Kommentarer till beräkningarna av tredje kvartalet 2014

Transkript

1 till beräkningarna av tredje kvartalet 2014 Fördjupningstexter Efter fördjupningstexterna finns en beskrivning av avstämningar mellan ekonomins produktions- och användningssida som gjorts i samband med beräkningarna. Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år, om inget annat anges. Innehåll BNP-utvecklingen... 3 Hushållskonsumtionen... 6 Offentlig konsumtion... 8 Investeringar Lager Utrikeshandel Näringslivets produktion Sysselsättning Inkomster och sparande Avstämning Revideringar Statistiska centralbyrån 1

2 BNP kvartal 2 Statistiska centralbyrån

3 BNP-utvecklingen Utrikeshandeln höll tillbaka tillväxten Tudelningen mellan inhemsk efterfrågan och utrikeshandeln förstärktes något tredje kvartalet. Utrikeshandelns bidrag till BNP-tillväxten blev kraftigt negativt då importen även detta kvartal ökade betydligt snabbare än exporten. Det motverkades av fortsatt hög aktivitet på hemmamarknaden, inom såväl konsumtion som fasta bruttoinvesteringar. BNP ökade med 2,1 procent tredje kvartalet, jämfört med motsvarande kvartal året innan. Tredje kvartalet 2014 var antalet arbetsdagar lika många som under tredje kvartalet BNP-utvecklingen har därför inte korrigerats för någon kalendereffekt. Jämfört med andra kvartalet ökade BNP med 0,3 procent i säsongrensade tal. Det kan jämföras med utvecklingen mellan andra kvartalet och första kvartalet då BNP växte med 0,5 procent. BNP, procentuell förändring, säsongjusterad och jämförd med kvartalet innan, kalenderkorrigerad jämförd med motsvarande kvartal året innan. Perioden ,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0-8,0 Kalenderkorrigerad BNP Säsongrensad BNP Trög tillväxt i euroområdet Den ekonomiska aktiviteten i euroområdet var fortsatt övervägand e svag tredje kvartalet där BNP-tillväxten uppgick till 0,2 procent säsongrensat och jämfört med föregående kvartal. Europas största ekonomi Tyskland fortsatte att hacka och följde upp andra kvartalets negativa BNP-utveckling på 0,1 procent med en knapp uppgång med 0,1 procent tredje kvartalet. Ekonomiska indikatorer som IFO-indexet, vilket ger en indikation på Statistiska centralbyrån 3

4 BNP kvartal aktiviteten i det tyska näringslivet, signalerar en fortsatt trög utveckling i närtid. Att Tyskland tappar fart får följdeffekter i övriga EU-länder. Vidtagna sanktioner mot Ryssland får troligen också en dämpande effekt. Utöver Tyskland backade den säsongrensade tillväxten i Italien för andra kvartalet i rad. Bland ljusglimtarna återfinns Spanien vars BNP ökade med 0,5 procent i säsongrensad kvartalstakt. Krisdrabbade Grekland visade positiva tillväxttal, om än från låga nivåer, både i kvartals- och årstakt för andra kvartalet i rad. Utanför euroområdet fortsatte Storbritannien att utvecklas starkt med en BNP-tillväxt på 0,7 procent säsongrensat och 3,0 procent i årstakt. Även USA noterade en hög tillväxttakt tredje kvartalet. Fortsatt stark hushållskonsumtion I Sverige utvecklades den inhemska efterfrågan i ekonomin fortsatt starkt. Hushållskonsumtionen dämpades något mätt i årstakt efter det starka andra kvartalet, som sannolikt påverkades positivt av att påsken inföll under andra kvartalet i år. Tredje kvartalet steg hushållskonsumtionen med 2,4 procent mätt i årstakt och var oförändrad jämfört med andra kvartalet säsongrensat. Hushållens utgifter för livsmedel samt transporter och fordon bidrog till uppgången, men dämpades något mätt i årstakt jämfört med andra kvartalet. Samtidigt steg den offentliga konsumtionen med 2,3 procent och bidrog med 0,6 procentenheter till BNP-utvecklingen. De fasta bruttoinvesteringarna fortsatte att öka tredje kvartalet och bidrog med 0,9 procentenheter till BNP-tillväxten. I linje med investeringstrenden under första halvåret var det framför allt bostadsinvesteringarna, men i allt högre grad även övriga- bygg och anläggningsinvesteringar, som lyfte utvecklingen. Maskininvesteringarna fortsatte däremot att minska jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Lagerinvesteringarnas bidrag till BNP-tillväxten var positivt även tredje kvartalet och uppgick till 0,8 procentenheter. Trots den svaga ekonomiska utvecklingen i flera av Sveriges största handelspartners ökade exporten relativt hyggligt tredje kvartalet. Det var framför allt tjänsteexporten som utvecklades väl, där resevaluta och datatjänster bidrog starkt. Samtidigt noterade importen ännu högre ökningstal, främst inom tjänsteimporten men även inom varuimporten. Den starka importökningen medförde att exportnettot bromsade BNPtillväxten med 1,3 procentenheter. Bidrag till BNP-utvecklingen, procentenheter Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Kv 1 Kv 2 Kv 3 Hushållens konsumtion 0,6 0,8 1,1 1,1 0,9 1,4 1,2 Offentlig konsumtion -0,1 0,4 0,2 0,2 0,2 0,3 0,6 Fast bruttoinvestering -1,3-0,2 0,9 0,3 1,1 1,1 0,9 Lagerinvestering 0,8 0,1-1,6 0,9-0,2 0,2 0,8 Exportnetto 0,4-0,5 1,0 0,1-0,4-1,2-1,3 BNP (faktiska tal) 0,4 0,7 1,5 2,5 1,7 1,9 2,1 4 Statistiska centralbyrån

5 Näringslivets produktion ökade med 2,1 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Ökningstakten har därmed legat relativt stabilt årets tre första kvartal. Tjänsteproduktionen ökade på relativt bred front. Bland annat steg produktionen för olika typer av konsulttjänster. Inom handeln utvecklades framförallt parti- och motorhandeln gynnsamt. Produktionen inom de varuproducerande branscherna var däremot mer ojämnt fördelad och ökade endast marginellt tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Arbetsmarknaden stärktes ytterligare tredje kvartalet. Antalet sysselsatta ökade med 1,9 procent och antalet arbetade timmar för hela ekonomin ökade kalenderkorrigerat med 2,9 procent på årsbasis. I säsongrensade tal ökade antalet arbetade timmar med 1,2 procent jämfört med andra kvartalet. Arbetsproduktiviteten i näringslivet sjönk med 0,7 procent jämfört med tredje kvartalet i fjol. Särskilt svagt utvecklades produktiviteten inom varuproduktionen. Statistiska centralbyrån 5

