Pressmeddelande från SCB

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pressmeddelande från SCB"

Transkript

1 1(8) Sveriges BNP: + 1,2 procent 2001 Den första samlade bilden av Sveriges ekonomi för år 2001 visar att bruttonationalprodukten ökade med 1,2 procent jämfört med 2000 och uppgick till 2167 mdkr i löpande priser. Störst bidrag till BNP-utvecklingen gav nettoexporten med 1,0 procentenheter. Hushållens konsumtionsutgifter ökade 0,2 procent, fasta bruttoinvesteringar ökade 1,5 procent och de offentliga konsumtionsutgifterna ökade 1,4 procent. Fjärde kvartalet 2001 Sveriges BNP ökade 1,1 procent Hushållens konsumtionsutgifter ökade endast 0,3 procent De offentliga konsumtionsutgifterna ökade 4,7 procent BNP-utvecklingen fjärde kvartalet år 2001 uppgick dagkorrigerad till 1,1 procent jämfört med motsvarande period Den säsongrensade ökningen för fjärde kvartalet uppgick till 0,3 procent jämfört med tredje kvartalet Hushållens konsumtionsutgifter ökade 0,3 procent jämfört med fjärde kvartalet Konsumtionen av el, gas, olja och fjärrvärme ökade 11 procent och bidrog till utvecklingen av hushållens konsumtionsutgifter med 0,6 procentenheter. Utgifterna för inköp av nya och begagnade bilar visade en fortsatt nedgång med 24 respektive 11 procent. Sammantaget var nedgången 18 procent vilket gav ett negativt bidrag till konsumtionsutvecklingen med 0,7 procentenheter. Stor negativ inverkan hade även svenskarnas konsumtion utomlands som minskade 14 procent och påverkade konsumtionsutvecklingen negativt med 0,6 procentenheter. De offentliga konsumtionsutgifterna ökade 4,7 procent och bidrog till BNP-utvecklingen med 1,3 procentenheter. De kommunala och de statliga konsumtionsutgifterna steg med 3,2 respektive 8,3 procent. Den största relativa ökningen i de statliga utgifterna noterades inom försvaret vars utgifter ökade kraftigt. Statistikansvarig myndighet och producent SCB, Nationalräkenskaperna Box , Stockholm Fax Förfrågningar Andreas Lennmalm, tfn Bertil Klang, tfn Marcus Hagfall, tfn Var god ange SCB som källa när uppgifter ur detta pressmeddelande återges.

2 2(8) Efter ett kvartal med negativ utveckling, ökade de fasta bruttoinvesteringarna 2,0 procent. Maskininvesteringarna ökade 1,8 procent och investeringarna i byggnader och anläggningar steg 2,3 procent. I näringslivet ökade investeringarna med 0,8 procent, inom kommunerna med 1,4 procent och inom staten med 16 procent. Statens väginvesteringar, som ökade hela 40 procent, gav det största bidraget till ökningen i de statliga investeringarna. Exporten av varor och tjänster minskade sammanlagt 5,9 procent. Varuexporten sjönk 7,5 procent medan tjänstexporten steg 0,5 procent. Importen minskade 7,3 procent. Varuimporten sjönk med 9,5 procent och tjänsteimporten med 0,6 procent. Nettoexporten var positiv och utgjorde 6,0 procent av BNP i löpande priser. Produktionen inom näringslivet ökade 0,4 procent. Inom de varuproducerande branscherna steg produktionen 0,3 procent. Tillverkningsindustrin minskade 0,8 procent. Branscher som bidrog till denna nedgång var bland andra maskinvaruindustrin och teleproduktindustrin. Inom de tjänsteproducerande branscherna ökade produktionen 0,7 procent. Branscher som visade en positiv utveckling var bland andra parti- och detaljhandeln samt företagstjänsterna. Noterbart är även att alla transportgrenarna och särskilt flyget utvecklades negativt. Mätt som antalet arbetade timmar ökade sysselsättningen 0,3 procent i ekonomin som helhet. Antalet arbetade timmar i de offentliga myndigheterna ökade 2,0 procent medan timmarna i näringslivet minskade 0,5 procent. I de varuproducerande branscherna minskade arbetade timmar 2,9 procent och i de tjänsteproducerande branscherna steg timmarna 1,3 procent. Det totala antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade 0,9 procent. Helåret 2001 BNP-utvecklingen blev 1,2 procent för 2001 jämfört med Sedan föregående publicering av uppgifter över första, andra och tredje kvartalen har vissa revideringar gjorts på grund av att ny primärstatistik blivit tillgänglig. För första kvartalet har BNP-utvecklingen justerats upp med 0,4 procentenheter till 2,8 procent. Huvudsakligen rör denna revidering de kommunala konsumtionsutgifterna. BNP-utvecklingen för andra kvartalet har reviderats ned med 0,1 procentenheter till 1,0 procent medan tredje kvartalet uppvisar samma utveckling som vid föregående publicering, 0,4 procent. Under året har en ny beräkningsmetod för försäkringstjänsterna införts vilket höjt hushållens konsumtionsutgifter för de tre första kvartalen med drygt 0,1 procent. Hushållens konsumtionsutgifter ökade 0,2 procent för helåret Konsumtionen av bilar sjönk 19 procent medan utgifterna för rekreation och kultur steg 4,1 procent. De offentliga konsumtionsutgifterna ökade 1,4 procent. De statliga konsumtionsutgifterna var oförändrade och de kommunala konsumtionsutgifterna steg 1,9 procent. Den totala ekonomins fasta bruttoinvesteringar ökade 1,5 procent och investeringarna inom näringslivet visade samma utveckling. De offentliga myndigheternas investeringar steg med 1,4 procent.

