 2 Ränte- och valutakursprognos, slutkurs Värde vid respektive års slut. Utfall för , prognos för Reporänta 1,50 3,00 4,00 2,00 0,25 1,25 2,25 3,25 3,50 3,75 6-månadersränta 1,93 3,06 4,12 1,58 0,19 1,50 2,50 3,40 3,65 3,90 5-årsränta 3,16 3,69 4,19 2,33 2,62 2,50 3,25 4,00 4,50 4,75 10-årsränta 3,38 3,64 4,32 2,67 3,29 2,90 3,75 4,50 4,75 5,00 10-årsdiff. SEK-DEM 0,02-0,15 0,07-0,41 0,06 0,20 0,25 0,50 0,50 0,25 6 mån. T-bill (EUR) 2,46 3,61 3,97 1,97 0,46 1,10 1,50 2,25 3,00 3,65 TCW-index 131,2 123,1 125,7 141,9 136,7 125,4 123,5 122,3 122,2 122,2 EUR/SEK 9,44 9,03 9,43 10,83 10,40 9,10 9,00 8,90 8,90 8,90 USD/SEK 7,95 6,84 6,48 8,00 7,14 7,11 7,03 7,01 7,01 7,01 EUR/USD 1,19 1,32 1,46 1,35 1,46 1,28 1,28 1,27 1,27 1,27 Källor: Riksbanken, Reuters och egna beräkningar. Tabell 3 Ränte- och valutakursprognos, årsgenomsnitt Årsgenomsnitt. Utfall för , prognos för månadersränta 1,75 2,45 3,59 3,81 0,38 0,63 2,04 2,99 3,54 3,79 5-årsränta 2,85 3,52 4,15 3,79 2,51 2,30 2,91 3,66 4,27 4,64 10-årsränta 3,38 3,70 4,18 3,90 3,25 2,87 3,36 4,16 4,64 4,89 10-årsdiff. SEK-DEM 0,00-0,08-0,06-0,10-0,01 0,08 0,23 0,39 0,50 0,36 6 mån. T-bill (EUR) 2,13 3,06 3,97 3,70 0,72 0,54 1,32 1,91 2,66 3,35 TCW-index 128,3 127,3 125,1 127,2 140,2 129,8 124,3 122,8 122,3 122,2 EUR/SEK 9,28 9,25 9,25 9,62 10,61 9,55 9,05 8,95 8,90 8,90 USD/SEK 7,47 7,37 6,75 6,59 7,64 7,32 7,07 7,02 7,01 7,01 EUR/USD 1,24 1,26 1,37 1,46 1,39 1,31 1,28 1,27 1,27 1,27 Källor: Riksbanken, Reuters och egna beräkningar. 7

8 Tabeller till avsnitt 5.2 Svensk efterfrågan Tabell 4 Försörjningsbalans Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för , prognos för Hushållens konsumtionsutgifter ,8 2,7 3,7-0,1-0,8 3,3 3,6 3,4 3,0 2,5 Offentliga konsumtionsutgifter 864 0,2 1,7 0,7 1,3 1,7 1,2 0,7 0,3 0,5 0,5 Statliga 227-2,6 1,3-0,5-0,6 0,3 3,3 0,8 0,4 0,2 0,7 Kommunala 636 1,2 1,9 1,1 2,0 2,2 0,5 0,6 0,3 0,6 0,5 Fasta bruttoinvesteringar 555 8,1 9,2 8,9 1,7-16,0 5,3 8,1 7,1 6,2 5,1 Lagerinvesteringar ,0 0,2 0,7-0,5-1,5 1,8-0,1 0,0 0,0 0,0 Export ,6 9,0 5,7 1,4-12,4 10,7 7,5 6,5 6,6 6,3 Import ,0 9,0 9,0 2,9-13,2 12,1 7,5 6,7 6,4 6,3 BNP ,2 4,3 3,3-0,4-5,1 4,8 3,7 3,4 3,3 2,8 BNP, kalenderkorrigerad 3,1 4,6 3,5-0,7-5,0 4,5 3,7 3,8 3,3 2,9 1 Löpande priser. 2 Lagerinvesteringarna är uttryckta som bidrag till BNP-tillväxt (procentenheter) och inte som procentuell volymförändring. Tabell 5 Bidrag till tillväxt Procentenheter. Utfall för , prognos för Hushållens konsumtionsutgifter 1,3 1,3 1,7 0,0-0,4 1,6 1,7 1,7 1,4 1,2 Offentliga konsumtionsutgifter 0,0 0,4 0,2 0,3 0,4 0,3 0,2 0,1 0,1 0,1 Statliga -0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 Kommunala 0,2 0,4 0,2 0,4 0,4 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Fasta bruttoinvesteringar 1,4 1,6 1,7 0,3-3,2 1,0 1,4 1,3 1,2 1,0 Lagerinvesteringar 0,0 0,2 0,7-0,5-1,5 1,8-0,1 0,0 