6 BNP kvartal Hushållskonsumtionen Bred uppgång för hushållskonsumtionen De egentliga hushållens konsumtionsutgifter 1 ökade med 2,4 procent tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal året innan. Bidraget till BNP-tillväxten uppgick till 1,1 procentenheter. Hushållens konsumtionsutgifter steg med 2,4 procent tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal året innan. Ökningstakten på årsbasis var därmed något lägre än kvartalet innan. Uppgången innebar att hushållskonsumtionen drog upp BNP-tillväxten med 1,1 procentenheter. De egentliga hushållens konsumtionsutgifter totalt, volymförändring i procent Uppgången av hushållskonsumtionen det tredje kvartalet var bred och innefattade de flesta varor och tjänster som hushållen konsumerade. Undantaget var minskade utgifterna för kläder och skor. Störst positiv inverkan på den totala hushållkonsumtionen hade svenskarnas konsumtion i utlandet samt utgifter för transporter. Svenskarnas konsumtion i utlandet visade på en något högre ökningstakt än tidigare kvartal i år och växte med drygt 9 procent. Utgifter för transporter ökade med 4,2 procent och bid rog med 0,5 procentenheter till den totala ökningen i hushållskonsumtionen. I benämningen transporter ingår bland annat utgifter för både nya- och begagnade bilar, driftkostnader för fordon samt transporttjänster såsom 1 Exklusive hushållens icke vinstdrivande organisationer. 6 Statistiska centralbyrån

7 flyg- och långfärdsbussresor. I likhet med tidigare kvartal var det utgifter för bilar som noterade den högsta ökningstakten och steg med knappt 13 procent medan transporttjänster ökade med 3,4 procent. Driftkostnader för fordon var nästintill oförändrade jämfört motsvarande kvartal året inn an. Inköp av livsmedel ökade med 3,5 procent. Inom gruppen livsmedel sjönk endast utgifterna för kaffe, te, choklad m.m. efter två kvartal med stark utveckling. Utgifterna för övriga livsmedelsvaror ökade. Boendeutgifterna steg med 1,6 procent vilket är den kraftigaste tillväxten sedan det första kvartalet 2013 och bidrog med 0,4 procentenheter till den totala utvecklingen av hushållskonsumtionen. Tillväxten drevs av ökade utgifter för den så kallade kallhyran. Denna innefattar faktiskt betald hyra samt ett skattat nyttjandevärde av bostadsrätter, småhus och fritidshus exklusive uppvärmningskostnader. Energikostnader för bostäder minskade med 0,3 procent. Även utgifter för övriga varor och tjänster utvecklades starkt och bidrog med 0,4 procentenheter till den totala utvecklingen av hushållskonsumtionen. Det var framför allt ökade utgifter för finansiella tjänster som stod bakom det relativt höga bidraget. Utgifter för kläder och skor var det enda enskilda aggregatet som sjönk jämfört med motsvarande kvartal året innan även om det handlade om en blygsam minskning på enbart 0,1 procent. Utvecklingen förklaras främst av minskade inköp av skor som sjönk med 4 procent samtidigt som utlägg för kläder höll emot nedgången och ökade med knappt 1 procent.. Bidrag till hushållskonsumtionen och volymutveckling per COICOP 2 tredje kvartalet 2014, procentenheter och volymförändring i procent COICOP Bidrag Volymutveckling 01 Livsmedel 0,4 3,5 02 Alkohol och tobak 0,0 1,2 03 Kläder och skor 0,0-0,1 04 Bostad 0,4 1,6 05 Möbler 0,3 5,9 06 Hälso- och sjukvård 0,1 3,5 07 Transporter 0,5 4,2 08 Kommunikation 0,1 2,3 09 Fritid och Underhållning 0,2 1,5 10 Utbildning 0,0 1,8 11 Hotell och restaurang 0,2 3,2 12 Övriga varor och tjänster 0,4 4,1 Total konsumtion exkl. ofördelad konsumtion 2,7 2,7 15 Svensk konsumtion utomlands 0,5 9,1 16 Utländsk konsumtion i Sverige -0,8 15,0 2 COICOP Classification of Individual Consumption by Purpose (Internationell överenskommelse) Statistiska centralbyrån 7

8 BNP kvartal Offentlig konsumtion Konsumtionsökning i offentliga myndigheter Konsumtionsutgifterna för offentliga myndigheter ökade med 2,3 procent tredje kvartalet jämfört med motsvarande period föregående år. Både kommunernas och landstingens konsumtion ökade med 2,0 procent, medan statens steg med 3,2 procent. Sammantaget gav offentlig konsumtion ett bidrag till BNP-tillväxten på 0,6 procentenheter. Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, volymförändring procent 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3, Kommunerna står för ungefär hälften av de totala offentliga konsumtionsutgifterna, där utbildning och socialt skydd är de stora utgiftsposterna. Tredje kvartalet ökade konsumtionen med 2,0 procent. Beräkningen av kommunernas konsumtion påverkas i hög grad av antalet invånare som utnyttjar de kommunala tjänsterna. Antalet elever i kommunala grundskolor ökade under läsåret vilket bidrog till en ökad konsumtion tredje kvartalet. Antalet elever i kommunala gymnasieskolor minskade dock t samma läsår, beroende på mindre elevunderlag. Ökningen av antalet barn inom den kommunala förskolan bidrog också till en högre konsumtionsutveckling. Äldreomsorgen höll tillbaka konsumtionen inom kommunerna något, trots att antalet äldre ökade. Detta beror på att antalet vårdplatser i särskilt boende minskade till förmån för insatser inom hemtjänst, vilket är en mindre resurskrävande vårdform. Dessutom ökade andelen äldreomsorg i privat regi vilket istället redovisas som sociala naturaförmåner. Sociala naturaförmåner, som är en stor utgiftspost för kommunerna, ökade med 5,9 procent. Det var främst äldrevård i privat regi som ökade, både hemtjänst och särskilt boende. Kommunernas försäljning under tredje kvartalet ökade med 1,8 procent. Eftersom försäljning ger kommunerna en 8 Statistiska centralbyrån