3 3(8) Exporten och importen av varor och tjänster minskade under året med 1,4 respektive 3,9 procent. Produktionen i näringslivet ökade 1,0 procent, medan sysselsättningen, mätt i antal arbetade timmar, steg 0,6 procent. Ökningen i arbetsproduktivitet inom näringslivet kan då beräknas till 0,4 procent. De offentliga myndigheternas produktion ökade 1,1 procent medan antal arbetade timmar inom offentliga myndigheter endast ökade 0,1 procent. Antalet arbetade timmar i hela ekonomin ökade 0,5 procent och det totala antalet sysselsatta ökade 1,9 procent, vilket innebar att arbetstiden per sysselsatt fortsatte att minska. Hushållens disponibla inkomster steg 49 mdkr år 2001 jämfört med 2000 till 1088 mdkr i löpande priser. Ökningen uppgick till 4,7 procent i löpande priser och till 3,0 procent rensat för inflation. Löner och kollektiva avgifter ökade 71 mdkr med 5,9 procent. Transfereringsnettot, det vill säga nettot av transfereringsinkomster såsom pensioner, barnbidrag med mera och transfereringsutgifter såsom skatter och försäkringspremier, minskade med 20 mdkr till minus 386 mdkr. Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 19 mdkr och hushållssparandet inklusive sparande i avtalspensioner ökade med 35 mdkr. Sparkvoten, sparandet i förhållande till disponibel inkomst, mer än fördubblades och var 4,9 procent. Hushållen valde huvudsakligen att öka sparandet i finansiella tillgångar vilket gjorde att det finansiella sparandet steg med 31 mdkr till 56 mdkr. Det finansiella sparandet i de inhemska sektorerna minskade med knappt 4 mdkr och uppgick 2001 till 69 mdkr. Det finansiella sparandet inom den konsoliderade offentliga sektorn var 105 mdkr vilket innebar en ökning med 27 mdkr. Företagssektorn som helhet hade ett negativt finansiellt sparande om 92 mdkr vilket innebar en minskning med nästan 63 mdkr. Jämfört med föregående publicering över det finansiella sparandet har revideringar genomförts för år Kommunernas finansiella sparande har sänkts drygt 3 mdkr och utlandstransaktionerna har höjts 6 mdkr. Detta har fått till följd att företagssektorn reviderats upp 10 mdkr. I enlighet med Europeiska Unionens stabilitets- och tillväxtpakt levererade SCB preliminära uppgifter över den offentliga sektorns sparande och konsoliderade bruttoskuld enligt konvergenskraven till Eurostat den 28 februari Den offentliga sektorns finansiella sparande och den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld uppgick till 4,7 respektive 56,0 procent av BNP i denna rapportering. Detta kan jämföras med 2000, då den offentliga sektorns finansiella sparande och den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld uppgick till 3,7 respektive 55,3 procent av BNP.

4 4(8) FAKTARUTA I texten angivna procenttal avser, om inget annat anges, volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år. För BNP, produktion och sysselsättning används dagkorrigerade värden. 1. Dagkorrigerad. Används för jämförelse mellan samma kvartal olika år. Innehåller korrigering för olikheter i antalet arbetsdagar under kvartalen. Dagkorrigering görs inte på helår. 2. Säsongrensad. Används för jämförelse mellan två på varandra följande kvartal. Säsongrensning görs för att utjämna regelbundet återkommande variationer under året. 3. Faktisk. Används vid jämförelse mellan hela kalenderår, samt vid kvartalsjämförelser för vissa delaggregat mellan samma kvartal olika år. - BNP och dess komponenter är beräknade i föregående års prisnivå och därefter kedjade till referensår Denna metod medför att serier med värden i fast pris med referensår 1995 inte är additiva. En summering av t.ex. försörjningsbalansens komponenter ger inte värdet på BNP. - Svenska kyrkan klassificeras från år 2000 till sektorn hushållens ideella organisationer (HIO) mot tidigare den kommunala sektorn. Utvecklingstalen mellan påverkas av denna förändring. Den ändrade klassificeringen sänker utvecklingstalen för produktion, sysselsättning och konsumtion i offentlig sektor och höjer utvecklingstalen av motsvarande aggregat i hushållssektorn inklusive dess ideella organisationer. - Vid sammanställning av nationalräkenskaper används en mängd primärstatistiska uppgifter. Statistiken har ofta täckning och definitioner som inte helt motsvarar NR-systemets krav, varför tillägg och korrigeringar görs. I NR-systemet kontrolleras och konsistensprövas sedan uppgifterna. Om tillgänglig data inte ger en samstämmig bild av den ekonomiska utvecklingen innebär det att justeringar vidtas i NR. Detta leder till att publicerade uppgifter från primärstatistik och NR ibland kan avvika från varandra. Avvikelser kan också förekomma p.g.a. att aktualiteten kan vara olika. - En ny metod för beräkning av försäkringstjänster har införts som innebär att volymutvecklingen numera beräknas med hjälp av antalet försäkringar. Den tidigare beräkningsmetoden byggde på deflatering med ett prisindex som baserades på löneutvecklingen i branschen. - Vid beräkningen av den offentliga sektorns finansiella sparande enligt EUs konvergenskrav ingår även swapräntor. I nationalräkenskapernas ordinarie beräkning klassificeras swapräntor som finansiella transaktioner och påverkar därmed inte det finansiella sparandet. - Den kommunala konsumtionen och produktionen samt produktionen i näringslivet har påverkats av att verksamheter inom den kommunala sektorn bolagiserats och förts över till näringslivet. Flera sjukhus blev till exempel aktiebolag andra kvartalet 2000.

