Pressinformation från SCB kl. 13:00 Nr 2003:161

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pressinformation från SCB 2003-06-05 kl. 13:00 Nr 2003:161"

Transkript

1 1(5) kl. 13:00 Nr 2003:161 Nationalräkenskaper: Sveriges BNP ökade 2,2 procent under första kvartalet Under första kvartalet 2003 ökade Sveriges BNP med 2,2 procent, kalenderkorrigerad, jämfört med första kvartalet Störst bidrag till BNP-ökningen hade hushållskonsumtion och lagerinvesteringar. Säsongrensat blev BNP-ökningen 0,6 procent jämfört med fjärde kvartalet Hushållskonsumtionen ökade med 1,8 procent Lagerinvesteringarna växte kraftigt Exporten och importen steg med 3,4 respektive 2,9 procent Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 1,8 procent. Utgifterna för fordonsinköp inkl. driftskostnader för fordon ökade med 4,3 procent, vilket bidrog med 0,4 procentenheter till konsumtionsutvecklingen. Även hushållens energiutgifter, som steg med 5,6 procent, bidrog med 0,4 procentenheter till konsumtionsutvecklingen. Utgifterna för fritid, underhållning och kultur, som steg med 2,9 procent, bidrog med 0,3 procentenheter till utvecklingen. Inom den gruppen kan särskilt nämnas audio-, foto- och datautrustning som ökade med 11 procent. Offentliga konsumtionsutgifter ökade med 1,3 procent. De statliga konsumtionsutgifterna steg med 1,9 procent. Särskilt kan nämnas de statliga utgifterna för direktkonsumtion (se förklaring sid. 5) som ökade kraftigt, med 12 procent. I direktkonsumtionen ingår bl. a. bidrag till kostnader för privattandläkare som ökade med ca 20 procent, vilket berodde på högkostnadsskyddet för äldre som infördes vid halvårsskiftet De kommunala konsumtionsutgifterna växte med 1,1 procent. Primärkommunerna ökade med 0,9 procent, även här märks en ökning av direktkonsumtionen (med 6,0 procent), vilket delvis beror på att det blivit allt vanligare med privata alternativ inom skola, barn- och äldreomsorg. Landstingen ökade med 2,3 procent, också för landstingen ökade direktkonsumtionen (något) mer än övriga konsumtionsutgifter. Fasta bruttoinvesteringar minskade med 0,7 procent. Inom näringslivet sjönk investeringarna med 1,5 procent, medan de offentliga ökade med 3,6 procent. Industrins maskininvesteringar sjönk med ca 9,5 procent, vilket starkt bidrog till de fallande investeringarna. Småhusbyggandet ökade medan flerbostadsbyggandet minskade, omsvängningen var mycket påtaglig. De statliga infrastrukturinvesteringarna ökade kraftigt. Både väginvesteringarna och järnvägsinvesteringarna steg avsevärt. Lagerinvesteringar bidrog med 0,7 procentenheter till BNP-utvecklingen. Ökningen av industrins produkter i arbete och färdigvaror bidrog med 0,5 Statistikansvarig myndighet och producent SCB, Nationalräkenskaper Box Stockholm fax Förfrågningar Torkel Brinkenfeldt, tfn E-post: Var god ange SCB som källa när uppgifter ur denna pressinformation återges.

2 2(5) medan varuhandelns lagerökning bidrog med 0,3 procentenheter. Dessa lagerökningar var de helt dominerande lagerförändringarna. Utrikeshandeln visade ett fortsatt stort överskott. Exporten ökade med 3,4 procent. Varuexporten steg med 4,9 medan tjänsteexporten sjönk med 1,8 procent. Importen steg med 2,9 procent. Varuimporten ökade med 5,1 procent, medan tjänsteimporten minskade med 3,2 procent. Förändrade datainsamlingsmetoder i samband med att SCB på Riksbankens uppdrag enkätinsamlar tjänstehandeln, innebär att utvecklingen av både export och import av tjänster är osäkrare än vanligt. Se vidare pressmeddelande från Riksbanken. Se länk Produktionen i näringslivet steg med 2,2 procent. De varuproducerande branscherna ökade med 1,6 procent medan de tjänsteproducerande växte med 2,6 procent. De varubranscher som bidrog mest till produktionstillväxten var motorfordonsindustrin (inkl. delar till motorfordon) och maskinvaruindustrin. Inom de tjänsteproducerande branscherna gav parti- och detaljhandeln störst bidrag till produktionsökningen. Produktionen i offentlig sektor ökade med 1,5 procent. Sysselsättningen i hela ekonomin, mätt i antalet arbetade timmar, minskade med 0,4 procent. Antalet sysselsatta minskade med 0,3 procent. I näringslivet sjönk antalet arbetade timmar med 1,3 procent, medan antalet sysselsatta minskade med 0,8 procent. I de offentliga myndigheterna var utvecklingen den motsatta, både antal arbetade timmar och antalet sysselsatta steg, med 1,6 respektive 0,9 procent. Inom staten var ökningen störst, där steg antalet timmar med 2,8 procent medan antalet sysselsatta ökade med 1,9 procent. I primärkommunerna var ökningen mindre: 1,2 respektive 0,8 procent. I landstingen var ökningen 1,5 respektive 0,3 procent.