9 intäkt som finansierar en del av den kommunala verksamheten reduceras därmed konsumtionsutgifterna med motsvarande belopp. Tredje kvartalet ökade landstingens konsumtion med 2,0 procent. Landstingens förbrukning ökade med 5,6 procent. En stor del av förbrukningen består av köp av verksamhetsanknutna tjänster såsom köp av laboratorie-, röntgen- och ambulanstjänster vilka ökade kraftigt tredje kvartalet. En annan stor del av förbrukningen är inköp av material och tjänster, vilken också har ökat. Här ingår bland annat sjukvård och läkemedel men även lokalkostnader och förbrukningsmaterial. Antalet arbetade timmar ökade med 3,1 procent inom landstingen. De sociala naturaförmånerna inom landstingen består till stor del av vårdavtal med privata aktörer. Under en rad år steg dessa vårdavtal kraftigt men sedan år 2011 har ökningstakten dämpats. Tredje kvartalet minskade de till och med något. Läkemedelsförmånen är en an nan betydande del av landstingens sociala naturaförmåner och som ökade det tredje kvartalet. Trots detta minskade landstingens totala utgifter för sociala naturaförmåner med 1,0 procent. Försäljningen hos landstingen ökade med 1,6 procent. En del av försäljningen består av patientavgifter, vilka minskade tredje kvartalet. Övrig försäljning av verksamhet ökade däremot. Statens konsumtion ökade tredje kvartalet med 3,2 procent. Statens förbrukning ökade med 3,1 procent i volym. Det beror främst på att inköpen av varor och tjänster ökade hos några myndigheter, främst Trafikverket och Migrationsverket. Hyrorna, som är en del av förbrukningen, fortsatte att öka och steg med 5,1 procent mätt i volym. Migrationsverket stod för en stor del av denna ökning på grund av ökat antal asylsökande samt brist på bostäder. Antalet arbetade timmar inom staten ökade med 2,5 procent tredje kvartalet. Det beror bland annat på att Migrationsverket och vissa universitet och högskolor har ökat antalet anställda under senaste året. Försäljningen inom staten ökade med 2,6 procent, vilket red ucerar konsumtionsutgifterna. Här ingår även egenproducerad forskning och utveckling vilken ökade med 2,3 procent och motsvarar hälften av försäljningens totala ökning. Statens sociala naturaförmåner ökade i volym med 6,1 procent. Arbetsförmedlingens anslag för arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskade, bland annat beroende på att fler arbetslösa gått från aktivitetsstöd till att bli sysselsatta. Anslaget avseende ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare steg däremot kraftigt. Orsaken är att allt fler omfattas av etableringsreformen som syftar till att underlätta och påskynda vissa nyanlända invandrares etablering i samhället. Statistiska centralbyrån 9

10 BNP kvartal Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, volymförändring procent Stat Kommun -1 Landsting Statistiska centralbyrån

11 Investeringar Stabil uppgång för investeringarna De fasta bruttoinvesteringarna steg med 4,0 procent tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Bostadsinvesteringarna fortsatte att öka starkt medan kräftgången för maskininvesteringarna höll i sig. De fasta bruttoinvesteringarna bidrog med 0,9 procentenheter till BNP-utvecklingen. Investeringsenkäten, som är underlag för nationalräkenskapernas beräkningar av maskiner och övriga- bygg och anläggningsinvesteringar kom tredje kvartalet in i linje med den utveckling som befästes redan under första halvåret; bygg och anläggning fortsatte att öka medan maskininvesteringarna var övervägande svaga. Bostadsinvesteringarna, som bland annat beräknas med statistik för påbörjade bostadsprojekt, ökade samtidigt i oförminskad takt. Sammantaget utvecklades tjänstebranschernas investeringar betydligt starkare än varubranscherna tredje kvartalet mätt i årstakt. Säsongrensat och jämfört med andra kvartalet ökade de fasta bruttoinvesteringarna med 1,1 procent och har därmed ökat säsongrensat sex kvartal i rad. Uppgången förklaras till stor del av bostadsinvesteringarna som har utvecklats starkt sedan andra halvåret Totala fasta bruttoinvesteringar Volymförändring i procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år respektive säsongrensade kvartalsvärden mätta i fasta priser. 15, , , , , , , , Procentuell förändring Miljarder kronor Statistiska centralbyrån 11

12 BNP kvartal Bostäder fortsatt i fokus Bostadsinvesteringarna var återigen den investeringstyp på grövsta aggregeringsnivå som bidrog mest till den totala investeringsutvecklingen. Tredje kvartalet ökade bostadsinvesteringarna med 18,8 procent i volym och årstakt. Nybyggnation av permanentbostäder ökade med knappt 34 procent medan ombyggnationer steg med 9,1 procent. kommande kvartal. Bland övriga investeringstyper steg övriga bygg- och anläggningsinvesteringar med 8,6 procent och bidrog med 2,1 procentenheter till de totala fasta bruttoinvesteringarna. Även investeringar i immateriella tillgångar ökade, där datorprogram och databaser stod för större delen av uppgången. FoU-investeringarna var i stort sett oförändrade. Maskiner och inventarier samt vapensystem utvecklades övervägande svagt och backade med 6,2 procent tredje kvartalet. Vid sidan av svaga maskininvesteringar minskade även investeringar i transportmedel och IKT-utrustning, informations- och kommunikationsteknologi, relativt kraftigt mätt i årstakt. Ökade investeringar inom tjänsteföretagen Näringslivets investeringar ökade med 4,2 procent i årstakt. Bland de varuproducerande branscherna minskade tillverkningsindustrin sina investeringar med 1,7 procent medan energibranschen ökade med 5,6 procent. Branscherna inom mineralutvinning har utvecklats svagt hela året och tappade 13,5 procent tredje kvartalet i årstakt. Tjänsteproducenternas investeringar var motorn bakom investeringsuppgången tredje kvartalet och ökade med 7,4 procent. De högsta ökningstakterna återfinns inom fastighetsverksamhet och informations- och kommunikationstjänster som båda steg med cirka 12 procent. Volymutveckling samt bidrag tredje kvartalet 2014 Procentenheter respektive volymförändring i procent Fasta bruttoinvesteringar Volymutveckling Bidrag Varubranscher -0,9-0,3 därav: tillverkningsindustrin C10-C33-1,6-0,3 Tjänstebranscher 7,4 3,6 Näringslivet 4,2 3,4 Offentliga myndigheter 3,6 0,7 Totalt 4,0 4,0 Offentliga investeringar bidrog till uppgången De offentliga myndigheternas investeringar ökade med 3,6 procent jämfört med motsvarande kvartal året innan. Kommunerna, vars investeringar ökade med 8,9 procent, bidrog återigen mest till uppgången. Sundsvall kommun noterades för de största investeringarna. Landstingens investeringar ökade med 7,3 procent, bland annat till följd av byggprojektet Nya Karolinska i Stockholm. Statens investeringar minskade med 0,5 procent. 12 Statistiska centralbyrån

13 Lager Positiv lagereffekt Lagerinvesteringarna bidrog positivt till BNP-utvecklingen tredje kvartalet med 0,8 procentenheter. Detta beror främst på lageruppbyggnad inom handelns lager, men även industrins lager bidrog positivt trots minskade lager. BNP-påverkan beräknas som lagerförändringen under kvartalet minus lagerförändringen under motsvarande kvartal föregående år i procent av BNP. Det normala säsongsmönstret för tredje kvartalet är att en lageruppbyggnad sker, vilket blev utfallet även Handelns lager ökade och uppbyggnaden var större än motsvarande kvartal Industrins lager minskade något, men nedgången var mindre jämfört med Båda lagertyperna bidrog därmed positivt till BNP-utvecklingen. Inom handeln skedde en kraftig lageruppbyggnad främst inom partihandeln och i viss utsträckning även inom motorhandeln. För partihandeln kan ökningen förklaras av att lager ägda i utlandet numera ingår i BNP-beräkningarna. Detta innebär att lagerförändringen skattas utifrån en större lagerstock, vilket får till följd att variationerna också kan bli större. De varugrupper som ökade mest var beklädnadsvaror och hemutrustning. Motorhandelns lageruppbyggnad bestod främst av nya bilar. Handelslagren bidrog positivt till BNP-utvecklingen med 0,7 procentenheter. Inom industrilagren visade både insats- och färdigvarulagren en svag ökning, men då det skedde en stor avveckling i dessa lagertyper förra året blir effekten på BNP positiv. Inom lagren av produkter i arbete skedde en lageravveckling. Tillverkningsind ustrins totala lagereffekt på BNPtillväxten var 0,2 procentenheter. Övriga lager, utöver industri- och handelslager, sänkte BNP-tillväxten med 0,1 procentenheter. Statistiska centralbyrån 13

