Pressmeddelande från SCB

Transkript

1 1(6) kl 13:00 Nr 2002:308 Sveriges ekonomi tredje kvartalet 2002: Sveriges BNP: + 2,0 procent tredje kvartalet 2002 Hushållens konsumtionsutgifter ökade 2,0 procent. De offentliga konsumtionsutgifterna steg kraftigt. De fasta bruttoinvesteringarna föll med 3,4 procent. Minskande överskott i utrikeshandeln. Nationalräkenskaperna för tredje kvartalet år 2002 visar en ökning av bruttonationalprodukten (BNP) med 2,0 procent, dagkorrigerad, jämfört med motsvarande period Säsongsrensad blev ökningen 0,4 procent jämfört med andra kvartalet Under årets två första kvartal drogs BNP-utvecklingen upp av exportnettot, medan lagerneddragningar höll ner BNP. För det tredje kvartalet har exportnettot minskat i betydelse. BNP-utvecklingen leds nu istället av konsumtionsutgifterna hos hushåll och offentliga myndigheter. Tredje kvartalet 2002 Hushållens konsumtionsutgifter ökade 2 procent jämfört med tredje kvartalet Utgifterna för de tre grupperna livsmedel och alkoholfria drycker, alkohol och tobak samt kläder och skor, som ökade 2,3 procent, 6 procent respektive 5,7 procent, bidrog var och en till utvecklingen med 0,3 procentenheter. Hushållens inköp av audio-, foto- och datorutrustning fortsatte att öka och steg med drygt 13 procent och bidrog till konsumtionsökningen med 0,2 procentenheter. Utgifterna för tidningar, tidskrifter och böcker gav även de ett positivt bidrag med 0,2 procentenheter då de ökade 14 procent. Negativa bidrag till konsumtionsutvecklingen, med 0,3 procentenheter, gav både inköp av begagnade bilar och utgifter för paketresor som minskade 32 respektive 11 procent. Statistikansvarig myndighet och producent SCB, Nationalräkenskaperna Box Stockholm fax Förfrågningar Ylva Petersson, tfn ylva.petersson@scb.se Eddie Karlsson, tfn eddie.karlsson@scb.se Var god ange SCB som källa när uppgifter ur detta pressmeddelande återges.

2 2(6) De offentliga konsumtionsutgifterna ökade 4,3 procent. De statliga konsumtionsutgifterna steg 8,6 procent, främst beroende på ökade utgifter för infrastruktur. De kommunala konsumtionsutgifterna ökade 2,6 procent. De fasta bruttoinvesteringarna föll med 3,4 procent. Maskinerna stod för en avsevärd nedgång med 7,2 procent under det att investeringar i byggnader och anläggningar ökade med 3,2 procent. Det är näringslivets investeringar som faller, 5,4 procent. Stat och kommuner ökar med 6,7 respektive 8,8 procent, vilket blir 7,8 procent för de totala offentliga investeringarna. Lagerinvesteringar inklusive värdeföremål föll under tredje kvartalet, men på grund av att nedgången var mindre kraftig än under samma kvartal i fjol, blev bidraget till BNP-utvecklingen 0,6 procentenheter. Exporten av varor och tjänster minskade 0,6 procent. Varuexporten ökade 2,3 procent medan tjänsteexporten sjönk 9,2 procent. Importen minskade 1,4 procent, varor ökade 0,5 medan tjänsterna minskade 6 procent. Nettoexporten gav ett positivt bidrag till BNP-tillväxten med 0,3 procentenheter. Produktionen inom näringslivet ökade 2,0 procent. De varuproducerande branscherna steg 1,5 procent och tjänstebranscherna ökade något mer, 1,9 procent. Tillverkningsindustrin ökade sin produktion med 1,9 procent. Starka delbranscher var massa-, pappers- och grafisk industri samt verkstad. Andra branscher som steg markant var byggindustri (3,4 procent), parti- och detaljhandel (3,3 procent) samt transporter och kommunikationer (2,9 procent). Produktionen inom offentliga myndigheter steg 1,4 procent. Sysselsättningen, mätt i antal arbetade timmar, minskade med 1,2 procent. I näringslivet minskade timmarna med 2,5 procent medan de arbetade timmarna inom de offentliga myndigheterna ökade med 2,1 procent. Det totala antalet sysselsatta i hela ekonomin minskade marginellt med 0,1 procent. De tre första kvartalen 2002 Bruttonationalprodukten, BNP, ökade med 1,9 procent under de tre första kvartalen, första halvåret steg 1,8 procent och tredje kvartalet ökade 2 procent. Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 0,9 procent. De offentliga konsumtionsutgifterna steg 2,6 procent. De statliga utgifterna ökade 3,4 procent och de kommunala med 2,3 procent. Exporten steg med 1,4 procent och importen minskade med 3,3 procent.

