ENS-omläggningen. Birgitta Magnusson Wärmark, sakkunnig, nationalräkenskaperna

Transkript

1 ENS-omläggningen Birgitta Magnusson Wärmark, sakkunnig, nationalräkenskaperna

2 SNA och ESA/ENS Nationalräkenskaperna styrs av regelverket SNA 2008 (System of National Accounts) FN ENS2010 (Europeiska National- och RegionalräkenskapsSystemet) EU anpassat ESA 2010 ska överensstämma med 2008 SNA och BPM6 ENS-förordningen 549/2013 beslutades av rådet och parlamentet i maj 2013

3 Bakgrund till uppdatering UN Statistical Commission (UNSC) uppdatering av SNA 1993 «bring the accounts in line with the new economic environment, advances in methodological research, and needs for users»»föra nationalräkenskaperna i linje med den nya ekonomiska omvärlden, framsteg inom metodforskning, och behov för användare«inter Secretariat Working Group on National Accounts (ISWGNA) projekt: IMF, OECD, FN, EU och Världsbanken

4 5 huvudsakliga områden Tillgångar utvidgat investeringsbegrepp Finansiella området mer detaljer Globalisering och sammanhängande frågor Staten och den offentliga sektorn Informella sektorn 44 punkter och 39 förklaringsposter

5 2008 SNA/ESA 2010 Tidigare manualer: SNA ESA IMF BPM Implementering SNA 93 /ESA 95 : Stora ändringar, många nya begrepp och definitioner, nytt kontosystem 2008 SNA / ENS 2010 : Uppdatering av SNA 93 med nya ekonomiska aktiviteter Harmonisering med BPM6 o IIP

6 Investeringar, före och efter Revidering av Investeringar, mdkr ~1% ~20% Militära vapensystem FoU ENS ENS1995 ENS 2010

7 Andra betydande förändringar Militära vapensystem blir investering Ekonomiskt ägande avgörande för export och importregistrering, påverkar: Trepartshandel (f.d. merchanting). Påslaget ändras från tjänste- till varuhandel Lönbearbetning i utlandet registreras som ett nettopåslag på den importerade varan Momsdelen av EU-avgiften ändras från skatt till löpande transferering Klassificering av offentliga bolag ändras Mer detaljerad indelning av finansiella området Detaljerad redovisning av pensionsskulder (satellittabell)

8 Militära vapensystem 10 mdkr 3 kapitaltyper % Byggnader och anläggningar 12 Maskiner 27 Transportmedel 62 Kapitalförslitning: avskrivning utgår från vad USA använder samt lite tillägg för att Sverige inte förbrukat dessa varor på länge

9 Trepartshandel merchanting Trepartshandel: svenskt bolag bedriver handel utomlands utan att varorna förs in i Sverige Vidareförsäljning av varor som producerats utomlands Varan säljs vidare direkt till en utländsk köpare. Varan passerar aldrig den svenska gränsen, men det gör däremot betalningarna Skillnaden mellan köp- och vidareförsäljningspriset, det vill säga marginalen, läggs på varubeloppet som en marginal

10 Trepartshandel fysiskt varuflöde T import i NR (negativ export) Ä K export i NR B:s nationsgräns

11 Lönberarbetning Förädling av en vara som inte ägs av förädlaren, mot betalning för förädlingskostnaden. Land Ä Export av ogarvat skinn till T Land K Konsument Land T Export av tjänst till Ä Garvning av skinnet Ogarvat skinn Garvat skinn Betalning

12 Påverkan av ändrad redovisning i utrikeshandeln ENS2010-påverkan: Export av varor ökar med marginalen från trepartshandel Export av tjänster minskar motsvarande Varor för lönbearbetning: Varuvärdet ska inte registreras i varuexport eller varuimport, utan endast förädlingsvärdet för lönbearbetningen Från brutto- till nettoregistrering

13 Ändrad momsredovisning Från skatt till löpande transferering BNP till marknadspris + Primära inkomster till/från utlandet: löner kap inkomst, EU-skatter - subv BNI till marknadspris + Löpande transfereringar till/från utlandet Disponibel nationalinkomst - Konsumtion Sparande + Kapitaltransfereringar till/från utlandet - Investeringar Finansiellt sparande

14 Offentlig- och privat sektor Det nationella ekonomiska territoriet Offentlig sektor Privat sektor Sektorn för offentlig förvaltning (f.d. offentliga sektorn) Bolagssektorn Offentliga bolag Privata och utlandskontrollerade bolag Hushåll och HIO Statliga myndigheter och andra statliga organ Kommunala myndigheter och andra kommunala organ

15 Sektorn finansiella bolag utökad Centralbanken Monetära finansinstitut Penningmarknadsfonder Investeringsfonder Andra finansförmedlare Finansiella servicebolag Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag Försäkringsbolag Pensionsinstitut

16 BNP 2011, före och efter Revidering av BNP, mdkr ~ 5 % Revidering BNP före revidering BNP före revidering Reviderad BNP

17 Ändringar i NR-aggregat 2011 BNP-nivån + 5,1 %, ENS-relaterat 4,1% BNI-nivån +5,3, ENS-relaterat +4,3% Fasta bruttoinvesteringar +27 %, ENS-relaterat 22 % BNP/capita +5,1 %, plus kr Offentliga bruttoskulden/bnp minskar (<60%) Offentliga finansiella sparadet/bnp försämras något -0,2 (inte under -3%) Offentlig förbrukning minskar 3 procent EU-avgiften?

18 BNP från användningsssidan försörjningsbalans 2011 BNP,mdkr ändring + Hushållens konsumtionsutgifter Offentliga konsumtionsutgifter Fast bruttoinvestering Lagerinvestering och värdeföremål Export varor Export tjänster Import varor Import tjänster = BNP till marknadspris

19 BNP-påverkan preliminära skattningar ENS2010-påverkan Ökning i BNP, % Antal länder Länder 0-1 % 5 LV, LT, HU, PL, RO 1-2% 10 CZ, EE, IE, ES, IT, LU, MT, PT, SI, SK 2-3% 4 BE, DK, DE, FR 3-4% 3 AT, NL, UK 4-5% 2 FI, SE +2,4% 24 EU genomsnitt +3% USA

20 Publiceringar 2014, urval 30 juli Nationalräkenskaperna, kv kvartals- och årsberäkningar/snabben 18 sept Nationalräkenskaperna, kv kvartals- och årsberäkningar ENS-omläggningen träder i kraft 6 okt Sveriges ekonomi statistiskt perspektiv 28 nov Nationalräkenskaperna, kv kvartals- och årsberäkningar 12 dec Sveriges ekonomi statistiskt perspektiv Kalender för nationalräkenskaperna 2014