5 5(8) Tabell 1 Dagkorrigerad BNP från produktionssidan, procentuell förändring GDP production approach adjusted for differences in working days, percentage change Dagkorrigerad BNP innebär att det faktiska värdet är korrigerat för olika antal arbetsdagar inom kvartalen. Utvecklingen är en jämförelse med motsvarande kvartal föregående år kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 BNP till marknadspris 3,3 4,7 4,2 2,7 2,8 1,0 0,4 1,1 Därav Varuproduktion (SNI 01-45) 3,8 7,5 5,6 4,3 4,2-0,4-1,8 0,3 del Tillv. ind (SNI 15-37) 5,4 10,2 7,2 6,1 4,0-2,1-3,2-0,8 Tjänsteproduktion (SNI 50-95) 4,7 5,3 4,8 3,8 3,5 1,2 1,7 0,7 S:a näringsliv (1) 4,1 6,1 5,1 3,9 3,7 0,6 0,2 0,4 Offentliga myndigheters produktion -0,8-1,7-1,6-2,5 0,0 1,2 0,7 2,5 Sysselsättning, arbetade timmar Dagkorrigerad 1,4 1,9 1,0 1,8 1,8 0,6 0,2 0,3 (1) Inklusive ofördelade banktjänster, tullar och indirekta skatter. Tabell 2 Säsongrensad BNP, procentuell förändring Seasonally adjusted GDP, percentage change De procentuella förändringstalen avser en jämförelse med närmast föregående kvartal. kv 1 kv 2 kv 3 kv ,2-0,2 0,5 0, ,6 0,8 0,6 1, ,7 1,1 1,0 1, ,2 0,7 1,2 1, ,8 1,2 0,6 0, ,4 0,0 0,1 0,3

6 6(8) Tabell 3 Försörjningsbalans, utvecklingstal samt faktiska värden - GDP by expenditure Volymförändring (procent) i förhållande till motsvarande period föregående år. Miljoner kronor löpande priser kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 Helår kv 1 kv2 kv3 kv4 Helår BNP till marknadspris 4,1 4,3 3,9 2,4 3,6 2,7 1,0 0,4 0,7 1, Import 11,5 12,2 13,6 9,1 11,5 4,3-3,4-8,8-7,3-3, Varor fob (SNI 01-45) 10,8 13,3 14,9 9,0 11,9 4,0-6,1-12,5-9,5-6, Tjänster (SNI 50-93) 13,4 9,0 9,9 9,4 10,4 5,1 5,0 2,0-0,6 2, S:a Tillgång Hushållens konsumtionsutgifter 5,4 6,6 5,0 1,7 4,6 0,7 0,1-0,2 0,3 0, Egentliga hushåll 4,2 5,4 4,1 0,5 3,5 0,7 0,0-0,3 0,1 0, Hushållens ideella org (HIO) 50,5 43,3 40,5 47,0 45,2 1,4 3,3 2,0 4,3 2, Offentliga konsumtionsutgifter -1,0-0,7-1,6-0,6-0,9 0,7 0,8-1,3 4,7 1, Staten -3,0-3,8-3,3-1,0-2,7-1,1-1,9-6,8 8,3 0, Kommunerna -0,2 0,6-0,9-0,4-0,2 1,4 1,9 1,0 3,2 1, Fast bruttoinvestering 5,3 6,4 4,1 4,3 5,0 6,2 0,0-1,9 2,0 1, Lagerinvestering (1) 0,8 0,2 1,5-0,3 0,5 0,9-0,4-1,2-1,2-0, Export 10,2 10,1 10,2 10,8 10,3 4,3-0,5-3,0-5,9-1, Varor fob (SNI 01-45) 11,0 11,9 11,7 10,2 11,2 1,1-4,2-6,8-7,5-4, Tjänster (SNI 50-93) 6,7 2,5 4,6 13,2 6,8 19,0 15,4 11,4 0,5 11, S:a Användning (1) Förändring i procent av BNP för jämförelseperioden.