14 BNP kvartal Lagerbidrag till BNP-utvecklingen, procentenheter Statistiska centralbyrån

15 Utrikeshandel Hög import drog ned exportnettot Tredje kvartalet 2014 ökade både importen och exporten jämfört med samma period föregående år. Importen steg med 6,2 procent medan exportökningen var 2,6 procent, vilket medförde att nettobidraget från utrikeshandeln blev kraftigt negativt. Utrikeshandeln fortsatte att utvecklas starkt tredje kvartalet. Tjänsteimporten och tjänsteexporten fortsatte att öka och steg med 8,1 respektive 5,1 procent. Även varuimporten steg relativt mycket, med 5,4 procent. Trots att importen har ökat mer än exporten under en tid var exportnettot positivt och uppgick till 31 miljarder kronor i löpande priser. I fasta priser var exportnettot lägre än motsvarande kvartal föregående år och drog sammanlagt ned BNP-utvecklingen med 1,3 procentenheter. Export och import, mkr i 2013 års priser Resevalutan stärkte tjänsteexporten Varuexporten ökade tredje kvartalet med 1,5 procent. Stora produktgrupper som stenkolsprodukter och elapparatur fortsatte att öka även detta kvartal med 26 respektive 10 procent. Exp orten av övriga maskiner, en av de största produktgrupperna, vände från att minska andra kvartalet till att öka med 5 procent. Exportutvecklingen för motorfordon fortsatte däremot att vara svag och minskade med hela 10,4 procent. Statistiska centralbyrån 15

16 BNP kvartal Även på tjänstesidan steg exporten med en volymutveckling på 5,1 procent. Flertalet av de större tjänsteprodukterna ökade, resevaluta, det vill säga utländska besökares konsumtion i Sverige, ökade med 15 procent, datatjänster med 11 procent och tjänster avseende uthyrning och leasing steg med 9 procent. Transportrelaterade tjänster minskade däremot. Starkt växande import För fjärde kvartalet i rad ökade importen och det gällde både varor och tjänster. Den totala varuimporten steg med 5,4 procent tredje kvartalet jämfört med samma kvartal Importen av datorer och elektronikvaror ökade med 13 procent och importen av råpetroleum och naturgas med 36 procent. Sämre utvecklades importen av metaller som minskade med 5 procent. Även på tjänstesidan uppvisade enskilda produkter en kraftig utveckling. Resevalutan ökade med 9 procent och importen av forskning och utveckling steg med 17 procent. Datatjänster som utvecklats starkt hela 2014 hade en tillväxt på 33 procent tredje kvartalet. Totalt ökade tjänsteimporten med 8,1 procent. Export och import av varor och tjänster Volymutveckling i procent Utrikeshandel Kv Kv Kv Kv Kv Export 1,0 2,1 2,6 1,4 2,6 Export varor -1,4 1,7 2,2 0,3 1,5 Export tjänster 7,0 3,0 3,7 4,0 5,1 Import -0,7 1,5 3,9 4,7 6,2 Import varor -2,3 0,0 2,8 3,7 5,4 Import tjänster 3,4 5,3 6,8 7,1 8,1 16 Statistiska centralbyrån

17 Näringslivets produktion Stadig uppgång i näringslivets produktion Produktionsökningen i näringslivet uppgick till 2,1 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Tjänsteproduktionen fortsatte att bidra till näringslivets uppgång medan uppgången i varuproduktionen i stort sett stannade av. Näringslivets produktion ökade med 2,1 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Ökningstakten har därmed legat stabilt årets tre första kvartal. Tillväxttakten för de varuproducerande branscherna bromsade in och var nära noll. Detta kompenserades av en stigande ökningstakt i d e tjänsteprod uceran d e branscherna. Bid raget till BN P- tillväxten uppgick därmed till 1,5 procentenheter för tjänstebranscherna medan varubranschernas bidrag var noll. Det kan dock noteras att medan effekten från gruv- och tillverkningsindustrin var negativ bidrog byggbranschen lika mycket i positiv riktning. Justerat för säsongvariationer ökade produktionen i näringslivet med 0,4 procent jämfört med föregående kvartal. Varuproduktionen minskade mellan andra och tredje kvartalet och ökningen i näringslivet kom helt och hållet från tjänsteproduktionen. Ökningstakten för produktionen i näringslivet har därmed legat något högre andra och tredje kvartalet än för det första kvartalet (se diagram nedan). Index för näringslivets förädlingsvärde i fasta priser med referensår 2013, säsongrensade värden, första kvartalet 2000= Hela näringslivet Tjänsteproducenter Varuproducenter Statistiska centralbyrån 17

