Kommentarer till beräkningarna av fjärde kvartalet 2013

Transkript

1 Kommentarer Kommentarer till beräkningarna av fjärde kvartalet 2013 Fördjupningstexter Efter fördjupningstexterna finns en beskrivning av avstämningar mellan ekonomins produktions- och användningssida som gjorts i samband med beräkningarna. Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år, om inget annat anges. Innehåll BNP-utvecklingen... 3 Hushållskonsumtion... 5 Offentlig konsumtion... 8 Investeringar Lager Utrikeshandel Näringslivets produktion Sysselsättning Produktivitet Inkomster och sparande Avstämning Revideringar Statistiska centralbyrån 1

2 Kommentarer 2 Statistiska centralbyrån

3 Kommentarer BNP-utvecklingen Konjunkturen stärktes fjärde kvartalet Efter några svaga kvartal växlade BNP-tillväxten åter upp fjärde kvartalet och det var framförallt den inhemska efterfrågan som var drivkraften i den svenska ekonomin. Både hushållskonsumtion och offentlig konsumtion gav starka bidrag. Bostadsinvesteringarna fortsatte att stiga kraftigt medan företagen var återhållsamma med investeringar i maskiner och anläggningar. Lagren gav ett stort bidrag till fjärde kvartalets BNP-tillväxt, vilket var en effekt av att lageravvecklingen motsvarande kvartal året innan var ovanligt kraftig. Fjärde kvartalet 2013 blev både den faktiska och den kalenderjusterade BNP-tillväxten 3,1 procent jämfört med motsvarande kvartal året innan. Den säsongrensade tillväxten mellan tredje och fjärde kvartalet 2013 uppgick till 1,7 procent. BNP-tillväxten i procent, säsongsjusterad och jämförd med kvartalet innan respektive kalenderkorrigerad jämförd med fjolårets fjärde kvartal 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0-8,0 Kalenderkorrigerad BNP Säsongrensad BNP Ökad tillväxt i omvärlden Den ekonomiska tillväxten i USA har de senaste kvartalen visat tecken på att bli allt mer självgående, men även den haltande tillväxten i Europa har förbättrats något. De uppgifter som hittills sammanställts för EU tyder på att BNP uppgången på årsbasis steg till 1,0 procent fjärde kvartalet. Säsongrensad var tillväxten 0,4 procent från kvartalet innan. Uppgången var också bredare än tidigare och de fem största ekonomierna Tyskland, Storbritannien, Spanien, Italien och Frankrike uppvisade alla positiva tillväxttal fjärde kvartalet, säsongrensat. Trots att uppgången för de tre sistnämnda länderna är mycket dämpad ger det en mer gynnsam bild av den ekonomiska utvecklingen i EU än på länge. Samtidigt har utvecklingen blivit något svagare i den närmaste omgivningen. För grannländerna Statistiska centralbyrån 3

4 Kommentarer Norge och Finland krympte BNP något det sista kvartalet, säsongrensad. Nivån är dock högre i Norge än för ett år sedan, till skillnad mot Finland där den är lägre. Inhemsk efterfrågan driver svensk tillväxt Fastän mycket tyder på att efterfrågan från utlandet kan vara på väg att förbättras är det i nuläget den inhemska efterfrågan som driver den svenska ekonomin. Hushållskonsumtionen och den offentliga konsumtionen gav båda stora bidrag till utvecklingen av BNP i årstakt med sammanlagt 1,9 procentenheter fjärde kvartalet. Det största enskilda bidraget kom från lagren som drog upp BNP med 1,5 procentenheter. Det hänger dock ihop med att lagerneddragningen under fjärde kvartalet 2012 var ovanligt kraftig. Exporten gav emellertid för första gången under 2013 ett litet positivt bidrag fjärde kvartalet på 0,2 procentenheter, medan en ökad import drog ner exportnettot med 0,4 procentenheter. Detta ledde till ett svagt negativt bidrag från exportnettot fjärde kvartalet. Bostadsbyggandet har tagit fart och det varma vädret har troligtvis givit ytterligare skjuts till byggaktiviteten fjärde kvartalet. Bostadsinvesteringarna vände upp redan andra kvartalet efter en tids svacka och uppgången fortsatte fjärde kvartalet. Å andra sidan minskade maskininvesteringarna och de fasta bruttoinvesteringarna totalt gav inget bidrag till BNP-utvecklingen. Bidrag till BNP-utvecklingen 2013, försörjningsbalansen kv kv kv kv 4 Helår Hushållens konsumtion 0,8 1,0 1,1 1,0 1,0 Offentlig konsumtion 0,0 0,7 0,5 0,9 0,5 Fast bruttoinvestering -1,2-0,3 0,6 0,0-0,2 Lagerinvestering 0,9 0,0-1,7 1,5 0,2 Exportnetto 0,4-0,3 0,6-0,3 0,1 BNP (faktiska tal) 0,8 1,1 1,0 3,1 1,5 Produktionen för tillverkningsindustrin har mot slutet av året vänt upp något och uppvisade positiva ökningstal efter att ha legat på minussidan sedan fjärde kvartalet Tjänsteproduktionen steg också i en något högre takt än tidigare. Hela näringslivets produktion ökade fjärde kvartalet med 4,0 procent och antalet arbetade timmar steg med 0,2 procent. Arbetsproduktiviteten inom näringslivet steg således kraftigt. Arbetsmarknaden fortsatte att stärkas. Antalet sysselsatta i hela ekonomin blev 1,2 procent fler och faktiskt arbetade timmar ökade med 0,4 procent. Säsongrensad och jämförd med kvartalet innan ökade antalet arbetade timmar med 0,2 procent. I säsongrensade tal steg BNP med 1,7 procent från tredje till fjärde kvartalet. Det var den starkaste kvartalsvisa tillväxten på tre år. Lagerbidraget stod för ungefär hälften av tillväxten, medan den inhemska 4 Statistiska centralbyrån

5 Kommentarer ekonomin i form av främst konsumtion och bostadsbyggandet svarade för resten. I samband med publiceringen av fjärde kvartalet finns även ett första preliminärt resultat för helåret Sammantaget blev det en uppväxling till 1,5 procent i relation till 2012 då BNP-tillväxten stannade på 0,9 procent. Det finns också ett tydligt mönster med en tilltagande tillväxt under Hushållskonsumtion Bilinköpen tog fart De egentliga hushållens konsumtionsutgifter 1 ökade med 2,2 procent fjärde kvartalet jämfört med motsvarande kvartal året innan. Bidraget till den faktiska BNP-tillväxten uppgick till 1,0 procentenheter. Hushållens konsumtionsutgifter steg med 2,2 procent fjärde kvartalet jämfört med motsvarande kvartal året innan. Ökningstakten på årsbasis var därmed ungefär i nivå med andra och tredje kvartalet Uppgången innebar att hushållskonsumtionen drog upp den faktiska BNP tillväxten med 1,0 procentenhet. De egentliga hushållens konsumtionsutgifter totalt, volymförändring i procent Exklusive hushållens icke vinstdrivande organisationer. Statistiska centralbyrån 5