0,0 0,0 Export 3,0 4,3 2,9 0,8-6,6 5,2 3,8 3,4 3,6 3,6 Import -2,6-3,7-3,9-1,3 6,1-5,0-3,3-3,1-3,0-3,1 BNP 3,2 4,3 3,3-0,4-5,1 4,8 3,7 3,4 3,3 2,8 Tabell 6 Export och import av varor och tjänster samt prisutveckling Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för , prognos för Export Varuexport ,1 7,8 3,5 0,9-17,1 13,9 7,3 6,0 6,3 6,1 Bearbetade varor ,7 8,3 4,4-0,6-19,5 15,0 8,2 6,5 6,6 6,4 Tjänsteexport ,3 12,2 12,1 2,8-0,8 3,7 7,9 7,6 7,3 6,9 Total export ,6 9,0 5,7 1,4-12,4 10,7 7,5 6,5 6,6 6,3 Exportpris 2,9 3,0 1,9 4,0 0,6-0,5 0,7 1,1 0,8 0,8 Import Varuimport 913 7,5 9,6 8,7 2,4-16,1 17,1 7,8 6,4 6,2 6,0 Bearbetade varor ,9 11,7 10,7 1,0-18,3 20,4 9,1 7,3 6,8 6,7 Tjänsteimport 381 5,6 7,4 9,9 4,5-4,9 0,2 6,7 7,5 7,0 7,0 Total import ,0 9,0 9,0 2,9-13,2 12,1 7,5 6,7 6,4 6,3 Importpris 4,6 3,3 0,6 4,4-0,1 0,2 0,3 1,6 1,2 1,1 1 Löpande priser. 2 Varugrupper enligt SNI. 8

9 Tabell 7 Bytesbalans Miljarder kronor, löpande priser, om annat ej anges. Utfall för , prognos för Handelsbalans procent av BNP 5,2 5,4 3,8 3,2 3,5 2,5 2,5 2,3 2,2 2,2 Tjänstebalans Faktorinkomster Löpande transfereringar Bytesbalans procent av BNP 6,7 8,4 8,5 8,8 7,5 6,7 7,2 7,1 6,8 6,8 Kapitaltransfereringar Finansiellt sparande procent av BNP 6,8 7,7 8,4 8,6 7,4 6,6 7,1 7,0 6,7 6,7 Bytesförhållande procentuell utveckling -1,6-0,3 1,4-0,3 0,6-0,6 0,4-0,5-0,4-0,3 Tabell 8 Bruttonationalinkomst (BNI) Miljarder kronor, löpande priser. Utfall för , prognos för BNP Primära inkomster netto BNI Tabell 9 Fasta bruttoinvesteringar Procentuell förändring Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för , prognos för Näringslivet ,4 8,3 10,3 4,9-19,0 4,2 12,3 9,2 8,7 7,0 Varuproducenter ,4 5,1 11,6 4,6-18,2 5,5 17,7 11,1 9,3 7,9 Industri 81 13,9-2,8 13,6 2,7-22,3 3,6 18,4 9,3 7,6 7,2 Övriga varuproducenter 81 15,2 16,3 9,4 6,9-13,5 7,5 17,1 12,9 11,0 8,6 Tjänsteproducenter ,3 10,8 9,3 5,1-19,7 3,2 7,8 7,5 8,2 6,1 Bostäder 91 11,9 15,5 8,0-9,5-23,4 15,5 6,9 4,7 1,7 1,2 Nybyggnationer 40 15,9 13,8 11,0-15,8-42,3 3,9 13,8 7,9 2,0 0,1 Ombyggnationer 51 6,2 18,0 3,6 0,9 3,3 24,7 2,4 2,4 1,5 2,1 Offentliga myndigheter 103 2,7 6,1 3,8 2,7 6,7 0,3-6,3 0,3-0,7 0,5 Staten 50-2,0 1,7-1,0 3,3 8,7 4,3-12,3-5,2-7,4-3,4 Kommuner 53 8,5 10,9 8,8 2,2 4,7-3,6-0,1 5,4 4,8 3,2 Totalt 555 8,1 9,2 8,9 1,7-16,0 5,3 8,1 7,1 6,2 5,1 1 Löpande priser. 2 Exklusive bostäder. 9

10 Tabell 10 Hushållens ekonomi Hushållens inkomster Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för , prognos för Real disponibel inkomst 2 2,1 3,8 5,4 3,1 1,3 1,2 3,4 2,9 2,1 2,0 Prisindex ,1 1,2 1,4 2,8 1,8 1,3 0,3 1,0 1,8 2,2 Nominell disponibel inkomst ,1 5,1 6,8 6,0 3,1 2,4 3,8 3,9 4,0 4,2 varav Lönesumma ,6 5,4 6,9 5,3 0,2 2,8 3,5 4,6 4,9 4,9 Övriga faktorinkomster 196 5,0 6,7 10,1 3,0-5,1 1,4 3,0 4,0 4,6 4,7 Räntor och utdelningar, netto ,3 0,9 0,4 0,2 0,0-0,2 