Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser"

Transkript

1 Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

2

3 Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6. Internationell och finansiell ekonomi... 5 Tabeller till avsnitt 6.2 Svensk efterfrågan och 6.3 Produktion och produktivitet i näringslivet... 6 Tabeller till avsnitt 6.4 Arbetsmarknad... 9 Tabeller till avsnitt 6.5 Löner och 6.6 Inflation och reporänta... Tabeller till avsnitt 8 Utgifter... 2 Tabeller till avsnitt 0 Den offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskulden

4 Tabellförteckning Tabell BNP-tillväxt... 5 Tabell 2 Räntor och valutor, slutkurs... 5 Tabell 3 Räntor och valutor, årsgenomsnitt... 5 Tabell 4 Försörjningsbalans... 6 Tabell 5 Bidrag till tillväxt... 6 Tabell 6 Export och import av varor och tjänster samt prisutveckling... 6 Tabell 7 Fasta bruttoinvesteringar... 7 Tabell 8 Hushållens ekonomi... 7 Tabell 9 Näringslivets produktion, baspris... 8 Tabell 0 Offentlig produktion, baspris... 8 Tabell Bytesbalans... 8 Tabell 2 Bruttonationalinkomst (BNI)... 8 Tabell 3 Arbetsmarknad... 9 Tabell 4 Sysselsatta i näringslivet... 0 Tabell 5 Sysselsatta i offentliga myndigheter... 0 Tabell 6 Resursutnyttjande och potentiella variabler... 0 Tabell 7 Löneutveckling och inflation... Tabell 8 Utgiftstak och budgeteringsmarginal... 2 Tabell 9 Utgifter per utgiftsområde Tabell 20 Offentliga sektorns finanser... 3 Tabell 2 Statens finanser... 4 Tabell 22 Ålderspensionssystemet... 4 Tabell 23 Kommunsektorns finanser... 5 Tabell 24 Strukturellt sparande

5 Tabeller till avsnitt 6. Internationell och finansiell ekonomi Tabell BNP-tillväxt Procentuell förändring. Fasta priser. Utfall för , prognos för BNP, USA,9-0,3-3,5 3,0,7 2,2 2,5 2,9 3,0 3,0 BNP, Euroområdet 3,0 0,4-4,3,9,5-0,3 0,9 2,0 2,2 2,2 Källor: Eurostat, Bureau of Economic Analysis (BEA) och egna beräkningar. Tabell 2 Räntor och valutor, slutkurs Värde vid årets slut. Utfall för , prognos för Reporänta 4,00 2,00 0,25,25,75,00,50 2,50 3,50 3,50 6-månadersränta 4,2,5 0,9,50,30,0,60 2,60 3,60 3,65 5-årsränta 4,9 2,29 Ĥ 晉 2 2,50,7,50 2,40 3,50 4,50 4,50 0-årsränta 4,32 2,63 3,29 3,20,68 2,0 2,80 3,70 4,70 4,70 0-årsdiff. SEK-DEM 0,07-0,4 0,06 0,25-0,33-0,0 0,00 0,00 0,0 0,0 6 mån. T-bill (EUR) 3,97,97 0,46 0,57-0,02 0,40,0,75 3,00 3,50 TCW-index EUR/SEK 9,43 0,83 0,40 9,05 9,0 8,80 8,70 8,70 8,70 8,70 USD/SEK 6,48 8,00 7,4 6,84 6,85 6,77 6,69 6,69 6,69 6,69 EUR/USD,46,35,46,32,3,30,30,30,30,30 Källor: Riksbanken, Reuters och egna beräkningar. Tabell 3 Räntor och valutor, årsgenomsnitt Årsgenomsnitt. Utfall för , prognos för månadersränta 3,59 3,8 0,38 0,59,69,9,37 2,4 3,4 3,63 5-årsränta 4,5 3,79 2,5 2,30 2,3,35,99 3,00 4,04 4,50 0-årsränta 4,8 3,90 3,25 2,89 2,6,9 2,48 3,29 4,24 4,70 0-årsdiff. SEK-DEM -0,06-0,0-0,0 0, -0,05-0,20-0,05 0,00 0,05 0,0 6 mån. T-bill (EUR) 3,97 3,70 0,72 0,46 0,65 0,2 0,78,45 2,43 3,27 TCW-index EUR/SEK 9,25 9,62 0,6 9,54 9,03 8,83 8,75 8,70 8,70 8,70 USD/SEK 6,75 6,59 7,64 7,20 6,49 6,8 6,73 6,69 6,69 6,69 EUR/USD,37,46,39,33,39,30,30,30,30,30 Källor: Riksbanken, Reuters och egna beräkningar. 5