6 Kommentarer Svenska hushålls konsumtion i utlandet var den enskilda post som bidrog mest till konsumtionsökningen fjärde kvartalet med en tillväxt på över 13 procent. Det var den högsta ökningstakten sedan andra kvartalet 2011 och motsvarar ett bidrag till hushållskonsumtionen på 0,6 procentenheter. Samtidigt ökade utländska besökare konsumtionen i Sverige med 8,6 procent. Då hushållskonsumtionen ska återspegla konsumtionen från svenska hushåll dras denna post ifrån den totala konsumtionsökningen och drog ner hushållskonsumtionen med 0,5 procentenheter. Även inköp av möbler och inredning samt hotell- och restaurangutgifter växte kraftigt fjärde kvartalet med en tillväxt på 7,3 respektive 5,1 procent. Hushållens utgifter för transporter, där fordon, driftkostnader för motorfordon samt transporttjänster ingår, bidrog med hela 0,4 procentenheter till konsumtionsökningen. Det var framförallt inköpen av nya bilar som stod bakom det betydande bidraget. Inköp av nya bilar steg med 18 procent på årsbasis fjärde kvartalet, vilket var den snabbaste tillväxten sedan första kvartalet Driftkostnader för motorfordon motverkade uppgången och minskade för sjunde kvartalet i rad. Nedgången fjärde kvartalet noterades till 1,6 procent, framförallt på grund av minskade utgifter till drivmedel. Hushållens inköp av fritids- och underhållningsrelaterade varor och tjänster steg med 3,1 procent. Ökningen berodde främst på utgifter för hemelektronisk utrustning, såsom tv-apparater, fotoutrustning och datorer, som ökade med 18 procent. Samtidigt tyngde inköp av andra större fritidsartiklar, där bl.a. husvagn och båtar är inräknade, ökningen med en minskning på drygt 11 procent. Det varma vädret fjärde kvartalet 2013 jämfört med motsvarande kvartal föregående år, ledde till att uppvärmningskostnaderna föll kraftigt. Nedgången motverkades av en volymökning i hyror och andra bostadsrelaterade utgifter, då antalet färdigställda bostäder steg. Hushållens samlade bostadsutgifter ökade med 0,1 procent fjärde kvartalet. I likhet med tredje kvartalet var utgifter för post och telekommunikation den enda posten som sjönk jämfört med samma kvartal året innan. 6 Statistiska centralbyrån

7 Kommentarer Bidrag till hushållskonsumtionen och volymutveckling per COICOP 2 fjärde kvartalet 2013, procentenheter och volymförändring i procent COICOP Bidrag Volymutveckling 01 Livsmedel 0,3 2,4 02 Alkohol och tobak 0,0 0,2 03 Kläder och skor 0,0 0,7 04 Bostad 0,0 0,1 05 Möbler 0,4 7,3 06 Hälso- och sjukvård 0,1 3,1 07 Transporter 0,4 2,7 08 Kommunikation 0,0-0,3 09 Fritid och Underhållning 0,4 3,1 10 Utbildning 0,0 2,1 11 Hotell och restaurang 0,3 5,1 12 Övriga varor och tjänster 0,3 2,4 Total konsumtion exkl. ofördelad konsumtion 2,1 2,1 15 Svensk konsumtion utomlands 0,6 13,3 16 Utländsk konsumtion i Sverige -0,5-8,6 TOTALT 2,2 2,2 2 COICOP Classification of Individual Consumption by Purpose (Internationell överenskommelse) Statistiska centralbyrån 7

8 Kommentarer Offentlig konsumtion Ovanligt stort bidrag till BNP-tillväxten Konsumtionsutgifterna för offentliga myndigheter ökade med 3,2 procent fjärde kvartalet 2013 jämfört med motsvarande period föregående år. Kommunernas konsumtion ökade med 1,7 procent, medan landstingen och staten steg med 2,8 respektive 6,3 procent. Ökningen inom staten berodde till största delen på att försvarets varaktiga varor steg kraftigt detta kvartal. Sammantaget gav offentlig konsumtion ett bidrag till BNP-tillväxten på hela 0,9 procentenheter. Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, volymförändring procent 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3, Kommunerna står för ungefär hälften av de totala offentliga konsumtionsutgifterna, där utbildning och socialt skydd är de stora utgiftsposterna. Fjärde kvartalet ökade konsumtionen med 1,7 procent. Beräkningen av kommunernas konsumtion påverkas i hög grad av antalet invånare som utnyttjar de kommunala tjänsterna. Att antalet barn inom den kommunala förskolan har ökat i år bidrog därmed positivt till konsumtionen. På samma sätt påverkar antalet elever i kommunala grundskolan positivt. Antalet elever i kommunala gymnasieskolor minskade däremot fjärde kvartalet i år jämfört med i fjol beroende på att elevunderlaget har minskat. Äldreomsorgen höll tillbaka konsumtionen, trots att antalet äldre ökade. Detta beror på att antalet vårdplatser i särskilt boende för de äldre minskade till förmån för insatser inom hemtjänst, vilket är en mindre 8 Statistiska centralbyrån