1,0 0,6 0,2 0,2 Offentliga transfereringar 535 1,8 2,0-1,2 1,6 6,2 0,5-0,5 1,2 2,1 2,3 varav Pensioner 281 2,9 2,5 3,3 4,3 5,7-1,7-1,6 2,5 3,7 3,7 Sjukdom 110-5,2-1,4-4,6-6,0-5,0-3,1 5,6 3,3 0,8 1,2 Arbetsmarknad 33-0,3-9,0-32,5-20,7 53,5 15,7-6,7-14,9-10,3-11,5 Familjer och barn 56 2,8 8,7 1,9 2,0 2,1 3,9 4,2 3,8 2,3 2,4 Studier 13 2,9 5,3-10,0 4,9 9,0 7,3 0,1-6,0-0,3 0,3 Övrigt 41 4,0 6,2-0,8 3,8 1,8 3,7 1,4-0,5-0,6 0,0 Privata transfereringar 61 11,0 4,5 6,4 9,0 3,0 5,1 5,5 5,8 5,0 5,9 Skatter och avgifter 530 4,6 5,1 1,1-0,4-4,5 0,3 1,6 4,5 5,2 4,9 Hushållens sparande Mdkr Andel av disponibel inkomst Eget sparande 113-0,7 0,4 2,0 5,0 6,9 3,9 3,8 3,4 2,7 2,3 Nettosparande i avtalspensioner (inklusive pps) 111 6,6 6,7 7,5 7,0 6,8 6,4 6,4 6,3 6,4 6,4 Total sparkvot ,5 7,0 9,4 12,0 13,7 10,4 10,2 9,8 9,1 8,7 Finansiellt sparande 184 2,7 3,2 5,3 8,1 11,3 9,0 8,7 8,5 7,9 7,5 1 Löpande priser. 2 Hushållens reala disponibla inkomst beräknas genom att den nominella inkomsten deflateras med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 3 Implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 4 Lönesumman motsvarar antalet arbetade timmar multiplicerat med timlön. 5 Vid räntor och utdelningar anges nettobidraget i procentuell volymförändring. 6 Total sparkvot = nettosparande inklusive sparande i avtalspensioner (inklusive premiepensionssparande)/ (disponibel inkomst + nettosparande i avtalspensioner (inkl. PPS)). Anm.: Skillnaden mellan begreppen nettosparande och finansiellt sparande är framför allt att kapitalförslitning på hushållens kapitalstock utgör en avdragspost vid beräkning av nettosparandet, medan investeringsutgifter är en avdragspost vid beräkning av det finansiella sparandet. Om nettoinvesteringarna överstiger kapitalförslitningen blir det finansiella sparandet lägre än nettosparandet. 10

11 Tabeller till avsnitt 5.3 Produktion Tabell 11 Näringslivets produktion Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för , prognos för Varuproducenter 727 3,6 4,5 4,6-2,0-12,8 10,5 4,9 4,1 4,4 3,9 varav: Industri 448 4,6 6,5 3,7-2,8-17,9 14,0 6,9 5,5 5,6 4,9 Byggverksamhet 146 2,7 5,4 6,0-1,5-4,9 5,4 3,8 2,2 2,6 2,7 Tjänsteproducenter ,0 6,4 4,1 0,5-3,4 4,0 4,0 4,2 3,8 3,0 varav: Handel 324 4,8 4,1 4,6 1,0-4,4 6,7 6,1 5,3 4,8 3,9 Företagstjänster 308 5,3 11,9 7,8-0,7-6,4 5,9 6,0 5,1 4,6 3,9 Näringslivet totalt ,8 5,7 4,3-0,5-6,9 6,2 4,3 4,2 4,0 3,4 1 Löpande priser. Tabell 12 Offentlig produktion Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för , prognos för Kommunal produktion 420 0,3-0,7 0,2 0,5 0,7-0,3 0,5 0,3 0,5 0,3 Statlig produktion 148-1,0 0,2-0,3 0,5-0,2 4,0 1,4 1,0 0,9 1,3 Total offentlig produktion 568-0,1-0,5 0,0 0,5 0,4 0,8 0,7 0,5 0,6 0,6 1 Löpande priser. 11

