Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder"

Transkript

1 Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen för grundläggande makroekonomiska begrepp, främst inom den reala ekonomin. Uppgifterna hör ihop med kapitel 3-5 i Fregert-Jonung. Uppgift 1 Följande fiktiva uppgifter gäller för ett land som vid 2009 års slut har en befolkning på 10 miljoner människor. Värdena är i miljarder i löpande priser för respektive år. år 2009 år 2010 hushållens konsumtion privata investeringar offentlig konsumtion och investering export, varor och tjänster import, varor och tjänster BNP till marknadspris a) beräkna lagerinvesteringarnas storlek respektive år b) antag att inflationen under 2010 är lika med noll. Beräkna tillväxten i BNP för c) antag i stället att inflationen under 2010 (mätt med procentuell förändring av BNPdeflatorn) är 2 %. Beräkna BNP 2009 till 2010 års pris och beräkna därefter tillväxten i BNP för d) antag fortfarande att inflationen under 2010 är 2 %. Beräkna förändringen i hushållens konsumtion till fast pris. e) ange värdet på följande mått, alternativt ange vad man mer skulle behöva veta för att ange värdet: -nettoexporten nettonationalprodukten bruttonationalinkomsten förändringen i exportvolymen från 2009 till bytesbalansens saldo BNP per capita -offentliga sektorns totala utgifter -BNP-tillväxten prisnivån 2010 i förhållande till 2009

2 Uppgift 2 Använd följande (fiktiva) sifferuppgifter: BNP till marknadspris kapitalförslitning 350 primära inkomster från utlandet, netto -10 momsintäkter till staten 800 subventioner från staten 45 driftsöverskott (netto) 600 hushållens konsumtion bruttoinvesteringar 450 offentlig konsumtion 950 export, varor och tjänster import, varor och tjänster löpande transfereringar från utlandet, netto -5 Beräkna utifrån dessa uppgifter: a) Bruttonationalinkomst (till marknadspris) b) Nettonationalinkomst (till marknadspris) och disponibel nationalinkomst c) ställ upp landets försörjningsbalans. En av de faktorer som ingår saknas uppgift om: beräkna den och för in den i uppställningen. d) saldot i landets bytesbalans e) storleken på nettoinvesteringarna Uppgift 3 Familjen Svensson utför ett antal ekonomiska transaktioner under året. Nedan ges exempel på ett antal sådana. Ange om årets försörjningsbalans (för Sverige) direkt skulle påverkas i nedanstående exempel och i så fall vilka poster som påverkas? Motivera! a) far handlar mjölk på Konsum för 50 kronor b) dottern får 50 kronor för att hon tvättar familjens Volvo på garageuppfarten c) familjen betalar 125 kronor på Statoil för att tvätta bilen i en biltvätt d) familjen köper Erikssonaktier på Stockholmsbörsen för kr, därtill betalar man en mäklarfirma courtage på 1% av köpebeloppet för att de förmedlar köpet e) familjen säljer sin Volvo från 2004 till en bekant för kr. f) Industriföretaget där mor arbetar producerar en maskin för 50 miljoner som de säljer till ett utländskt tillverkningsföretag. g) IT-företaget där far arbetar installerar datorer med utrustning hos privatpersoner för vilket man under året erhåller 10 miljoner samt säljer konsulttjänster till andra företag för 25 miljoner. h) i julrean köper familjen kläder, som tillverkats i Kina och Indien, på HM, för 2000 kronor