7 7(8) Tabell 4 Hushållens disponibla inkomster och sparande i löpande priser, mdkr och procentuell förändring Households disposable income and savings. Current prices, billion SEK and percentage change Hushållens disponibla inkomster Löpande priser, mdkr Procentuell förändring Hushållens disponibla inkomster 934,0 956, , , ,0 2,0 2,4 4,7 3,9 5,1 därav Löner 760,8 802,5 847,7 907,2 957,9 4,2 5,5 5,6 7,0 5,6 Kapitalinkomster, netto 13,8 15,2 18,3 21,3 22,5 Transfereringsinkomster 431,2 442,0 455,6 461,4 479,0 1,2 2,5 3,1 1,3 3,8 Transfereringsutgifter (1) 436,2 470,6 489,5 519,4 536,1 6,1 7,9 4,0 6,1 3,2 Transfereringsnetto -5,0-28,6-33,9-58,0-57,1 Sparande, netto 43,3 31,7 35,3 24,5 55,1 varav sparande i avtalspensioner 31,3 32,3 38,9 45,4 46,8-13,4 3,2 20,4 16,7 3,1 Sparkvot (2) 4,5 3,2 3,4 2,3 4,9 Kapitalförslitning 44,8 46,7 49,2 52,4 56,2 4,4 4,2 5,4 6,5 7,3 Realt sparande, brutto 32,5 38,8 44,8 52,0 55,1 2,7 21,3 11,4 12,1 6,0 Finansiellt sparande 55,6 39,5 39,7 24,9 56,2-30,0-29,0 0,5-37,3 125,7 (1) Transfereringsutgifterna är exklusive kollektiva avgifter. (2) Sparkvoten definieras som kvoten (uttryckt i procent) mellan sparande och disponibel inkomst (med hänsyn tagen till sparandet i avtalspensioner). Tabell 5 Förändring i finansiellt sparande i löpande priser, mdkr Changes in net lending in current prices, billion SEK Förändring av det finansiella sparandet för olika sektorer jämfört med närmast föregående år Företagssektorn 18,3-51,6-5,0-17,5-62,6 Offentliga sektorn 24,8 68,8-12,4 50,2 27,4 därav Staten 31,9 48,2 56,6-51,0 180,9 Kommuner -4,5 5,6-3,0 12,2-3,6 Socialförsäkringssektorn -2,5 14,9-65,9 88,9-149,9 Hushållssektorn -23,8-16,1 0,2-14,8 31,3 Inhemska sektorer, totalt (1) 19,3 1,2-17,2 17,8-4,0 (1) Motsvarar förändringen i nettot av löpande betalningar mot utlandet.

8 8(8) Tabell 6 Offentliga finanser enligt konvergenskraven i löpande priser, mdkr General government budgetary position according to convergence, billion SEK BNP - GDP 1 905, , , ,2 Finansiellt sparande(+)/underskott(-) Net lending(+)/borrowing(-) Staten - Central government 15,6 77,9 24,1 206,4 Socialförsäkring - Social Security Funds 24,9-41,1 47,8-102,0 Kommuner, landsting - Local government -4,0-7,0 5,3 1,6 Totalt - General government 36,5 29,8 77,2 106,0 Procent av BNP - Percent of GDP 1,9 1,5 3,7 4,9 (4,7) Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld Consolidated government debt Totalt - General government 1 342, , , ,5 Procent av BNP - Percent of GDP 70,5 65,0 55,3 55,9 (56,0) Inom ( ) visas de kvoter som baseras på de preliminära data som rapporterats till EU enligt konvergenskriterierna In ( ) are the quotas based on the preliminary data reported to EU according to convergence

Pressmeddelande från SCB

Pressmeddelande från SCB 1(5) Sveriges BNP: +1,1 procent första kvartalet 2002 Exporten minskade men fortsatt stort överskott i utrikeshandeln. Fasta bruttoinvesteringar föll 6,6 procent. Hushållens konsumtion steg 0,8 procent.

Läs mer

Pressinformation från SCB 2003-06-05 kl. 13:00 Nr 2003:161

Pressinformation från SCB 2003-06-05 kl. 13:00 Nr 2003:161 1(5) 2003-06-05 kl. 13:00 Nr 2003:161 Nationalräkenskaper: Sveriges BNP ökade 2,2 procent under första kvartalet 2003. Under första kvartalet 2003 ökade Sveriges BNP med 2,2 procent, kalenderkorrigerad,

Läs mer

I denna värld kan inget sägas vara säkert, utom döden och skatterna. BENJAMIN FRANKLIN

I denna värld kan inget sägas vara säkert, utom döden och skatterna. BENJAMIN FRANKLIN 22 I denna värld kan inget sägas vara säkert, utom döden och skatterna. BENJAMIN FRANKLIN 2. SKATTER OCH SOCIALAVGIFTER I ETT TOTALPERSPEKTIV 23 2 Skatter och socialavgifter i ett totalperspektiv I detta

Läs mer

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3.1 Internationell

Läs mer

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6.1 Internationell

Läs mer

Kommentarer till beräkningarna av första kvartalet 2013

Kommentarer till beräkningarna av första kvartalet 2013 Kommentarer Kommentarer till beräkningarna av första kvartalet 2013 Fördjupningstexter Efter fördjupningstexterna finns en beskrivning av avstämningar mellan ekonomins produktions- och användningssida