12 Tabeller till avsnitt 5.4 Arbetsmarknad och resursutnyttjande Tabell 13 Arbetsmarknad Utfall för , prognos för Nyckeltal inom arbetsmarknadsområdet Procentuell förändring om annat ej anges BNP 1 3,2 4,3 3,3-0,4-5,1 4,8 3,7 3,4 3,3 2,8 Produktivitet 2 2,8 3,0-0,2-1,8-2,5 2,5 2,5 2,8 1,8 1,8 Produktivitet i näringslivet 3,2 4,3-0,5-2,8-3,5 2,5 2,8 3,0 1,9 1,9 Arbetade timmar 0,2 1,3 3,5 1,6-2,9 2,4 1,1 0,6 1,5 1,0 Medelarbetstid 3-0,1-0,5 1,0 0,4-0,8 1,5-0,1-0,6 0,1-0,2 Kalenderkorrigerat 4 BNP 1 3,1 4,6 3,4-0,7-5,0 4,5 3,7 3,8 3,3 2,9 Produktivitet 2 2,8 2,7-0,3-1,5-2,6 2,8 2,5 2,3 1,8 1,6 Produktivitet i näringslivet 3,3 4,0-0,7-2,6-3,6 2,8 2,8 2,6 1,9 1,8 Arbetade timmar 0,2 1,9 3,8 1,0-2,6 1,9 1,1 1,4 1,5 1,3 Medelarbetstid 3-0,2 0,0 1,3-0,1-0,6 0,9 0,0 0,2 0,1 0,1 Sysselsatta, år 0,4 1,8 2,5 1,2-2,1 1,0 1,1 1,2 1,3 1,2 Arbetskraften, år 5 0,5 1,1 1,5 1,2 0,2 1,1 0,7 0,5 0,5 0,4 Arbetslöshet, år 6, 7 7,7 7,1 6,1 6,2 8,3 8,4 8,0 7,4 6,7 6,0 Programdeltagare 8 2,6 2,9 1,8 1,7 2,6 3,8 3,3 2,7 2,4 2,1 Deltagare i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program Tusental personer, årsgenomsnitt Sysselsatta I utbildning Totalt Anm.: Statistiska centralbyrån (SCB) har publicerat länkade dataserier för att överbrygga tidsseriebrottet i Arbetskraftsundersökningarna (AKU) mellan första och andra kvartalet De av SCB publicerade helårsmedeltalen för 2005 är dock inte konsistenta med en sammanvägning av de länkade siffrorna för första kvartalet och siffror för övriga tre kvartal enligt nuvarande AKU. AKU-data avseende år 2005 motsvaras i denna publikation av siffror från sammanvägningen. 1 BNP till marknadspris, fasta priser. 2 Arbetsproduktivitet mäts som BNP till baspris per arbetad timme. 3 Avser arbetade timmar enligt nationalräkenskaperna dividerat med antal sysselsatta i åldersgruppen år enligt AKU. 4 Konjunkturinstitutets kalenderkorrigering. 5 Inkluderar heltidsstuderande arbetssökande (enligt ILO-defintionen). 6 I procent av arbetskraften. 7 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i procent av arbetskraften (exkl. heltidsstuderande arbetssökande). S.k. öppen arbetslöshet. 8 Personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program i procent av arbetskraften år. Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. Tabell 14 Sysselsatta i näringslivet Procentuell förändring. Utfall för , prognos för Varuproducenter -0,5 0,8 3,0 0,8-6,7 1,7 1,0-0,2 0,0 0,0 varav: Industri -1,0-0,7 2,1-0,5-9,9 0,5 0,9 0,0 0,1-0,3 Byggverksamhet 3,2 6,4 7,6 5,1-1,2 4,4 1,8 0,0 0,5 1,1 Tjänsteproducenter 1,2 2,6 4,0 2,9 0,6 2,1 1,8 2,4 2,7 2,2 varav: Handel 0,8 0,9 1,0 1,4-2,0 0,9 2,2 2,4 1,6 1,4 Företagstjänster 2,4 3,7 8,4 5,4 2,1 1,8 2,2 3,6 3,3 2,9 Näringslivet totalt 0,6 1,9 3,7 2,1-2,1 1,9 1,5 1,5 1,8 1,5 Källor: Statistiska centralbyrån (nationalräkenskaperna) och egna beräkningar. 12

