Pressmeddelande från SCB

Transkript

1 1(8) Sveriges BNP: + 1,2 procent 2001 Den första samlade bilden av Sveriges ekonomi för år 2001 visar att bruttonationalprodukten ökade med 1,2 procent jämfört med 2000 och uppgick till 2167 mdkr i löpande priser. Störst bidrag till BNP-utvecklingen gav nettoexporten med 1,0 procentenheter. Hushållens konsumtionsutgifter ökade 0,2 procent, fasta bruttoinvesteringar ökade 1,5 procent och de offentliga konsumtionsutgifterna ökade 1,4 procent. Fjärde kvartalet 2001 Sveriges BNP ökade 1,1 procent Hushållens konsumtionsutgifter ökade endast 0,3 procent De offentliga konsumtionsutgifterna ökade 4,7 procent BNP-utvecklingen fjärde kvartalet år 2001 uppgick dagkorrigerad till 1,1 procent jämfört med motsvarande period Den säsongrensade ökningen för fjärde kvartalet uppgick till 0,3 procent jämfört med tredje kvartalet Hushållens konsumtionsutgifter ökade 0,3 procent jämfört med fjärde kvartalet Konsumtionen av el, gas, olja och fjärrvärme ökade 11 procent och bidrog till utvecklingen av hushållens konsumtionsutgifter med 0,6 procentenheter. Utgifterna för inköp av nya och begagnade bilar visade en fortsatt nedgång med 24 respektive 11 procent. Sammantaget var nedgången 18 procent vilket gav ett negativt bidrag till konsumtionsutvecklingen med 0,7 procentenheter. Stor negativ inverkan hade även svenskarnas konsumtion utomlands som minskade 14 procent och påverkade konsumtionsutvecklingen negativt med 0,6 procentenheter. De offentliga konsumtionsutgifterna ökade 4,7 procent och bidrog till BNP-utvecklingen med 1,3 procentenheter. De kommunala och de statliga konsumtionsutgifterna steg med 3,2 respektive 8,3 procent. Den största relativa ökningen i de statliga utgifterna noterades inom försvaret vars utgifter ökade kraftigt. Statistikansvarig myndighet och producent SCB, Nationalräkenskaperna Box , Stockholm Fax Förfrågningar Andreas Lennmalm, tfn Bertil Klang, tfn Marcus Hagfall, tfn Var god ange SCB som källa när uppgifter ur detta pressmeddelande återges.

2 2(8) Efter ett kvartal med negativ utveckling, ökade de fasta bruttoinvesteringarna 2,0 procent. Maskininvesteringarna ökade 1,8 procent och investeringarna i byggnader och anläggningar steg 2,3 procent. I näringslivet ökade investeringarna med 0,8 procent, inom kommunerna med 1,4 procent och inom staten med 16 procent. Statens väginvesteringar, som ökade hela 40 procent, gav det största bidraget till ökningen i de statliga investeringarna. Exporten av varor och tjänster minskade sammanlagt 5,9 procent. Varuexporten sjönk 7,5 procent medan tjänstexporten steg 0,5 procent. Importen minskade 7,3 procent. Varuimporten sjönk med 9,5 procent och tjänsteimporten med 0,6 procent. Nettoexporten var positiv och utgjorde 6,0 procent av BNP i löpande priser. Produktionen inom näringslivet ökade 0,4 procent. Inom de varuproducerande branscherna steg produktionen 0,3 procent. Tillverkningsindustrin minskade 0,8 procent. Branscher som bidrog till denna nedgång var bland andra maskinvaruindustrin och teleproduktindustrin. Inom de tjänsteproducerande branscherna ökade produktionen 0,7 procent. Branscher som visade en positiv utveckling var bland andra parti- och detaljhandeln samt företagstjänsterna. Noterbart är även att alla transportgrenarna och särskilt flyget utvecklades negativt. Mätt som antalet arbetade timmar ökade sysselsättningen 0,3 procent i ekonomin som helhet. Antalet arbetade timmar i de offentliga myndigheterna ökade 2,0 procent medan timmarna i näringslivet minskade 0,5 procent. I de varuproducerande branscherna minskade arbetade timmar 2,9 procent och i de tjänsteproducerande branscherna steg timmarna 1,3 procent. Det totala antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade 0,9 procent. Helåret 2001 BNP-utvecklingen blev 1,2 procent för 2001 jämfört med Sedan föregående publicering av uppgifter över första, andra och tredje kvartalen har vissa revideringar gjorts på grund av att ny primärstatistik blivit tillgänglig. För första kvartalet har BNP-utvecklingen justerats upp med 0,4 procentenheter till 2,8 procent. Huvudsakligen rör denna revidering de kommunala konsumtionsutgifterna. BNP-utvecklingen för andra kvartalet har reviderats ned med 0,1 procentenheter till 1,0 procent medan tredje kvartalet uppvisar samma utveckling som vid föregående publicering, 0,4 procent. Under året har en ny beräkningsmetod för försäkringstjänsterna införts vilket höjt hushållens konsumtionsutgifter för de tre första kvartalen med drygt 0,1 procent. Hushållens konsumtionsutgifter ökade 0,2 procent för helåret Konsumtionen av bilar sjönk 19 procent medan utgifterna för rekreation och kultur steg 4,1 procent. De offentliga konsumtionsutgifterna ökade 1,4 procent. De statliga konsumtionsutgifterna var oförändrade och de kommunala konsumtionsutgifterna steg 1,9 procent. Den totala ekonomins fasta bruttoinvesteringar ökade 1,5 procent och investeringarna inom näringslivet visade samma utveckling. De offentliga myndigheternas investeringar steg med 1,4 procent.