Läs mer

Kommentarer till beräkningarna av fjärde kvartalet 2011

Kommentarer till beräkningarna av fjärde kvartalet 2011 till beräkningarna av fjärde kvartalet 2011 Fördjupningstexter Efter fördjupningstexterna finns en beskrivning av avstämningar mellan ekonomins produktions- och användningssida som gjorts i samband med

Läs mer

:4

:4 sveriges officiella statistik nationalräkenskaper 2010:4 NATIONALRÄKENSKAPER 2010:4 Statistiska centralbyrån 2011 National accounts GDP Quarterly 2010:4 Official Statistics of Sweden Statistics Sweden

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2016 ESV 2016:57 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

sveriges officiella statistik nationalräkenskaper 2010:2

sveriges officiella statistik nationalräkenskaper 2010:2 sveriges officiella statistik nationalräkenskaper 2010:2 NATIONALRÄKENSKAPER 2010:2 Statistiska centralbyrån 2010 National accounts GDP Quarterly 2010:2 Official Statistics of Sweden Statistics Sweden

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6. Internationell

Läs mer

Kommentarer till beräkningarna av andra kvartalet 2014

Kommentarer till beräkningarna av andra kvartalet 2014 till beräkningarna av andra kvartalet 2014 Fördjupningstexter Efter fördjupningstexterna finns en beskrivning av avstämningar mellan ekonomins produktions- och användningssida som gjorts i samband med

Läs mer

Årsberäkningar för

Årsberäkningar för NR 10 SM 0401 Nationalräkenskaper 1998-2003 National Accounts 1998-2003 I korta drag Med detta SM vill vi på nationalräkenskaperna visa på några av de resultat som har kunnat beräknas tack vare alla de

Läs mer

Sektorräkenskaper, kvartalsvis

Sektorräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2013 Sektorräkenskaper, kvartalsvis 2012, 3:e kvartalet Företagens vinstkvot minskade under tredje kvartalet Under tredje kvartalet 2012 var de centrala indikatorerna inom hushålls-

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2015 ESV 2015:65 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

SVERIGES OFFICIELL A STATISTIK NATIONALR ÄKENSK APER 2009:4

SVERIGES OFFICIELL A STATISTIK NATIONALR ÄKENSK APER 2009:4 SVERIGES OFFICIELL A STATISTIK NATIONALR ÄKENSK APER 2009:4 NATIONALRÄKENSKAPER 2009:4 2010 National accounts GDP Quarterly 2009:4 Official Statistics of Sweden Statistics Sweden 2010 Tidigare publicering

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2016 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2015, 4:e kvartalet Bruttonationalprodukten ökade med 0,1 procent från föregående kvartal Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2015, 2:a kvartalet Bruttonationalprodukten ökade med 0,2 procent från föregående kvartal Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade

Läs mer

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5. Internationell

Läs mer

Nationalräkenskaper 2014

Nationalräkenskaper 2014 Nationalräkenskaper 2016 Nationalräkenskaper 2014 Bruttonationalprodukten minskade med procent år 2014 Enligt Statistikcentralens reviderade preliminära uppgifter minskade volymen av bruttonationalprodukten

Läs mer

Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5. Internationell

Läs mer

Kommentarer till beräkningarna av fjärde kvartalet 2014

Kommentarer till beräkningarna av fjärde kvartalet 2014 till beräkningarna av fjärde kvartalet 2014 Fördjupningstexter Efter fördjupningstexterna finns en beskrivning av avstämningar mellan ekonomins produktions- och användningssida som gjorts i samband med

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2011 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2011, 1:a kvartalet Bruttonationalprodukten ökade med 0,8 procent från föregående kvartal och med 5,5 procent från året innan Enligt Statistikcentralens

Läs mer

Kommentarer till beräkningarna av första kvartalet 2015

Kommentarer till beräkningarna av första kvartalet 2015 Kommentarer Kommentarer till beräkningarna av första kvartalet 2015 Fördjupningstexter Efter fördjupningstexterna finns en beskrivning av avstämningar mellan ekonomins produktions- och användningssida

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Kommentarer till beräkningarna av tredje kvartalet 2015

Kommentarer till beräkningarna av tredje kvartalet 2015 till beräkningarna av tredje kvartalet 2015 Innehåll BNP-utvecklingen... 3 Hushållskonsumtionen... 5 Offentlig konsumtion... 7 Investeringar... 9 Lager... 11 Utrikeshandel... 13 Näringslivets produktion...

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2017 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2017, 2:a kvartalet Bruttonationalprodukten ökade med 0,4 procent från föregående kvartal Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Nationalräkenskaper 2014

Nationalräkenskaper 2014 Nationalräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper 2014 Bruttonationalprodukten minskade med 0,1 procent i fjol Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter minskade volymen av bruttonationalprodukten med

Läs mer

ENS-omläggningen. Birgitta Magnusson Wärmark, sakkunnig, nationalräkenskaperna

ENS-omläggningen. Birgitta Magnusson Wärmark, sakkunnig, nationalräkenskaperna ENS-omläggningen Birgitta Magnusson Wärmark, sakkunnig, nationalräkenskaperna SNA och ESA/ENS Nationalräkenskaperna styrs av regelverket SNA 2008 (System of National Accounts) FN ENS2010 (Europeiska National-