9 Kommentarer resurskrävande vårdform. Dessutom ökade andelen äldreomsorg i privat regi vilket omfördelas och istället redovisas som sociala naturaförmåner 3. Sociala naturaförmåner ökade med 4,0 procent och är en stor utgiftspost för kommunerna. Det beror dels på en fortsatt ökning av privat hemtjänst, men även av privata vårdboenden. Kommunernas försäljning under fjärde kvartalet minskade med 2,9 procent. Eftersom försäljning ger kommunerna en intäkt som finansierar en del av den kommunala verksamheten så reduceras därmed konsumtionsutgifterna med motsvarande belopp. Fjärde kvartalet 2013 ökade landstingens konsumtion med 2,8 procent. Förbrukningen ökade med 4,6 procent, vilket beror på att inköpen av material och tjänster steg. I material och tjänster ingår bl.a. sjukvård och läkemedel men även lokalkostnader och förbrukningsmaterial. Arbetade timmar ökade med 2,0 procent inom landstingen. De sociala naturaförmånerna inom landstingen består till stor del av vårdavtal med privata aktörer. Under en rad år steg dessa vårdavtal kraftigt men sedan 2011 har ökningstakten dämpats. Vårdavtalen ökade fjärde kvartalet med 2,2 procent. Läkemedelsförmånen, som är en annan betydande del av landstingens sociala naturaförmåner, ökade med 4,2 procent. Detta ledde till att landstingens totala utgifter för sociala naturaförmåner ökade med 2,9 procent. Försäljningen hos landstingen ökade med 4,1 procent. Såväl försäljning av tjänster, försäljning av verksamhet och patientavgifter ökade. Försäljning av tjänster stod för den största ökningen, där det ingår bl.a. försäljning av röntgen- och laboratorietjänster. Statens konsumtion ökade fjärde kvartalet med hela 6,3 procent. Det beror till stor del på att Försvarets varaktiga varor 4 ökade med 135 procent i volym. Det är den högsta utvecklingen för ett enskilt kvartal under talet. Jämförelser mellan kvartal ger dock stora variationer eftersom projekten ofta är på flera hundra miljoner kronor. Detta kvartal levererades bland annat en korvett i Visbyserien men även den första fullt utrustade helikopter 14. Tillsammans innebär det en ovanligt hög nivå på Försvarets varaktiga varor. Statens förbrukning ökade med 2,3 procent i volym. Hyrorna, som är en del av förbrukningen, fortsatte att öka, i volym med 2,1 procent. Migrationsverket står för en stor del av ökningen. Antalet anställda inom staten ökade med 1,7 procent, vilket ledde till att statens arbetade timmar ökade med 1,1 procent under fjärde kvartalet. Statens sociala naturaförmåner ökade i volym med 4,1 procent, beroende på två av Arbetsförmedlingens anslag. Framförallt ökade kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser, men även ersättningen till etableringslotsar och insatser för nyanlända invandrare steg. 3 Sociala naturaförmåner avser utgifter för varor och tjänster som finansieras av offentliga myndigheter men som produceras av marknadsproducenter och utan vidare bearbetning levereras till hushållen. 4 Försvarets inköp av militära förstörelsevapen och den utrustning som behövs för att använda dem. Statistiska centralbyrån 9

10 Kommentarer Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, volymförändring procent Stat Kommun Landsting Statistiska centralbyrån

11 Kommentarer Investeringar Stark uppgång för bostadsinvesteringarna De fasta bruttoinvesteringarna var oförändrade fjärde kvartalet jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Den starka utvecklingen för bostadsinvesteringarna höll i sig medan både maskininvesteringar och övriga bygg- och anläggningsinvesteringar minskade. De fasta bruttoinvesteringarna växlade upp under hösten och steg med 1,0 procent mellan tredje och fjärde kvartalet, säsongrensat. Sett till helåret 2013 minskade de fasta bruttoinvesteringarna med 1,3 procent jämfört med Året inleddes svagt men stärktes andra halvåret, vilket främst kan tillskrivas de senaste kvartalens uppgång i bostadsinvesteringarna. Helårsutfallet för 2013 sammanfaller väl med Investeringsenkätens investeringsplaner för 2013 som publicerades för snart ett år sedan, som var just -1 procent. Totala fasta bruttoinvesteringar Volymförändring i procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år respektive säsongrensade kvartalsvärden mätta i fasta priser. 20, , , , , , , , , Procentuell förändring Miljarder kronor Stora variationer mellan investeringstyperna De fasta bruttoinvesteringarna bjöd på en blandad kompott fjärde kvartalet mätt i årstakt. Bostadsinvesteringarna stod i särklass och ökade med 16,3 procent jämfört med motsvarande kvartal året innan. Nybyggda småhusoch flerbostadshus steg med 23 respektive 33 procent. Påbörjandestatistiken över nybyggnation är en viktig källa i beräkningen av bostadsinvesteringarna. Antalet påbörjade småhus och lägenheter i flerbostadshus steg med 18 procent respektive 55 procent under helåret Statistiska centralbyrån 11

12 Kommentarer 2013 jämfört med Beräkningsmodellen tar hänsyn till att det tar ett antal kvartal innan bostaden är färdigställd vilket medför att fjolårets starka påbörjandetal har en höjande effekt för bostadsinvesteringarna, allt annat lika, även några av de kommande kvartalen. Fjärde kvartalet ökade om- och tillbyggnadsinvesteringarna med 0,4 procent för småhus och med 10,8 procent för flerbostadshus. Hushållens ROT-avdrag minskade något fjärde kvartalet vilket stödjer bilden av en relativt svag aktivitet inom om - och tillbyggnad av småhus. Den största investeringstypen maskiner och inventarier minskade med 4,0 procent jämfört med motsvarande kvartal året före och drog ned de fasta bruttoinvesteringarna med 1,3 procentenheter. Övriga bygg- och anläggningsinvesteringar noterade en likartad utveckling och sjönk med 4,6 procent. Nedgången förklaras bland annat av minskade väginvesteringar. Därutöver minskade transportmedelsinvesteringarna med 0,4 procent medan programvaruinvesteringarna steg med 2,3 procent mätt i årstakt. Dämpad uppgång inom näringslivet Efter ett starkt tredje kvartal dämpades ökningstakten för näringslivets investeringar något fjärde kvartalet då dessa ökade med 1,6 procent i årstakt. Bland de varuproducerande branscherna ökade energiinvesteringarna, medan investeringarna inom mineralutvinning minskade. Tillverkningsindustrins investeringar minskade med 2,6 procent. Totalt ökade de varuproducerande branscherna sina investeringar med 3,4 procent. Inom tjänstesektorn ökade investeringarna med 0,6 procent, där bland annat handel steg medan investeringarna inom företagstjänster minskade. Volymutveckling samt bidrag fjärde kvartalet 2013 Procentenheter respektive volymförändring i procent Fasta bruttoinvesteringar Volymutveckling Bidrag Varubranscher 3,4 0,9 därav: tillverkningsindustrin C10-C33-2,6-0,3 Tjänstebranscher 0,6 0,3 därav: bostäder 16,3 2,4 Näringslivet 1,6 1,3 Offentliga myndigheter -5,9-1,2 Totalt 0,0 0,0 Minskade offentliga investeringar De offentliga myndigheternas investeringar minskade med 5,9 procent fjärde kvartalet jämfört med motsvarande kvartal året innan. De statliga investeringarna sjönk med 18 procent. Nedgången inom staten förklaras främst av minskade väg- och järnvägsinvesteringar. Kommunernas investeringar minskade med 3,1 procent medan landstingens investeringar ökade med nästan 18 procent. Inom landstingen ökade bygg- och anläggningsinvesteringarna med 25 procent, vilket bland annat innefattar markanläggningsarbeten till nya Citybanan i Stockholm. 12 Statistiska centralbyrån