3 i) familjen reser till Teneriffa och bor där på ett hotell som de bokat på internet och betalar 450 euro för med hjälp av ett kreditkort. De äter också på restauranger där de betalar i cash för motsvarande 2000 kronor som de växlat till sig före avresan. Uppgift 4 Nedanstående uppgifter redovisas för ett land (i miljarder för ett år): BNP till marknadspris 4500 Hushållens konsumtion 2455 Offentlig konsumtion 900 Offentlig bruttoinvestering 150 Privat bruttoinvestering 800 Export, varor och tjänster 2100 Import, varor och tjänster 1900 Primära inkomster, netto -50 Löpande transfereringar, netto -25 Kapitalförslitning 450 Finansiell balans (exkl. valutareserv) -130 Transfereringar 150 a) Beräkna årets lagerinvesteringar b) Beräkna bytesbalansens saldo c) Beräkna bruttonationalinkomst, nettonationalinkomst och disponibel (netto-)nationalinkomst. d) Beräkna de totala nettoinvesteringarna e) Beräkna förändringen i valutareserven f) beräkna offentliga sektorns utgifter g) Antag att offentliga sektorns inkomster helt kommer från skatter. Skatterna är proportionella mot bruttonationalinkomsten (BNI) och är 25 % av denna. Beräkna den offentliga sektorns finansiella sparande. h) beräkna privata sektorns finansiella sparande Uppgift 5 Besvara med hjälp av informationen nedan följande uppgifter. Visa erforderliga beräkningar. a) Beräkna tillväxten i % för 2009 och 2010 (enligt prognosen). b) Kan någon slutsats dras om inflationen i landet? Om så är fallet, beräkna inflationen de år så är möjligt. Visa beräkningen och förklara kort vad du gjort. Om så inte är fallet, ange vilken ytterligare information som skulle behövas. c) Kan någon slutsats dras om bytesbalansens saldo i landet? Om så är fallet, beräkna bytesbalanssaldot de år så är möjligt. Visa beräkningen och förklara kort vad du gjort. Om så inte är fallet, ange vilken ytterligare information som skulle behövas.

4 , prognos Potentiell BNP 2432,8 2580,7 2763,9 BNP till marknadspris 2421,0 2580,7 2804,6 Hushållens konsumtion 1090,0 1161,3 1262,1 Privata bruttoinvesteringar 484,2 541,9 617,0 Offentlig konsumtion och 826,8 857,5 935,5 investering Export, varor och tjänster 1210,5 1290,3 1402,3 Import, varor och tjänster 1200,5 1270,3 1412,3 BNP till marknadspris i 2421,0 2481,5 2568, års priser Öppen arbetslöshet i % 3,6 3,0 2,3 Penningmängd 1100,4 1147,0 1219,4 Uppgift 6 För år 2005 gäller följande värden (allt i mrd): BNP till marknadspris 8000 Hushållens konsumtion 4250 Privata bruttoinvesteringar 1650 Offentliga sektorns konsumtion och bruttoinvestering 2300 Export, varor och tjänster 1800 Import, varor och tjänster 1975 Vidare lämnas följande prognoser: Förändring i real BNP 2,0 2,5 3,5 Förändring i hush. kons. 1,5 2,3 4,1 BNP-gap % -2,0-1,2 0 BNP-deflator (2005=1) ,056 1,115 KPI-inflationen 1,6 % 3,6 % 5,8 % Växelkurs: inh 5,00 5,50 6,00 valuta/usd Löneökning % 1,5 3,7 6,0 Öppen arbetslöshet % 6,5 5,7 4,5 a) Beräkna prognosticerad real BNP (uttryckt i miljarder) för 2007 och b) Beräkna prisförändringarna på produktionen c) Beräkna BNP till löpande pris 2006 enligt prognoserna. d) Beräkna potentiell BNP e) Beräkna hushållens konsumtion till löpande pris 2006 enligt prognoserna. f) Beräkna lagerinvesteringarna g) beräkna reallöneökningen under 2006.

5 h) hur stor är den naturliga arbetslösheten (antag att den är konstant under hela perioden)? [den frågan kan du först besvara vid kursens slut, när du läst mer om arbetsmarknaden] i) med hur många procent förväntas valutan apprecieras eller deprecieras under 2007? Uppgift 7 Denna uppgift bygger på informationen i nedanstående tabell. Alla värden i tabellen är i miljarder, löpande priser om ej annat anges BNP Import, varor och tjänster Hushållens konsumtion Bruttoinvesteringar exkl lager Offentlig konsumtion Lagerinvestering 0-25 Export, varor och tjänster Inflation i % 1,0 1,5 1,0 Öppen arbetslöshet 5,0 4,0 4,5 i % Kapitalförslitning Primära inkomster från utlandet, netto Löpande transfereringar från utlandet, netto Finansiellt sparande i offentlig sektor Naturlig arbetslöshet i % 4,5 4,5 4,5 Beräkna följande med hjälp av tabelluppgifterna, alternativt ange vad man behöver veta mera för att kunna utföra beräkningen. a) Lagerinvesteringarna b) Den reala tillväxten i BNP c) Bytesbalansens saldo 2010 d) Privata sektorns finansiella sparande 2010 d) Disponibel (netto)nationalinkomst 2010