Läs mer

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

1. NATIONALPRODUKT och NATIONALINKOMST

1. NATIONALPRODUKT och NATIONALINKOMST 1. NATIONALPRODUKT och NATIONALINKOMST nationalprodukt: värdet av de varor och tjänster som produceras i ett land under ett år förädlingsvärde = försäljningsvärde inköpsvärde spannmål mjöl bröd nationalprodukten

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper Nationalräkenskaper, kvartalsvis, 2:a kvartalet Bruttonationalprodukten ökade med 0,6 procent från föregående kvartal och med 2,9 procent från året innan Enligt Statistikcentralens

Läs mer

Kommentarer till beräkningarna av första kvartalet 2016

Kommentarer till beräkningarna av första kvartalet 2016 till beräkningarna av första kvartalet 2016 Innehåll BNP-utvecklingen... 3 Hushållskonsumtionen... 6 Offentlig konsumtion... 8 Investeringar... 10 Lager... 12 Utrikeshandel... 14 Näringslivets produktion...

Läs mer

I denna värld kan inget sägas vara säkert, utom döden och skatterna. BENJAMIN FRANKLIN

I denna värld kan inget sägas vara säkert, utom döden och skatterna. BENJAMIN FRANKLIN 26 I denna värld kan inget sägas vara säkert, utom döden och skatterna. BENJAMIN FRANKLIN 2. OFFENTLIGA SEKTORNS INKOMSTER OCH UTGIFTER 27 2 Offentliga sektorns inkomster och utgifter 2.1 Inledning I detta

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen

Läs mer

Nationalräkenskaper 2010

Nationalräkenskaper 2010 Nationalräkenskaper 2011 Nationalräkenskaper 2010 Bruttonationalprodukten ökade med 3,6 procent i fjol, hushållens inkomster med 1,9 procent Enligt Statistikcentralens reviderade preliminära uppgifter

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

I korta drag. Nationalräkenskaper 2013 NR 10 SM 1501. National Accounts 2013

I korta drag. Nationalräkenskaper 2013 NR 10 SM 1501. National Accounts 2013 NR 10 SM 1501 Nationalräkenskaper 2013 National Accounts 2013 I korta drag Detta SM visar resultat från den definitiva beräkningen för år 2013. Med definitiva årsberäkningar avses att uppgifterna för de

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN BESKRIVNING AV STATISTIKEN NR0108 Avdelningen för Nationalräkenskaper/

STATISTISKA CENTRALBYRÅN BESKRIVNING AV STATISTIKEN NR0108 Avdelningen för Nationalräkenskaper/ 2008-10-23, rev 2013-04-02 1(8) Offentliga sektorns sparande och bruttoskuld enligt EU:s konvergenskriterier: Förfarandet vid alltför stora underskott (Excessive Deficit Procedure, EDP) 2007 NR0108 I denna

Läs mer

Från varor till tjänster

Från varor till tjänster Från varor till tjänster - Hur mäter vi det? Daniel Lennartsson, Birgitta Magnusson Wärmark, Malin Remes, SCB Almedalen 3 juli Statistikens betydelse och nytta för samhället SCB i Almedalen 2013 Andel

Läs mer

Byggkonjunkturen hamrar sig fast

Byggkonjunkturen hamrar sig fast Byggkonjunkturen hamrar sig fast STRATEGISK LOKALFÖRSÖRJNING, SCANDIC HASSELBACKEN, 2017-04-05 Johan Deremar Nationalekonom Makroekonomiska förutsättningar SVERIGES BYGGINDUSTRIER 3 Index Optimismen återvänder

Läs mer

Skatter i procent av BNP

Skatter i procent av BNP 28 60 % Skatter i procent av BNP 50 % Socialförsäkringsavgift Indirekta skatter Direkta skatter 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 1900 1905 1910 1915 1920 1925 1930 1935 1940 1945 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 2 Makroekonomi och konjunkturläge Mattias Önnegren Agenda Vad är makroekonomi? Viktiga variabler BNP (nationalräkneskaper) Inflation Arbetslöshet Internationell ekonomi

Läs mer

Kommentarer till beräkningarna av tredje kvartalet 2014

Kommentarer till beräkningarna av tredje kvartalet 2014 till beräkningarna av tredje kvartalet 2014 Fördjupningstexter Efter fördjupningstexterna finns en beskrivning av avstämningar mellan ekonomins produktions- och användningssida som gjorts i samband med

Läs mer

Varför ökar BNP med drygt 4 % över en natt? Birgitta Magnusson Wärmark, SCB Almedalen 1 juli 2014

Varför ökar BNP med drygt 4 % över en natt? Birgitta Magnusson Wärmark, SCB Almedalen 1 juli 2014 Varför ökar BNP med drygt 4 % över en natt? Birgitta Magnusson Wärmark, SCB Almedalen 1 juli 214 Statistikens betydelse och nytta för samhället SCB i Almedalen 214 SNA och ESA/ENS Nationalräkenskaperna

Läs mer

Hushållens disponibla inkomster inom olika delar av den officiella statistiken

Hushållens disponibla inkomster inom olika delar av den officiella statistiken NR/FSR, NR/OEM 2012-11-29 Hushållens disponibla inkomster inom olika delar av den officiella statistiken Hushållens disponibla inkomster är ett begrepp som används med olika definitioner och betydelser