18 BNP kvartal Ojämn utveckling för varuproduktionen Produktionen inom de varuproducerande branscherna ökade på nytt mycket svagt tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Detta efter en tydlig ökning andra kvartalet. Utvecklingen har därmed svängt fram och tillbaka det senaste året utan någon tydlig tendens. Ljuspunkten var fortsatt byggindustrin där produktionen växte med nästan tvåsiffriga tal tredje kvartalet. Inom tillverkningsindustrin var utvecklingen svag på bred front, undantagen bland de större branscherna var exempelvis trä- och massaindustrin samt industrin för datorer, elektronik och optik. Stabil uppgång för tjänsteproduktionen Tillväxten i tjänsteproduktionen fortsatte tredje kvartalet och jämfört med motsvarande kvartal i fjol uppgick den till 3,2 procent. Tillväxten har legat förhållandevis stadig ända sedan 2010 utan några större bakslag. Sett till de olika delbranscherna var uppgången bred och de flesta branscherna bidrog. Bland annat steg produktionen tydligt för olika typer av konsulttjänster. Vidare uppvisade banker och telekommunikationer en stark utveckling tredje kvartalet. Inom handeln utvecklades produktionen för framförallt parti- respektive motorhandeln gynnsamt. Även detaljhandeln fortsatte att växa i en stadig takt, men tillväxten var något långsammare än för de två övriga handelsbranscherna. Offentlig produktion ökade med 1,8 procent tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Det var tredje kvartalet i rad med stigande produktion efter en stadig nedgång i fjol. Volymutvecklingstal näringslivets produktion (kalenderkorrigerat) 2013 Kv Kv Kv Kv Kv3 SNI A01-F43 Varuproducenter -1,5 1,8 0,2 2,3 0,1 SNI A01-A03 Jordbruk, skogsbruk och fiske 3,3 1,7 0,9-0,1-0,4 SNI B05-B09 Utvinning av mineral 7,7 2,8 5,3 1,7-8,7 SNI C10-C33 Tillverkningsindustri -3,0 3,6-2,7-0,1-2,8 SNI D35-E39 El, gas, värme, vatten inkl reningsverk -3,7-3,9-0,5 1,6 0,1 SNI F41-F43 Byggindustri 1,1-0,5 10,0 9,3 9,9 SNI G45-T98 Tjänsteproducenter 3,2 4,4 3,0 2,6 3,2 SNI G45-G47 Parti- och detaljhandel 2,9 3,9 3,9 4,4 4,1 SNI H49-H53 Transport o kommunikation -0,6 1,2 0,3 0,2 1,5 SNI I55-I56 Hotell och restaurang 3,7 5,3 3,0 3,1 3,0 SNI J58-J63 Informations- och kommunikationstjänster 0,8 1,8 2,1 4,4 4,0 SNI K64-K66 Banker och försäkringsbolag 5,4 13,8 4,2 2,4 3,7 SNI L68 Fastighetsverksamhet 3,9 4,1 2,3 0,0 1,3 SNI M69-N82 Företagstjänster 2,4 3,5 3,0 4,0 4,1 SNI P85-Q88 Utbildning och sjukvård 7,1 7,7 5,0 1,0 4,6 SNI R90-T98 Kultur och övrig service 7,3 6,2 5,1 0,2 0,7 Totalt 1,5 3,5 2,0 2,5 2,1 18 Statistiska centralbyrån

19 Sysselsättning Förbättrat arbetsmarknadsläge Läget på arbetsmarknaden fortsatte att förbättras tredje kvartalet Både sysselsättning och antalet arbetade timmar utvecklades gynnsamt. Antalet sysselsatta ökade med 1,9 procent tredje kvartalet 2014 jämfört med motsvarande kvartal 2013 och antalet arbetade timmar steg med 2,9 procent. De arbetade timmarna ökade säsongrensat och jämfört med andra kvartalet 2014 med 1,2 procent. I de offentliga myndigheterna gick antalet sysselsatta upp med 1,2 procent tredje kvartalet 2014 jämfört med tredje kvartalet Störst var ökningen i kommunerna där uppgången var 1,4 procent. I näringslivet var uppgången av antalet sysselsatta 2,1 procent. Som utvecklingen har varit under senare år var det tjänstesektorn som ökade, medan tillverkningsindustrins kräftgång fortsatte. I tjänstesektorn steg sysselsättningen med 3,0 procent medan tillverkningsindustrin noterade en nedgång med 1,0 procent. Sysselsättningen i tillverknin gsindustrin sjönk kraftigt under finanskrisen. Därefter skedde en viss uppgång, men under de tre senaste åren har nedgången fortsatt. Tjänstesektorn noterade en mindre nedgång i sysselsättningen under 2009, men har sedan dess ökat under samtliga kvartal. Antal sysselsatta. Procentuell förändring jämfört med motsvarande period föregående år 10 Hela ekonomin Tjänsteproducenter Offentliga myndigheter Tillverkningsindustrin Arbetskraftsinsatsen 3 Det totala antalet arbetade timmar i hela ekonomin steg med 2,9 procent jämfört med andra kvartalet Någon kalendereffekt förekom inte. 3 Det totala antalet utförda arbetstimmar är det mått på arbetskraftsinsats som rekommenderas av det europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS2010) och som används i de svenska nationalräkenskaperna. Statistiska centralbyrån 19

20 BNP kvartal I de offentliga myndigheterna ökade antalet arbetade timmar med 2,9 procent, dvs lika stor uppgång som för ekonomin som helhet. I landstingen var ökningen av arbetade timmar 3,1 procent, medan kommunerna ökade 2,9 procent. Lägst var uppgången i staten, där arbetade timmar steg med 2,5 procent. Antalet arbetade timmar i näringslivet gick upp med 2,8 procent. I likhet med antalet sysselsatta var utvecklingen för arbetade timmar tudelad mellan tillverkningsindustrin och tjänstesektorn. I tillverkningsindustrin var den en liten uppgång på 0,3 procent. Det var första gången på tre år som arbetade timmar ökade. I tjänstesektorn steg timmarna desto mer. Ökningen var 3,5 procent. Medelarbetstiden steg med 1,0 procent för ekonomin som helhet. I de offentliga myndigheterna ökade medelarbetstiden med 1,7 procent. För näringslivet gick medelarbetstiden upp med 0,7 procent. I tillverkningsindustrin var uppgången 1,3 procent. Tjänstesektorn ökade med 0,5 procent. Säsongrensat och i jämförelse med föregående kvartal steg antalet arbetade timmar med 1,2 procent. I de offentliga myndigheterna var uppgången 0,8 procent. I näringslivet ökade de arbetade timmarna med 1,4 procent. Även tillverkningsindustrin gick upp, med 1,1 procent. Störst ökning var det i tjänstesektorn där de arbetade timmarna steg med 1,5 procent. Arbetade timmar, procentuell förändring. Säsongrensat och jämfört med andra kvartalet 2014 Arbetade timmar totalt Näringslivet Tillverkningsindustri Tjänsteproducenter Offentliga myndigheter 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 20 Statistiska centralbyrån

21 Arbetsproduktivitet Arbetsproduktiviteten i näringslivet sjönk med 0,7 procent. Särskilt svag var utvecklingen i varuproduktionen, där arbetsproduktiviteten gick ned med 1,6 procent. Tjänsteproduktionen klarade sig bättre, nedgången var bara 0,3 procent. Nedgången förklaras av att antalet arbetade timmar steg mer än produktionsökningen. Produktionen steg med endast 0,1 procent i de varuproducerande branscherna. De arbetade timmarna ökade dock betydligt mer, med 1,7 procent, vilket gav som resultat att arbetsproduktiviteten minskade med 1,6 procent. De tjänsteproducerande branscherna ökade produktionen med 3,2 procent, medan timmarna ökad med 3,5 procent. Resultatet blev en svag nedgång av arbetsproduktiviten med 0,3 procent. Säsongrensat och jäm fört m ed and ra kvartalet 2014 gick arbetsproduktiviteten i näringslivet ned med 1,0 procent. Även säsongrensat var utvecklingen särskilt svag i varuproduktionen där nedgången var 1,9 procent. I tjänsteproduktionen gick arbetsproduktiviteten ned med 0,5 procent. Statistiska centralbyrån 21