13 Tabell 15 Sysselsatta i offentliga myndigheter Utfall för , prognos för Kommunala myndigheter -0,1 1,3 0,2-1,6-2,4-1,9 0,1 1,0 0,9 0,8 Staten -1,4 0,4 1,8-1,9-1,6 2,2-0,1-0,5-1,6-1,2 Total offentliga myndigheter -0,3 1,1 0,5-1,7-2,2-1,2 0,1 0,7 0,4 0,4 Källor: Statistiska centralbyrån (nationalräkenskaperna) och egna beräkningar. Tabell 16 Resursutnyttjande och potentiella variabler Resursutnyttjande Skillnaden mellan faktisk och potentiell nivå i procent av potentiell nivå. BNP-gap -0,4 1,4 2,8 0,6-5,7-3,3-2,5-1,6-1,1-0,5 Produktivitetsgap 1,1 2,8 1,7-0,2-3,0-1,2-0,1 0,5 0,4 0,0 Produktivitetsgap i näringslivet 1,4 3,6 2,2-0,3-3,9-1,5-0,2 0,7 0,5 0,0 Timgap -1,5-1,4 1,1 0,8-2,8-2,1-2,4-2,2-1,5-0,5 Sysselsättningsgap -1,2-1,0 0,4 0,3-2,6-2,3-2,2-2,0-1,4-0,4 Potentiella variabler Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden Potentiell BNP 1 3,2 2,8 2,0 1,6 1,3 1,9 2,9 2,8 2,8 2,3 Potentiell produktivitet 2,6 1,1 0,7 0,4 0,2 0,9 1,4 1,6 2,0 2,0 Potentiell produktivitet i näringslivet 3,0 1,8 0,6-0,1 0,0 0,3 1,4 1,7 2,1 2,2 Potentiellt antal arbetade timmar 0,4 1,7 1,3 1,3 1,0 1,1 1,4 1,2 0,8 0,3 Potentiell sysselsättning, år 0,6 1,6 1,0 0,9 0,7 0,7 1,0 1,0 0,7 0,2 1 Potentiell BNP till marknadspris. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. 13

14 Tabeller till avsnitt 5.5 Löner och inflation Tabell 17 Löneutveckling och inflation Procentuell förändring om annat ej anges. Utfall för , prognos för Nominell löneutveckling Industri 3,1 3,2 3,7 4,4 3,0 2,1 2,7 3,3 3,5 3,5 Byggindustri 3,1 3,4 2,6 4,5 3,5 1,9 2,6 3,3 3,5 3,5 Näringslivets tjänstesektorer 3,3 3,1 3,4 3,8 3,2 2,3 2,6 3,1 3,2 3,4 Statliga myndigheter 3,3 3,4 3,8 3,9 3,9 3,9 2,2 2,8 3,2 3,3 Kommunala myndigheter 2,8 2,8 3,0 5,0 3,9 3,0 2,6 2,9 3,4 3,4 Totalt, konjunkturlönestatistiken 3,1 3,1 3,3 4,3 3,4 2,5 2,6 3,1 3,3 3,4 Totalt, nationalräkenskaperna 3,5 3,3 3,0 3,9 3,0 0,9 2,4 3,1 3,4 3,6 Konsumentprisernas utveckling KPI, dec dec 0,9 1,6 3,5 0,9 0,9 1,6 1,3 2,2 2,4 2,6 KPI, årsgenomsnitt 0,5 1,4 2,2 3,4-0,3 1,2 1,5 1,9 2,4 2,6 KPIX, dec dec 1 1,2 1,2 2,0 1,4 2,4 1,3 0,5 1,2 1,8 1,9 KPIX, årsgenomsnitt 0,8 1,2 1,2 2,5 1,5 1,8 0,6 0,9 1,6 1,9 KPIF, dec dec 2 1,6 1,2 2,4 1,6 2,7 1,6 0,8 1,5 2,1 2,2 KPIF, årsgenomsnitt 1,1 1,4 1,5 2,7 1,9 2,0 0,9 1,2 1,9 2,2 HIKP, dec dec 1,3 1,4 2,5 2,1 2,8 1,3 0,5 1,2 1,8 1,9 HIKP, årsgenomsnitt 0,8 1,5 1,7 3,3 1,9 1,8 0,5 0,9 1,6 1,9 NPI, dec dec 0,2 1,9 3,8-0,2 0,6 1,9 0,5 1,2 1,8 1,9 NPI, årsgenomsnitt 0,1 1,1 2,7 2,7-0,8 1,6 0,8 0,9 1,6 1,9 Prisbasbelopp, tusen kronor 39,4 39,7 40,3 41,0 42,8 42,4 42,8 43,5 44,3 45,4 1 Mått på underliggande inflation. I KPIX exkluderas både räntekostnader för egnahem och direkta effekter på konsumentpriserna av förändrade indirekta skatter och subventioner. 2 Mått på underliggande inflation. I KPIF (KPI med fast ränta) hålls den del av förändringen i räntekostnader för egnahem som beror på förändrade räntesatser konstant. Källor: Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 14