6 Uppgift 1 a) 2009=0 2010=55 b) ( )/5250 = 0,02, dvs 2 % tillväxt c) BNP 2009 till 2010 års pris: 5250*1,02 = Det betyder att BNP 2009 uttryckt i 2010 års pris är exakt lika stort som BNP 2010, alltså var tillväxten lika med noll. d) Då måste även konsumtionen 2009 räknas upp till 2010 års pris, så att vi räknar och jämför till fast pris. 2500*1,02 = ( )/2550 = 0,02, dvs hushållen konsumerade (avrundat) 2 % mer varor och tjänster 2010 än e) vi behöver veta storleken på kapitalförslitningen under vi behöver veta storleken på de primära inkomsterna från utlandet, netto, beräknas som vi gjorde med konsumtionen i d-uppgiften: 2700*1,02 = ( )/2754 = 0,017. Landet exporterade alltså 1,7 % mer varor och tjänster 2010 än vi behöver veta storleken på de primära inkomsterna och de löpande transfereringarna från utlandet, netto, 2009 för att kunna lägga det till nettoexporten vi behöver veta storleken på transfereringarna från den offentliga sektorn för att addera dem till den offentliga konsumtionen och investeringarna - antingen BNP för 2008 till 2009 års pris, eller BNP 2008 i löpande pris samt inflationen inder Med det senare kan vi beräkna BNP för 2008 till 2009 års pris och sedan räkna ut den procentuella förändringen, precis som i c-uppgiften. Uppgift 2 a) 3000-(-10) = 2990 b) = (-5)=2635 c) ( )-( I L ) = 0 I L = 25 d) (-10)+(-5) = 60 e) = 100 Uppgift 3 a) BNP, C b) nej registreras ej c) BNP, C [samma produktion registreras alltså i NR i det andra men inte i det första fallet, vilket illustrerar räkenskapernas ofullkomlighet] d) BNP, C (med 300 kr; aktieköpet är i sig ingen realekonomisk aktivitet (ingen produktion äger rum) e) nej. Volvon kom in i NR Säljer man den via Blocket kommer priset man betalar till Blocket in i BNP och C, likaså om den säljs via en bilfirma kommer mellanskillnaden mellan in- och utpris in som ett mått på värdet av bilfirmans produktion. f) BNP, X g) BNP, C (de tjänster som säljs till andra företag kommer in i NR först när dessa företag säljer sina produkter, och då beror det på vad de säljer för något: det kan bli antingen C, I eller X) h) IM, C (egentligen även BNP, för av de 2000 kronor som betalas för de importerade kläderna är en del betalning för den produktion som butiken i Sverige utför)

7 i) IM, C (det spelar ingen roll om konsumtionen sker i Sverige eller utomlands. Det rör sig, liksom i (h) om något som tillverkats i annat land (och därmed kommit in i det landets BNP). Transaktioner av det här slaget mäts genom valutaväxling, att kontokortsföretag lämnar uppgifter óm inköp i utlandet m.m.) Uppgift 4 a) (BNP+IM)-(C+I+G+X) = -5, alltså lagerinvesteringarna var negativa: man tog ur tidigare uppbyggda lager med 5 mrd. b) Export, varor och tjänster 2100 Import, varor och tjänster Primära inkomster, netto -50 Löpande transfereringar, netto -25 Bytesbalansens saldo 125 c) bruttonationalinkomst = (-50) = 4450 nettonationalinkomst = = 4000 disponibel (netto-)nationalinkomst = (-25) = 3975 d) = 500 e) Förändring i valutareserv = bytesbalans + finansiell balans (-130) = -5 (valutareserven minskade med 5; stoppas detta in i den finansiella balansen med omvänt tecken blir denna 125, dvs samma som bytesbalansen) f) offentlig konsumtion+investering+transferering = 1200 g) skatteintäkter = 0,25*4450=1112,5 Finansiellt sparande=inkomster minus utgifter för konsumtion och investering 1112, = - 87,5 (offentliga sektorn har ett budgetunderskott dvs. negativt finansiellt sparande) h) privata finansiellt sparande = landets finansiella sparande minus offentligt finansiellt sparande. Landets finansiella sparande = bytesbalansen. 125 (-87,5) = 212,5. den privata sektorn har ett positivt finansiellt sparande (detta sparande ska räcka till både för att låna ut till offentliga sektorn (87,5) och till utlandet (125). Uppgift 5 a) förändring i BNP till fast pris: 2009 = 2,5 %, 2010 = 3,5 %