3 3(8) Exporten och importen av varor och tjänster minskade under året med 1,4 respektive 3,9 procent. Produktionen i näringslivet ökade 1,0 procent, medan sysselsättningen, mätt i antal arbetade timmar, steg 0,6 procent. Ökningen i arbetsproduktivitet inom näringslivet kan då beräknas till 0,4 procent. De offentliga myndigheternas produktion ökade 1,1 procent medan antal arbetade timmar inom offentliga myndigheter endast ökade 0,1 procent. Antalet arbetade timmar i hela ekonomin ökade 0,5 procent och det totala antalet sysselsatta ökade 1,9 procent, vilket innebar att arbetstiden per sysselsatt fortsatte att minska. Hushållens disponibla inkomster steg 49 mdkr år 2001 jämfört med 2000 till 1088 mdkr i löpande priser. Ökningen uppgick till 4,7 procent i löpande priser och till 3,0 procent rensat för inflation. Löner och kollektiva avgifter ökade 71 mdkr med 5,9 procent. Transfereringsnettot, det vill säga nettot av transfereringsinkomster såsom pensioner, barnbidrag med mera och transfereringsutgifter såsom skatter och försäkringspremier, minskade med 20 mdkr till minus 386 mdkr. Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 19 mdkr och hushållssparandet inklusive sparande i avtalspensioner ökade med 35 mdkr. Sparkvoten, sparandet i förhållande till disponibel inkomst, mer än fördubblades och var 4,9 procent. Hushållen valde huvudsakligen att öka sparandet i finansiella tillgångar vilket gjorde att det finansiella sparandet steg med 31 mdkr till 56 mdkr. Det finansiella sparandet i de inhemska sektorerna minskade med knappt 4 mdkr och uppgick 2001 till 69 mdkr. Det finansiella sparandet inom den konsoliderade offentliga sektorn var 105 mdkr vilket innebar en ökning med 27 mdkr. Företagssektorn som helhet hade ett negativt finansiellt sparande om 92 mdkr vilket innebar en minskning med nästan 63 mdkr. Jämfört med föregående publicering över det finansiella sparandet har revideringar genomförts för år Kommunernas finansiella sparande har sänkts drygt 3 mdkr och utlandstransaktionerna har höjts 6 mdkr. Detta har fått till följd att företagssektorn reviderats upp 10 mdkr. I enlighet med Europeiska Unionens stabilitets- och tillväxtpakt levererade SCB preliminära uppgifter över den offentliga sektorns sparande och konsoliderade bruttoskuld enligt konvergenskraven till Eurostat den 28 februari Den offentliga sektorns finansiella sparande och den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld uppgick till 4,7 respektive 56,0 procent av BNP i denna rapportering. Detta kan jämföras med 2000, då den offentliga sektorns finansiella sparande och den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld uppgick till 3,7 respektive 55,3 procent av BNP.