22 BNP kvartal Inkomster och sparande Hushållens individuella sparande var fortsatt högt Hushållens disponibla inkomster 4 ökade nominellt med 3,2 procent jämfört med motsvarande kvartal Den individuella sparkvoten har varit på en relativt hög nivå sedan 2012 och tredje kvartalet var inget undantag, då den uppgick till 4,1 procent. Det finansiella sparandet ökade med 0,3 miljarder jämfört med tredje kvartalet förra året och uppgick till 52 miljarder. Disponibel inkomst uppgick till 469 miljarder vilket var en ökning med 3,2 procent nominellt och 2,3 procent realt jämfört med motsvarande kvartal förra året. Den reala disponibla inkomsten har haft en något högre tillväxt under 2014 än under En stor del av ökningen tredje kvartalet förklaras av ökade löneinkomster som steg med 3,9 procent jämfört med motsvarande kvartal året innan. Sammansatt förvärvsinkomst, d.v.s. inkomst från egna företag i hushållsektorn, ökade med 5,3 procent till 21 miljarder. Hushållens disponibla inkomster, real utveckling, procent 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2, Hushållens disponibla inkomster, real utveckling Transfereringsinkomsterna var oförändrade och uppgick till 196 miljarder. Det som ökat mest är sjukpenning och rehabilitering samt en fortsatt ökning av assistansersättningen medan andra löpande transfereringar minskade. I andra löpande transfereringar ingår bl.a. skadeförsäkringsutbetalningar och inkomsttillägg för bostadsrätter. Transfereringsutgifterna steg med 1,7 procent till 268 miljarder, där det främst var ökade sociala avgifter som bidrog till ökningen. De sociala avgifterna steg med 3,2 procent till 96 miljarder. 4 Alla uppgifter avser hushållssektorn, d vs. egentliga hushåll inklusive hushållens ickevinstdrivande organisationer (HIO) om inget annat anges. 22 Statistiska centralbyrån

23 Kapitalinkomstnettot ökade med 2 miljarder till 25 miljarder. I kapitalinkomstnettot ingår utgiftsräntor och inkomsträntor 5, utdelningar, kapitalinkomster och -utgifter. Hushållens räntenetto, d.v.s. skillnaden i ränteintäkter och ränteutgifter, var negativt. Räntenettot, innan FISIM-justeringar, uppgick till minus 20 miljarder. Lägre räntesatser gentemot MFI 6 bidrog till både minskade ränteutgifter och ränteintäkter. Ränteutgifterna minskade med 2,2 miljarder till 22 miljarder medan intäkterna minskade med 1,5 miljarder till 2,4 miljarder. Inkomster och utgifter för hushållen och dess icke-vinstdrivande organisationer, löpande priser, miljarder kronor Kv Förändring mot kv Egentliga löner 402 3,9% Sociala avgifter 79 5,6% Driftsöverskott egna hem 13-17,9% Sammansatt förvärvsinkomst 21 5,3% Kapitalinkomster 35-8,0% Kapitalutgifter 11-30,8% Primärinkomstsaldo 540 3,7% Transfereringsinkomster 196 0,0% Sociala förmåner 161 0,4% Andra löpande transfereringar 35-2,0% Transfereringsutgifter 268 1,7% Inkomst- och övr. löpande skatter 145 1,9% Sociala avgifter 96 3,2% Sociala förmåner, användning 3-9,2% Andra löpande transfereringar 24-3,4% Disponibel inkomst 469 3,2% Hushållens individuella konsumtionsutgifter ökade med 3,4 procent i löpande priser till 450 miljarder tredje kvartalet Den individuella sparkvoten uppgick till 4,1 procent vilket var tredje året i rad ett tredje kvartal uppvisade en individuell sparkvot över 4 procent. Även under övriga kvartal åren har den individuella sparkvoten varit förhållandevis hög. Sparandet, inklusive kollektiva försäkringar var 2 miljarder högre än tredje kvartalet förra året och uppgick till 61 miljarder. Sparkvoten, där kollektiva försäkringar ingår, ökade med 0,1 procentenheter till 11,9 procent. Det finansiella sparandet ökade med 0,3 miljarder jämfört med förra året och uppgick till 52 miljarder kronor. 5 Justerade för FISIM (Financial Intermediation Services Indirectly Measured) 6 Monetära finansinstitut. Statistiska centralbyrån 23

24 BNP kvartal Hushållens sparkvot, procent Sparkvot Sparkvot, individuell Större underskott i offentlig förvaltning Det finansiella sparandet för offentlig förvaltning visade ett underskott på 20 miljarder kronor tredje kvartalet 2014, där samtliga delsektorer bidrog till underskottet. Det var en försämring med 5,6 miljarder jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Hittills i år har tendensen varit densamma, med lägre sparande än motsvarande kvartal förra året. Det större underskottet under årets tredje kvartal jämfört med föregående år förklaras i första hand av hög utveckling av konsumtionsutgifter, vilket inte kompenseras av motsvarande ökning från skatteinkomsterna. Även andra utgifter såsom transfereringar, investeringar och subventioner fortsätter att öka. På inkomstsidan står produkt- och produktionsskatterna för den största ökningen, där mervärdesskatter och löneskatter ökar mest. Staten visade ett underskott på 14,8 miljarder kronor under tredje kvartalet, vilket är en försämring med 7,8 miljarder jämfört med motsvarande kvartal föregående år. På inkomstsidan ökade produkt- och produktionsskatterna starkt, men då övriga inkomster sjönk jämfört med föregående år kunde inte inkomsterna motsvara den ökning på utgiftssidan som främst bestod av transfereringar och konsumtionsutgifter. Sociala trygghetsfond er, som om fattar Pensionsmynd igheten och APfonderna, visade ett litet underskott på 0,7 miljarder under tredje kvartalet. Till skillnad mot statens underskott så var det en förbättring jämfört med motsvarande kvartal föregående år, då underskottet var 2,3 miljarder större. En viktig orsak till det förbättrade sparandet är att pensionsutbetalningarna inte ökat i samma takt som tidigare år, vilket förklaras av att balanseringen i pensionssystemet (den så kallade bromsen som ska se till att pensionssystemet är hållbart på lång sikt) är aktiverad under året. 24 Statistiska centralbyrån

25 Även kommunerna uppvisade ett negativt spararande. Underskottet uppgick till 3,1 miljarder, vilket är en förbättring med 1,2 miljarder jämfört med samma kvartal förra året. På inkomstsidan har främst transfereringarna från övriga offentliga förvaltningar ökat starkt, vilket tillsammans med skatteinkomsterna täckte upp för de ökade konsumtionsutgifterna. Precis som övriga sektorer visade även landstingen ett underskott under kvartalet. Det uppgick till 1,5 miljarder, vilket är en försämring med 1,3 miljarder jämfört med föregående år. Inkomstskatt och transfereringar från staten vägde nästan upp ökningen av konsumtionsutgifterna, men då även subventionerna till kollektivtrafik och investeringar ökade så blev resultatet ett större underskott. Finansiellt sparande inom offentlig förvaltning, miljarder kronor Kv Kv Kv3 Offentlig förvaltning -51,3-19,3 7,5-20,0 Statlig förvaltning -44,0-21,2-3,5-14,8 Sociala trygghetsfonder -5,0-0,4 8,6-0,7 Primärkommuner -2,7 1,5 2,7-3,1 Landsting 0,4 0,8-0,3-1,5 Till det här publiceringstillfället har även helåret 2013 samt första halvåret 2014 reviderats. För 2013 har finansiellt sparande reviderats ner med 1 miljard till 51,3 miljarder för den konsoliderade offentliga förvaltningen. De största revideringarna som påverkar finansiellt sparande var produkt - och produktionsskatterna som reviderades ner med 0,9 miljarder samt de kommunala konsumtionsutgifterna som reviderades upp med 0,7 miljarder. För första halvåret 2014 så har både första och andra kvartalet reviderats ner, med 0,5 respektive 0,3 miljarder vardera. Det förklaras bland annat av nedrevidering av mervärdesskatten, högre investeringsutgifter för första kvartalet samt generella revideringar av konsumtionsutgifterna. Statistiska centralbyrån 25