3 3(6) De fasta bruttoinvesteringarna minskade med 3,2 procent under perioden. Näringslivets investeringar minskade med 5,2 procent medan offentliga myndigheter höjde sina investeringar med hela 9 procent. Lagerinvesteringarnas bidrag till BNP-förändringen var negativt de två första kvartalen men positivt under det tredje kvartalet. Sammantaget för perioden blev det ett negativt bidrag på 0,7 procentenheter. Produktionen inom näringslivet ökade med 1,9 procent medan de offentliga myndigheterna höjde sin produktion med 1,5 procent. Sysselsättningen totalt i ekonomin minskade med 0,7 procent. Eftersom antalet sysselsatta ökade med 0,2 procent, minskade således medelarbetstiden något. Nästa publiceringstillfälle Sveriges BNP för fjärde kvartalet 2002 publiceras torsdag 6 mars 2003 kl Revideringar i nationalräkenskapernas tidsserie från 1993 (Se Pressmeddelande Nr 2002:307, för detaljer) Reviderade BNP beräkningar för åren 1993 till 2001 Nationalräkenskaperna för åren 1993 till 2001 har genomgått en översyn och ny statistikinformation har införts i beräkningarna. BNP nivån har därmed höjts med mellan 48 och 98 miljarder kronor. Införande av moms på offentliga sektorns konsumtion och investeringar står för merparten av nivåhöjningen i början och för ungefär hälften i slutet av perioden. Den offentliga momsen betraktades tidigare som avdragsgill och ingick inte i de svenska nationalberäkningarna eftersom myndigheterna fick tillbaks den utbetalda momsen. Enligt EU-beslut, som Sverige måste följa, skall offentlig moms behandlas som icke avdragsgill och därigenom höja BNP-nivån. Utöver införandet av offentlig moms har ny information om svenska företags handel med varor i utlandet som inte passerar den svenska gränsen, så kallad merchanting, tagits in i beräkningarna. Denna information påverkar produktionen och exporten och har höjt BNP de sista åren på 1990-talet och de första åren på 2000-talet med relativt stora belopp. Andra större förändringar är att beräkningarna av lager av växande skog reviderats samt att investeringar i värdeföremål och litterära original lagts till.

4 4(6) FAKTARUTA I texten angivna procenttal avser, om inget annat anges, volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år. För BNP, produktion och sysselsättning används dagkorrigerade värden. 1. Dagkorrigerad (kalenderkorrigerad). Används för jämförelse mellan samma kvartal eller halvår olika år. Innehåller korrigering för effekten av olikheter i antalet arbetsdagar under kvartal eller halvår. Dagkorrigering görs inte på helår. 2. Säsongrensad. Används för jämförelse mellan två på varandra följande kvartal. Säsongrensning görs för att utjämna regelbundet återkommande variationer under året. 3. Faktisk. Används vid jämförelse mellan hela kalenderår, samt vid kvartalsjämförelser för vissa delaggregat mellan samma kvartal olika år. - BNP och dess komponenter är beräknade i föregående års prisnivå och därefter kedjade till referensår Denna metod medför att serier med värden i fast pris med referensår 1995 inte är additiva. En summering av t.ex. försörjningsbalansens komponenter ger inte värdet på BNP. - Vid sammanställning av nationalräkenskaper används en mängd primärstatistiska uppgifter. Statistiken har ofta täckning och definitioner som inte helt motsvarar NRsystemets krav, varför tillägg och korrigeringar görs. I NR-systemet kontrolleras och konsistensprövas sedan uppgifterna. Om tillgänglig data inte ger en samstämmig bild av den ekonomiska utvecklingen innebär det att justeringar vidtas i NR. Detta leder till att publicerade uppgifter från primärstatistik och NR ibland kan avvika från varandra. Avvikelser kan också förekomma p.g.a. att aktualiteten kan vara olika. Se länk: BNP beräknas med hjälp av tillgänglig statistik såväl från användningssidan som från produktionssidan. Dessa beräkningar ger inte exakt samma resultat. Huvudansatsen i beräkningarna ligger på användningssidan för vilken det statistiska underlaget är jämförelsevis bäst utbyggt och genomarbetat. För att eliminera differenserna görs därför avstämningsjusteringar. Se länk ovan. - Den kommunala konsumtionen och produktionen samt produktionen i näringslivet har påverkats av att verksamheter inom kommunala myndigheter bolagiserats och förts över till näringslivet. Flera sjukhus blev till exempel aktiebolag andra kvartalet 2000 och första kvartalet 2002.