6 Tabeller till avsnitt 6.2 Svensk efterfrågan och 6.3 Produktion och produktivitet i näringslivet Tabell 4 Försörjningsbalans Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för , prognos för Hushållens konsumtionsutgifter 6 3,7 0,0-0,3 3,7 2,,5 3,6 3,7 3,4 3,2 Offentliga konsumtionsutgifter 89 0,7,0 2,2,9,8 0,5 0,2 0,3 0, -0, Statliga 238-0,5 0,0 2,2 4,2,7 0,8-0,4-0,8 -,0 -, Kommunala 653,,4 2,,0,8 0,3 0,5 0,6 0,5 0,3 Fasta bruttoinvesteringar 603 8,9,4-5,5 7,7 5,8,4 5,3 8, 7,9 6,6 Lagerinvesteringar 2 8 0,7-0,5 -,6 2, 0,7-0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Export 656 5,7,7-3,8,7 6,8 0,3 6,3 7,2 6,9 6,3 Import 447 9,0 3,5-4,3 2,7 6, 0,4 6, 7,5 7,2 6,6 BNP ,3-0,6-5,0 6, 3,9 0,4 3,3 3,7 3,6 3,2 BNP, kalenderkorrigerad 3,4-0,9-4,9 5,9 4,0 0,7 3,3 3,9 3,4 2,9 Löpande priser. 2 Lagerinvesteringarna är uttryckta som bidrag till BNP-tillväxt (procentenheter) och inte som procentuell volymförändring. Tabell 5 Bidrag till tillväxt Procentenheter. Utfall för , prognos för Hushållens konsumtionsutgifter,7 0,0-0,,8,0 0,7,7,8,7,5 Offentliga konsumtionsutgifter 0,2 0,3 0,6 0,5 0,5 0, 0, 0, 0,0 0,0 Statliga 0,0 0,0 0,2 0,3 0, 0, 0,0-0, -0, -0, Kommunala 0,2 0,3 0,4 0,2 0,4 0, 0, 0, 0, 0,0 Fasta bruttoinvesteringar,7 0,3-3,,4, 0,3,0,5,6,4 Lagerinvesteringar 0,7-0,5 -,6 2, 0,7-0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Export 2,9 0,9-7,4 5,6 3,4 0,2 3,2 3,8 3,7 3,5 Import -3,9 -,5 6,7-5,3-2,6-0,2-2,7-3,4-3,4-3,2 BNP 3,3-0,6-5,0 6, 3,9 0,4 3,3 3,7 3,6 3,2 Tabell 6 Export och import av varor och tjänster samt prisutveckling Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för , prognos för Export Varuexport 5 3,6 0,7-8,4 5,5 8,5-0, 6,3 7,3 7, 6,5 Tjänsteexport 505,8 4,5-2,8 3,9 2,9,4 6,3 7,0 6,4 6,0 Total export 656 5,7,7-3,8,7 6,8 0,3 6,3 7,2 6,9 6,3 Exportdeflator,9 4,0 0,8-0,5 -, 0,0 0,4 0,9 0,9 0,9 Import Varuimport 065 8,7 2,7-6,6 7,5 6,8-0,3 6,4 7,5 7,3 6,9 Tjänsteimport 383 9,8 5,7-7,8,2 4, 2,3 5,2 7,4 6,8 6,0 Total import 447 9,0 3,5-4,3 2,7 6, 0,4 6, 7,5 7,2 6,6 Importdeflator 0,6 4,4 0,2-0,3-0,4 0,8,2,2,2,3 Löpande priser. 6

7 Tabell 7 Fasta bruttoinvesteringar Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för , prognos för Näringslivet ,3 5, -8,3 5,7 5,0 3,8 8,6, 9,6 8,0 Varuproducenter 62,8 3,9-9,8 2,6 2,6 3,6 9,9,3 8,4 7,7 Industri 73 3,5 0,6-26,3,0 0, 3,6 8,,5 0,2 7,4 Övriga varuproducenter 89 9,8 7,4-3,4 4,0-3,6 3,7,6,2 6,7 8,0 Tjänsteproducenter ,2 6, -7, 8,0 6,7 4,0 7,8 0,9 0,5 8,2 Bostäder 2 8,0-3, -9, 7,2 2,8-4,7 2,0 4,9 4,7 4,9 Offentliga myndigheter 07 3,8 4,3,4 6,2,6-0,3-3,7-0,8 3,8,3 Staten 53 -,0 5,6 4,0 5,4-5,4 4,4-9,3-5,2 6,7, Kommuner 54 8,8 3, -, 7,0 8,4-4,2,5 2,9,6,5 Totalt 603 8,9,4-5,5 7,7 5,8,4 5,3 8, 7,9 6,6 Löpande priser. 2 Exklusive bostäder. Tabell 8 Hushållens ekonomi Hushållens inkomster Mdkr Procentuell förändring. Utfall för , prognos för Real disponibel inkomst 2 5,5 2,3 2,2,2 3,3,6,9 2,6 2,6,8 Prisindex 3,4 3, 2,,4,3,2,5,5,7,9 Nominell disponibel inkomst 650 6,9 5,4 4,3 2,6 4,6 2,8 3,4 4, 4,3 3,8 varav Lönesumma ,9 5,5 0, 3, 5,6 2,9 3,6 5,0 5,2 4,7 Övriga faktorinkomster 57,3-5,9-5, -0,5 7,6 4,0 3,8 4,6 4,6 4, Kapitalinkomster, netto ,4 0,3 0,7 0,3-0,6-0,3 0,2 0,8 0,7 0,2 Offentliga transfereringar 54 -,2,9 6,9 0,2-0,8 3,8 2,5,0,5 2,8 varav Pensioner 283 4,0 5,5 7,4 0,8 0,6 5,4 4,8 2,2 3,4 4,7 Sjukdom 03 -,4-3, -2,3-6,3-2,2 0,4 -,4 -,0 0,0,0 Arbetsmarknad 35-32,5-20,7 53,5 8, -3,7 5,6-3,9-7,9-2,9-8,0 Familjer och barn 58,9 2,0 2, 3,6 2,4 4,6 2,2 2,5 2,4 2,2 Studier 4-0,0 4,9 9,0 2,8-0,5 0,9-2,2 -,9 -,2-0,3 Övrigt 48-0,8 8,0 0,8, -0,2 0,3,8,8 0,3 0,6 Privata transfereringar 76 8,0 4,5,4,0 0,7 4,0 4,4 2,7 3, 3,8 Skatter och avgifter 550,3 0, -4,8 2,, 3,4 3,3 5,2 5,6 5,2 Hushållens sparande Mdkr Andel av disponibel inkomst 200 Eget sparande 40 0,2 2,4 4,7 2,4 3,5 3,6 2,0,0 0,2 -, Nettosparande i avtalspensioner (inklusive pps) 09 7,6 7, 7,2 6,6 6,8 5,8 5,8 6,0 6, 6, Total sparkvot ,2 8,9,2 8,5 9,7 8,9 7,4 6,6 6,0 4,7 Finansiellt sparande 98 3,5 6, 9,4 5,9 7, 6,4 4,8 4, 3,5 2,4 Löpande priser. 2 Hushållens reala disponibla inkomst beräknas genom att den nominella inkomsten deflateras med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 3 Implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 4 Lönesumman motsvarar antalet arbetade timmar multiplicerat med timlön. 5 Vid räntor och utdelningar anges nettobidraget i procentuell volymförändring. 6 Total sparkvot = nettosparande inklusive sparande i avtalspensioner (inklusive premiepensionssparande)/ (disponibel inkomst + nettosparande i avtalspensioner (inkl. PPS)). Anm.: Skillnaden mellan begreppen nettosparande och finansiellt sparande är framför allt att kapitalförslitning på hushållens kapitalstock utgör en avdragspost vid beräkning av nettosparandet, medan investeringsutgifter är en avdragspost vid beräkning av det finansiella sparandet. Om nettoinvesteringarna överstiger kapitalförslitningen blir det finansiella sparandet lägre än nettosparandet. 7