13 Kommentarer Lager Kraftig lagereffekt Lagerinvesteringarna drog upp BNP-utvecklingen kraftigt fjärde kvartalet. Det var främst tillverkningsindustrin som bidrog till lagereffekten som totalt drog upp BNP-tillväxten med 1,5 procentenheter. BN P-påverkan beräknas som lagerförändringen under kvartalet minus lagerförändringen motsvarande kvartal föregående år i procent av BN P för jämförelseperioden. I en normal årscykel sker en lageravveckling fjärde kvartalet. Så blev utfallet även 2013, men i betydligt mindre omfattning än under fjärde kvartalet Industrilagren var i princip oförändrade, medan handeln minskade sina lager fjärde kvartalet, dock inte i samma omfattning som året innan. Inom tillverkningsindustrin var det främst lageruppbyggnad av färdigvaror och insatsvaror som bidrog. Även lager av produkter i arbete bidrog positivt eftersom lageravvecklingen var lägre än motsvarande kvartal året innan. Tillverkningsind ustrins totala lagereffekt på BN P- tillväxten var 1,4 procentenheter. Inom handeln skedde en lageravveckling inom såväl parti- som detaljhandeln, medan motorhandelns lager ökade. Minskningen av detaljhandelns lager förklarades främst av beklädnadsvaror och motorhandelns lageruppbyggnad av nya bilar. En jämförelsevis lägre lageraveckling än motsvarande kvartal året innan inom partihandeln och ökade lager inom motorhandeln bidrog till att även handelslagren gav ett positivt lagerbidrag till BNP-utvecklingen med 0,5 procentenheter. Övriga lager, utöver industri- och handelslager, gav en negativ effekt på BNP-utvecklingen med 0,4 procentenheter. Lagerbidrag till BNP-utvecklingen, procentenheter Statistiska centralbyrån 13

14 Kommentarer Utrikeshandel Ökade handelsvolymer med omvärlden Handelsvolymen i utrikeshandeln vände upp över nollstrecket under fjärde kvartalet för både export och import. Exporten ökade med 0,3 procent jämfört med fjärde kvartalet i fjol medan importen steg med 1,0 procent. Nettoexporten tyngde därmed BNP-tillväxten. Det var fortsatt utrikeshandeln med tjänster som gick starkast. Exporten av tjänster ökade med 3,2 procent samtidigt som importen av tjänster växte med 4,1 procent. Varuhandeln minskade däremot med 1,0 procent för exporten och 0,2 för importen. Denna utveckling gav ett exportnetto på 49 miljarder kronor i fasta priser, vilket var lägre än motsvarande kvartal året innan. Det lägre exportnettot höll därmed tillbaka BNP-tillväxten med 0,3 procentenheter. Exportnettot var uppdelat på en handelsbalans med 13,8 miljarder och en tjänstebalans med 35,2 miljarder kronor i 2012 års priser. Export och import, mkr i 2012 års priser Svag utveckling för varuexporten Varuexporten totalt minskade fjärde kvartalet, men sett till de olika produktgrupperna var bilden relativt splittrad. Flera av de stora produktgrupperna såsom motorfordon, elapparater och livsmedel utvecklades väl med en volymutveckling på 23 procent respektive 7 procent och 6 procent. Betydligt svagare gick det för exporten av petroleumprodukter, läkemedel och kemikalier som uppvisade negativ 14 Statistiska centralbyrån

15 Kommentarer volymutveckling. Petroleumprodukter rasade med 32 procent, vilket delvis var en följd av ett tidigare produktionsstopp. Läkemedel och kemikalier minskade båda med 3 procent. Inom tjänstehandeln var det datatjänster som till störst del bidrog till att exporten av tjänster ökade. Datatjänster och merchanting uppvisade en stark utveckling och steg med 22 respektive 10 procent. Exporten av resevaluta, det vill säga det som utländska turister samt affärsresenärer konsumerar i Sverige, steg med 9 procent. Uppsving för importen av tjänster Fjärde kvartalet utvecklades importen inom tjänster betydligt bättre än importen av varor. Varuimporten var dock inte lika svag som tredje kvartalet och nedgången inte heller lika bred som föregående kvartal. De stora varugrupperna som drog upp varuimporten var petroleu mprodukter som ökade med 23 procent, motorfordon som steg med 18 procent följt av elapparater med 8 procent. Produktgrupperna som gav störst negativ effekt var kemikalier och råpetroleum och naturgas som minskade med 3 respektive 36 procent. Uppgången i tjänsteimporten förklaras främst av den starka utvecklingen inom de stora produktgrupperna resevaluta och huvudkontorstjänster som båda ökade med 12 procent. Export och import av varor och tjänster Volymutveckling i procent Utrikeshandel Kv Kv Kv Kv Kv Export 0,2-2,8-1,2 0,0 0,3 Export varor -1,4-4,7-3,1-2,3-1,0 Export tjänster 3,5 1,7 3,0 4,9 3,2 Import -1,8-4,1-0,7-1,3 1,0 Import varor -3,2-4,9-2,0-2,5-0,2 Import tjänster 1,9-1,9 3,0 2,0 4,1 Näringslivets produktion Stark produktionsökning i näringslivet Näringslivets produktion ökade med 4,0 procent fjärde kvartalet jämförd med motsvarande kvartal föregående år. Både tjänsteproducenter och varuproducenter bidrog till uppgången. Från tredje till fjärde kvartalet ökade produktionen med 2,1 procent, säsongrensad. Fjärde kvartalet uppvisade produktionen i näringslivet en ökning med 4,0 procent, kalenderkorrigerad och jämförd med fjärde kvartalet De tjänsteprod ucerand e branscherna steg m ed 4,3 procent vilket gav ett BNPbidrag på ca 2,0 procentenheter. De varuproducerande branscherna ökade Statistiska centralbyrån 15

16 Kommentarer med 3,4 procent, vilket drog upp BNP-utvecklingen med 0,8 procentenheter. Korrigerat för säsongvariationer ökade tjänsteproduktionen med 1,9 procent fjärde kvartalet jämfört med tredje kvartalet Varuproduktionen ökade samtidigt med 2,5 procent. Sammantaget ökade produktionen inom näringslivet med 2,1 procent från tredje till fjärde kvartalet i säsongrensade tal. Index för näringslivets förädlingsvärde i fasta priser med referensår 2012, säsongrensade värden, första kvartalet 2000= Hela näringslivet Tjänsteproducenter Varuproducenter Uppgång för varuproduktionen Varuproducenterna ökade produktionsvolymen med 3,4 procent fjärde kvartalet 2013, jämförd med motsvarande kvartal året innan. Tillverkningsindustrin uppvisade en kraftig uppgång på 4,2 procent. Uppgångarna var starka inom bland andra tillverkning av motorfordon, datorer, stål och metallframställning samt insatsmetallvaror. Däremot minskade produktionen inom raffinaderier och läkemedel. I övrigt redovisade byggindustrin en stark produktionsökning fjärde kvartalet jämfört med motsvarande kvartal Det var främst nyproduktion av flerbostadshus och småhus som bidrog till uppgången. Vattenförsörjningen och avfallshanteringen noterade däremot en måttligare ökningstakt. Produktionen inom el-, gas- och värmeindustrin fortsatte att sjunka, delvis till följd av varmare väder än under motsvarande period föregående år. 16 Statistiska centralbyrån