8 b) Ja, genom att först beräkna BNP-deflatorn för varje år (BNP till löpande pris/bnp till fast pris) och sedan den procentuella förändringen av densamma. Inflation 2009 = 4,0 %, 2010 = 5,0 % c) Nej, det går inte att beräkna. Vi har uppgift om exporten och importen men saknar uppgifter om de övriga delarna av bytesbalansen, nämligen primära inkomster och löpande transfereringar netto. Vi skulle också kunna ange den om vi visste det finansiella sparandet. Vi kan dock varken få fram offentligt eller privat finansiellt sparande ur uppgifterna i tabellen. Uppgift 6 a) 2007 = 8364 mrd, 2008 = 8657 mrd b) 2006 = 1,8 %, 2007 = 3,7 %, 2008 = 5,6 % (förändring i BNP-deflatorn) c) 8000*1,02*1,018 = 8307 mrd (ursprungsvärde gånger volymförändring gånger prisförändring) d) 8160 mrd är 2 procent mindre än (98 % av) potentiell BNP. 8160/0,98 = 8327 mrd. e) 4250*1,015*1,016 = 4383 mrd. (samma sorts beräkning som i c-uppgiften, här bör man dock ta prisförändringen med KPI och inte BNP-deflatorn eftersom det är konsumtionen och inte produktionen vi räknar på (har man inte tillgång till det inflationsmått som är korrekt får dock det alternativa duga som approximation)) f) -25 (se 1a) g) löneökningen var 1,5 %, prisökningen (med KPI) 1,4 %, alltså ökade reallönerna med (approximativt) 0,1 % (eller noga 1,06/1,05=0,095 %)! h) Eftersom landet befinner sig i potentiell BNP år 2008 är all arbetslöshet då naturlig (konjunkturarbetslöshet = 0). Alltså är den naturliga arbetslösheten 4,5 %. i) Eftersom man måste betala 10 % mer för utländsk valuta har valutan deprecierats (minskat i värde) med 10 % (( )/5.00) Uppgift 7 a) 10 b) BNP 2009 till 2010 års pris: 10655*1,01= /10762= 1,217; tillväxt 2,17% c) = -125 d) PFS=bytesbalans-offentligt finansiellt sparande ->-175 e) =9660

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 2 Makroekonomi och konjunkturläge Mattias Önnegren Agenda Vad är makroekonomi? Viktiga variabler BNP (nationalräkneskaper) Inflation Arbetslöshet Internationell ekonomi

Läs mer

1. NATIONALPRODUKT och NATIONALINKOMST

1. NATIONALPRODUKT och NATIONALINKOMST 1. NATIONALPRODUKT och NATIONALINKOMST nationalprodukt: värdet av de varor och tjänster som produceras i ett land under ett år förädlingsvärde = försäljningsvärde inköpsvärde spannmål mjöl bröd nationalprodukten

Läs mer

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter 1. Vad räknas inte till privata investeringar? A) Nyproduktion av bostäder B) En ökning av lager C) Nyproducerade fabriker D) Företags inköp av begagnade maskiner 2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde?

Läs mer

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3.1 Internationell

Läs mer

NATIONALRÄKENSKAPERNA DEL 2 TILLVÄXT, KONJUKTUR OCH STABILISERING (S )

NATIONALRÄKENSKAPERNA DEL 2 TILLVÄXT, KONJUKTUR OCH STABILISERING (S ) NATIONALRÄKENSKAPERNA DEL 2 TILLVÄXT, KONJUKTUR OCH STABILISERING (S.125-135) NATIONALRÄKENSKAPERNA Är mätningar av ekonomins olika byggstenar Ofta är det statistikcentralen som har dessa siffror OECD

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6.1 Internationell

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt Viktor Mejman Kristin Ekblad Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,

Läs mer

5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden.