8 Tabell 9 Näringslivets produktion, baspris Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för , prognos för Varuproducenter 89 4,9-4,9-4,9 4,8 6,0-0, 5,5 4,8 4,5 2,9 Industri 497 3,9-5,5-2,0 9,6 6,6-0,2 6,5 5,0 5,0 3,0 Byggverksamhet 60 6,0-5,8-7,0 0,0 8,7,3 5,5 5,5 4,4 3,0 Tjänsteproducenter 468 3,9 2, -2,8 4,8 5, 0,8 3,4 4,7 4,3 4,3 exkl. finans- och fastighetsverksamhet 086 5,3,7-3,8 7,0 6,0 0,8 4,0 5,4 4,9 4,8 Näringslivet totalt ,3-0,6-7,2 8,2 5,4 0,5 4, 4,7 4,4 3,8 Löpande priser. Tabell 0 Offentlig produktion, baspris Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för , prognos för Kommunal produktion 423 0,2 0,2 0,6 -,3 0,6-0,3-0,3-0,3 0,4 0,5 Statlig produktion 54-0,3 0,2 2, 3,3,0 0,2 0,8 0, 0,4 0,4 Total offentlig produktion 578 0,0 0,2,0-0, 0,7-0,2 0,0-0,2 0,4 0,5 Löpande priser. Tabell Bytesbalans Miljarder kronor, löpande priser, om annat ej anges. Utfall för , prognos för Handelsbalans procent av BNP 3,8 3,2 3,2 2,5 2,4 2,0,5,2,0 0,7 Tjänstebalans Faktorinkomster Löpande transfereringar Bytesbalans procent av BNP 9,2 8,8 7,0 6,9 7,2 6,5 6,5 6,4 6,3 6,2 Kapitaltransfereringar Finansiellt sparande procent av BNP 9,2 8,6 6,9 6,7 7, 6,3 6,4 6,3 6,2 6,0 Bytesförhållande procentuell utveckling,4-0,4 0,5-0,2-0,8-0,8-0,8-0,3-0,3-0,4 Anm.: Utfall för handels- och tjänstebalans enligt Betalningsbalansstatistiken. Tabell 2 Bruttonationalinkomst (BNI) Miljarder kronor, löpande priser. Utfall för , prognos för BNP Primära inkomster netto BNI

9 Tabeller till avsnitt 6.4 Arbetsmarknad Tabell 3 Arbetsmarknad Nyckeltal inom arbetsmarknadsområdet Nivå, tusental om annat ej anges Procentuell förändring om annat ej anges. Utfall för , prognos för Faktisk utveckling 200 BNP ,3-0,6-5,0 6, 3,9 0,4 3,3 3,7 3,6 3,2 Produktivitet ,2 -,7-2,7 3, 2,,6 2,8 2,4,5,4 Produktivitet i näringslivet 433 0,0-2,9-3,5 3,5 2,4,8 3,2 2,5,5,5 Arbetade timmar ,,2-2,9 3,2 2,3 -,2 0,5,3 2,,8 Medelarbetstid ,6 0, -0,8 2, 0, -, 0, 0,0 0,4 0,9 Kalenderkorrigerad utveckling 5 BNP 3,4-0,9-4,9 5,9 4,0 0,7 3,3 3,9 3,4 2,9 Produktivitet , -,4-2,8 3,4 2,, 2,8 2,2,9,9 Produktivitet i näringslivet 434-0,2-2,6-3,6 3,8 2,4,3 3,2 2,3,9 2,0 Arbetade timmar ,4 0,7-2,6 2,6 2,3-0,3 0,5,6,5 0,9 Medelarbetstid ,9-0,5-0,6,5 0,2-0,3 0,2 0,3-0,2 0, Sysselsatta 5 74 år ,5,2-2,, 2, -0, 0,3,4,7 0,8 Sysselsättningsgrad 5 74 år 6 66,7 66,8 64,7 64,7 65,6 65,2 65, 65,8 66,7 67,0 Sysselsättningsgrad år 6,7 80, 80,3 78,3 78,7 80,0 79,7 79,6 80,5 8,6 82,4 Arbetskraft 5 74 år 4 962,5,2 0,2,,2 0,2 0,2 0,4 0,4 0,3 Arbetskraftsdeltagande 5 74 år 8 7, 7,2 70,6 70,7 7,0 70,7 70,6 70,6 70,7 70,7 Arbetslöshet 5 74 år , 6,2 8,3 8,4 7,5 7,8 7,7 6,9 5,7 5,2 Deltagare i arbetsmarknadspolitiska 85,8,7 2,6 3,7 3,5 3,8 3,8 3,5 3,0 2,8 0 åtgärder Deltagare i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program vid Arbetsförmedlingen Tusental personer, årsgenomsnitt. Sysselsatta I utbildning Totalt BNP till marknadspris, fasta priser. Nivå avser miljarder kronor. 2 Arbetsproduktivitet mätt som BNP till baspris per arbetad timme. 3 Enligt nationalräkenskaperna, tal. 4 Avser arbetade timmar per år enligt nationalräkenskaperna dividerat med årsmedeltal för antal sysselsatta i åldersgruppen 5 74 år enligt AKU. 5 Konjunkturinstitutets kalenderkorrigering. 6 Antal sysselsatta i procent av befolkningen i den aktuella åldersgruppen. 7 Sysselsättningsgrad enligt EU:s 2020-mål. 8 Antal i arbetskraften i procent av befolkningen i den aktuella åldersgruppen. 9 I procent av arbetskraften. 0 Personer i nystartsjobb eller konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program vid Arbetsförmedlingen, i procent av arbetskraften. Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. 9