4 4(8) FAKTARUTA I texten angivna procenttal avser, om inget annat anges, volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år. För BNP, produktion och sysselsättning används dagkorrigerade värden. 1. Dagkorrigerad. Används för jämförelse mellan samma kvartal olika år. Innehåller korrigering för olikheter i antalet arbetsdagar under kvartalen. Dagkorrigering görs inte på helår. 2. Säsongrensad. Används för jämförelse mellan två på varandra följande kvartal. Säsongrensning görs för att utjämna regelbundet återkommande variationer under året. 3. Faktisk. Används vid jämförelse mellan hela kalenderår, samt vid kvartalsjämförelser för vissa delaggregat mellan samma kvartal olika år. - BNP och dess komponenter är beräknade i föregående års prisnivå och därefter kedjade till referensår Denna metod medför att serier med värden i fast pris med referensår 1995 inte är additiva. En summering av t.ex. försörjningsbalansens komponenter ger inte värdet på BNP. - Svenska kyrkan klassificeras från år 2000 till sektorn hushållens ideella organisationer (HIO) mot tidigare den kommunala sektorn. Utvecklingstalen mellan påverkas av denna förändring. Den ändrade klassificeringen sänker utvecklingstalen för produktion, sysselsättning och konsumtion i offentlig sektor och höjer utvecklingstalen av motsvarande aggregat i hushållssektorn inklusive dess ideella organisationer. - Vid sammanställning av nationalräkenskaper används en mängd primärstatistiska uppgifter. Statistiken har ofta täckning och definitioner som inte helt motsvarar NR-systemets krav, varför tillägg och korrigeringar görs. I NR-systemet kontrolleras och konsistensprövas sedan uppgifterna. Om tillgänglig data inte ger en samstämmig bild av den ekonomiska utvecklingen innebär det att justeringar vidtas i NR. Detta leder till att publicerade uppgifter från primärstatistik och NR ibland kan avvika från varandra. Avvikelser kan också förekomma p.g.a. att aktualiteten kan vara olika. - En ny metod för beräkning av försäkringstjänster har införts som innebär att volymutvecklingen numera beräknas med hjälp av antalet försäkringar. Den tidigare beräkningsmetoden byggde på deflatering med ett prisindex som baserades på löneutvecklingen i branschen. - Vid beräkningen av den offentliga sektorns finansiella sparande enligt EUs konvergenskrav ingår även swapräntor. I nationalräkenskapernas ordinarie beräkning klassificeras swapräntor som finansiella transaktioner och påverkar därmed inte det finansiella sparandet. - Den kommunala konsumtionen och produktionen samt produktionen i näringslivet har påverkats av att verksamheter inom den kommunala sektorn bolagiserats och förts över till näringslivet. Flera sjukhus blev till exempel aktiebolag andra kvartalet 2000.

5 5(8) Tabell 1 Dagkorrigerad BNP från produktionssidan, procentuell förändring GDP production approach adjusted for differences in working days, percentage change Dagkorrigerad BNP innebär att det faktiska värdet är korrigerat för olika antal arbetsdagar inom kvartalen. Utvecklingen är en jämförelse med motsvarande kvartal föregående år kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 BNP till marknadspris 3,3 4,7 4,2 2,7 2,8 1,0 0,4 1,1 Därav Varuproduktion (SNI 01-45) 3,8 7,5 5,6 4,3 4,2-0,4-1,8 0,3 del Tillv. ind (SNI 15-37) 5,4 10,2 7,2 6,1 4,0-2,1-3,2-0,8 Tjänsteproduktion (SNI 50-95) 4,7 5,3 4,8 3,8 3,5 1,2 1,7 0,7 S:a näringsliv (1) 4,1 6,1 5,1 3,9 3,7 0,6 0,2 0,4 Offentliga myndigheters produktion -0,8-1,7-1,6-2,5 0,0 1,2 0,7 2,5 Sysselsättning, arbetade timmar Dagkorrigerad 1,4 1,9 1,0 1,8 1,8 0,6 0,2 0,3 (1) Inklusive ofördelade banktjänster, tullar och indirekta skatter. Tabell 2 Säsongrensad BNP, procentuell förändring Seasonally adjusted GDP, percentage change De procentuella förändringstalen avser en jämförelse med närmast föregående kvartal. kv 1 kv 2 kv 3 kv ,2-0,2 0,5 0, ,6 0,8 0,6 1, ,7 1,1 1,0 1, ,2 0,7 1,2 1, ,8 1,2 0,6 0, ,4 0,0 0,1 0,3

6 6(8) Tabell 3 Försörjningsbalans, utvecklingstal samt faktiska värden - GDP by expenditure Volymförändring (procent) i förhållande till motsvarande period föregående år. Miljoner kronor löpande priser kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 Helår kv 1 kv2 kv3 kv4 Helår BNP till marknadspris 4,1 4,3 3,9 2,4 3,6 2,7 1,0 0,4 0,7 1, Import 11,5 12,2 13,6 9,1 11,5 4,3-3,4-8,8-7,3-3, Varor fob (SNI 01-45) 10,8 13,3 14,9 9,0 11,9 4,0-6,1-12,5-9,5-6, Tjänster (SNI 50-93) 13,4 9,0 9,9 9,4 10,4 5,1 5,0 2,0-0,6 2, S:a Tillgång Hushållens konsumtionsutgifter 5,4 6,6 5,0 1,7 4,6 0,7 0,1-0,2 0,3 0, Egentliga hushåll 4,2 5,4 4,1 0,5 3,5 0,7 0,0-0,3 0,1 0, Hushållens ideella org (HIO) 50,5 43,3 40,5 47,0 45,2 1,4 3,3 2,0 4,3 2, Offentliga konsumtionsutgifter -1,0-0,7-1,6-0,6-0,9 0,7 0,8-1,3 4,7 1, Staten -3,0-3,8-3,3-1,0-2,7-1,1-1,9-6,8 8,3 0, Kommunerna -0,2 0,6-0,9-0,4-0,2 1,4 1,9 1,0 3,2 1, Fast bruttoinvestering 5,3 6,4 4,1 4,3 5,0 6,2 0,0-1,9 2,0 1, Lagerinvestering (1) 0,8 0,2 1,5-0,3 0,5 0,9-0,4-1,2-1,2-0, Export 10,2 10,1 10,2 10,8 10,3 4,3-0,5-3,0-5,9-1, Varor fob (SNI 01-45) 11,0 11,9 11,7 10,2 11,2 1,1-4,2-6,8-7,5-4, Tjänster (SNI 50-93) 6,7 2,5 4,6 13,2 6,8 19,0 15,4 11,4 0,5 11, S:a Användning (1) Förändring i procent av BNP för jämförelseperioden.