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2014, 4:e kvartalet Bruttonationalprodukten minskade med 0,2 procent under sista kvartalet Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter minskade

Läs mer

Merchanting en växande del av tjänsteexporten

Merchanting en växande del av tjänsteexporten Merchanting en växande del av tjänsteexporten KURT GUSTAVSSON OCH LARS FORS Utrikeshandeln med tjänster har de senaste åren ökat i betydelse. Den snabba ökningen i särskilt exporten av tjänster har bidragit

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2014 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2013, 4:e kvartalet Bruttonationalprodukten minskade med 0,3 procent från föregående kvartal och med 0,6 procent från året innan Enligt Statistikcentralens

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3. Internationell

Läs mer

Offentliga sektorns underskott och skuld 2014

Offentliga sektorns underskott och skuld 2014 Offentlig ekonomi 205 Offentliga sektorns underskott och skuld 204 Den offentliga sektorns underskott 3,3 procent och skuld 59,3 procent i förhållande till bruttonationalprodukten år 204 Enligt de reviderade

Läs mer

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler 2016-03-23 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och

Läs mer

Definitiv beräkning av BNP för år 2010. Förändring jämfört med tidigare beräkning (volymförändring %)

Definitiv beräkning av BNP för år 2010. Förändring jämfört med tidigare beräkning (volymförändring %) NR 10 SM 1202 Nationalräkenskaper 2010 National Accounts 2010 I korta drag Definitiv beräkning av BNP för år 2010 Nationalräkenskaperna har nu uppdaterats med mer detaljerade statistikuppgifter för år

Läs mer

Utrikeshandel med varor och tjänster

Utrikeshandel med varor och tjänster Nationalräkenskaper 2016 Utrikeshandel med varor och tjänster 2016, Exporten av tjänster fortsatte minska under tredje 2016 Exporten av tjänster minskade ytterligare under tredje 2016 och stannade på en

Läs mer

Sammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna)

Sammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna) Offentlig ekonomi 2009 Syftet med denna årsbok är att ge en samlad bild av den offentliga sektorns utveckling ur ett makroekonomiskt perspektiv. Vilken avgränsning som används vid beräkningen av den offentliga

Läs mer

FÖRE TAGS TJÄNS TER. - allt viktigare för svensk ekonomi

FÖRE TAGS TJÄNS TER. - allt viktigare för svensk ekonomi FÖRE TAGS TJÄNS TER - allt viktigare för svensk ekonomi November 2014 Företagstjänster är kunskapsintensiva Under de senaste två decennierna har andelen högutbildad arbetskraft ökat i samtliga sektorer

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2009

Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2009 Nationalräkenskaper 2009 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2009 BNP minskade med 7,6 procent under första kvartalet, ekonomin krymper i samma takt som i början av 90-talet Enligt Statistikcentralens preliminära

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

Offentliga sektorns underskott och skuld 2015

Offentliga sektorns underskott och skuld 2015 Offentlig ekonomi 206 Offentliga sektorns underskott och skuld 205 Den offentliga sektorns underskott 2,8 procent och skuld 63,6 procent i förhållande till bruttonationalprodukten år 205 Enligt de reviderade

Läs mer

Offentliga sektorns underskott och skuld 2012

Offentliga sektorns underskott och skuld 2012 Offentlig ekonomi 203 Offentliga sektorns underskott och skuld 202 De reviderade uppgifterna om den offentliga sektorns underskott och skuld för år 202 har kommit ut Enligt Statistikcentralens reviderade

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

Offentliga sektorns underskott och skuld 2016

Offentliga sektorns underskott och skuld 2016 Offentlig ekonomi 2017 Offentliga sektorns underskott och skuld Den offentliga sektorns underskott 1,8 procent och skuld 63,1 procent i förhållande till bruttonationalprodukten år Enligt de reviderade

Läs mer

Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis

Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis Offentlig ekonomi 2011 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis 2011, 3:e kvartalet Den offentliga sektorns finansiella ställning förbättrades under juli september Den offentliga sektorns

Läs mer

5 Den offentliga sektorns inkomster

5 Den offentliga sektorns inkomster Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns inkomster 5 Den offentliga sektorns inkomster I detta kapitel redovisar vi den offentliga sektorns inkomster. De olika inkomstkällorna presenteras och inkomsterna

Läs mer

Sveriges ekonomi. Statistiskt perspektiv. Ur innehållet:

Sveriges ekonomi. Statistiskt perspektiv. Ur innehållet: Sveriges ekonomi Statistiskt perspektiv Ur innehållet: Krismedvetna hushåll ökade sparandet... sid 3 Bruttonationalprodukten (BNP) visade fjärde kvartalet 8 den kraftigaste nedgången sedan första kvartalet

Läs mer

Ekonomirapporten. oktober 2012

Ekonomirapporten. oktober 2012 oktober 2012 1 BNP i Sverige och på våra viktigaste exportmarknader Årlig procentuell förändring 2 Internationell BNP-tillväxt Procentuell förändring 2010 2011 2012 2013 USA 3,0 1,7 2,2 2,2 Tyskland 3,6