10 Tabell 4 Sysselsatta i näringslivet Utfall för , prognos för Nivå, tusental Procentuell förändring 200 Varuproducenter 066 3,2 2,3-6,2 0,4 2,0 -,7 0,3,,5 0,0 Industri 65 2,2 0,3-9,7 -,5 0,9-4,2 -,3 -,0 0,2 -,3 Byggverksamhet 305 7,6 7,2 -,0 4,0 5, 3,2 3,4 5,4 4,4 2,3 Tjänsteproducenter ,9 2,4-0,9 2,6 3,3 0,9,0 2,6 3,2 2, exkl. finans- och fastighetsverksamhet 880 4,2 2,4-0,8 2,9 3,5,0, 2,7 3,3 2, Näringslivet totalt ,7 2,3-2,8,8 2,9 0,0 0,7 2, 2,6,4 Anm.: Tabellen avser sysselsättning enligt nationalräkenskaperna. Tabell 5 Sysselsatta i offentliga myndigheter Utfall för , prognos för Nivå, tusental Procentuell förändring. 200 Kommunala myndigheter 048 0,2 -,9-2,5 -,5 0,5-0,5-0,8-0,5-0,7-0,6 Staten 236 -,7-3,0,3,7,3 0,7-0,2-0,9 -, -, Offentliga myndigheter totalt 285-0, -2, -,8 -,0 0,7-0,2-0,7-0,5-0,7-0,7 Anm.: Enligt nationalräkenskaperna (NR). Offentliga myndigheter och kommunala myndigheter är NR-begrepp som skiljer sig från begreppen offentlig sektor respektive kommunal sektor. Skillnaden ligger i att kommunernas så kallade affärsdrivande verksamheter inte omfattas av de förstnämnda begreppen, utan förs till näringslivet i NR:s branschindelade (funktionsindelade) statistik. Detta beror på att affärsverken anses vara marknadsmässiga institutionella enheter. Samma affärsdrivande verksamheter förs dock till offentlig (kommunal) sektor i NR:s sektorindelade statistik, då dess andel av bl.a. finansiellt sparande inte kan särskiljas från resten av kommunerna. Till följd av omfattande bolagiseringar av affärsdrivande verksamheter under senare år, så har skillnaden mellan begreppen i praktiken minskat och är nuförtiden liten. Tabell 6 Resursutnyttjande och potentiella variabler Resursutnyttjande Skillnaden mellan faktisk och potentiell nivå i procent av potentiell nivå. BNP-gap 3,0 0,3-6,5-2,7 -,0-2,7-2, -0,9-0,4 0,0 Produktivitetsgap,6-0,2-3,2-0,8 0,0-0,4 0,4 0,4 0,2 0,0 Produktivitetsgap i näringslivet 2, -0,7-4,2 -,0 0,0-0,5 0,5 0,5 0,3 0,0 Timgap,4 0,5-3,4 -,9 -,0-2,3-2,5 -,3-0,6 0,0 Sysselsättningsgap 0,8 0,6-2,6-2,4 -,3-2,3-2,6 -,6-0,6 0,0 Potentiella variabler Nivå, tusental om annat ej anges Procentuell förändring i fasta priser om annat ej anges, kalenderkorrigerade värden. 200 Potentiell BNP ,,9 2,0,7 2, 2,5 2,7 2,6 2,8 2,5 Potentiell produktivitet ,9 0,5 0, 0,9,3,5 2,0 2,2 2, 2,2 Pot. produktivitet i näringslivet ,9 0, -0, 0,5,4,7 2,2 2,3 2, 2,3 Pot. antal arbetade timmar ,3,5,4,,3,0 0,7 0,4 0,7 0,3 Pot. sysselsättning, 5 74 år 4 656,,3,2 0,8,0 0,9 0,6 0,3 0,7 0,3 Jämviktsarbetslöshet, 5 74 år ,7 6,6 6,4 6,5 6,4 5,9 5,6 5,5 5, 5, Potentiella variabler, löpande pris Miljarder kronor. Potentiell BNP, Potentiell BNP till marknadspris. Nivå avser miljarder kronor. 2 Nivå avser kronor per timme. 3 Nivå avser tal. 4 Skillnaden mellan potentiell arbetskraft och potentiell sysselsättning i procent av potentiell arbetskraft. 5 Deflaterad med BNP-deflator, basår 200. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. 0