3 3(5) Tabell 1 Kalenderkorrigerad BNP från produktionssidan, procentuell förändring GDP production approach adjusted for differences in working days, percentage change Kalenderkorrigerad BNP innebär att det faktiska värdet är korrigerat för olika antal arbetsdagar inom kvartalen. Utvecklingen är en jämförelse med motsvarande kvartal föregående år kv 1 kv 2 kv 4 kv 1 BNP till marknadspris 1,4 2,8 2,1 1,3 2,2 Därav Varuproduktion (SNI 01-45) 0,8 3,6 2,1 2,4 1,6 del Tillv. ind (SNI 15-37) 1,8 4,0 2,9 3,1 2,2 Tjänsteproduktion (SNI 50-95) 1,9 2,9 1,8 1,1 2,6 S:a näringsliv (1) 1,4 3,2 1,9 1,6 2,2 Offentliga myndigheters produktion 1,6 1,4 1,4-0,4 1,5 Sysselsättning, arbetade timmar Kalenderkorrigerad -1,1 0,2-1,1-2,0-0,4 (1) Inklusive ofördelade banktjänster, tullar och indirekta skatter. Tabell 2 Säsongrensad BNP, procentuell förändring Seasonally adjusted GDP, percentage change De procentuella förändringstalen avser en jämförelse med närmast föregående kvartal. kv 1 kv 2 kv ,7 0,9 0,7 1, ,7 1,2 0,9 0, ,3 0,7 1,2 1, ,0 1,5 0,8 0, ,2-0,1 0,4 0, ,4 0,7 0,3 0, ,6 Diagram 1: Säsongrensad BNP, procentuell förändring Seasonally adjusted GDP, percentage change 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0-0, kv kv kv kv kv kv kv1

4 4(5) Tabell 3 Försörjningsbalans, utvecklingstal samt faktiska värden - GDP by expenditure Volymförändring (procent) i förhållande till motsvarande period föregående år. Miljoner kronor löpande priser kv 1 kv2 kv3 kv4 Helår kv 1 kv 1 BNP till marknadspris 0,8 3,1 2,4 1,3 1,9 2, Import -6,3-1,3-1,3-1,6-2,7 2, Varor fob (SNI 01-45) -6,0 0,2 0,7-0,2-1,4 5, Tjänster (SNI 50-93) -7,1-5,4-6,2-5,6-6,1-3, S:a Tillgång -1,3 1,9 1,3 0,5 0,6 2, Hushållens konsumtionsutgifter 0,1 0,9 2,0 2,2 1,3 1, Egentliga hushåll 0,0 0,9 1,9 2,3 1,3 1, Hushållens ideella org (HIO) 3,1 1,6 2,6-0,2 1,7 0, Offentliga konsumtionsutgifter 2,0 2,2 3,8 0,9 2,1 1, Staten 0,9 0,7 6,2 0,4 1,7 1, Kommunerna 2,4 2,9 2,9 1,2 2,3 1, Fast bruttoinvestering -3,6 2,1-2,3-6,0-2,5-0, Lagerinvestering (1) -1,6-0,8 0,5 1,4-0,1 0, Export 0,0 4,3-0,1-2,6 0,4 3, Varor fob (SNI 01-45) -0,3 6,1 1,8 1,7 2,3 4, Tjänster (SNI 50-93) 1,4-1,6-5,7-16,4-5,9-1, S:a Användning -1,3 1,9 1,3 0,5 0,6 2, (1) Förändring i procent av BNP för jämförelseperioden. Exklusive korrektionspost. Diagram 2: Bidrag till BNP-tillväxt, förändring i procent av BNP året innan. Lagerinvesteringar inklusive korrektionspost 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0 2001kv1 kv2 kv3 kv4 2002kv1 kv2 kv3 kv4 2003kv1-1,5-2,0 Inhemsk efterfrågan Lagerinvestering Nettoexport