26 BNP kvartal Avstämning Avstämning tredje kvartalet 2014 Beräkningarna av tredje kvartalet 2014 visade i utgångsläget vissa skillnader mellan användning och tillförsel i ekonomin. Före avstämning visade det statistiska underlaget på en BNP-utveckling från användningssidan på 1,8 procent medan produktionssidan uppvisade en BNP-utveckling på 2,3 procent, jämfört med motsvarande kvartal föregående år. I föregående års prisnivå var produktionen 4,8 miljarder kronor högre än användningen och i löpande priser 3,1 miljarder högre. I avstämningarna gjordes sammanlagda uppjusteringar av användningssidan med 2,4 miljarder i föregående års prisnivå och 1,3 miljarder i löpande priser. Dessa justeringar gjordes på export av tjänster och import av varor. Produktionssidan nedjusterades med 2,5 miljarder i föregående års prisnivå och med 1,9 miljarder i löpande priser. Utvecklingstalen för försörjningsbalansens och produktion ens olika delkomponenter och volymförändringen mellan den första sammanställningen i nationalräkenskapernas databas och det nu publicerade resultatet framgår av tabellen nedan. Den första versionen innehåller beräkningar baserade på det primära underlaget med justeringar för definitionsskillnader mellan nationalräkenskaperna och primärmaterialet. I detta läge har eventuella kompletteringar eller korrigeringar av primärkällorna förts in. Den differens som kvarstår och som redovisas i tabellen är de avstämnin gskorrigeringar som har gjorts för att få beräkningarna från produktions- respektive användningssidan att visa samma BNP. 26 Statistiska centralbyrån

27 Avstämning tredje kvartalet 2014, faktisk volymutveckling vid första version respektive publicerad version samt förändring i volym och mdkr i fasta och löpande priser. Första version Publicerad version Förändring i volym Korr mdkr FP Korr mdkr LP Hushållens konsumtionsutgifter 2,4 2,4 0,0 0,0 0,0 Offentliga konsumtionsutgifter 2,3 2,3 0,0 0,0 0,0 Fast bruttoinvestering 4,0 4,0 0,0 0,0 0,0 Lager (effekt på BNP-förändring) 0,8 0,8 0,0 0,0 0,0 Export varor 1,5 1,5 0,0 0,0 0,0 Export tjänster 4,2 5,1 0,9 1,1 1,3 Import varor 5,9 5,4-0,5-1,3 0,0 Import tjänster 8,1 8,1 0,0 0,0 0,0 BNP från användningssidan 1,8 2,1 0,3 2,4 1,3 Förädlingsvärde gruv- och tillv.industri -3,0-3,0 0,0 0,0 0,0 Förädlingsvärde övrig varuproduktion 6,2 5,5-0,7-0,5 0,0 Förädlingsvärde tjänsteproduktion 3,7 3,2-0,5-2,0-1,9 Förädlingsvärde off. myndigheter 1,8 1,8 0,0 0,0 0,0 Produktskatter och produktsubventioner 1,9 1,9 0,0 0,0 0,0 BNP från produktionssidan 2,3 2,1-0,2-2,5-1,9 Grafen nedan visar utvecklingen före avstämningarna för BNP från produktionssidan respektive BNP från användningssidan. Även den resulterande avstämda BNP-utvecklingen visas. Utvecklingstalen som visas är de som resulterat från första beräkningen av respektive kvartal. I grafen visas också BNP-utvecklingen från de definitiva beräkningarna som publiceras efter cirka två år. Från grafen kan till exempel utläsas att för åren 2011 och 2012 har BNPutvecklingen från de preliminära beräkningarna reviderats ned när de definitiva beräkningarna publicerats. För i stort sett samtliga kvartal under dessa två år har både BNP från användningssidan och BNP från prod uktionssid an i utgångsläget överskattat d en d efinitiva BN P- utvecklingen. Statistiska centralbyrån 27

28 Procent kv1 Kv2 Kv3 Kv4 kv1 Kv2 Kv3 Kv4 kv1 Kv2 Kv3 Kv4 kv1 Kv2 Kv3 Kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 BNP kvartal 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2, ,0-6,0-8,0-10,0 Användningssidan t+60 dgr Publicerad BNP t+60 dgr Produktionssidan t+60 dgr BNP def. t+2 år Extremvärden i säsongrensningen En säsongrensad series utseende över tiden påverkas mycket av eventuella förekomster av extremvärden (s.k. outlier). Nedan redovisas de serier som uppvisade något extremvärde under perioden 2010:1 2014:3 i den senaste säsongrensningen gjord av nationalräkenskaperna. En förekomst av ett extremvärde påverkar kraftigt det säsongrensade värdet för det kvartal där extremvärdet uppkommit, men även angränsande kvartal påverkas. Extremvärden i säsongrensningen Period Kvartal Extremvärde för: Förädlingsvärdet i tillverkningsindustrin Förädlingsvärde i statliga myndigheter o socialförsäkringssektorn Kvartal Arbetade timmar i Jordbruk, jakt, skogsbruk o fiske Mer information om extremvärden och SCB:s säsongrensning finns här / statistik/ OV/ AA9999/ 2003A01/ AA9999_2003A0 1_BR_X100ST0311.pdf. Se även BNP-kvartal 2009:1, sid Statistiska centralbyrån