11 Tabeller till avsnitt 6.5 Löner och 6.6 Inflation och reporänta Tabell 7 Löneutveckling och inflation Procentuell förändring om annat ej anges. Utfall för , prognos för Nominell löneutveckling Industri 3,7 4,4 3,0 2,8 2,5 4,0 3, 3,4 3,7 3,7 Byggindustri 2,6 4,5 3,5,9 3,0 3,2 3,2 3,4 3,7 3,7 Näringslivets tjänstesektorer 3,4 3,8 3,2 2,4 2,5 3, 3, 3,3 3,7 3,7 Statliga myndigheter 3,8 3,9 3,9 3,,4 3,0 3, 3,3 3,6 3,6 Kommunala myndigheter 3,0 5,0 3,9 2,7 2,3 3,0 3, 3,3 3,7 3,7 Totalt, konjunkturlönestatistiken 3,3 4,3 3,4 2,6 2,4 3,2 3, 3,3 3,7 3,7 Totalt, nationalräkenskaperna 2 3,4 4,2 3,0 0,3 2,6 3,3 3, 3,3 3,7 3,7 Konsumentprisernas utveckling KPI, dec dec 3,5 0,9 0,6 2,3 2,3 0,8,4 2,0 2,9 2,5 KPI, årsgenomsnitt 2,2 3,4-0,5,2 3,0,2,3,6 2,5 2,8 KPIF, dec dec 2,4,6 2,4 2,3 0,5,2,4,6,8 2,0 KPIF, årsgenomsnitt,5 2,7,7 2,0,4,0,3,4,7,9 HIKP, dec dec 2,5 2, 2,8 2, 0,4,,2,3,5,8 HIKP, årsgenomsnitt,7 3,3,9,9,4 0,9,,2,4,7 NPI, dec dec 3,8-0,2 0,6 3,,4 0,9,2,3,5,8 NPI, årsgenomsnitt 2,7 2,7-0,8,8 2,0,4,,2,4,7 Prisbasbelopp, tusen kronor 40,3 4,0 42,8 42,4 42,8 44,0 44,6 45,2 45,8 47,0 Mått på underliggande inflation. I KPIF (KPI med fast ränta) hålls den del av förändringen i räntekostnader för egna hem som beror på förändrade räntesatser konstant. 2 Dagkorrigerade. Källor: Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

12 Tabeller till avsnitt 8 Utgifter Tabell 8 Utgiftstak och budgeteringsmarginal Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för , prognos för Utgiftstak Takbegränsade utgifter Budgeteringsmarginal Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 3,,4 2,5 3,9 7,5 5,4 4,8 4,9 5,5 6,2 Anm.: Utgiftstaket för 206 är regeringens bedömning av utgiftstak i denna proposition. Tabell 9 Utgifter per utgiftsområde Miljoner kronor Utgiftsområde Utfall Anslag 2 Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat Rikets styrelse Samhällsekonomi och finansförvaltning Skatt, tull och exekution Rättsväsendet Internationell samverkan Försvar och samhällets krisberedskap Internationellt bistånd Migration Hälsovård, sjukvård och social omsorg Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Ekonomisk trygghet vid ålderdom Ekonomisk trygghet för familjer och barn Integration och jämställdhet Arbetsmarknad och arbetsliv Studiestöd Utbildning och universitetsforskning Kultur, medier, trossamfund och fritid Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik Regional tillväxt Allmän miljö- och naturvård Energi Kommunikationer Areella näringar, landsbygd och livsmedel Näringsliv Allmänna bidrag till kommuner Statsskuldsräntor m.m Avgiften till Europeiska unionen Minskning av anslagsbehållningar Summa utgiftsområden Summa utgiftsområden exkl. statsskuldräntor Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Takbegränsade utgifter Budgeteringsmarginal Utgiftstak för staten Anslagen är fördelade till de utgiftsområden de tillhör i statens budget för Enligt 20/2:FiU och förslag till vårändringsbudget för 202 (prop. 20/2:0) 3 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. 4 Summa utgiftsområden exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. och exklusive minskning av anslagsbehållningar för statsskuldsräntor. 5 Regeringens bedömning av utgiftstak för 206 (se avsnitt.4). Källa: Egna beräkningar. 2

13 Tabeller till avsnitt 0 Den offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskulden Tabell 20 Offentliga sektorns finanser Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för , prognos för Inkomster Procent av BNP 52,5 5,9 5,9 50,6 49,6 50, 49,7 49,4 49,5 49,3 Skatter och avgifter Procent av BNP 47, 46,2 46,3 45,3 44,2 44,7 44,5 44,4 44,4 44,3 Kapitalinkomster Övriga inkomster Utgifter Procent av BNP 49,0 49,7 52,9 50,6 49,5 50,4 49,3 47,8 46,5 45,7 Transfereringar och subventioner Hushåll Näringslivet Utlandet Konsumtion Investeringar m.m Ränteutgifter Finansiellt sparande Procent av BNP 3,6 2,2 -,0-0, 0, -0,3 0,3,6 3,0 3,7 Staten Pensionssystemet Kommunsektorn Finansiell ställning Konsoliderad bruttoskuld Procent av BNP 40,2 38,8 42,6 39,4 38,4 37,7 35,4 3,8 27,5 22,5 Nettoställning Procent av BNP 7,5 2,5 9,6 20,9 8,4 7,9 7,6 8,3 20,3 23, Inklusive ofördelade utgifter. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar 3

14 Tabell 2 Statens finanser Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för , prognos för Inkomster Skatter och avgifter Kapitalinkomster Övriga inkomster Utgifter Transfereringar till privat sektor Bidrag till kommunsektorn Ålderspensionsavgifter Konsumtion Investeringar m.m Ränteutgifter Finansiellt sparande Procent av BNP 2,4,3-0,8-0,4-0, -0,3 0,7,7 3, 3,8 Budgetsaldo Procent av BNP 3,3 4,2-5,7 0,0,9 0,3 0,9 2,3 3,0 4, Statsskuld Procent av BNP 35,7 33, 37,0 33,4 30,8 3, 28,7 25,0 20,7 5,6 Inklusive ofördelade utgifter. Tabell 22 Ålderspensionssystemet Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för , prognos för Inkomster Socialförsäkringsavgifter Statliga ålderspensionsavgifter m.m Räntor, utdelningar m.m Utgifter Pensioner Övriga utgifter Finansiellt sparande Procent av BNP,,0 0,2 0,2 0,5 0,2-0,2 0,0 0,0-0, 4