5 5(5) Definitioner och förklaringar I texten angivna procenttal avser, om inget annat anges, volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år. För BNP, produktion och sysselsättning används kalenderkorrigerade värden. 1. Kalenderkorrigerad (Dagkorrigerad). Används för jämförelse mellan samma kvartal eller halvår olika år. Innehåller korrigering för effekten av olikheter i antalet arbetsdagar under kvartal eller halvår. Kalenderkorrigering görs inte på helår. 2. Säsongrensad. Används för jämförelse mellan två på varandra följande kvartal. Säsongrensning görs för att utjämna regelbundet återkommande variationer under året. 3. Faktisk. Används vid jämförelse mellan hela kalenderår, samt vid kvartalsjämförelser för vissa delaggregat mellan samma kvartal olika år. BNP och dess komponenter är beräknade i föregående års prisnivå och därefter kedjade till referensår Denna metod medför att serier med värden i fast pris med referensår 1995 inte är additiva. En summering av t.ex. försörjningsbalansens komponenter ger inte värdet på BNP. Vid sammanställning av nationalräkenskaper används en mängd primärstatistiska uppgifter. Statistiken har ofta täckning och definitioner som inte helt motsvarar NR-systemets krav, varför tillägg och korrigeringar görs. I NR-systemet kontrolleras och konsistensprövas sedan uppgifterna. Om tillgängliga data inte ger en samstämmig bild av den ekonomiska utvecklingen innebär det att justeringar vidtas i NR. Detta leder till att publicerade uppgifter från primärstatistik och NR ibland kan avvika från varandra. Avvikelser kan också förekomma p.g.a. att aktualiteten kan vara olika. BNP beräknas med hjälp av tillgänglig statistik såväl från användningssidan som från produktionssidan. Dessa beräkningar ger inte exakt samma resultat. Huvudansatsen i beräkningarna ligger på användningssidan för vilken det statistiska underlaget är jämförelsevis bäst utbyggt och genomarbetat. För att eliminera differenserna görs därför avstämningsjusteringar. Se länk Den kommunala konsumtionen och produktionen samt produktionen i näringslivet har påverkats av att verksamheter inom kommunala myndigheter bolagiserats och förts över till näringslivet. Flera sjukhus blev till exempel aktiebolag andra kvartalet 2000 och första januari Direktkonsumtion är den offentliga sektorns köp av varor och tjänster, som producerats av marknadsproducenter och som levereras till hushållen utan vidare bearbetning. Som exempel kan nämnas primärkommunernas köp av skol- och omsorgsplatser, samt landstingens finansiering av läkemedel. Mer information Sveriges statistiska databaser Ytterligare uppgifter redovisas i databaserna som avgiftsfritt är åtkomliga via * Nationalräkenskaper Information om statistikens kvalitet, framställningssätt samt mest efterfrågade tabeller och diagram, med mera. Nästa publiceringstillfälle: Nästa pressmeddelande i serien publiceras

Pressmeddelande från SCB

Pressmeddelande från SCB 1(5) Sveriges BNP: +1,1 procent första kvartalet 2002 Exporten minskade men fortsatt stort överskott i utrikeshandeln. Fasta bruttoinvesteringar föll 6,6 procent. Hushållens konsumtion steg 0,8 procent.

Läs mer

Pressmeddelande från SCB

Pressmeddelande från SCB 1(8) Sveriges BNP: + 1,2 procent 2001 Den första samlade bilden av Sveriges ekonomi för år 2001 visar att bruttonationalprodukten ökade med 1,2 procent jämfört med 2000 och uppgick till 2167 mdkr i löpande

Läs mer

:4

:4 sveriges officiella statistik nationalräkenskaper 2010:4 NATIONALRÄKENSKAPER 2010:4 Statistiska centralbyrån 2011 National accounts GDP Quarterly 2010:4 Official Statistics of Sweden Statistics Sweden

Läs mer

Kommentarer till beräkningarna av första kvartalet 2013

Kommentarer till beräkningarna av första kvartalet 2013 Kommentarer Kommentarer till beräkningarna av första kvartalet 2013 Fördjupningstexter Efter fördjupningstexterna finns en beskrivning av avstämningar mellan ekonomins produktions- och användningssida

Läs mer

SVERIGES OFFICIELL A STATISTIK NATIONALR ÄKENSK APER 2009:4

SVERIGES OFFICIELL A STATISTIK NATIONALR ÄKENSK APER 2009:4 SVERIGES OFFICIELL A STATISTIK NATIONALR ÄKENSK APER 2009:4 NATIONALRÄKENSKAPER 2009:4 2010 National accounts GDP Quarterly 2009:4 Official Statistics of Sweden Statistics Sweden 2010 Tidigare publicering

Läs mer

sveriges officiella statistik nationalräkenskaper 2010:2

sveriges officiella statistik nationalräkenskaper 2010:2 sveriges officiella statistik nationalräkenskaper 2010:2 NATIONALRÄKENSKAPER 2010:2 Statistiska centralbyrån 2010 National accounts GDP Quarterly 2010:2 Official Statistics of Sweden Statistics Sweden

Läs mer

Kommentarer till beräkningarna av andra kvartalet 2014

Kommentarer till beräkningarna av andra kvartalet 2014 till beräkningarna av andra kvartalet 2014 Fördjupningstexter Efter fördjupningstexterna finns en beskrivning av avstämningar mellan ekonomins produktions- och användningssida som gjorts i samband med

Läs mer

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna Konjunkturläget juni 216 63 FÖRDJUPNING Produktion och sysselsättning i Diagram 2 Produktion i näringslivet Index 25=, förädlingsvärde till baspris, fasta priser De senaste 1 åren har stått för en stor

Läs mer

Kommentarer till beräkningarna av fjärde kvartalet 2011

Kommentarer till beräkningarna av fjärde kvartalet 2011 till beräkningarna av fjärde kvartalet 2011 Fördjupningstexter Efter fördjupningstexterna finns en beskrivning av avstämningar mellan ekonomins produktions- och användningssida som gjorts i samband med

Läs mer

Från varor till tjänster

Från varor till tjänster Från varor till tjänster - Hur mäter vi det? Daniel Lennartsson, Birgitta Magnusson Wärmark, Malin Remes, SCB Almedalen 3 juli Statistikens betydelse och nytta för samhället SCB i Almedalen 2013 Andel

Läs mer

Kommentarer till beräkningarna av första kvartalet 2015

Kommentarer till beräkningarna av första kvartalet 2015 Kommentarer Kommentarer till beräkningarna av första kvartalet 2015 Fördjupningstexter Efter fördjupningstexterna finns en beskrivning av avstämningar mellan ekonomins produktions- och användningssida

Läs mer

Kommentarer till beräkningarna av första kvartalet 2016

Kommentarer till beräkningarna av första kvartalet 2016 till beräkningarna av första kvartalet 2016 Innehåll BNP-utvecklingen... 3 Hushållskonsumtionen... 6 Offentlig konsumtion... 8 Investeringar... 10 Lager... 12 Utrikeshandel... 14 Näringslivets produktion...

Läs mer

Kommentarer till beräkningarna av fjärde kvartalet 2014

Kommentarer till beräkningarna av fjärde kvartalet 2014 till beräkningarna av fjärde kvartalet 2014 Fördjupningstexter Efter fördjupningstexterna finns en beskrivning av avstämningar mellan ekonomins produktions- och användningssida som gjorts i samband med

Läs mer

Kommentarer till beräkningarna av tredje kvartalet 2015

Kommentarer till beräkningarna av tredje kvartalet 2015 till beräkningarna av tredje kvartalet 2015 Innehåll BNP-utvecklingen... 3 Hushållskonsumtionen... 5 Offentlig konsumtion... 7 Investeringar... 9 Lager... 11 Utrikeshandel... 13 Näringslivets produktion...

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Pressinformation från SCB

Pressinformation från SCB 1(9) Pressinformation från SCB 2004-09-13 AKU augusti 2004 Arbetskraftsundersökningen i augusti 2004: Trendbrott på arbetsmarknaden? För första gången sedan november 2002 ökar inte antalet arbetslösa jämfört

Läs mer

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3.1 Internationell

Läs mer

Kommentarer till beräkningarna av tredje kvartalet 2014

Kommentarer till beräkningarna av tredje kvartalet 2014 till beräkningarna av tredje kvartalet 2014 Fördjupningstexter Efter fördjupningstexterna finns en beskrivning av avstämningar mellan ekonomins produktions- och användningssida som gjorts i samband med

Läs mer

Konsumtion bakom tillväxtlyft...sid 3 Inhemsk efterfrågan viktig drivkraft i ekonomin...sid 8 Svag investeringsaktivitet i företagen...