15 Tabeller till avsnitt 8 Utgifter Tabell 18 Utgiftstak och budgeteringsmarginal Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för , prognos för Utgiftstak Takbegränsade utgifter Budgeteringsmarginal Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 0,7 1,3 3,1 1,4 2,5 3,6 5,7 7,3 6,9 5,8 Anm. Utgiftstak för åren 2010, 2011 och 2012 är regeringens förslag till utgiftstak med anledning av tekniska justeringar i denna proposition. Utgiftstak för åren 2013 och 2014 är regeringens förslag till utgiftstak i denna proposition. Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. Tabell 19 Utgifter per utgiftsområde Miljarder kronor Utgiftsområde Utfall 1 Anslag 2 Prognos Förslag Beräknat Beräknat Beräknat 1 Rikets styrelse Samhällsekonomi och finansförvaltning Skatt, tull och exekution Rättsväsendet Internationell samverkan Försvar och samhällets krisberedskap Internationellt bistånd Migration Hälsovård, sjukvård och social omsorg Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Ekonomisk trygghet vid ålderdom Ekonomisk trygghet för familjer och barn Integration och jämställdhet Arbetsmarknad och arbetsliv Studiestöd Utbildning och universitetsforskning Kultur, medier, trossamfund och fritid Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik Regional tillväxt Allmän miljö- och naturvård Energi Kommunikationer Areella näringar, landsbygd och livsmedel Näringsliv Allmänna bidrag till kommuner Statsskuldsräntor m.m Avgiften till Europeiska unionen Minskning av anslagsbehållningar Summa utgiftsområden Summa utgiftsområden exkl. statsskuldräntor Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Takbegränsade utgifter Budgeteringsmarginal Utgiftstak för staten Anslagen är fördelade till de utgiftsområden de tillhör i statsbudgeten för Inklusive riksdagens beslut i enlighet med propositionen Vårtilläggs budget för 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, rskr. 2009/10:348), propositionen Nyemission i SAS AB (publ) (prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35, rskr. 2009/10:220) samt förslagen i propositionen Hösttilläggsbudget för 2010 (prop. 2010/11:2). 3 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. 4 Summa utgiftsområden exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. och exklusive minskning av anslagsbehållningar för statsskuldsräntor. Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. 15