5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden. Följande nationalräkenskapsdata gäller för uppgift 1-4 Privat konsumtion = 1100 Privat bruttoinvestering = 350 Offentlig sektors köp (G) = 450 Export av varor och tjänster = 1000 Import av varor och tjänster

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 20 december 2016 2 Sammanfattning Överskott i de offentliga finanserna även i år Svensk ekonomi går starkt Tillväxten stabiliseras på goda nivåer

Läs mer

Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126)

Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126) Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2017-04-28, 14.30-18.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5. Internationell

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6. Internationell

Läs mer

MAKROEKONOMISK TEORI OCH EKONOMISK POLITIK ÖVNINGSUPPGIFTER MED SVAR. Pontus Hansson

MAKROEKONOMISK TEORI OCH EKONOMISK POLITIK ÖVNINGSUPPGIFTER MED SVAR. Pontus Hansson NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN LUNDS UNIVERSITET VT 2008 MAKROEKONOMISK TEORI OCH EKONOMISK POLITIK ÖVNINGSUPPGIFTER MED SVAR Pontus Hansson ÖVNINGSUPPGIFTER Kapitel 3 1. a) Definiera begreppen nominell

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5. Internationell

Läs mer

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler 2016-03-23 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och

Läs mer

Ekonomirapporten. oktober 2012

Ekonomirapporten. oktober 2012 oktober 2012 1 BNP i Sverige och på våra viktigaste exportmarknader Årlig procentuell förändring 2 Internationell BNP-tillväxt Procentuell förändring 2010 2011 2012 2013 USA 3,0 1,7 2,2 2,2 Tyskland 3,6

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

O vningsuppgifter Makroekonomi Del 1

O vningsuppgifter Makroekonomi Del 1 O vningsuppgifter Makroekonomi Del 1 Uppgift 1 a) Visa hur tillväxten i ett land påverkas av att dödligheten i sjukdomar minskar kraftigt. b) Hur påverkas tillväxten i ett land av att benägenheten att

Läs mer

MAKROEKONOMISK TEORI OCH EKONOMISK POLITIK

MAKROEKONOMISK TEORI OCH EKONOMISK POLITIK NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN LUNDS UNIVERSITET HT 2003 MAKROEKONOMISK TEORI OCH EKONOMISK POLITIK ÖVNINGSUPPGIFTER MED SVAR Pontus Hansson ÖVNINGSUPPGIFTER Kapitel 3 1. a) Definiera begreppen nominell

Läs mer

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler 2016-06-22 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och

Läs mer

Del 2: Makroekonomi. Föreläsning 4: Tidigare konsumenternas och producenternas samspel på marknaden, nu ekonomins samlade aktivitet.

Del 2: Makroekonomi. Föreläsning 4: Tidigare konsumenternas och producenternas samspel på marknaden, nu ekonomins samlade aktivitet. Del 2: Makroekonomi Föreläsning 4: Tidigare konsumenternas och producenternas samspel på marknaden, nu ekonomins samlade aktivitet. 1 Idag Nationalräkenskaper: Vad är BNP? - en översikt. Betalningsbalansen.

Läs mer

Bonusövningsuppgifter till kursen i Makroekonomi (730G71)

Bonusövningsuppgifter till kursen i Makroekonomi (730G71) 1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter till kursen i Makroekonomi (730G71) Nedan finns sammanställt ett stort

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.

Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.

Läs mer

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio Samhällsbygget Ansvar, trygghet och utveckling Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016 Foto: Astrakan / Folio Vårbudget VårBudget 2016 Samhällsbygget Ett Sverige som håller ansvar,

Läs mer

Nationalräkenskaper 2014

Nationalräkenskaper 2014 Nationalräkenskaper 2016 Nationalräkenskaper 2014 Bruttonationalprodukten minskade med procent år 2014 Enligt Statistikcentralens reviderade preliminära uppgifter minskade volymen av bruttonationalprodukten

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

ENS-omläggningen. Birgitta Magnusson Wärmark, sakkunnig, nationalräkenskaperna

ENS-omläggningen. Birgitta Magnusson Wärmark, sakkunnig, nationalräkenskaperna ENS-omläggningen Birgitta Magnusson Wärmark, sakkunnig, nationalräkenskaperna SNA och ESA/ENS Nationalräkenskaperna styrs av regelverket SNA 2008 (System of National Accounts) FN ENS2010 (Europeiska National-

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning Nationalräkenskaper 2017 Betalningsbalans och utlandsställning 2016, 4:e kvartalet och 2017, januari Bytesbalansen visade ett underskott under fjärde kvartalet, underskottet år 2016 ökade från året innan

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund, 24 augusti 2016 2 Sammanfattning ekonomiska läget Svensk ekonomi går starkt Fler i jobb Stärkta