15 Tabell 23 Kommunsektorns finanser Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för , prognos för Inkomster Skatter Kommunal fastighetsavgift Statsbidrag Skatter och statsbidrag, procent av BNP 9,2 9,5 20,6 20,3 9,8 20, 9,8 9,5 9,3 9, Kapitalinkomster Övriga inkomster varav kompensation för mervärdesskatt Utgifter Transfereringar till hushåll , Övriga transfereringar Konsumtion Investeringar Ränteutgifter Finansiellt sparande Procent av BNP 0, -0, -0,3 0,2-0,3-0,2-0, -0, -0, -0, Resultat före extraordinära poster Anm.: Skatter och statsbidrag som andel av BNP inkluderar inkomster från den kommunala fastighetsavgiften. Investeringsutgifterna inkluderar även nettoutgifter för köp av mark och fastigheter. Tabell 24 Strukturellt sparande Procent av BNP, om annat ej anges. Utfall för , prognos för Finansiellt sparande, miljarder kronor Finansiellt sparande 3,6 2,2 -,0-0, 0, -0,3 0,3,6 3,0 3,7 Justering för konjunkturläge -,6-0,2 3,8,5 0,5,5,2 0,5 0,2 0,0 Justering för engångseffekter 0,0-0,2-0, 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering, extraordinära kapitalvinster -0,8 0,0 0,0-0, 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Strukturellt sparande,2,7 2,8,3 0,7,2,6 2, 3,2 3,7 BNP-gap, procent 3,0 0,3-6,5-2,7 -,0-2,7-2, -0,9-0,4 0,0 Engångseffekten 2008 och 2009 beror på nya regler avseende byggmoms som tillfälligt ökar momsinbetalningarna med 8 miljarder kronor 2008 och 2 miljarder kronor

Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5. Internationell

Läs mer

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5. Internationell

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3. Internationell

Läs mer

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3.1 Internationell

Läs mer

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6.1 Internationell

Läs mer

Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 2016

Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 2016 Lönebildningsrapporten 206 Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 206 På Konjunkturinstitutets webbplats finns fler variabler och längre tidsserier, se www.konj.se/statistik. INNEHÅLL Internationell

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2015 Sammanfattning Kraftigt ökade utgifter för migration och integration BNP över sin potentiella nivå 2017 Utgiftstaket klaras men marginalerna

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också

Läs mer

Ekonomirapporten. oktober 2012

Ekonomirapporten. oktober 2012 oktober 2012 1 BNP i Sverige och på våra viktigaste exportmarknader Årlig procentuell förändring 2 Internationell BNP-tillväxt Procentuell förändring 2010 2011 2012 2013 USA 3,0 1,7 2,2 2,2 Tyskland 3,6

Läs mer

PROP. 2014/15:1. Innehållsförteckning

PROP. 2014/15:1. Innehållsförteckning PROP. 2014/15:1 Innehållsförteckning 8 9 10 Utgifter... 409 8.1 Utgifterna på statens budget och takbegränsade utgifter... 409 8.1.1 Utgiftsramar för 2015... 410 8.1.2 Utgifter 2014 2018... 412 8.1.3 Utvecklingen

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna April 2017

Statens budget och de offentliga finanserna April 2017 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 217 Sammanfattning Tillväxt och arbetsmarknad på högvarv Offentliga finanser starkare än väntat Låg beskattning av förmånsbilar BNP-tillväxt Procent

Läs mer

Uppdaterad septemberprognos ESV 2013:51

Uppdaterad septemberprognos ESV 2013:51 Uppdaterad septemberprognos 2013-09-25 ESV 2013:51 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2016 ESV 2016:57 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits.

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits. Promemoria 2016-09-23 Finansdepartementet Rättelseblad prop. 2016/17:1, volym 1a Avsnitt: 1.5 Fler jobb Sida: 36 Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män

Läs mer

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler 2016-03-23 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler 2016-06-22 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och

Läs mer

Penningpolitisk rapport september 2015

Penningpolitisk rapport september 2015 Penningpolitisk rapport september 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 20 december 2016 2 Sammanfattning Överskott i de offentliga finanserna även i år Svensk ekonomi går starkt Tillväxten stabiliseras på goda nivåer

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna November 2016

Statens budget och de offentliga finanserna November 2016 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 216 Sammanfattning Stark men avtagande BNP-tillväxt Finansiellt sparande runt nollstrecket trots stark sysselsättningsökning och stora skattehöjningar

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2015 ESV 2015:65 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund, 24 augusti 2016 2 Sammanfattning ekonomiska läget Svensk ekonomi går starkt Fler i jobb Stärkta

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2016

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2016 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 216 Sammanfattning Finansiellt sparande väsentligt bättre än i december Statens lånebehov kraftigt nedreviderat 216 Utgiftstaket klaras men utrymmet

Läs mer

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring?

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? KONJUNKTURINSTITUTET 14 mars 16 Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? Jesper Hansson Sammanfattning av Konjunkturläget, december 15 Svensk ekonomi växer snabbt och är på väg in i högkonjunktur

Läs mer

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors prognosfel för perioden

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen

Läs mer

Svensk ekonomi 2010 2015

Svensk ekonomi 2010 2015 Fördjupning i Konjunkturläget mars (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Svensk ekonomi I denna fördjupning presenteras Konjunkturinstitutets bedömning av den ekonomiska utvecklingen i ett

Läs mer

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

Regeringens proposition 1997/98:1

Regeringens proposition 1997/98:1 Regeringens proposition 1997/98:1 Budgetpropositionen för 1998 Förslag till statsbudget för budgetåret 1998, reviderad finansplan, ändrade anslag för budgetåret 1997, vissa skattefrågor, m.m. . Regeringens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i riksdagsordningen; SFS 2009:1332 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 26 november 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om riksdagsordningen

Läs mer

Penningpolitisk rapport. April 2015

Penningpolitisk rapport. April 2015 Penningpolitisk rapport April 2015 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler 2017-03-29 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och

Läs mer

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio Samhällsbygget Ansvar, trygghet och utveckling Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016 Foto: Astrakan / Folio Vårbudget VårBudget 2016 Samhällsbygget Ett Sverige som håller ansvar,

Läs mer

Penningpolitisk rapport April 2016

Penningpolitisk rapport April 2016 Penningpolitisk rapport April 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Ett Sverige som håller ihop