16 Tabeller till avsnitt 10 Den offentliga sektorns finanser Tabell 20 Offentliga sektorns finanser Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för , prognos för Inkomster Procent av BNP 53,8 53,0 52,5 51,7 51,7 50,2 49,4 49,6 49,6 49,7 Skatter och avgifter Procent av BNP 48,5 48,0 47,1 46,1 46,2 45,2 44,4 44,6 44,7 44,7 Kapitalinkomster Övriga inkomster Utgifter Procent av BNP 51,8 50,8 49,0 49,5 52,9 51,4 49,8 48,6 47,6 46,8 Transfereringar och subventioner Hushåll Näringslivet Utlandet Konsumtion Investeringar m.m Ränteutgifter Finansiellt sparande Procent av BNP 1,9 2,2 3,5 2,2-1,2-1,3-0,4 1,0 2,0 2,9 Staten Pensionssystemet Kommunsektorn Finansiell ställning Konsoliderad bruttoskuld Procent av BNP 50,4 45,0 40,0 38,2 41,7 39,1 37,1 34,5 30,7 26,2 Nettoskuld Procent av BNP -2,0-13,9-17,1-11,8-15,7-13,9-13,3-13,7-15,1-17,3 16

17 Tabell 21 Statens finanser Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för , prognos för Inkomster Skatter och avgifter Överföring från AP-fonden Övriga inkomster Utgifter Transfereringar till privat sektor Bidrag till kommunsektorn Ålderspensionsavgifter Konsumtion Investeringar m.m Ränteutgifter Finansiellt sparande Procent av BNP 0,5 1,1 2,4 1,4-1,0-1,6-0,6 1,0 2,2 3,0 Budgetsaldo Procent av BNP 0,5 0,6 3,3 4,2-5,7-0,8 0,2 1,3 2,7 3,5 Statsskuld Procent av BNP 45,6 41,4 35,7 33,0 37,0 34,6 32,4 29,7 25,7 21,1 Tabell 22 Ålderspensionssystemet Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för , prognos för Inkomster Socialförsäkringsavgifter Statliga ålderspensionsavgifter Räntor, utdelningar m.m Utgifter Pensioner Övriga utgifter Finansiellt sparande Procent av BNP 1,0 1,0 1,1 1,0 0,2 0,1 0,4 0,2 0,1 0,0 17

18 Tabell 23 Kommunsektorns finanser Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för , prognos för Inkomster Skatter Kommunal fastighetsavgift Statsbidrag Skatter och statsbidrag, procent av BNP 19,6 19,3 19,6 19,5 20,5 20,8 20,0 19,6 19,3 19,1 Kapitalinkomster Övriga inkomster Utgifter Transfereringar till hushåll Övriga transfereringar Konsumtion Investeringar Ränteutgifter Finansiellt sparande Procent av BNP 0,4 0,1 0,1-0,2-0,4 0,2-0,2-0,2-0,2-0,1 Resultat före extraordinära poster Statsbidrag exklusive mervärdesskatt. Kompensation för mervärdesskatten ingår i övriga inkomster. Tabell 24 Finansiellt sparande i offentlig sektor Procent av BNP, om annat ej anges. Utfall för , prognos för Finansiellt sparande, miljarder kronor 53,9 65,2 110,5 70,7-36,8-41,3-13,8 37,5 76,8 114,5 Finansiellt sparande 1,9 2,2 3,5 2,2-1,2-1,3-0,4 1,0 2,0 2,9 Justering för konjunkturläge 0,2-0,7-1,5-0,3 3,3 1,8 1,4 0,9 0,6 0,3 Justering för engångseffekter 1-0,5 0,0 0,0-0,2-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering, extraordinära kapitalvinster -0,2-0,5-0,8 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Strukturellt sparande 1,5 1,0 1,3 1,7 2,1 0,6 1,0 2,0 2,7 3,2 BNP-gap, procent -0,4 1,4 2,8 0,6-5,7-3,3-2,5-1,6-1,1-0,5 1 Engångseffekterna 2005 förklaras av ökade skatteintäkter p.g.a. att vissa bolag återfört hela eller delar av sina avsättningar till periodiseringsfonder till beskattning. Engångseffekten 2008 och 2009 beror på nya regler avseende byggmoms som tillfälligt ökar momsinbetalningarna med 8 miljarder kronor 2008 och 2 miljarder kronor