Läs mer

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Makroekonomi Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Ekonomi Ekonomi hur man allokerar knappa resurser Mikroekonomi studerar individer och företag (enskilda individer) Makroekonomi studerar aggregerade variabler

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning Nationalräkenskaper 2016 Betalningsbalans och utlandsställning 2016, 3:e kvartalet och oktober Bytesbalansen i balans under tredje kvartalet, ett nettoinflöde av kapital till Finland Bytesbalansen var

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen Konjunkturläget mars 11 1 FÖRDJUPNING Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen På år har den svenska bytesbalansen gått från att visa ett underskott på nära miljarder

Läs mer

Dugga 2, grundkurs i nationalekonomi HT 2004

Dugga 2, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Dugga 2, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi med tillämpningar, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Föreläsning 2. Varumarknaden och penningmarknaden. Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? Försörjningsbalans

Föreläsning 2. Varumarknaden och penningmarknaden. Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? Försörjningsbalans Föreläsning 2 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? F2: sid. 1 3-1 Försörjningsbalans Tabell 3.1 BNPs komponenter BNP (Y) 1.

Läs mer

Makroekonomiska samband för en liten öppen ekonomi

Makroekonomiska samband för en liten öppen ekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Makroekonomiska samband för en liten öppen ekonomi Peter Andersson Kurskompendium Makroekonomi Februari 2007 2 1. INLEDNING Syftet med det

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2016 ESV 2016:57 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

Nationalräkenskaper 2014

Nationalräkenskaper 2014 Nationalräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper 2014 Bruttonationalprodukten minskade med 0,1 procent i fjol Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter minskade volymen av bruttonationalprodukten med

Läs mer

TENTAMEN l A/INTERNATIONELL MAKROEKONOMI. TORSDAGEN DEN 31 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på samtliga inlämnade ark.

TENTAMEN l A/INTERNATIONELL MAKROEKONOMI. TORSDAGEN DEN 31 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på samtliga inlämnade ark. UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN.NR.... Lämnat kl.... TENTAMEN l A/INTERNATIONELL MAKROEKONOMI TORSDAGEN DEN 31 maj 2012 Skrivtid: Hjälpmedel: 3 timmar Miniräknare ANVISNINGAR

Läs mer

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2015 ESV 2015:65 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten Y = C + I + G (1) Y är (aggregerad) produktion av varor och tjänster och beror på mängden tillgängliga

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3. Internationell

Läs mer

Svensk ekonomi 2010 2015

Svensk ekonomi 2010 2015 Fördjupning i Konjunkturläget mars (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Svensk ekonomi I denna fördjupning presenteras Konjunkturinstitutets bedömning av den ekonomiska utvecklingen i ett

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare.

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För VG: 18 Antal frågor:

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden BNPs komponenter F2: sid. Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen

Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen Makroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 11/12 2015 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel: Miniräknare,

Läs mer

Inför avtalsrörelsen 2016. Lars Calmfors SNS 31/8-2015

Inför avtalsrörelsen 2016. Lars Calmfors SNS 31/8-2015 Inför avtalsrörelsen 2016 Lars Calmfors SNS 31/8-2015 Två huvudfrågor Totala (genomsnittliga) löneökningar Relativlöner Lönenormering Samsyn om att den internationellt konkurrensutsatta sektorn (industrin)

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna?

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna? Fråga 1 (4+3+3 p) Varorna X och Y är substitut till varandra. Priset på X är 40, priset på Y 75. X uppfattas av konsumenterna som sämre, men säljs ändå i omfattande kvantitet, tack vare det låga priset.

Läs mer

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler 2017-03-29 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och

Läs mer

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG SEMINARIEUPPGIFTER NE2010/2400 Övningsuppgifter utarbetade av Lars Calmfors / John Hassler STOCKHOLMS UNIVERSITET sid

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Hemtentamen. Makroekonomi. Institutionen för ekonomi Våren 2011 Rob Hart. Regler

Hemtentamen. Makroekonomi. Institutionen för ekonomi Våren 2011 Rob Hart. Regler Institutionen för ekonomi Våren 2011 Rob Hart Hemtentamen Makroekonomi. Regler Svara på alla frågor, inklusive essäfrågorna, i de givna rutorna. Alla tänkbara hjälpmedel är tillåtna, och man får jobba

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring?