5 5(6) Tabell 1 Dagkorrigerad BNP från produktionssidan samt dagkorrigerad sysselsättning, procentuell förändring GDP production approach adjusted for differences in working days, percentage change Dagkorrigerad BNP innebär att det faktiska värdet är korrigerat för effekten av olika antal arbetsdagar inom kvartalen. Utvecklingen är en jämförelse med motsvarande kvartal föregående år kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 BNP till marknadspris 2,8 0,6-0,4 0,8 1,1 2,4 2,0 Därav Varuproduktion (SNI 01-45) 3,0-1,0-2,7-1,4-0,3 3,3 1,5 del Tillv. ind (SNI 15-37) 2,3-2,9-4,3-3,4 0,4 3,6 1,9 Tjänsteproduktion (SNI 50-95) 4,2 1,2 1,3 1,4 1,8 2,4 1,9 S:a näringsliv (1) 3,5 0,4-0,7 0,6 1,1 2,6 2,0 Offentliga myndigheters produktion -0,1 1,1 0,8 2,1 1,6 1,4 1,4 Sysselsättning, arbetade timmar Dagkorrigerad 1,9 0,6 0,2 0,4-1,2 0,3-1,2 (1) Inklusive ofördelade banktjänster, tullar och indirekta skatter. Tabell 2 Säsongrensad BNP, procentuell förändring Seasonally adjusted GDP, percentage change De procentuella förändringstalen avser en jämförelse med närmast föregående kvartal. kv 1 kv 2 kv 3 kv ,7 0,9 0,7 1, ,6 1,2 0,9 0, ,3 0,7 1,2 1, ,0 1,5 0,8 0, ,1-0,2 0,2 0, ,5 0,6 0,4

6 6(6) Tabell 3 Försörjningsbalans, utvecklingstal samt faktiska värden - GDP by expenditure Volymförändring (procent) i förhållande till motsvarande period föregående år. Miljoner kronor löpande priser kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 Helår kv 1 kv 2 kv 3 kv 3 BNP till marknadspris 2,7 0,6-0,4 0,5 0,8 0,5 2,8 2, Import 4,7-3,0-9,1-6,2-3,5-6,7-1,5-1, Varor fob (SNI 01-45) 4,3-5,9-12,2-7,8-5,5-6,3 0,0 0, Tjänster (SNI 50-93) 5,8 5,6-0,1-1,2 2,5-8,0-5,4-6, S:a Tillgång Hushållens konsumtionsutgifter 1,2 0,1-0,3-0,2 0,2-0,2 0,8 2, Egentliga hushåll 1,2 0,0-0,3-0,3 0,1-0,3 0,8 2, Hushållens ideella org (HIO) 0,7 4,3 1,8 3,4 2,6 2,6 1,8 2, Offentliga konsumtionsutgifter 0,9 0,5-2,4 3,9 0,9 1,7 1,8 4, Staten -1,3-3,0-11,9 4,3-2,5 1,1 1,0 8, Kommunerna 1,8 2,0 1,9 3,7 2,4 2,0 2,2 2, Fast bruttoinvestering 6,1-0,2-2,4 0,4 0,8-6,7 0,1-3, Lagerinvestering inkl. värdeföremål (1) 1,2-0,2-1,3-1,2-0,4-1,7-0,8 0, Export 3,3-1,1-3,5-4,1-1,4 0,3 4,4-0, Varor fob (SNI 01-45) 1,1-4,5-7,0-6,6-4,3 0,4 6,7 2, Tjänster (SNI 50-93) 12,5 12,7 9,2 5,1 9,7-0,1-3,2-9, S:a Användning (1) Förändring i procent av BNP för jämförelseperioden.