Ett Sverige som håller ihop Ett Sverige som håller ihop VÅRBUDGETEN FÖR 2015 Vårbudgeten på 5 minuter Foto: Folio Bildbyrå / Maskot, Jyrki Komulainen, David Schreiner Vårbudgeten för 2015 Den 15 april lämnade regeringen sin ekonomiska

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Redogörelse för penningpolitiken 2016 Redogörelse för penningpolitiken 2016 Diagram 1.1. BNP utveckling i Sverige och i omvärlden Index, 2007 kv4 = 100, säsongsrensade och kalenderkorrigerade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat,

Läs mer

Ärendeplan för kammaren (preliminär) 22 oktober 31 december 2014

Ärendeplan för kammaren (preliminär) 22 oktober 31 december 2014 Ärendeplan för kammaren (preliminär) 22 oktober 31 december 2014 Onsdag 19 november 9.00 Votering kl. 16.00 Tillgänglig tid: 14 tim. 0 min. Beräknad tid: 1 tim. 10 min. KU3 Några ändringar på tryck- och

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Penningpolitisk rapport Juli 2016

Penningpolitisk rapport Juli 2016 Penningpolitisk rapport Juli 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Penningpolitisk rapport December 2016

Penningpolitisk rapport December 2016 Penningpolitisk rapport December 2016 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Pressmeddelande från SCB

Pressmeddelande från SCB 1(8) Sveriges BNP: + 1,2 procent 2001 Den första samlade bilden av Sveriges ekonomi för år 2001 visar att bruttonationalprodukten ökade med 1,2 procent jämfört med 2000 och uppgick till 2167 mdkr i löpande

Läs mer

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Promemoria 2016-04-13 Finansdepartementet Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Avsnitt 9.4 Internationell utblick s. 201, diagram 9.18 Rättelse av diagram. PROP. 2015/16:100 Diagram 9.18 Sysselsättningsgrad

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt

Läs mer

Innehåll. Nyckeltal 5

Innehåll. Nyckeltal 5 Våra pengar Innehåll Nyckeltal 5 Bruttonationalprodukt och försörjningsbalans 5 Inflation 8 Basbelopp 9 Sysselsättning och arbetslöshet 10 Övriga nyckeltal 12 Ränte- och valutakursantaganden 13 Statsbudgeten

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Statsupplåning prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010.

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 3/2009 Sid 1 (9) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

4 Den makroekonomiska utvecklingen

4 Den makroekonomiska utvecklingen 4 Den makroekonomiska utvecklingen 4 Den makroekonomiska utvecklingen Sammanfattning Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturåterhämtning. BNP-tillväxten 215 bedöms bli högre än 214. Den offentliga

Läs mer

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid Presentation av vårbudgeten 2017 Magdalena Andersson 18 april 2017 Foto: Maskot / Folio 1 I korthet Överskott hela mandatperioden Styrkan i Sveriges ekonomi

Läs mer

Regeringens proposition 2005/06:100

Regeringens proposition 2005/06:100 Regeringens proposition 2005/06:100 2006 års ekonomiska vårproposition Förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt tilläggsbudget m.m. Regeringens proposition 2005/06:100

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning Återhämtningen i den svenska ekonomin går trögt. Det beror till stor del på den svaga utvecklingen i euroområdet som är en mycket viktig exportmarknad för det svenska näringslivet. Ekonomisk-politiska

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55 Statens budget och de offentliga finanserna September 2015 ESV 2015:55 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31

Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31 Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som pdf-fil

Läs mer

Sammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna)

Sammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna) Offentlig ekonomi 2009 Syftet med denna årsbok är att ge en samlad bild av den offentliga sektorns utveckling ur ett makroekonomiskt perspektiv. Vilken avgränsning som används vid beräkningen av den offentliga

Läs mer

1. NATIONALPRODUKT och NATIONALINKOMST

1. NATIONALPRODUKT och NATIONALINKOMST 1. NATIONALPRODUKT och NATIONALINKOMST nationalprodukt: värdet av de varor och tjänster som produceras i ett land under ett år förädlingsvärde = försäljningsvärde inköpsvärde spannmål mjöl bröd nationalprodukten

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Vad är prognosen för 2014

Vad är prognosen för 2014 Vad är prognosen för 2014 Annika Wallenskog Tillväxt 2 BNP i Sverige, säsongrensad Miljarder kronor i 2011 års priser resp. procentuell förändring från föregående kvartal i årstakt Källa: SCB och Sveriges

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 2 Makroekonomi och konjunkturläge Mattias Önnegren Agenda Vad är makroekonomi? Viktiga variabler BNP (nationalräkneskaper) Inflation Arbetslöshet Internationell ekonomi

Läs mer

Regeringens skrivelse 2015/16:101. Årsredovisning för staten 2015

Regeringens skrivelse 2015/16:101. Årsredovisning för staten 2015 Regeringens skrivelse /16:101 Årsredovisning för staten Regeringens skrivelse /16:101 Årsredovisning för staten Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 7 april 2016 Stefan

Läs mer

5 De budgetpolitiska målen

5 De budgetpolitiska målen 5 De budgetpolitiska målen 5 De budgetpolitiska målen Sammanfattning Syftet med de budgetpolitiska målen är att skapa förutsättningar för att finanspolitikens övergripande mål ska kunna nås på ett sätt

Läs mer

Penningpolitisk rapport juli 2017

Penningpolitisk rapport juli 2017 Penningpolitisk rapport juli 2017 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Penningpolitisk rapport. Oktober 2014

Penningpolitisk rapport. Oktober 2014 Penningpolitisk rapport Oktober 2014 Diagram 1.1. Tillväxt i olika länder och regioner Kvartalsförändring i procent uppräknad till årstakt, säsongrensade data Anm. KIX är en sammanvägning av länder som

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Konsumentförtroende i USA, euroområdet och Sverige

Sammanfattning. Diagram 1 Konsumentförtroende i USA, euroområdet och Sverige 7 Sammanfattning Det finns flera orosmoment i omvärlden, men svenska företag och hushåll är ändå optimistiska om utvecklingen i den svenska ekonomin. Högkonjunkturen förstärks de närmaste åren och bristen

Läs mer

Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet

Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturläget mars 2013 35 FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturinstitutet definierar reformutrymmet som utrymmet för permanenta ofinansierade åtgärder i statsbudgeten

Läs mer

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter 1. Vad räknas inte till privata investeringar? A) Nyproduktion av bostäder B) En ökning av lager C) Nyproducerade fabriker D) Företags inköp av begagnade maskiner 2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde?