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? KONJUNKTURINSTITUTET 14 mars 16 Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? Jesper Hansson Sammanfattning av Konjunkturläget, december 15 Svensk ekonomi växer snabbt och är på väg in i högkonjunktur

Läs mer

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi, 5 poäng, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar på frågeblanketten

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1989-23 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 8 % 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 89 91 93 95 97 99 1* 3** 2.1.23/FFC /TL Källa: OECD Economic Outlook December 22 2 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 2016

Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 2016 Lönebildningsrapporten 206 Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 206 På Konjunkturinstitutets webbplats finns fler variabler och längre tidsserier, se www.konj.se/statistik. INNEHÅLL Internationell

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

1. BNP, sysselsättning, arbetskraft, arbetslöshet, inflation - centrala begrepp i makroekonomin (kap. 2)

1. BNP, sysselsättning, arbetskraft, arbetslöshet, inflation - centrala begrepp i makroekonomin (kap. 2) Stockholms universitet Nationalekonomiska institutionen VT09 Grundkurs i nationalekonomi Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Gruppövningar Gruppövning 1 1. BNP, sysselsättning, arbetskraft,

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Övningsuppgifterna Makroekonomi, NA0133. Rob Hart. 20 maj 2014

Övningsuppgifterna Makroekonomi, NA0133. Rob Hart. 20 maj 2014 Övningsuppgifterna Makroekonomi, NA0133 Rob Hart 20 maj 2014 Inledning Uppgifterna delas i 5 grupper enligt de 5 planerade passen. Daniel kommer att gå igenom de allra flesta av dessa på övningsgenomgångarna.

Läs mer

Pressmeddelande från SCB

Pressmeddelande från SCB 1(5) Sveriges BNP: +1,1 procent första kvartalet 2002 Exporten minskade men fortsatt stort överskott i utrikeshandeln. Fasta bruttoinvesteringar föll 6,6 procent. Hushållens konsumtion steg 0,8 procent.

Läs mer

Det svenska bytesförhållandets utveckling åren 1998 2012

Det svenska bytesförhållandets utveckling åren 1998 2012 Fördjupning i Konjunkturläget juni 3 (Konjunkturinstitutet) FÖRDJUPNING Det svenska bytesförhållandets utveckling åren Diagram 97 Andelar av total export och import Procent 7 7 Mellan och försämrades det

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare 14 februari 2012 Grundläggande begrepp i makroekonomin Tillväxt, miljö och fördelning. Anders Fjellström, Nationalekonomiska institutionen Grundläggande begrepp

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning Nationalräkenskaper 2014 Betalningsbalans och utlandsställning Bytesbalansen visade ett svagt överskott under tredje kvartalet, varuimporten pekade nedåt Korrigering 7.1.2015. De korrigerade punkterna

Läs mer

2014-05-09 Dnr 2014:806

2014-05-09 Dnr 2014:806 2014-05-09 Dnr 2014:806 Hur stort skulle skattebortfallet vara om en arbetstidsförkortning till 35 respektive 30 timmar per vecka införs? Vad skulle effekterna bli för kommuner och landsting? Att beräkna

Läs mer

Kan kommunsektorn växa realt med 2 procent per år? Lars Calmfors Kommek, Malmömässan 21 augusti 2014

Kan kommunsektorn växa realt med 2 procent per år? Lars Calmfors Kommek, Malmömässan 21 augusti 2014 Kan kommunsektorn växa realt med 2 procent per år? Lars Calmfors Kommek, Malmömässan 21 augusti 2014 Olika bedömningar SKLs Ekonomirapport 2014 Finansdepartementet: Ekonomiska vårpropositionen 2014 Konjunkturinstitutet:

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken?

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken? Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 1 BNPs komponenter F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

4 Den makroekonomiska utvecklingen

4 Den makroekonomiska utvecklingen 4 Den makroekonomiska utvecklingen 4 Den makroekonomiska utvecklingen Sammanfattning Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturåterhämtning. BNP-tillväxten 215 bedöms bli högre än 214. Den offentliga

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Nationalräkenskaper 2015

Nationalräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper 2016 Nationalräkenskaper 2015 Bruttonationalprodukten ökade med 0,2 procent i fjol Enligt Statistikcentralens reviderade preliminära uppgifter ökade volymen av Finlands bruttonationalprodukt

Läs mer

Den felande länken Del I

Den felande länken Del I 1 Den felande länken Del I av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur kopplingen mellan företagens räkenskaper och nationalräkenskaperna ser ut. Utläggningen implicerar dessutom att BNP

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer