Kommentarer till beräkningarna av andra kvartalet 2011

Transkript

1 sveriges officiella statistik nationalräkenskaper 2011: 2

2

3 BNP kvartal Kommentarer Kommentarer till beräkningarna av andra kvartalet 2011 Fördjupningstexter Efter fördjupningstexterna finns en beskrivning av avstämningar mellan ekonomins produktions- och användningssida som gjorts i samband med beräkningarna. Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år, om inget annat anges. I samband med beräkningarna av andra kvartalet 2011 publiceras även nya uppgifter i SNI Mer information om detta finns beskrivet i dokumentet, SNI-omläggning av nationalräkenskaperna. Innehåll BNP-utvecklingen... 4 Hushållskonsumtionen... 6 Offentlig konsumtion... 8 Investeringar Lager Utrikeshandel Näringslivets produktion Sysselsättning Inkomster och sparande Avstämning Revideringar SNI-omläggning av nationalräkenskaperna Statistiska centralbyrån 3

4 BNP-utvecklingen BNP kvartal BNP-utvecklingen Fortsatt bra BNP-utveckling och en fantastisk industriproduktivitet! Den svenska ekonomins återhämtning under 2010 var exceptionellt stark efter det kraftiga fallet i slutet av 2008 och början på Nu har vi sett en något långsammare expansionstakt under Samtidigt är BNP-tillväxten fortsatt stark i ett historiskt perspektiv. Årets andra kvartal har endast överträffats vid 22 tillfällen av de 162 kvartal som publicerats sedan Även internationellt står sig Sveriges tillväxtsiffror bra. Endast våra baltiska grannar och Polen visar en högre tillväxt andra kvartalet såväl i jämförelse med förra året som mot förra kvartalet. Redovisningen omfattar EU 27 förutom Grekland, Italien och Malta samt EFTA, USA och Japan. BNP ökade andra kvartalet med hela 4,9 procent inklusive kalendereffekten som var 0,5 procentenheter jämfört med motsvarande kvartal förra året. Den säsongrensade utvecklingen var 0,9 procent jämfört med första kvartalet i år. Tillverkningsindustri, byggverksamhet och företagstjänster visade ungefär lika stark utveckling på runt 10 procent. Ännu högre tillväxt nådde transportmedelsindustri och elektronikvaror på upp emot 20 procent med maskin- respektive kemisk industri hack i häl. Den samlade tjänsteproduktionen landade på 6 procents volymökning. Industriproduktionen ökade med drygt 10 procent andra kvartalet 2011 jämfört med motsvarande kvartal förra året. Antalet arbetade timmar ökade med 0,5 procent. Det innebar ett effektivare utnyttjande med en urstark produktivitetsökning på nästan 10 procent. De fasta investeringarna gav det största bidraget till tillväxten med 1,9 procentenheter. I jämförelse med förra året blev volymförändringen 10,3 procent. Bostads- respektive väginvesteringar fortsatte att utvecklas starkt och understödde byggindustrins uppgång. Men till skillnad från tidigare har näringslivet slutat att bygga upp sina lager, nu noterades en nedgång med 0,2 procentenheter. Hushållens konsumtion inklusive HIO 1 ökade med 3,2 procent. Det var delvis en effekt av att påskhelgen inföll under andra kvartalet i år. Konsumtion av mat och dryck liksom resandet ökar markant denna helg. Även konsumtion i utlandet och inköp av bilar drev på konsumtionsökningen. Bidraget från hushållskonsumtionen blev 1,5 procentenheter. En liten dämpning i relation till de senaste kvartalen noterades för varaktiga varor, som nu hamnade strax under 10-procentstrecket. Den offentliga konsumtionen ökade med 1 procent. Det var främst en effekt av en ökad verksamhet genom finansiering av privata entreprenörer inom utbildning, hälso- och sjukvård samt omsorg. Offentlig produktion var däremot oförändrad i relation till motsvarande kvartal för ett år sen. 1 Hushållens icke-vinstdrivande organisationer 4 Statistiska centralbyrån

5 BNP kvartal BNP-utvecklingen Nettoexporten fortsatte att ge ett positivt bidrag till svensk tillväxt jämfört med samma period förra året, men bidraget var betydlig mindre än förra kvartalet och landade nu på 0,9 procentenheter. Arbetsmarknaden fortsatte att stärkas. Antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade med 2,3 procent och kalenderkorrigerade timmar med 1,7 procent. Den säsongrensade timutvecklingen hamnade på 0,3 såväl första som andra kvartalet. BNP-nivån har de tre senaste kvartalen legat över nivån från perioden före krisen. Det innebär att fallet i BNP nu är mer än väl inhämtat men en hel del tillväxt har gått förlorad jämfört med trenden. BNP, utveckling säsongrensade fasta referensårspriser och kalenderkorrigerade fasta referensårspriser Kalenderkorrigerad BNP Säsongrensad BNP Snabberäkningen av BNP andra kvartalet visade en kalenderkorrigerad utveckling på 5,3 procent. Skillnaden mot denna publicering är minus 0,4 procentenheter. Snabberäkningen bygger på produktionsstatistik för två månader i bästa fall, och användningssidan är mycket ofullständig. Statistiska centralbyrån 5

6 Hushållskonsumtionen BNP kvartal Hushållskonsumtionen Ny fart i hushållskonsumtionen De egentliga hushållens konsumtionsutgifter 2 ökade med 3,3 procent andra kvartalet 2011 i jämförelse med motsvarande kvartal Transporter och svensk konsumtion utomlands stod bakom mer än hälften av hushållskonsumtionens bidrag till BNP-utvecklingen på 1,5 procentenheter. Hushållskonsumtionen tog ny fart andra kvartalet efter dippen första kvartalet. Inköp av bilar och en ökad svensk konsumtion utomlands utgjorde även fortsättningsvis motorn i hushållskonsumtionen, där den starka kronkursen fortsatte att ge draghjälp åt svensk konsumtion utomlands. Att påsken inföll under andra kvartalet bidrog i stor utsträckning till ökningen i hushållskonsumtionen. Påskeffektens genomslag är dock svår att kvantifiera. De egentliga hushållens konsumtionsutgifter totalt, volymförändring i procent Uppgången i hushållens konsumtionsutgifter var fortsatt bred andra kvartalet och de flesta aggregerade utgiftsposter bidrog positivt till ökningen och det största bidraget kom från svenskars konsumtion utomlands 3. Uppvärmningskostnader som ingår i bostadsposten bidrog 2 Exklusive hushållens icke vinstdrivande organisationer. 3 De varor som köps utomlands ingår dock inte i sina respektive COICOP-grupper utan ingår i gruppen svensk konsumtion utomlands. 6 Statistiska centralbyrån

7 BNP kvartal Hushållskonsumtionen däremot negativt till utvecklingen. Andra kvartalet var betydligt varmare än normalt, enligt SMHI:s gradindex. Hushållens inköp av bilar ökade med 17 procent vilket var en fortsättning på inbromsningen från första kvartalet jämfört med den höga ökningstakten under 2010 på mer än 30 procent. Hushållskonsumtionen av flygtransporter ökade med drygt 24 procent. I denna ökning ligger delvis en effekt av flygstoppen i samband med det isländska vulkanutbrottet motsvarande kvartal föregående år. Istället för flyg nyttjades då andra transportmedel som nu detta kvartal visar negativa volymutvecklingstal, exempelvis långfärdsbussar -13 procent, järnvägsresor -5 procent och sjötransporter -9 procent. Bidrag till hushållskonsumtionen och volymutveckling per COICOP andra kvartalet 2011, procentenheter och volymförändring i procent COICOP Bidrag Volymutveckling 01 Livsmedel 0,3 2,0 02 Alkohol och tobak 0,2 4,7 03 Kläder och skor 0,1 2,9 04 Bostad 0,0-0,2 05 Möbler 0,1 1,1 06 Hälso- och sjukvård 0,1 3,0 07 Transporter 1,0 6,8 08 Kommunikation 0,0 0,1 09 Fritid och Underhållning 0,5 4,1 10 Utbildning 0,0 2,6 11 Hotell och restaurang 0,2 3,7 12 Övriga varor och tjänster 0,2 1,8 Total konsumtion exkl. ofördelad konsumtion 2,5 2,5 15 Svensk konsumtion utomlands 1,0 24,3 16 Utländsk konsumtion i Sverige -0,2-4,5 TOTALT 3,3 3,3 Konsumtionen av detaljhandelsvaror ökade totalt med 2,6 procent i volym. Sällanköpsvarorna ökade med 2,9 procent och dagligvarorna ökade med 2,3 procent. Konsumtionen av charterresor fortsatte att öka med 14 procent och svensk konsumtion utomlands ökade med hela 24 procent. En del av ökningen förklaras av att den svenska kronan stärktes med 7,9 procent 4 i jämförelse med det andra kvartalet Utländska besökares konsumtion i Sverige ökade med 4,5 procent i volym. Detta är en avdragspost från den totala konsumtionen vilket innebär att bidraget till konsumtionsutvecklingen blev negativt andra kvartalet. 4 Enligt svenskt TCW-index. Statistiska centralbyrån 7

8 Offentlig konsumtion BNP kvartal Offentlig konsumtion Landstingen lyfte offentlig konsumtion Konsumtionsutgifterna för offentliga myndigheter steg med 1,0 procent andra kvartalet 2011 jämfört med motsvarande period föregående år. Landstingen ökade med 3,1 procent och var den delsektor som drog upp konsumtionen detta kvartal. Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, volymförändring procent 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3, Kommunerna står för ungefär hälften av de totala offentliga konsumtionsutgifterna, där utbildning och socialt skydd är de stora utgiftsposterna. Detta kvartal ökade volymen med låga 0,2 procent. Förbrukningen inom kommunerna ökade andra kvartalet med 1,9 procent, medan arbetade timmar minskade med 1,0 procent. En annan stor post inom kommunernas konsumtionsutgifter är sociala naturaförmåner 5, vilka ökade med 4,6 procent. Kommunerna anlitar allt fler företag i den privata sektorn för tjänster inom skola, vård och omsorg. De sociala naturaförmånerna har ökat varje enskilt kvartal de senaste tio åren. Andra kvartalet 2011 var det landstingen som lyfte offentlig konsumtion, med en volymutveckling på hela 3,1 procent. Detta berodde främst på en hög förbrukning som steg med 4,3 procent. Framförallt var det inköp av material och tjänster som ökade. Arbetade timmar ökade med 1,9 procent inom landstingen, vilket skiljer sig från kommunerna och staten där dessa istället minskade. De sociala naturaförmånerna ökade med 2,2 procent vilket är en förhållandevis svag utveckling för landstingen. Under senare år har vårdavtalen med privata aktörer ökat kraftigt inom landstingen, men de har nu börjat avta. Även första kvartalet 2011 var ovanligt svagt, då de sociala naturaförmånerna inom landstingen ökade med 3,1 procent. 5 Offentligt finansierade tjänster som produceras av marknadsproducenter och levereras till hushållen. 8 Statistiska centralbyrån

9 BNP kvartal Offentlig konsumtion Även statens utgifter för sociala naturaförmåner har ökat konsekvent under en längre tid. Det beror delvis på tandvårdsreformen som infördes vid halvårsskiftet En annan orsak är de extra satsningar på arbetsmarknadsutbildningar och andra insatser som gjorts sedan finanskrisen 2008 och därpå följande lågkonjunktur. Andra kvartalet 2011 minskade dock de sociala naturaförmånerna med 10,2 procent beroende på att arbetsmarknadsinsatserna nu minskade. Pensionsmyndigheten övertog i januari förra året PPM och Försäkringskassans pensionsverksamhet. I samband med det hade man en del tillfälliga omställningskostnader. Dessa har nu avtagit, vilket håller ner statens förbrukning, som ökade med 1,6 procent. De arbetade timmarna inom staten minskade med 0,2 procent. Offentlig sektor bedriver i olika grad försäljning av varor och tjänster. Statens försäljning ökade detta kvartal med 1,4 procent i volym. Försäljningen är en intäkt för staten och inräknas inte i konsumtionsutgifterna. Detta tillsammans med den minskade utvecklingen av sociala naturaförmåner gjorde att volymutvecklingen av konsumtionsutgifterna för staten resulterade i låga 0,6 procent. Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, volymförändring procent Stat Kommun Landsting Statistiska centralbyrån 9

10 Investeringar BNP kvartal Investeringar Investeringarna växlade upp ytterligare Andra kvartalet 2011 ökade de fasta bruttoinvesteringarna med 10,3 procent i jämförelse med motsvarande kvartal föregående år. Det var femte kvartalet i rad med växande investeringar efter det stora fallet Det var framförallt bostadsinvesteringarna som ökade starkt. Investeringarnas bidrag till BNP uppgick till 1,9 procentenheter. De flesta investeringstyperna gav positiva bidrag till den totala investeringsutvecklingen andra kvartalet. Bostadsinvesteringarna som vuxit starkt sedan nedgången , fortsatte att utvecklas kraftigt andra kvartalet 2011 med 20,2 procent och bidrog med 3,4 procentenheter till den totala investeringsutvecklingen. Totala fasta bruttoinvesteringar Volymförändring i procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år respektive säsongrensade kvartalsvärden fasta priser 15, , , , , , , , , Procentuell f örändring Miljarder kronor De egenfinansierade transportmedelsinvesteringarna steg med 15,6 procent men gav ett mindre bidrag till den totala investeringsutvecklingen än de egenfinansierade maskininvesteringarna, som ökade med 10,7 procent och gav ett bidrag på 2,6 procentenheter. De leasingfinansierade transportmedels- och maskininvesteringarna ökade var för sig med drygt 6 procent och gav bidrag till den totala utvecklingen med 0,3 procentenheter vardera. Sammantaget ökade transportmedels- och maskininvesteringarna med 11,6 respektive 9,9 procent och bidrog med 1,1 och 2,9 procentenheter till den totala investeringsutvecklingen. 10 Statistiska centralbyrån

11 BNP kvartal Investeringar Inom byggnads- och anläggningsinvesteringarna var det väginvesteringar som ökade mest med 19,0 procent. Av aggregatets bidrag på 1,5 procentenheter stod väginvesteringarna för 0,5. Fastighetsbranschen hade stor effekt på tjänstesektorn Tjänstebranschernas investeringarna ökade med 8,1 procent i jämförelse med motsvarande period föregående år och bidrog med 4,7 procentenheter till den totala investeringsutvecklingen. De branscher som gav störst bidrag var fastighetsbranschen som ökade med 10,1 procent och bidrog med 2,7 procentenheter och konsultverksamhetsbranschen 6 som ökade sina investeringar starkt med 26,1 procent och bidrog med 1,0 procentenheter. Exkluderas bostadsinvesteringarna från tjänstesektorn var ökningen mer dämpad. Detta förklaras främst av svagare investeringar i övriga byggnader och anläggningar i fastighetsbranschen. Industriinvesteringarna ökade med 12,0 procent och bidrog med 1,4 procentenheter till investeringsökningen. Tillverkningsindustrin ökade sina investeringar med 12,0 procent och stod för 1,3 procentenheter av bidraget. Gruv- och mineralutvinningsindustrin, som de senaste åtta kvartalen haft sjunkande investeringar, ökade med 10,7 procent. Inom de övriga varubranscherna ökade den tungt vägande branschen el-, gas- och värmeverk sina investeringar med 33,1 procent och bidrog med 2,0 procentenheter till investeringsökningen. Däremot föll byggindustrins investeringar med 1,8 procent. Totalt ökade näringslivets investeringar med 10,0 procent. Bidrag samt volymutveckling andra kvartalet 2011 Procentenheter respektive volymförändring i procent Fasta bruttoinvesteringar Bidrag Volymutveckling Varubranscher 3,7 14,2 därav: Industri 1,4 12,0 Tjänstebranscher 4,7 8,1 därav tjänstebranscher exkl. bostäder 1,3 3,1 därav: Bostäder 3,4 20,2 Näringslivet 8,5 10,0 Offentliga myndigheter 1,8 12,0 Totalt 10,3 10,3 De statliga investeringarna gjorde halt De offentliga myndigheternas investeringar steg med 12 procent i jämförelse med motsvarande period föregående år. De statliga investeringarna minskade med 0,3 procent. Bland annat minskade järnvägsinvesteringarna kraftigt samtidigt som väginvesteringarna ökade kraftigt. De kommunala investeringarna växte med 26,6 procent. Den starka utvecklingen för de kommunala investeringarna förklaras bland annat av primärkommunernas ökade bygg- och anläggningsinvesteringar samt Landstingens investeringar som lyftes av byggprojektet nya Karolinska sjukhuset i Solna. 6 SNI M69-M72 Juridisk, ekonomisk, arkitekt och teknisk konsultverksamhet samt FoU Statistiska centralbyrån 11

12 Lager BNP kvartal Lager Lagerbidraget svagt negativt Lager påverkade BNP-utvecklingen med -0,2 procentenheter. Det var främst minskade handelslager inom detalj- och motorhandeln som stod för nedgången. Inom industrin skedde fortfarande en lageruppbyggnad. BNP-påverkan beräknas som lagerförändringen under kvartalet minus lagerförändringen motsvarande kvartal föregående år i procent av BNP för jämförelseperioden. Efter den kraftiga lageruppbyggnaden 2010 och första kvartalet 2011 har en stabilisering skett. BNP-tillväxten påverkades negativt andra kvartal med 0,2 procentenheter. Det var främst handeln som sänkte sina lager under kvartalet. Detaljhandelns lager av kläder, hemutrustning och fritidsvaror avvecklades, tillsammans med motorhandelns lager av nya bilar. Partihandelns samlade lager var i det närmaste oförändrade. Industriföretagen fortsatte att bygga upp lager av färdigvaror. Inom produkter i arbete skedde också en lageruppbyggnad, medan lagren av insatsvaror var i paritet med första kvartalet. Utmärkande för andra kvartalet är att det normalt sker en lageravveckling. Det gäller främst inom handeln. Det negativa lagerbidraget andra kvartalet 2011 visar tecken på en återgång till en normal säsongsvariation. Lagerbidrag till BNP-utvecklingen, procentenheter Statistiska centralbyrån

13 BNP kvartal Utrikeshandel Utrikeshandel Varuhandeln saktar in Andra kvartalet 2011 växte exporten med 7,1 procent och importen med 6,0 procent jämfört med samma kvartal föregående år. Det innebär en inbromsning jämfört med de fyra senaste kvartalens tvåsiffriga ökningstal. Det var framförallt en avmattning av varuhandelns utveckling på såväl export- som importsidan som bidrog till den lägre ökningstakten. Exportnettot uppgick till 60 miljarder mätt i 2010 års priser det andra kvartalet jämfört med 52 miljarder motsvarande kvartal föregående år. Tjänstehandeln stod för 33 miljarder av det totala exportnettot medan varuhandeln stod för resterande 27 miljarder. Handelsnettot bidrog med 0,9 procentenheter till BNP-utvecklingen. Export och import, mkr i 2010 års priser Export Import Exportnetto Export Den totala exporten växte med 7,1 procent andra kvartalet Varuexportens utveckling tappade fart jämfört med tidigare kvartal och steg med 8,7 procent. I likhet med tidigare kvartal var det motorfordon samt datorer och elektroniska varor som hade högst tillväxt, med 36 respektive 26 procent. Petroleumprodukter visade däremot en fortsatt negativ utveckling och minskade med 12 procent. Statistiska centralbyrån 13

14 Utrikeshandel BNP kvartal Export av tjänster steg med 3,4 procent andra kvartalet. Licenser och royalties samt organisationskonsulttjänster ökade starkt med 33 och respektive 27 procent. Utländsk konsumtion i Sverige, som är den största produktgruppen inom tjänsteexporten, ökade med 4,4 procent. Import Importen utvecklades något svagare än exporten andra kvartalet 2011 och växte med 6 procent. På samma sätt som på exportsidan var det också varuimporten som saktade in något jämfört med tidigare kvartal. Varuimporten växte med 7, 1 procent. Bland de största varuprodukterna var det övriga maskiner samt datorer och elektroniska varor som utvecklades starkast och växte med 21 respektive 14 procent. Importen av motorfordon som haft ökningstakter på över 30 procent sedan det första kvartalet 2010 steg med 10 procent andra kvartalet Tjänsteimporten växte med 3,1 procent. Svenskarnas konsumtion i utlandet och import av IT-tjänster ökade kraftigt med 25 respektive 17 procent samtidigt som ett antal stora produktgrupper, såsom FoU, reklam och konsulttjänster, utvecklades negativt. Export och import av varor och tjänster Volymutveckling i procent Utrikeshandel Kv Kv Kv Kv Kv Export 13,1 12,2 14,7 13,9 7,1 Export varor 17,1 15,6 18,8 19,5 8,7 Export tjänster 4,8 5,4 6,0 1,3 3,4 Import 18,3 14,1 13,4 12,6 6,0 Import varor 26,0 19,7 15,8 15,2 7,1 Import tjänster 0,6 1,4 7,4 5,6 3,1 14 Statistiska centralbyrån

15 BNP kvartal Näringslivets produktion Näringslivets produktion Näringslivets produktion fortsatte med god fart De flesta branscherna visade en fortsatt uppgång andra kvartalet 2011 och totalt var ökningen 6,7 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Såväl tjänstebranscherna som varubranscherna fortsatte att öka och bidrog med 2,5 respektive 1,8 procent till BNP-utvecklingen. Varuproduktionen som det senaste året visat tvåsiffriga utvecklingstal dämpades dock något och volymutvecklingen landade på 7,9 procent andra kvartalet jämfört med ett starkt andra kvartal Tjänsteproducenterna låg kvar på en liknande förändringstakt som det senaste året med en volymökning på 6 procent. Diagrammet nedan visar en fortsatt god produktionstrend. Index för näringslivets förädlingsvärde i fasta priser med referensår 2010, säsongrensade värden, första kvartalet 2005= Hela näringslivet Tjänsteproducenter Varuproducenter Industrin fortsatt stark Inom tillverkningsindustrin gick de stora delbranscherna mycket bra, såsom maskintillverkning, kemiska produkter samt läkemedel, motorfordon och datorer som samtliga ökade sina volymer med runt 20 procent. Totalt ökade tillverkningsindustrin med lite drygt 10 procent. Bygg och anläggning fortsatte starkt och bidrog med 0,5 procentenheter till BNP-utvecklingen. Statistiska centralbyrån 15

16 Näringslivets produktion BNP kvartal Tjänster visade inga tecken på nedgång Även inom tjänstebranscherna var den goda utvecklingen bred och produktionen ökade med få undantag. Handeln gick fortsatt bra med en utveckling på 6 procent. Handel med motorfordon dämpades något efter ett år med mycket höga ökningstal. Transporter och magasinering ökade med 8,4 procent och där var det främst flygbranschen som ökade kraftigt, bland annat beroende på att askmolnet förra året drog ner flygresandet Även sjötransporter och landtransporter med tillhörande stödtjänster ökade kraftigt. Telefoni, taxi och järnväg minskade däremot sin produktion jämfört med andra kvartalet Bemanningsbranschen, som visserligen är förhållandevis liten, ökade fortsatt starkt. Denna bransch tillsammans med bland annat arkitekter och tekniska konsulter gav företagstjänster en volymutveckling på knappt 11 procent. Informations- och kommunikationstjänster ökade med 7,5 procent då både telekommunikation och datakonsulter ökade med runt 10 procent. Den offentliga produktionen ökade med 1 procent. Volymutveckling näringslivets produktion 2010 Kv Kv Kv Kv Kv2 SNI A01-F43 Varuproducenter 10,5 14,7 17,5 13,6 7,9 SNI A01-A03 Jordbruk, skogsbruk och fiske -2,1-0,3 0,8-0,3 1,8 SNI B05-B09 Utvinning av mineral 34,4 44,0 41,8 5,3-0,6 SNI C10-C33 Tillverkningsindustri 11,6 17,9 23,5 20,5 10,3 SNI F41-F43 Byggindustri 12,2 12,2 10,2 4,9-1,1 SNI D35-E39 El, gas, värme, vatten inkl reningsverk 7,0 12,6 9,1 9,2 10,9 SNI G45-T98 Tjänsteproducenter 4,0 6,1 5,4 6,1 6,0 SNI G45-G47 Parti- och detaljhandel 9,1 11,5 7,4 8,4 6,0 SNI H49-H53 Transport o kommunikation 4,0 5,4 8,9 7,8 8,4 SNI I55-I56 Hotell och restaurang 4,0 6,3 5,8 7,0 3,4 SNI J58-J63 Informations- och kommunikationstjänster -1,1 6,8 5,3 4,7 7,5 SNI K64-K66 Kreditinstitut och försäkringsbolag 2,4 4,2-4,1 2,7 4,4 SNI L68 Fastighetsverksamhet -2,3-0,9 0,6 3,0 1,4 SNI M69-N82 Företagstjänster 7,0 9,4 9,8 8,4 10,5 SNI P85-Q88 Utbildning och sjukvård 6,0 8,4 7,9 5,5 4,1 SNI R90-T98 Kultur och övrig service 4,0 4,1 1,5 4,1 4,1 Totalt 6,0 9,2 9,5 8,8 6,7 16 Statistiska centralbyrån

17 BNP kvartal Sysselsättning Sysselsättning Ökad sysselsättning trots internationell oro Turbulensen i omvärlden gav inga synbara negativa effekter på sysselsättningen i Sverige andra kvartalet. Antalet sysselsatta ökade med 2,3 procent för kvartalet jämfört med motsvarande kvartal De offentliga myndigheterna ökade med 0,9 procent medan ökningen i näringslivet var 3,0 procent. I tillverkningsindustrin var ökningen 1,3 procent. Tjänstesektorn som sysselsätter närmare två tredjedelar av näringslivet visade en ökning på 3,4 procent. Under de senaste kvartalen har antalet värnpliktiga minskat kraftigt som ett resultat av riksdagsbeslutet att avskaffa värnplikten. Antalet värnpliktiga var andra kvartalet 2011 ca 5000 färre än motsvarande kvartal föregående år. Det innebar att sysselsättningen ökade med 1,2 procent inom staten istället för 1,9 procent som annars hade varit fallet. 7 De branscher inom tillverkningsindustrin där sysselsättningen ökade mest var utvinning av metallmalmer, stål- och metallframställning samt glas, cement och porslin (icke-metalliska mineraler). I de tre branscherna var ökningen i storleksordningen 10 procent. I tjänstebranscherna var ökningen störst inom uthyrning och stödtjänster till företag, där bland annat bemanningsföretagen ingår. Även vård och omsorg inklusive sociala tjänster ökade kraftigt. (Avser näringslivet, inte offentlig förvaltning.) I bägge fallen var ökningen drygt 10 procent. Antal sysselsatta. Procentuell förändring jämfört med motsvarande period föregående år 11 Hela ekonomin Tjänsteproducenter Offentliga myndigheter Tillverkningsindustrin Värnpliktiga definieras som sysselsatta (inom staten) i nationalräkenskaperna till skillnad från annan arbetsmarknadsstatistik där de inte ingår i sysselsättningsbegreppet. Statistiska centralbyrån 17

18 Sysselsättning BNP kvartal Antal arbetade timmar I faktiska tal ökade antalet arbetade timmar med 0,5 procent. Andra kvartalet 2011 innehöll en arbetsdag mindre än andra kvartalet Korrigerat för kalendern innebar det att antalet arbetade timmar ökade med 1,7 procent. Den kalenderkorrigerade medelarbetstiden minskade därmed med 0,6 procent. I näringslivet ökade antalet arbetade timmar med 0,7 procent. Ökningen faller helt på de tjänsteproducerande branscherna som steg med 1,5 procent. I de varuproducerande branscherna minskade de arbetade timmarna med 1,5 procent. I de offentliga myndigheterna minskade timmarna med 0,3 procent. Säsongrensat och jämfört med första kvartalet 2011 var ökningen av arbetade timmar 0,3 procent för hela ekonomin. Även i näringslivet ökade de säsongrensade timmarna med 0,3 procent. Även när det gäller de säsongrensade arbetade timmarna ligger ökningen helt på de tjänsteproducerande branscherna som ökade med 0,6 procent. I de varuproducerande branscherna var de säsongrensade arbetade timmarna oförändrade. I de offentliga myndigheterna ökade de säsongrensade timmarna med 0,5 procent. Antal arbetade timmar kvartal Säsongrensade och jämfört med kvartal Procentuell förändring Arbetade timmar totalt Näringslivet Varuproducenter Tjänsteproducenter Stat och socialförsäkring Primärkommuner Landsting 0,0 0,5 1,0 Arbetsproduktivitet För hela ekonomin ökade arbetsproduktiviteten i faktiska värden med 4,3 procent andra kvartalet 2011 jämfört med andra kvartalet I kalenderkorrigerade värden innebar det att arbetsproduktiviteten ökade med 3,1 procent. I näringslivet var produktivitetsökningen 5,5 procent i faktiska värden. Särskilt tillverkningsindustrin utmärkte sig med en ökning på 10,8 procent. Uppgången hänger samman med en stark produktionsökning samtidigt som antalet arbetade timmar minskade med 0,9 procent. I de offentliga myndigheterna minskade produktiviteten med 0,3 procent. 18 Statistiska centralbyrån

19 BNP kvartal Hushållens inkomster Inkomster och sparande Hushållssektorn Hushållens disponibla inkomster uppgick till 502 mdkr under andra kvartalet vilket var en ökning med 5,6 procent nominellt och 3,9 procent realt. Hushållssektorns finansiella sparande uppgick till 91 mdkr vilket var en ökning med 8,4 mdkr. Hushållens sparande uppgick till 107 mdkr vilket var en ökning med 10 mdkr jämfört med motsvarande kvartal Sparkvoten ökade något från 19,3 procent till 20,2 procent andra kvartalet. Hushållens disponibla inkomster, real utveckling 8 Hushållens disponibla inkomster, real utveckling Löneinkomsterna uppgick till 362 mdkr under andra kvartalet vilket var en ökning med 6,2 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Arbetsgivarnas sociala avgifter uppgick till 104 mdkr och förs dels som en inkomst i beräkningen och dels som en utgift i form av sociala avgifter och konsumtion för hushållen. Nettot av dessa påverkar således inte hushållens sparande. Kapitalinkomstnettot var totalt 88 mdkr under andra kvartalet 2011 vilket var en ökning med 11,6 procent i löpande priser. I kapitalinkomstnettot ingår utgiftsräntor, inkomsträntor, utdelningar, kapitalinkomster tillräknade försäkringstagarna samt övriga kapitalinkomster och -utgifter. Studerar man enbart hushållens räntenetto är detta negativt. Räntenettot uppgick till -22 mdkr medan det FISIM 8 -justerade räntenettot uppgick till - 12 mdkr under andra kvartalet Mellanskillnaden beror på att en del 8 FISIM (Financial Intermediation Services Indirectly Measured) Produktionen av många finansiella förmedlingstjänster betalas inte genom avgifter utan genom lägre inlåningsräntor och högre utlåningsräntor. FISIM beräknas som utlånings- minus inlåningsräntor (räntenettot). Statistiska centralbyrån 19

20 Hushållens inkomster BNP kvartal av de räntor som betalas respektive erhålls räknas som konsumtion eller insatsförbrukning. Andelen bestäms av den så kallade referensräntan, vilken är den ränta bankerna betalar varandra vid sin upplåning sinsemellan. Transfereringsinkomsterna uppgick till 170 mdkr under andra kvartalet vilket var en ökning med 0,3 procent jämfört med motsvarande kvartal Av transfereringsinkomsterna uppgick de sociala förmånerna andra än in natura till 146 mdkr vilket var en ökning med 0,5 procent. Andra löpande transfereringar uppgick till 25 mdkr, en minskning med -0,7 procent i löpande priser. I begreppet sociala förmåner andra än in natura inryms kontanta utbetalningar i form av exempelvis pensionsutbetalningar, aktivitets- och sjukersättningar, sjukpenning, a-kassa, föräldraförsäkring, barnbidrag och bostadsbidrag med flera. I begreppet andra löpande transfereringar ingår exempelvis skadeförsäkringsutbetalningar och inkomsttillägg för bostadsrätter. Transfereringsutgifterna exklusive sociala avgifter uppgick till 171 mdkr, en ökning med 3,8 procent. Den största delen av transfereringsutgifterna utgörs av skatter. Dessa ökade med 2,8 procent och uppgick till 140 mdkr under andra kvartalet. Den reala disponibla inkomsten ökade med 3,9 procent jämfört med andra kvartalet Detta är en starkare ökning än under första kvartalet 2011 då real disponibel inkomst ökade med 2,6 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 4,8 procent eller 19 miljarder kronor i löpande priser jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Detta är högre än första kvartalets 3,4 procent. Det var framförallt ökad svensk konsumtion utomlands samt hushållens inköp av bilar som drog upp hushållens konsumtion. Sparkvoten uppgick till 20,2 procent vilket kan jämföras med andra kvartalet 2010 då sparkvoten uppgick till 19,3 procent. Vid beräkningen av sparandet och sparkvoten ingår avsättningar av tjänstepensioner för hushållen som en inkomst och således som ett sparande. Denna avsättning är inte disponibel för hushållen varför det kan vara intressant att studera nivån på hushållens sparande exklusive dessa tjänstepensioner. Den justerade sparkvoten exklusive tjänstepensioner ökade från 14,7 procent andra kvartalet 2010 till 15,3 procent andra kvartalet Statistiska centralbyrån

21 BNP kvartal Hushållens inkomster Hushållens sparkvot 25 Sparkvot Sparkvot, individuell Hushållens finansiella sparkvot uppgick till 17,0 procent andra kvartalet vilket var en ökning jämfört med motsvarande kvartal 2010 då den finansiella sparkvoten uppgick till 16,4 procent. Den justerade finansiella sparkvoten exklusive avtalspensioner uppgick till 12,0 procent andra kvartalet 2011, vilket är en marginell ökning jämfört med andra kvartalet Offentliga sektorn Den totala offentliga sektorns finansiella sparande visar ett stort överskott med 39 mdkr för årets andra kvartal. Det är en förbättring med 11 mdkr jämfört med motsvarande kvartal Förbättringen förklaras av ett förbättrat sparande för staten och ålderspensionssystemet vilket i sin tur beror på högre utdelningar från bolag. Andra kvartalet varje år är alltid mer positivt än de övriga till följd av att de flesta utdelningarna sker då. Totalt var utdelningarna 8,6 mdkr högre i år än andra kvartalet förra året. En annan förklaring är att inkomstskatterna är betydligt högre, 9,9 mdkr mer än förra året. Även skatter på produktion och import har ökat relativt mycket, vilket till viss del beror på förändrade skattesatser. Detta ger motsatt effekt för faktiska sociala avgifter som minskar. På utgiftssidan fortsatte konsumtionsutgifterna att öka. För kommuner och landsting är finansiellt sparande marginellt positivt. Det beror på att ökade inkomster i form av högre inkomstskatter motverkas av lägre statsbidrag (det tillfälliga konjunkturstödet 2010 är borta) samt fortsatt höga konsumtionsutgifter. De har ökat med drygt 7 mdkr för kommuner och landsting tillsammans, jämfört med förra året. Både 2009 och 2010 har reviderats då nytt underlag för framförallt statlig sektor och ålderspensionssystemet tagits in. Definitiva inkomstskatter och sociala avgifter för 2009 lagts in, vilket även påverkar prognoser för 2010 Statistiska centralbyrån 21

22 Hushållens inkomster BNP kvartal som också uppdaterats. Utöver det har vissa poster påverkats av SNIomläggningen och även annan ny information har tagits med. Revideringen av finansiellt sparande 2009 uppgår till +0,9 mdkr 2009 som ett resultat av framförallt lägre konsumtionsutgifter och lägre investeringsutgifter. Helåret 2010 har reviderats mer, en förbättring med 4,1 mdkr. Det beror på högre inkomstskatter och lägre konsumtions- och investeringsutgifter. Första kvartalet 2011 har reviderats upp med 1,7 mdkr till följd av lägre konsumtions- och investeringsutgifter. Finansiellt sparande, offentlig sektor, mdkr S2 S211 S213 S231 S232 1kv2009 5,2-1,3-0,1 6,4 0,1 2kv ,5 10,0 3,8 2,8 1,9 3kv2009-8,4-9,2-0,2-0,2 1,3 4kv ,7-23,9 0,9-15,2-5,4 Helår ,4-24,4 4,4-6,2-2,1 1kv2010 5,0-3,5 1,1 6,5 1,0 2kv ,1 12,5 5,0 7,4 3,3 3kv2010 5,1 2,2 0,3 2,1 0,5 4kv ,7-24,3-0,5-14,0-1,9 Helår ,5-13,2 6,0 1,9 2,8 1kv ,8 5,5 4,3 4,4-1,4 2kv ,6 29,0 8,9 0,5 0,3 S2 Offentlig sektor S211 Staten exklusive ålderspensionssystemet S213 Ålderspensionssystemet/Socialförsäkringssektorn S231 Primärkommuner S232 Landsting 22 Statistiska centralbyrån

23 BNP kvartal Avstämning Avstämning Avstämning av andra kvartalet 2011 Före avstämning gav det statistiska underlaget en BNP-utveckling från användningssidan på 4,0 procent, medan produktionssidan visade en utveckling på 4,7 procent. BNP enligt produktionssidan var 5,7 miljarder högre än användningen i fasta priser och i löpande priser var produktionen 9,3 miljarder högre. Till skillnad från avstämningsläget vid de senaste kvartalsberäkningarna, där det statistiska underlaget för produktionssidan visat en lägre skattning än användningssidan, har utgångsläget alltså varit det omvända. De justeringar som har gjorts har varit större för användningen än för produktionen. Den analys som gjordes på användningssidan indikerade att investeringarna för maskiner och inventarier samt övriga byggnader och anläggningar var låga i förhållande till importen. Mot denna bakgrund justerades fasta bruttoinvesteringar upp med 2,0 miljarder i fasta och löpande priser. Lagerinvesteringarna justerades upp med 1,5 miljarder i fasta priser och med 2,5 miljarder i löpande. Produktionssidan justerades ned med sammanlagt 2,2 miljarder i fasta priser och 4,8 miljarder i löpande. Justeringarna avsåg mestadels tjänstebranscherna och gällde i första hand parti- och detaljhandeln, dataprogrammering och informationstjänster, reklam- och veterinärverksamhet samt stödtjänster inklusive uthyrnings- och leasingverksamhet. Efter avstämning blev den faktiska BNP-utvecklingen 4,4 procent. Utvecklingstalen för försörjningsbalansens och produktionens olika delkomponenter mellan den första sammanställningen i nationalräkenskapernas databas och det nu publicerade resultatet framgår av tabellen nedan. Den första versionen innehåller beräkningar baserade på det primära underlaget med justeringar för definitionsskillnader mellan nationalräkenskaperna och primärmaterialet. I detta läge har även eventuella fel korrigerats och eventuella kompletteringar från primärkällorna förts in. Den skillnad som kvarstår och som redovisas i tabellen är de avstämningskorrigeringar som har gjorts för att få beräkningarna från produktionsrespektive användningssidan att visa samma BNP-utveckling. Statistiska centralbyrån 23

24 Avstämning BNP kvartal Avstämning andra kvartalet 2011, faktisk volymutveckling samt i fasta (FP) och löpande priser (LP) Första version Publicerad version Förändring i volym Korr mdkr FP Korr mdkr LP Hushållens konsumtionsutgifter Offentliga konsumtionsutgifter Fast bruttoinvestering Lager (effekt på BNP-förändring) Export varor Export tjänster Import varor Import tjänster BNP från användningssidan Förädlingsvärde gruv- och tillv.industri Förädlingsvärde övrig varuproduktion Förädlingsvärde tjänsteproduktion Förädlingsvärde off. myndigheter Produktskatter och produktsubventioner BNP från produktionssidan Extremvärden i säsongrensningen En säsongrensad serie påverkas mycket av eventuella förekomster av extremvärden (s.k. outliers). Nedan redovisas de serier som uppvisade något extremvärde under perioden första kvartalet 2007 till andra kvartalet 2011 i den senaste säsongrensningen. En förekomst av ett extremvärde påverkar det säsongrensade värdet kraftigt för det kvartal där extremvärdet uppkommit, men även angränsande kvartal påverkas. 24 Statistiska centralbyrån

25 BNP kvartal Avstämning Extremvärden i säsongrensningen Period Kvartal Kvartal Extremvärde för: Arbetade timmar i offentlig förvaltning o försvar, utbildning, vård, sociala tjänster Förädlingsvärdet i tillverkningsindustrin Arbetade timmar i hushållens icke vinstdrivande organisationer Kvartal BNP till marknadspris Lagerinvesteringar inklusive värdeföremål Export av varor Produktskatter Näringslivets förädlingsvärde till baspris Förädlingsvärde i varuproducenter Förädlingsvärde i gruvor, mineralutvinnings- och tillverkningsindustri Förädlingsvärdet i utvinning av mineral Förädlingsvärde i tjänsteproducenter Förädlingsvärde i parti- och detaljhandel Kvartal BNP till marknadspris Mer information om extremvärden och SCB:s säsongrensning finns här / statistik/ OV/ AA9999/ 2003A01/ AA9999_2003A0 1_BR_X100ST0311.pdf. Se även BNP-kvartal 2009:1, sid 26. Export av varor Förädlingsvärde i gruvor, mineralutvinnings- och tillverkningsindustri Förädlingsvärdet i transport och magasinering Arbetade timmar i hotell och restaurang Statistiska centralbyrån 25

26 Revideringar BNP kvartal Revideringar Nedan redovisas de revideringar som skett mellan de olika beräkningstillfällena av andra kvartalet i juli respektive i september Tabellen visar hur användningssidans komponenter bidragit till BNP-utvecklingen vid de olika beräkningstillfällena. BNP-bidrag kvartal vid beräkningen i juli respektive september, faktiska tal Hushållens konsumtionsutgifter Offentliga konsumtionsutgifter Fasta bruttoinvesteringar Lager Exportnetto BNP Kv 2 juli-11 1,1 0,1 1,5 0,7 1,3 4,8 Kv 2 sep-11 1,5 0,3 1,9-0,2 0,9 4,4 Vid årets ordinarie beräkning av andra kvartalet i september reviderades BNP-utvecklingen ned till 4,4 procent jämfört med de 4,8 procent som redovisades vid snabberäkningen i juli. Till den ordinarie beräkningen av andra kvartalet har samtliga underlag för beräkningarna kompletterats i större eller mindre utsträckning. Vid snabberäkningen var statistikunderlaget för beräkningarna av BNP från produktionssidan mer fullständigt än underlaget för beräkningarna från användningssidan och beräkningen av BNP baserades då i stor utsträckning på produktionssidan. Beräkningarna från produktionssidan stod sig också relativt väl i september jämfört med juli. Däremot visade beräkningarna från användningssidan en lägre BNPutveckling i september jämfört med juli. Det var i första hand en nedrevidering av lagerinvesteringarna som bidrog till den sänkta BNP-utvecklingen. I juli redovisades ett bidrag till BNP-utvecklingen från lagerförändringar på 0,7 procentenheter och i september blev bidraget -0,2 procentenheter. Även om det vid juliberäkningen fanns statistik både för industrins och handelns lager så var svarsfrekvensen i undersökningarna relativt låg och skattningarna därmed osäkra. När fullständig lagerstatistik inkom till septemberberäkningen visade den på ett svagare BNP-bidrag för både industrins och handelns lager. Jämfört med juli reviderades även bidraget från exportnettot ned från 1,3 procentenheter till 0,9 procentenheter. Efter att fullständig statistik för utrikeshandeln med varor och tjänster inkommit visade detta på ett sänkt exportnetto för både varor och tjänster. Vid snabberäkningen är underlaget särskilt osäkert för utrikeshandeln med tjänster eftersom svarsfrekvensen i kvartalsenkäten är låg vid tiden för BNP-beräkningarna i juli. Till exempel saknas information om svensk konsumtion i utlandet och utländsk konsumtion i Sverige. En post som reviderades mycket var just svensk konsumtion utomlands. Denna post ingår även i hushållskonsumtionen och det förklarar till stor del att bidraget från hushållskonsumtionen ökade från 1,1 procentenheter vid publiceringen i juli till det nu redovisade bidraget på 1,5 procentenheter. Även fasta bruttoinvesteringar reviderades upp vilket i huvudsak förklaras av att reviderade primärstatistikuppgifter för bostadsinvesteringar och att investeringar i maskiner höjdes i samband med avstämningarna i septemberberäkningen. Statistiska centralbyrån

27 BNP kvartal Revideringar Publicerad faktisk volymutveckling för BNP vid olika beräkningstillfällen, första kvartalet 2007 till andra kvartalet 2011 År Beräkningstidpunkt Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal maj 3, aug 3,0 3, sep 3,0 3, nov 2,8 3,0 2, feb 2,8 2,9 2,5 2, maj 3,3 2,9 2,6 2, nov 2,7 3,1 2,3 2, :e maj 4,2 3,4 2,5 3, maj 1, aug 1,0 2, sep 1,0 2, nov 0,9 2,7 0, feb 0,9 3,0 0,3-4, maj 1,0 3,0 0,6-4, nov 0,9 2,9 0,5-4, :e maj 0,7 2,4 0,4-4, :e maj 0,7 2,4 0,6-5, nov 0,4 2,2 0,5-5, maj -6, jul -6,6-7, sep -6,9-7, nov -6,7-6,8-5, mar -6,5-6,8-5,2-1, :e maj -6,9-7,0-5,7-1, :e maj -6,6-6,9-5,9-1, nov -6,6-7,1-6,4-1, sep -6,6-6,9-6,3-1, :e maj-10 3, jul 3,0 4, sep 2,7 5, nov 2,7 5,0 6, mar 2,5 5,0 6,9 7, maj 2,8 5,0 6,6 8, sep 2,9 5,0 6,9 7, maj 6, jul 6,9 4, sep 6,6 4,4 Statistiska centralbyrån 27

28 SNI-omläggning av nationalräkenskaperna BNP kvartal SNI-omläggning av nationalräkenskaperna Från och med september 2011 används den nya näringsgrensindelningen SNI 2007 i nationalräkenskaperna. Den överensstämmer med den europeiska indelningen NACE rev 2 på 4-siffernivån. Alla EU-länder gör omläggningen i nationalräkenskaperna vid samma tidpunkt. Hur påverkar den nya indelningen nationalräkenskaperna? Huvudaggregaten inom nationalräkenskaperna påverkas inte av omläggningen. BNP-estimatet för Sverige förändras inte. Däremot påverkas de delar av nationalräkenskaperna för vilka en bransch- eller produktuppdelning redovisas. Det innebär att: Summan av alla näringsgrenar är densamma i den nya och gamla klassificeringen. Det är fördelningen mellan de olika branscherna som har förändrats. Tjänstebranscherna är mer finfördelade i den nya klassificeringen medan detaljeringsgraden för tillverkningsindustrin minskar något. Den nya indelningen medför att varuproduktionen blir mindre jämfört med tidigare medan tjänsteproduktionen blir något högre. Varför görs förändringen? Svensk näringsgrensindelning, SNI, är en statistisk standard för klassificering av produktionsenheter (företag, arbetsställen etc.) till näringsgrenar/branscher. SNI är en utbyggnad av EU:s näringsgrensindelning NACE, vilken i sin tur är baserad på ISIC, FN:s näringsgrensindelning. För att internationella jämförelser ska kunna göras är det viktigt att alla länder använder samma version av klassificeringen. De nya branschindelningarna som nu införs internationellt syftar till att ge bättre möjligheter att belysa händelser inom ekonomin. Hänsyn har tagits till de strukturförändringar som skett den senaste 20-årsperioden, i synnerhet möjligheten att bättre belysa tjänstenäringarnas ökade betydelse. Att göra förändringen anses viktigt trots att den medför problem med jämförelser över en längre tidsperiod. Användandet av NACE rev. 2, vilken är den senaste versionen av NACE, är ett obligatorium inom det europeisk-statistiska systemet. Inom svensk ekonomisk statistik började införandet 2008 och all statistik producerad från och med 2009 är indelad efter SNI 2007 som är en utbyggnad av den europeiska indelningen. Nationalräkenskaperna står nu sist i tur på SCB att införa klassifikationen. All information från nationalräkenskaperna som levereras indelad efter näringsgren till Eurostat från och med september 2011, måste enligt EU-lag vara uppdelad enligt NACE rev Statistiska centralbyrån

29 BNP kvartal SNI-omläggning av nationalräkenskaperna Hur gick vi till väga? Alla branschvisa variabler som produktion, insatsförbrukning, förädlingsvärden, sysselsatta, arbetade timmar, fasta bruttoinvesteringar samt arbetskostnader (löner, sociala avgifter och löneskatter) berörs av SNI-omläggningen. Totalsumman för olika branschaggregat har dock behållits enligt beräkningarna i SNI Exempel på sådana aggregat är totalt förädlingsvärde för näringslivet och näringslivets totala fasta bruttoinvesteringar i maskiner. Vissa branscher har ansetts vara opåverkade av SNI-omläggningen förutom att de fått en ny branschbeteckning. De omfattar samma aktiviteter i både nya och gamla SNI-indelningen och har därför fått behålla de estimat de hade i SNI Statistiken över import och export har också påverkats av SNI-omläggningen på så sätt att vissa produkter som tidigare klassats som varor nu klassas som tjänster och vice versa. Det beror på att den nya branschindelningen enligt SNI 2007 även medför en ny produktklassifikation enligt SPIN Dubbelkodning och beräkning av 2008 Basen för införandet av SNI 2007 är en dubbelkodning i både SNI 2002 och SNI 2007 av all näringsgrensverksamhet för år Varje enskilt företag klassades enligt både nya och gamla branschindelningen och därigenom erhölls en skattning av flödena mellan gamla och nya branscher. Nycklar kunde därigenom skapas för en mängd variabler inom hela beräkningssystemet. I NR:s årsberäkningar har år 2008 beräknats på lägsta detaljeringsnivå såväl i gamla som i nya SNI. När 2008 var färdigräknat skapades en definitiv nyckel mellan SNI 2007 och SNI 2002 som kunde användas som bas vid framtagandet av tidsserier tillbaka till Vid skapandet av branschuppdelade tidsserier togs även hänsyn till händelser, till exempel momsförändringar, som påverkat utvecklingen för någon enskild bransch. Perioden före 2007 finns emellertid inte i årsräkenskaperna på samma detaljeringsnivå i ny SNI som i den gamla serien. Åren före 1993 är inte omräknade enligt den nya indelningen. Kvartalsfördelning SNI-omläggningen av de kvartalsvisa tidsserierna har gjorts olika för olika perioder. För perioden 1993 till 2008 har värdena beräknats på ett schematiskt sätt och alla viktiga totaler är oförändrade jämfört med beräkningarna i SNI För perioden 2009 till och med andra kvartalet 2011 har däremot nya fullständiga beräkningar med ny eller reviderad primärstatistik gjorts för både produktions- och användningssidan och alla totaler har varit möjliga att revidera. För perioden 1993 till 2008 har nyckeln från år 2008 applicerats på varje enskilt kvartalsestimat i gamla SNI varigenom kvartalsvärden i nya SNI erhållits. Detta förfarande leder dock inte automatiskt till att de branschvisa årsvärdena hålls oförändrade. Diskrepanserna mot årsvärdena har därför sedan fördelas ut på kvartalen proportionellt mot kvartalens andel av årsvärdet. Metoden medför att kvartalsmönstret i SNI 2002 i viss mån förs över till värdena i SNI Samtidigt som enskilda branscher har förändrats är värdena för totala näringslivet oförändrade vid övergången mellan gamla och nya SNI. Statistiska centralbyrån 29