29 Revideringar Revideringar av BNP 2013 Enligt normal revideringspolicy har vid denna publicering ett förbättrat underlag för beräkningarna av offentlig verksamhet tagits in i beräkningarna. Det avser i första hand underlagen för de så kallade volymindikatorerna för beräkningarna av produktionen av individuella offentliga tjänster, BNP-utvecklingen för 2013 har reviderats ned från 1,5 procent till 1,3 procent Införandet av volymindikatorerna medförde att både produktion och konsumtion i offentliga myndigheter sänktes för 2013 och det är framförallt uppgifterna om sjukvården inom landstingskommuner som reviderats. I föregående års prisnivå reviderades den offentliga konsumtionen sammanlagt ned med 8,2 miljarder för helåret. Offentlig konsumtion och produktion i löpande priser har reviderats upp något. De offentliga investeringarna har också reviderats upp, både i löpande priser och föregående års prisnivå. Enligt gällande revideringspolicy så förs inte ny eller reviderad primärstatistik för andra delar av beräkningarna normalt in vid detta publiceringstillfälle. I arbetet med denna publiceringsomgång upptäcktes dock fel för 2013 i estimaten för export och import av framförallt motorfordon liksom för bostadsinvesteringar. Det senare påverkar även hushållskonsumtionen av bostadstjänster. Felen har korrigerats i denna publicering. Korrigeringarna medför också att en ny avstämning av tillgång och användning gjorts vilket inneburit mindre revideringar även i andra variabler. BNP-bidrag 2013 vid publiceringen i september respektive november, faktiska tal Hushållens konsumtionsutgifter Offentliga konsumtionsutgifter Fasta bruttoinvesteringar Lager Exportnetto BNP Helår 2013 sep-14 1,0 0,4 0,0 0,1 0,1 1,5 Helår 2013 nov-14 0,9 0,2-0,1 0,1 0,2 1,3 Revideringar av inkomster och sparande 2013 Den offentliga förvaltningens totala finansiella sparande år 2013 har reviderats ned med 1,0 miljarder till 51,3 miljarder. För första halvåret 2014 har både första och andra kvartalet reviderats ned, med 0,5 respektive 0,3 miljarder kronor till följd av uppdaterat statistikunderlag för beräkningarna av offentlig konsumtion och sparande. Nya uppgifter om avkastning från direkta investeringar, där utfall ersätter tidigare prognoser, har medfört att finansiellt sparande för utlandssektorn Statistiska centralbyrån 29

30 BNP kvartal reviderats ned och finansiellt sparande i de inhemska sektorerna reviderats upp. Revideringar har även skett för vissa andra poster, såsom bland annat exportnettot vilket beskrivits ovan. Sammantaget, beaktat de korrigeringar som beskrivs nedan, har det finansiella sparandet i ekonomin som helhet reviderats upp knappt 10 miljarder kronor. Korrigeringar av inkomster och sparande Upptäckta fel i beräkningarna för hushållens egenavgifter och förändringar i pensionsrätter har medfört att estimaten för dessa variabler har korrigerats för perioden Likaså har kapitalavkastning tillräknad försäkringstagare, kapitalavkastning på pensionsrätter liksom förmåner från andra sociala försäkringssystem korrigerats för perioden K2. För perioden påverkas endast den disponibla inkomsten för hushåll och finansiella bolag. Från år 2008 påverkas primära inkomster, disponibel inkomst, sparande och finansiellt sparande för sektorerna hushållen, icke-finansiella bolag och finansiella bolag. Revideringar 2014 Vid beräkningen av tredje kvartalet tas nya och reviderade statistikuppgifter på alla områden in för både första och andra kvartalet I tabellen nedan redovisas de revideringar som skett mellan de olika beräkningstillfällena av första och andra kvartalet Tabellen visar hur användningssidans komponenter bidragit till BNP-utvecklingen vid de olika beräkningstillfällena. BNP-bidrag kvartal vid olika beräkningstidpunkter, faktiska tal Hushållens konsumtionsutgifter Offentliga konsumtionsutgifter Fasta bruttoinvesteringar Lager Exportnetto BNP Kv 1 maj -14 1,0 0,4 1,3-0,1-0,7 1,9 Kv 1 jul-14 1,0 0,4 1,3-0,1-0,7 1,9 Kv 1 sep-14 0,9 0,2 1,2-0,1-0,5 1,7 Kv 1 nov-14 0,9 0,2 1,1-0,2-0,4 1,7 Kv 2 jul-14 1,4 0,2 0,4 0,1-0,7 1,4 Kv 2 sep-14 1,5 0,2 0,9 0,3-0,8 2,1 Kv 2 nov-14 1,4 0,3 1,1 0,2-1,2 1,9 Kv 3 nov-14 1,2 0,6 0,9 0,8-1,3 2,1 *Volymutvecklingen för BNP är publicerad utveckling enligt referensårspriser. Bidragen avser bidrag i fasta priser föregående år. Detta gör att bidragen inte alltid summerar till BNP-utvecklingen. Revideringar av första kvartalet 2014 BNP för första kvartalet reviderades marginellt uppåt med 0,4 miljarder kronor i föregående års prisnivå. Redovisad BNP-utveckling är dock oförandrad, 1,7 procent. Exporten av både varor och tjänster har reviderats 30 Statistiska centralbyrån

31 upp något liksom importen av tjänster medan importen av varor är relativt oförändrad. På tjänstesidan avser höjningen framförallt korrigering av ett fel i avseende transporttjänster, vilket även påverkade första kvartalet. Sammantaget har bidraget från exportnettot reviderats ned 0,1 procentenhet. Uppdaterad statistik för industrins lager har medfört att bidraget från lager sänkts något. Vid avstämningen visade BNP för första kvartalet enligt användningssidan en utveckling på 1,8 procent och produktionssidan 2,1 procent vilket var samma utgångsläge som vid publiceringen i september. Revideringar av andra kvartalet 2014 BNP-utvecklingen för andra kvartalet reviderades ned från 2,1 procent till 1,9 procent. Revideringen förklaras i huvudsak av att importen av varor och tjänster ökat. På varusidan gjordes en omperiodisering mellan kvartal 2 och kvartal 3 avseende oljeprodukter. På tjänstesidan avser höjningen framförallt korrigering av det fel som nämndes ovan. De statistiska underlagen för beräkningarna av BNP från produktionssidan var relativt oförändrade jämfört med publiceringen i september. Inför avstämning visade BNP för produktionssidan en utveckling på 2,2 procent och användningssidan 1,8 procent. Vid beräkningen i september var motsvarande uppgifter 2,1 procent och 2,3 procent. Revideringar av inkomster och sparande 2014 För första halvåret 2014 så har det offentliga sparandet reviderats ned både första och andra kvartalet, med 0,5 respektive 0,3 miljarder kronor. För hushållen har sparandet till följd av uppdaterat statistiskt underlag för beräkningarna och de korrigeringar som beskrivits ovan lett till att sparandet reviderats upp både första och andra kvartalet, med 1,0 respektive 0,4 miljarder kronor. Finansiellt sparande för samtliga inhemska sektorer har också reviderats upp såväl första som andra kvartalet, med 1,2 respektive 0,6 miljarder kronor. Tidsserie BNP-revideringar I tabellen nedan redovisas BNP-utvecklingen vid respektive beräkningstillfälle för de olika kvartalen. Publicerad faktisk volymutveckling för BNP vid olika beräkningstillfällen, första kvartalet 2010 till tredje kvartalet 2014 År Beräkningstidpunkt Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal :e maj-10 3, jul 3,0 4, sep 2,7 5, nov 2,7 5,0 6, mar 2,5 5,0 6,9 7,7 Statistiska centralbyrån 31