17 Kommentarer Tillväxt för tjänsteproduktionen Totalt ökade tjänsteproduktionen med 4,3 procent fjärde kvartalet jämförd med motsvarande kvartal Störst produktionsökning återfanns inom fastighetsförvaltning samt inom banker och försäkringsbolag. Dataprogrammerings- och informationstjänster utvecklades också starkt. Även branscherna resebyråer, fastighetsservice och kontorstjänster steg fjärde kvartalet. Produktionen inom parti- och detaljhandeln steg med 4,1 procent fjärde kvartalet jämfört medmotsvarande kvartal föregående år. Däribland ökade både handeln med motorfordon och partihandeln. Inom transport- och kommunikationsnäringen ökade produktionen svagt. Produktionen av sjötransporttjänster och lufttransporttjänster minskade marginellt medan kollektivtrafik ökade svagt. I övrigt fortsatte produktionen av hotell- och restaurangtjänster samt utbildning- och sjukvårdtjänster att stiga. Den offentliga produktionen ökade med 0,7 procent i årstakt fjärde kvartalet. Volymutvecklingstal näringslivets produktion (kalenderkorrigerat) 2012 Kv Kv Kv Kv Kv4 SNI A01-F43 Varuproducenter SNI A01-A03 Jordbruk, skogsbruk och fiske SNI B05-B09 Utvinning av mineral SNI C10-C33 Tillverkningsindustri SNI D35-E39 El, gas, värme, vatten inkl reningsverk SNI F41-F43 Byggindustri SNI G45-T98 Tjänsteproducenter SNI G45-G47 Parti- och detaljhandel SNI H49-H53 Transport o kommunikation SNI I55-I56 Hotell och restaurang SNI J58-J63 Informations- och kommunikationstjänster SNI K64-K66 Banker och försäkringsbolag SNI L68 Fastighetsverksamhet SNI M69-N82 Företagstjänster SNI P85-Q88 Utbildning och sjukvård SNI R90-T98 Kultur och övrig service Totalt Sysselsättning Sysselsättningen fortsatte att öka Trenden på arbetsmarknaden var fortsatt positiv under fjärde kvartalet. Antalet sysselsatta ökade med 1,2 procent, jämfört med fjärde kvartalet Liksom tidigare under året är det stora skillnader mellan de olika delarna av ekonomin. Tillverkningsindustrin fortsatte backa medan tjänstebranscherna och de offentliga myndigheterna ökade. Fjärde kvartalet 2013 ökade antalet sysselsatta i näringslivet med 1,3 procent jämfört med fjärde kvartalet Skillnaderna var liksom tidigare under året stora mellan de olika delarna av näringslivet. Trenden med Statistiska centralbyrån 17

18 Kommentarer ökning inom tjänstesektorn och nedgång inom tillverkningsindustrin fortsatte, vilket har pågått under lång tid. I tillverkningsindustrin minskade antalet sysselsatta i stort sett inom alla branscher. Byggbranschen liksom gruvindustrin var de enda verkliga ljuspunkterna inom de varuproducerande branscherna. Tjänstebranscherna fortsatte uppåt i ungefär samma takt som tidigare under året. Det var en bred uppgång som gällde flertalet branscher. Antalet sysselsatta ökade med 2,1 procent. Av de större branscherna var det partioch detaljhandeln, liksom hotell- och restaurangbranschen samt företagstjänster som steg. Även inom mindre branscher såsom utbildning, vård- och omsorg, kultur nöje och fritid samt annan serviceverksamhet ökade antalet sysselsatta. Antalet sysselsatta ökade även inom staten, kommunerna och landstingen. För de offentliga myndigheterna var uppgången 1,4 procent fjärde kvartalet 2013 jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Störst var ökningen i staten där uppgången var 1,7 procent. Antal sysselsatta. Procentuell förändring jämfört med motsvarande period föregående år 10 Hela ekonomin Tjänsteproducenter Offentliga myndigheter Tillverkningsindustrin Arbetskraftsinsatsen 5 Det totala antalet arbetade timmar ökade med 0,4 procent fjärde kvartalet 2013 jämfört med fjärde kvartalet Någon kalendereffekt fanns inte. I näringslivet var uppgången av de arbetade timmarna endast 0,2 procent. Bilden är densamma som för antalet sysselsatta där arbetade timmar inom tjänstebranscherna ökade, om än med måttliga 0,3 procent, medan de fortsatte att minska på bred front inom tillverkningsindustrin, med 2,2 procent detta kvartal. En ljuspunkt inom tillverkningsindustrin är motorfordonsindustrin där arbetade timmar fortsatte att öka. Även 5 Totala antalet utförda arbetstimmar är det mått på arbetskraftsinsats som rekommenderas av de europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS95) och som används i de svenska nationalräkenskaperna. 18 Statistiska centralbyrån

19 Kommentarer utvinnings- och mineralindustrin visade fortsatt ökade antal arbetade timmar. Inom byggindustrin steg antalet arbetade timmar med 3,4 procent och det var därmed den bransch som bidrog mest till uppgången i näringslivets arbetade timmar. Branscher som i första hand producerar för hushåll, vilket innefattar u tbildning, vård, sociala tjänster och kulturella och personliga tjänster, tillhörde de tjänsterbranscher där antalet arbetade timmar fortsatte att öka medan bland annat transportbranscherna, kollektivtrafik undantaget, visade fortsatta nedgångar i arbetade timmar. I de offentliga myndigheterna steg antalet arbetade timmar med 1,2 procent. Störst var ökningen i landstingen där timmarna ökade med 2,0 procent. Medelarbetstiden för hela ekonomin minskade med 0,8 procent. I näringslivet minskade medelarbetstiden med 1,1 procent. Nedgången gällde de tjänsteproducerande branscherna där arbetade timmar per sysselsatt minskade med 1,7 procent. Inom varuproduktionen ökade medelarbetstiden med 0,3 procent. I de offentliga myndigheterna gick medelarbetstiden ned med 0,2 procent. Säsongrensat och i jämförelse med föregående kvartal är bilden delvis en annan än vad jämförelser över fyra kvartal visar. Arbetade timmar inom industrin visade en uppgång från tredje till fjärde kvartalet och ökade 0,4 procent medan arbetade timmar inom tjänstebranscherna minskade med 0,3 procent. Med en stark utveckling inom byggindustrin ökade antalet arbetade timmar i näringslivet totalt sett med 0,2 procent. I de offentliga myndigheterna ökade antalet arbetade timmar med 0,6 procent och totalt i ekonomin var ökningen 0,2 procent fjärde kvartalet. Produktivitet Näringslivets arbetsproduktivitet ökade med hela 3,8 procent fjärde kvartalet 2013 jämfört med fjärde kvartalet För de tjänsteproducerande branscherna var uppgången 4,0 procent och de varuproducerande steg 3,5 procent. Säsongrensat och jämfört med tredje kvartalet ökade arbetsproduktiviteten med 2,0 procent. Produktionen i näringslivet ökade med 4,0 procent samtidigt som arbetsinsatsen steg 0,2 procent. Det ledde till en uppgång i arbetsproduktiviteten med 3,8 procent. Tjänstebranscherna som har ökat sin produktion kontinuerligt de senaste fyra åren höjde fjärde kvartalet produktionen med 4,3 procent. Arbetsinsatsen gick upp med 0,3 procent, vilket resulterade i en produktivitetsökning på 4,0 procent. Produktiviteten inom varubranscherna ökade med hela 3,5 procent vilket framförallt berodde på att produktionen steg 3,4 procent samtidigt som arbetade timmar sjönk svagt med 0,1 procent. Tillverkningsindustrin ökade sin produktion fjärde kvartalet för första gången på drygt två år. Uppgången var 4,2 procent i årstakt samtidigt som Statistiska centralbyrån 19