Läs mer

Pressmeddelande från SCB

Pressmeddelande från SCB 1(5) Sveriges BNP: +1,1 procent första kvartalet 2002 Exporten minskade men fortsatt stort överskott i utrikeshandeln. Fasta bruttoinvesteringar föll 6,6 procent. Hushållens konsumtion steg 0,8 procent.

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning Efter en stark utveckling det andra kvartalet i år bromsar tillväxten in något. Men återhämtningen fortsätter ändå och arbetslösheten faller tillbaka, om än långsamt. Finanspolitiken stramas

Läs mer

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors prognosfel för perioden

Läs mer

Penningpolitisk rapport september 2017

Penningpolitisk rapport september 2017 Penningpolitisk rapport september 2017 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Pressinformation från SCB 2003-06-05 kl. 13:00 Nr 2003:161

Pressinformation från SCB 2003-06-05 kl. 13:00 Nr 2003:161 1(5) 2003-06-05 kl. 13:00 Nr 2003:161 Nationalräkenskaper: Sveriges BNP ökade 2,2 procent under första kvartalet 2003. Under första kvartalet 2003 ökade Sveriges BNP med 2,2 procent, kalenderkorrigerad,

Läs mer

Planeringsförutsättningar. Utblick 2016-2019

Planeringsförutsättningar. Utblick 2016-2019 1 Planeringsförutsättningar Utblick 2016-2019 Globala situationen 2 3 Ekonomisk tillväxt Splittrat konjunkturläge i omvärlden Den globala konjunkturen står och stampar I delar av världsekonomin är utvecklingen

Läs mer

Penningpolitisk uppföljning april 2009

Penningpolitisk uppföljning april 2009 Penningpolitisk uppföljning april 9 Riksbankens direktion har beslutat att sänka reporäntan till,5 procent med viss sannolikhet för ytterligare sänkning framöver. Räntan väntas ligga kvar på en låg nivå

Läs mer

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet Konjunkturläget december 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet och det globala konjunkturläget fortsatte att försvagas. Förtroendeindikatorerna i Europa ligger

Läs mer

Kommentar till regeringens vårproposition. Ulf Kristersson 13 april 2016

Kommentar till regeringens vårproposition. Ulf Kristersson 13 april 2016 Kommentar till regeringens vårproposition Ulf Kristersson 13 april 2016 Granskning av vårpropositionen 1. Stor osäkerhet i världsekonomin 2. Svensk ekonomi växer men är det hållbart? 3. Regeringen underskattar

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning Diagram Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden. Svensk ekonomi utvecklas starkt och den utdragna lågkonjunkturen

Läs mer

Penningpolitisk rapport Februari 2015

Penningpolitisk rapport Februari 2015 Penningpolitisk rapport Februari 215 Diagram 1.1. Oljepris och terminspriser USD per fat Anm. Brentolja, terminspriserna är beräknade som ett 15-dagars genomsnitt. Utfallet avser månadsgenomsnitt och spotpris.

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1989-23 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 8 % 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 89 91 93 95 97 99 1* 3** 2.1.23/FFC /TL Källa: OECD Economic Outlook December 22 2 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2012 ESV 2012:44

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2012 ESV 2012:44 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 212 ESV 212:44 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till

Läs mer

6 Utgifter. 6.1 Utgifterna på statens budget och takbegränsade utgifter

6 Utgifter. 6.1 Utgifterna på statens budget och takbegränsade utgifter 6 Utgifter 6 Utgifter Sammanfattning De takbegränsade utgifterna ökar med ca 130 miljarder kronor mellan 2013 och 2018. Som andel av BNP faller dock utgifterna från 29,4 procent till 26,3 procent under

Läs mer

Globala BNP-tillväxten Årlig procentuell förändring samt prognos för 2008 och 2009 Heldragen linje = historiskt genomsnitt Procent 7

Globala BNP-tillväxten Årlig procentuell förändring samt prognos för 2008 och 2009 Heldragen linje = historiskt genomsnitt Procent 7 6 5 4 3 2 1 Globala BNP-tillväxten Årlig procentuell förändring samt prognos för 28 och 29 Heldragen linje = historiskt genomsnitt 197-27 Procent 7 197 1974 1978 1982 1986 199 1994 1998 22 26 1972 1976

Läs mer

4 Den makroekonomiska utvecklingen

4 Den makroekonomiska utvecklingen 4 Den makroekonomiska utvecklingen 4 Den makroekonomiska utvecklingen Sammanfattning Konjunkturåterhämtningen i världen fortsatte under inledningen av 2016, även om den globala BNP-tillväxten var måttlig.

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2017 ESV 2017:44

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2017 ESV 2017:44 Statens budget och de offentliga finanserna April 2017 ESV 2017:44 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser.

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Agenda Det ekonomiska läget Rapporten: Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet

Läs mer

Svensk finanspolitik 2008. Finanspolitiska rådets rapport till regeringen

Svensk finanspolitik 2008. Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Rapportens innehåll 1. Finanspolitiken och det finanspolitiska ramverket 2. Finansdepartementets makroekonomiska prognoser 3. De

Läs mer

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig

Läs mer

Sakordsregister, begreppsförklaring

Sakordsregister, begreppsförklaring Sakordsregister, begreppsförklaring Assistansersättning 77, 104 Bruttoinvestering 44, 74, 130 Bruttokostnad, (landsting) 110 Bruttonationalinkomst (BNI) 48 Bruttonationalprodukt (BNP) COFOG 13, 15, 66,

Läs mer