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

Sakordsregister, begreppsförklaring

Sakordsregister, begreppsförklaring Sakordsregister, begreppsförklaring Assistansersättning 77, 104 Bruttoinvestering 44, 74, 130 Bruttokostnad, (landsting) 110 Bruttonationalinkomst (BNI) 48 Bruttonationalprodukt (BNP) COFOG 13, 15, 66,

Läs mer

Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis

Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis Offentlig ekonomi 2016 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis 2016, 3:e kvartalet Den offentliga sektorns underskott minskade med miljarder euro under juli-september Den offentliga

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 28 juni 2017 Finansdepartementet 1 Sammanfattning Större överskott - hela prognosperioden Sammantaget 85 miljarder kronor högre I linje med överskottsmålet

Läs mer

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler 2016-06-22 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och

Läs mer

Information om 2014 års anpassning av nationalräkenskaperna till nya internationella riktlinjer enligt ENS2010

Information om 2014 års anpassning av nationalräkenskaperna till nya internationella riktlinjer enligt ENS2010 Information om 2014 års anpassning av nationalräkenskaperna till nya internationella riktlinjer enligt ENS2010 Michael Wolf Nationalräkenskaperna Augusti 2014 Innehåll: sida Översiktlig presentation av

Läs mer

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna Konjunkturläget juni 216 63 FÖRDJUPNING Produktion och sysselsättning i Diagram 2 Produktion i näringslivet Index 25=, förädlingsvärde till baspris, fasta priser De senaste 1 åren har stått för en stor

Läs mer

Labour Cost Index. Bakgrund. Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25

Labour Cost Index. Bakgrund. Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25 Som medlemsland i EU är Sverige, liksom övriga medlemsländer, skyldiga att för varje kvartal leverera ett arbetskostnadsindex,

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Definitiv beräkning av BNP för år 2011

Definitiv beräkning av BNP för år 2011 NR 10 SM 1301 Nationalräkenskaper 2011 National Accounts 2011 I korta drag Definitiv beräkning av BNP för år 2011 Den definitiva beräkningen av nationalräkenskaperna för år 2011 har nu färdigställts. Resultaten

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER :s experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter som fanns tillgängliga

Läs mer

Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis

Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis Offentlig ekonomi 2017 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis 2016, 4:e kvartalet Den offentliga sektorns underskott minskade med miljarder euro under oktober-december Den offentliga

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Statsupplåning prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

Sveriges ekonomi. Statistiskt perspektiv. Ur innehållet:

Sveriges ekonomi. Statistiskt perspektiv. Ur innehållet: Sveriges ekonomi Statistiskt perspektiv Ur innehållet: BNP-tillväxten på mycket hög nivå...sid 3 Konjunkturen förstärktes ytterligare under 26 och BNP-tillväxten blev en av de högsta sedan 197-talet. Optimismen

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund, 24 augusti 2016 2 Sammanfattning ekonomiska läget Svensk ekonomi går starkt Fler i jobb Stärkta

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis

Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis Offentlig ekonomi 2013 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis 2013, 3:e kvartalet Den offentliga sektorns underskott ökade med miljarder euro under juli sebtember Den offentliga sektorns

Läs mer

Beräkning av S35-indikatorn

Beräkning av S35-indikatorn Rapport till Finanspolitiska rådet 7/ Beräkning av S35-indikatorn Elin Ryner Konjunkturinstitutet De åsikter som uttrycks i denna rapport är författarens egna och speglar inte nödvändigtvis Finanspolitiska

Läs mer

Nationalräkenskapsdata 2009

Nationalräkenskapsdata 2009 Jouko Kinnunen, Ekonom/statistiker Tel. 018-25494 Nationalräkenskaper 2011:2 2.11.2011 Nationalräkenskapsdata 2009 Det här statistikmeddelandet innehåller uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2009 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2009, 3:e kvartalet Bruttonationalprodukten ökade med 0,3 procent från föregående kvartal, men minskade med 9,1 procent från året innan Enligt

Läs mer

Vad är prognosen för 2014

Vad är prognosen för 2014 Vad är prognosen för 2014 Annika Wallenskog Tillväxt 2 BNP i Sverige, säsongrensad Miljarder kronor i 2011 års priser resp. procentuell förändring från föregående kvartal i årstakt Källa: SCB och Sveriges

Läs mer

Förändrad statistisk redovisning av public service

Förändrad statistisk redovisning av public service PUBLIC SERVICE 1 (5) 2017-12-14 Johan Norberg Nationalräkenskaper Förändrad statistisk redovisning av public service I september 2019 kommer SCB ändra redovisningen i nationalräkenskaperna avseende radio-

Läs mer

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige Fakta & statistik 2008 ÅrSbokSluT För SvenSk TuriSm och TuriSTnäring 2008 Tillväxtverket Stockholm,

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Nationalräkenskapsdata 2013

Nationalräkenskapsdata 2013 Johan Flink, utredare Tel. 018-25580 Nationalräkenskaper 2016:1 11.2.2016 Nationalräkenskapsdata 2013 Det här statistikmeddelandet innehåller uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna för år 2013.

Läs mer