20 Kommentarer arbetade timmar minskade med 2,2 procent. Arbetsproduktiviteten ökade därmed med kraftiga 6,4 procent. Man får gå närmare tre år tillbaka i tiden för att hitta en motsvarande produktivitetsökning som så kraftigt varit ledd av höjd produktion. Det är i de branscher där produktionen tagit fart under 2013 som framförallt bidrar, såsom datorer och elektron iska komponenter och motorfordonsindustrin. Säsongrensat och jämfört med tredje kvartalet 2013 ökade arbetsproduktiviteten med 2,0 procent. Det var främst en effekt av att produktionen ökade med 2,1 procent. Produktivitetsökningen från tredje till fjärde kvartalet omfattade både varubranscher och tjänstebranscher, där arbetsproduktiviteten ökade med 1,7 respektive 2,2 procent. Detta var en följd av att arbetade timmar inom de varuproducerade branscherna ökade mycket svagare än produktionen, och även minskade med 0,3 procent inom tjänstesektorn. Multifaktorproduktivitet Tillväxten i multifaktorproduktivitet avseende näringslivet var 0,6 procent under 2013 och 1,2 procent året innan. Utvecklingen 2013 drevs av tjänstebranscherna, medan varubranschernas multifaktorproduktivitet minskade svagt. Dämpad tillväxt de senaste åren För hela näringslivet var tillväxten i multifaktorproduktivitet 6 0,6 procent 2013 och 1,2 procent Sedan senaste publiceringen av multifaktorproduktiviteten har år 2012 reviderats upp med 0,2 procentenheter. Multifaktorproduktiviteten ökade starkt i efterdyningarna av den senaste finansiella krisen, men tillväxttakten har därefter gradvis blivit lägre. 6 Enkelt beskrivet kan multifaktorproduktiviteten ses som ett mått på effektiviteten i produktionen eller på den tekniska utvecklingen. För en mer utförlig beskrivning, se fördjupningstexter för tidigare BNP-kvartalpubliceringar. 20 Statistiska centralbyrån

21 Kommentarer Multifaktorproduktivitetsutvecklingen för näringslivets förädlingsvärde Varu- och tjänstebranscher Delas tillväxten av multifaktorproduktivitet istället upp på samtliga varu - respektive tjänstebranscher uppvisar båda aggregaten en gradvis svagare utveckling de senaste åren. Tjänstebranscherna visar fortfarande ökningar med 1,1 procent 2013 respektive 1,9 procent 2012, med an varubranscherna noterade en knapp nedgång med 0,3 procent 2013 medan den var oförändrad Multifaktorproduktivitetsutvecklingen för näringslivets förädlingsvärde Varubranscher Tjänstebranscher Inkomster och sparande Hushållen ökade det individuella sparandet Hushållens disponibla inkomster 7 uppgick till 453 mdkr fjärde kvartalet 2013, vilket var en ökning med 3,5 procent jämfört med motsvarande kvartal Den individuella sparkvoten var något högre än fjärde kvartalet 2012 och uppgick till 0,0 procent. Det är ovanligt under ett 7 Alla uppgifter avser hushållssektorn, d vs. egentliga hushåll inklusive hushållens icke - vinstdrivande organisationer (HIO) om inget annat anges. Statistiska centralbyrån 21

22 Kommentarer fjärde kvartal där hushållen normalt uppvisar ett negativt individuellt sparande. Det finansiella sparandet minskade med 2,1 mdkr jämfört med fjärde kvartalet 2012 och uppgick till 18 mdkr fjärde kvartalet En stor del av ökningen i hushållens disponibla inkomster fjärde kvartalet 2013 kan förklaras av ökade löneinkomster. Löneinkomsterna ökade med 10 mdkr till 382 mdkr, en ökning med 2,7 procent jämfört med samma kvartal året innan. Sammansatt förvärvsinkomst, dvs. inkomst från egna företag i hushållsektorn, ökade med 8,0 procent till 27 mdkr fjärde kvartalet Hushållens disponibla inkomster, real utveckling, procent Hushållens disponibla inkomster, real utveckling Transfereringsinkomsterna ökade med 3,8 procent till 200 mdkr, framförallt till följd av ökade kontanta socialförsäkringsförmåner. Transfereringsutgifterna ökade med 1,7 procent till 290 mdkr. Ökade inkomstskatter bidrog mest till ökningen i transfereringsutgifterna. Inkomstskatterna steg med 3,2 procent till 142 mdkr. Kapitalinkomstnettot minskade med 1,1 mdkr till 7,5 mdkr. I kapitalinkomstnettot ingår utgiftsräntor och inkomsträntor 8, utdelningar, kapitalinkomster tillräknade försäkringstagarna samt övriga kapitalinkomster och -utgifter. Studeras enbart hushållens räntenetto, dvs. skillnaden i ränteintäkter jämfört med ränteutgifter, är detta negativt. Räntenettot, innan FISIM justeringar, uppgick till -21 mdkr fjärde kvartalet Lägre räntesatser gentemot MFI 9 bidrog till både minskade ränteutgifter och ränteintäkter. Ränteutgifterna minskade med 2,4 mdkr till 24 mdkr medan intäkterna minskade med 0,8 mdkr till 3,9 mdkr. 8 Justerade för FISIM (Financial Intermediation Services Indirectly Measured) 9 Monetära finansinstitut. 22 Statistiska centralbyrån