7 7(8) Tabell 4 Hushållens disponibla inkomster och sparande i löpande priser, mdkr och procentuell förändring Households disposable income and savings. Current prices, billion SEK and percentage change Hushållens disponibla inkomster Löpande priser, mdkr Procentuell förändring Hushållens disponibla inkomster 934,0 956, , , ,0 2,0 2,4 4,7 3,9 5,1 därav Löner 760,8 802,5 847,7 907,2 957,9 4,2 5,5 5,6 7,0 5,6 Kapitalinkomster, netto 13,8 15,2 18,3 21,3 22,5 Transfereringsinkomster 431,2 442,0 455,6 461,4 479,0 1,2 2,5 3,1 1,3 3,8 Transfereringsutgifter (1) 436,2 470,6 489,5 519,4 536,1 6,1 7,9 4,0 6,1 3,2 Transfereringsnetto -5,0-28,6-33,9-58,0-57,1 Sparande, netto 43,3 31,7 35,3 24,5 55,1 varav sparande i avtalspensioner 31,3 32,3 38,9 45,4 46,8-13,4 3,2 20,4 16,7 3,1 Sparkvot (2) 4,5 3,2 3,4 2,3 4,9 Kapitalförslitning 44,8 46,7 49,2 52,4 56,2 4,4 4,2 5,4 6,5 7,3 Realt sparande, brutto 32,5 38,8 44,8 52,0 55,1 2,7 21,3 11,4 12,1 6,0 Finansiellt sparande 55,6 39,5 39,7 24,9 56,2-30,0-29,0 0,5-37,3 125,7 (1) Transfereringsutgifterna är exklusive kollektiva avgifter. (2) Sparkvoten definieras som kvoten (uttryckt i procent) mellan sparande och disponibel inkomst (med hänsyn tagen till sparandet i avtalspensioner). Tabell 5 Förändring i finansiellt sparande i löpande priser, mdkr Changes in net lending in current prices, billion SEK Förändring av det finansiella sparandet för olika sektorer jämfört med närmast föregående år Företagssektorn 18,3-51,6-5,0-17,5-62,6 Offentliga sektorn 24,8 68,8-12,4 50,2 27,4 därav Staten 31,9 48,2 56,6-51,0 180,9 Kommuner -4,5 5,6-3,0 12,2-3,6 Socialförsäkringssektorn -2,5 14,9-65,9 88,9-149,9 Hushållssektorn -23,8-16,1 0,2-14,8 31,3 Inhemska sektorer, totalt (1) 19,3 1,2-17,2 17,8-4,0 (1) Motsvarar förändringen i nettot av löpande betalningar mot utlandet.

8 8(8) Tabell 6 Offentliga finanser enligt konvergenskraven i löpande priser, mdkr General government budgetary position according to convergence, billion SEK BNP - GDP 1 905, , , ,2 Finansiellt sparande(+)/underskott(-) Net lending(+)/borrowing(-) Staten - Central government 15,6 77,9 24,1 206,4 Socialförsäkring - Social Security Funds 24,9-41,1 47,8-102,0 Kommuner, landsting - Local government -4,0-7,0 5,3 1,6 Totalt - General government 36,5 29,8 77,2 106,0 Procent av BNP - Percent of GDP 1,9 1,5 3,7 4,9 (4,7) Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld Consolidated government debt Totalt - General government 1 342, , , ,5 Procent av BNP - Percent of GDP 70,5 65,0 55,3 55,9 (56,0) Inom ( ) visas de kvoter som baseras på de preliminära data som rapporterats till EU enligt konvergenskriterierna In ( ) are the quotas based on the preliminary data reported to EU according to convergence