23 Kommentarer Inkomster och utgifter för hushållen och dess icke-vinstdrivande organisationer, löpande priser, miljarder kronor Kv Förändring mot kv Egentliga löner 382 2,7% Sociala avgifter 109 0,3% Driftsöverskott egna hem 17 8,9% Sammansatt förvärvsinkomst 27 8,0% Kapitalinkomster 20-12,9% Kapitalutgifter 12-12,9% Primärinkomstsaldo 543 2,4% Transfereringsinkomster 200 3,8% Sociala förmåner 163 5,6% Andra löpande transfereringar 37-3,4% Transfereringsutgifter 290 1,7% Inkomst- och övr. löpande skatter 145 3,2% Sociala avgifter 117-0,7% Sociala förmåner, användning 3-0,1% Andra löpande transfereringar 25 5,6% Disponibel inkomst 453 3,5% Disponibel inkomst uppgick till 453 mdkr vilket var en ökning med 3,5 procent nominellt och 2,2 procent realt under fjärde kvartalet jämfört med motsvarande kvartal Den reala ökningen var 2,9 procentenheter lägre än motsvarande ökning fjärde kvartalet Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 3,2 procent i löpande priser till 454 mdkr fjärde kvartalet Den individuella sparkvoten ökade med 0,3 procentenheter till 0,0 procent. Det är ovanligt starkt för ett fjärde kvartal då den individuella sparkvoten tenderar vara negativ. Sparandet, inklusive kollektiva försäkringar, minskade med 1,5 miljarder kronor jämfört med fjärde kvartalet 2012 till 28 mdkr under fjärde kvartalet 2013 och sparkvoten minskade med 0,4 procentenheter till 5,8 procent. Det finansiella sparandet blev 18 mdkr, en minskning med 2,1 mdkr jämfört med motsvarande kvartal Statistiska centralbyrån 23

24 Kommentarer Hushållens sparkvot, procent Sparkvot Sparkvot, individuell Större underskott i offentlig sektor Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn totalt visade ett underskott på 48 miljarder kronor fjärde kvartalet Det var en försämring med 11 miljarder jämfört med motsvarande kvartal i fjol. För helåret 2013 uppgick det finansiella sparandet till -49 miljarder kronor, en försämring med nästan 23 miljarder jämfört med året innan. Underskottet för helåret 2013 är det största sedan år En bidragande orsak är ålderspensionssystemet som visat överskott de senaste elva åren men som redovisade underskott under det senaste året. Underskottet under fjärde kvartalet 2013 förklaras av en svagare utveckling av inkomsterna medan utgifterna fortsatte att öka i ungefär samma takt som tidigare. Skatteinkomsterna har mattats av jämfört med tidigare kvartal under året medan konsumtionsutgifter och utbetalda sociala förmåner har fortsatt öka samt att subventionerna varit höga under kvartalet. Det är dock brukligt att utgifterna under årets sista kvartal är högre än övriga kvartal, varför det finansiella sparandet blir lägre. Staten visade ett underskott under fjärde kvartalet på 32 miljarder kronor. Underskottet förklaras i huvudsak av lägre inkomster i form av att inkomstskatterna sjunkit jämfört med motsvarande kvartal föregående år, samtidigt som utgifterna har ökat. Bland utgifterna var det främst att konsumtionsutgifter och transfereringar till andra delsektorer inom offentliga sektorn fortsatte att öka samt att de statliga subventionerna var höga under kvartalet. Utgiftsökningen motverkas till viss del av minskade investeringar och att de utbetalade investeringsbidragen sjunkit. Ålderspensionssystemet visade också underskott, men dock i mindre omfattning än för staten. Underskottet uppgick till 3,7 miljarder kronor vilket är en försämring med 3,3 miljarder kronor jämfört med fjärde kvartalet ifjol. Försämringen jämfört med förra året beror på att totala 24 Statistiska centralbyrån

25 Kommentarer utgifter ökade med 4,6 miljarder kronor. Det var pensionsutbetalningarna som ökade kraftigt, vilket de gjorde även under hela 2012, då balanseringen (den så kallade bromsen som ska se till att pensionssystemet är hållbart på lång sikt) togs ur kraft. Underskottet för kommunerna uppgick under samma period till 10,2 miljarder kronor, vilket i motsats till staten och ålderspensionssystemet var en minskning av underskottet med 2,2 miljarder kronor jämfört med fjärde kvartalet Konsumtionsutgifterna har fortsatt att öka på utgiftssidan men med lägre fart än tidigare kvartal under året, vilket gör att ökningen täcks upp av ökade inkomstskatter och transfereringar från staten. Landstingen visade underskott under fjärde kvartalet med 1,7 miljarder kronor, vilket var 1,4 miljarder kronor lägre än motsvarande kvartal föregående år. Främst förklaras det av högre investeringsutgifter, samt fortsatta ökningar av konsumtionsutgifterna. Både kommuner och landsting har under fjärde kvartalet erhållit återbetalda försäkringspremier vilket de även fick under motsvarande kvartal Återbetalningarna uppgick till cirka 11 miljarder kronor respektive år för sektorerna tillsammans. Finansiellt sparande inom offentlig sektor, miljarder kronor 2013 Kv Kv Kv Kv Helår Offentlig sektor -5,8 21,9-17,5-47,6-49,0 Statlig sektor Exkl. SFS -9,4 17,7-11,7-32,0-35,4 Socialförsäkringssektorn (SFS)/Ålderspensionssystemet -1,0 1,3-2,6-3,7-6,0 Primärkommuner 4,3 1,5-3,1-10,2-7,5 Landsting 0,3 1,5-0,1-1,7-0,1 I samband med beräkningen av fjärde kvartalet 2013 har även år 2012 samt de tre första kvartalen 2013 uppdaterats. År 2012 reviderades i huvudsak till följd av ny information om inkomstskatter baserat på taxeringsutfallet. Den offentliga sektorns samlade finansiella sparande 2012 har reviderats ner med 7 miljarder kronor till att visa ett underskott på drygt 26 miljarder kronor. Första kvartalet 2013 har reviderats upp med 1 miljard, andra kvartalet ned med 1 miljard medan tredje kvartalet reviderades upp med 3 miljarder kronor. Statistiska centralbyrån 25

26 Kommentarer Avstämning Avstämning fjärde kvartalet 2013 Under kvartalsberäkningarna under 2012 och 2013 har den generella bilden varit att skattningarna av BNP från användningssidan i utgångsläget har gett högre utveckling än skattningarna av BNP från produktionssidan. Så var även fallet fjärde kvartalet Före avstämning visade det statistiska underlaget en BNP-utveckling från användningssidan på 3,8 procent medan produktionssidan uppvisade en BNP-utveckling på 1,4 procent, jämfört med motsvarande kvartal föregående år. I föregående års prisnivå var användningen 22,9 miljarder kronor högre än produktionen och i löpande priser var användningen 23,6 miljarder högre. I avstämningarna justerades förädlingsvärdena i näringslivet upp med sammanlagt 16,4 miljarder i föregående års prisnivå och 17,1 miljarder i löpande priser. På användningssidan gjordes sammanlagda nedjusteringar på 6,5 miljarder i föregående års prisnivå och 6,5 miljarder i löpande priser. Dessa justeringar gjordes på hushållskonsumtionen, lagerinvesteringarna, exporten av tjänster, exporten av varor och importen av varor. Utvecklingstalen för försörjningsbalansens och produktionens olika delkomponenter och volymförändringen mellan den första sammanställningen i nationalräkenskapernas databas och det nu publicerade resultatet framgår av tabellen nedan. Den första versionen innehåller beräkningar baserade på det primära underlaget med justeringar för definitionsskillnader mellan Nationalräkenskaperna och primärmaterialet. I detta läge har eventuella kompletteringar eller korrigeringar av primärkällorna förts in. Den differens som kvarstår och som redovisas i tabellen är de avstämningskorrigeringar som har gjorts för att få beräkningarna från produktions- respektive användningssidan att visa samma BNP. Avstämning fjärde kvartalet 2013, faktisk volymutveckling vid första version respektive publicerad version samt förändring i volym och mdkr i fasta och löpande priser. Första version Publicerad version Förändring i volym Korr mdkr FP Korr mdkr LP Hushållens konsumtionsutgifter 2,2 2,0-0,2-0,5-0,5 Offentliga konsumtionsutgifter 3,2 3,2 0,0 Fast bruttoinvestering 0,0 0,0 0,0 Lager (effekt på BNP-förändring) 1,8 1,5-0,3-3,0-3,0 Export varor -0,9-1,0-0,1-0,5-0,5 Export tjänster 3,5 3,2-0,3-0,5-0,5 Import varor -0,9-0,2 0,7 2,0 2,0 Import tjänster 4,1 4,1 0,0 BNP från användningssidan 3,8 3,1-0,7-6,5-6,5 26 Statistiska centralbyrån

27 Kommentarer Förädlingsvärde gruv- och tillv.industri 0,9 4,1 3,2 3,9 4,0 Förädlingsvärde övrig varuproduktion 0,0 2,5 2,5 2,2 2,3 Förädlingsvärde tjänsteproduktion 1,9 4,3 2,4 10,3 10,8 Förädlingsvärde off. myndigheter 0,7 0,7 0,0 Produktskatter och produktsubventioner 2,4 2,4 0,0 BNP från produktionssidan 1,4 3,1 1,7 16,4 17,1 Extremvärden i säsongrensningen En säsongrensad series utseende över tiden påverkas mycket av eventuella förekomster av extremvärden (s.k. outlier). Nedan redovisas de serier som uppvisade något extremvärde under perioden 2009:1 2013:4 i den senaste säsongrensningen gjord av nationalräkenskaperna. En förekomst av ett extremvärde påverkar kraftigt det säsongrensade värdet för det kvartal där extremvärdet uppkommit, men även angränsande kvartal påverkas. Extremvärden i säsongrensningen Period Extremvärde för: Kvartal BNP till marknadspris Export av varor Fast bruttoninvestering Arbetade timmar i hotell och restaurang BNP från produktionssidan Förädlingsvärde i gruvor, mineralutvinnings- och tillverkningsindustri Förädlingsvärdet i transport och magasinering Kvartal Import av varor Kvartal Förädlingsvärde i statliga myndigheter o socialförsäkringssektorn Kvartal Arbetade timmar i Jordbruk, jakt, skogsbruk o fiske Arbetade timmar i Tillverkningsindustri Mer information om extremvärden och SCB:s säsongrensning finns här / statistik/ OV/ AA9999/ 2003A01/ AA9999_2003A0 1_BR_X100ST0311.pdf. Se även BNP-kvartal 2009:1, sid 26 Statistiska centralbyrån 27

28 Kommentarer Revideringar Revideringar 2013 Vid beräkningen av fjärde kvartalet tas nya och reviderade statistikuppgifter in på alla områden och för samtliga kvartal under året. I tabellen nedan redovisas de revideringar som skett vid de olika beräkningstillfällena för respektive kvartal Tabellen visar hur användningssidans komponenter bidragit till BNP-utvecklingen vid de olika beräkningstillfällena. BNP-bidrag kvartal vid olika beräkningstidpunkter, faktiska tal Hushållens konsumtionsutgifter Offentliga konsumtionsutgifter Fasta bruttoinvesteringar Lager Exportnetto BNP Kv 1 maj-13 0,7 0,0-1,3 0,7 0,6 0,8 Kv 1 jul-13 0,7 0,0-1,3 0,7 0,6 0,8 Kv 1 sept-13 0,7 0,0-1,4 0,7 0,5 0,4 Kv 1 nov-13 0,6-0,1-1,2 0,7 0,7 0,7 Kv 1 feb-14 0,8 0,0-1,2 0,9 0,4 0,8 Kv 2 jul-13 0,8 0,5-0,5 0,6-0,3 1,1 Kv 2 sept-13 0,9 0,5-0,6 0,4-0,7 0,6 Kv 2 nov-13 1,0 0,6-0,3 0,0-0,1 1,1 Kv 2 feb-14 1,0 0,7-0,3 0,0-0,3 1,1 Kv 3 nov-13 1,1 0,5 0,6-1,6 0,2 0,7 Kv 3 feb-14 1,1 0,5 0,6-1,7 0,6 1,0 Kv 4 feb-14 1,0 0,9 0,0 1,5-0,3 3,1 *Volymutvecklingen för BNP är publicerad utveckling enligt referensårspriser. Bidragen avser fasta priser föregående år. Detta gör att bidragen inte alltid summerar till BNPutvecklingen. Jämfört med publiceringen i november reviderades BNP-utvecklingen för första kvartalet upp 0,1 procentenheter och tredje kvartalet upp med 0,3 procentenheter. BNP-utvecklingen för andra kvartalet var oförändrad jämfört med novemberpubliceringen. Inom hushållskonsumtionen är det framförallt revideringar av utländska besökares konsumtion i Sverige som bidragit till att hushållens konsumtion reviderats upp första kvartalet och att bidraget till BNP höjts med 0,2 procentenheter. De offentliga konsumtionsutgifternas bidrag till BNP har reviderats upp 0,1 procentenheter för första kvartalet och andra kvartalet. Primärkommunernas och landstingens konsumtionsutgifter har reviderats upp för samtliga tre kvartal, förbrukningen har reviderats upp och försäljningen ned. Flera primärkommuner har gjort årsbokslut vilket medfört vissa revideringar av tidigare kvartal. De statliga 28 Statistiska centralbyrån