Konsumtion bakom tillväxtlyft...sid 3 Inhemsk efterfrågan viktig drivkraft i ekonomin...sid 8 Svag investeringsaktivitet i företagen... Ur innehållet: Konsumtion bakom tillväxtlyft...sid 3 Den svenska BNP-tillväxten lyfte markant fjärde kvartalet efter en period av svag aktivitet. Hushållskonsumtion och offentlig konsumtion var fortsatt

Läs mer

Merchanting en växande del av tjänsteexporten

Merchanting en växande del av tjänsteexporten Merchanting en växande del av tjänsteexporten KURT GUSTAVSSON OCH LARS FORS Utrikeshandeln med tjänster har de senaste åren ökat i betydelse. Den snabba ökningen i särskilt exporten av tjänster har bidragit

Läs mer

Sveriges ekonomi. Statistiskt perspektiv. Ur innehållet:

Sveriges ekonomi. Statistiskt perspektiv. Ur innehållet: Sveriges ekonomi Statistiskt perspektiv Ur innehållet: Stark konjunktur, tecken på avmattning...sid 3 Bilden av god svensk ekonomisk utveckling, med starka bidrag från export, lagerinvesteringar och fasta

Läs mer

Årsberäkningar för

Årsberäkningar för NR 10 SM 0401 Nationalräkenskaper 1998-2003 National Accounts 1998-2003 I korta drag Med detta SM vill vi på nationalräkenskaperna visa på några av de resultat som har kunnat beräknas tack vare alla de

Läs mer

FÖRE TAGS TJÄNS TER. - allt viktigare för svensk ekonomi

FÖRE TAGS TJÄNS TER. - allt viktigare för svensk ekonomi FÖRE TAGS TJÄNS TER - allt viktigare för svensk ekonomi November 2014 Företagstjänster är kunskapsintensiva Under de senaste två decennierna har andelen högutbildad arbetskraft ökat i samtliga sektorer

Läs mer

Pressmeddelande från SCB

Pressmeddelande från SCB 1(5) Arbetsmarknadsläget i oktober 2002; 2002-11-14 Kl 13.00 Nr 2002:278 Oförändrad arbetslöshet Både antalet arbetslösa och antalet sysselsatta låg i oktober 2002 kvar på samma nivå som i september. Detta

Läs mer

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6.1 Internationell

Läs mer

Kommentarer till beräkningarna av andra kvartalet 2011

Kommentarer till beräkningarna av andra kvartalet 2011 sveriges officiella statistik nationalräkenskaper 2011: 2 BNP kvartal Kommentarer Kommentarer till beräkningarna av andra kvartalet 2011 Fördjupningstexter Efter fördjupningstexterna finns en beskrivning

Läs mer

Pressmeddelande från SCB

Pressmeddelande från SCB 1(5) Detta pressmeddelande publiceras direkt på SCB:s webbplats: www.scb.se Arbetsmarknadsläget i augusti 2002 Arbetslösheten har minskat varje månad sedan årets början Den minskning av antalet arbetslösa

Läs mer

Ekonomirapporten. oktober 2012

Ekonomirapporten. oktober 2012 oktober 2012 1 BNP i Sverige och på våra viktigaste exportmarknader Årlig procentuell förändring 2 Internationell BNP-tillväxt Procentuell förändring 2010 2011 2012 2013 USA 3,0 1,7 2,2 2,2 Tyskland 3,6

Läs mer

Kort om Nationalräkenskaperna - metoder och källor

Kort om Nationalräkenskaperna - metoder och källor STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(6) NR/LEDN Kort om Nationalräkenskaperna - metoder och källor Nationalräkenskaperna (NR) sammanfattar och beskriver i form av ett slutet kontosystem Sveriges ekonomiska aktiviteter

Läs mer

Stark exportuppgång...sid 3 Uppåt för hushållskonsumtionen...sid 9 Exporten efter finanskrisen...sid 20 Nummer 1 2015

Stark exportuppgång...sid 3 Uppåt för hushållskonsumtionen...sid 9 Exporten efter finanskrisen...sid 20 Nummer 1 2015 Ur innehållet: Stark exportuppgång...sid 3 Svensk export visar åter tecken på styrka efter flera svaga år och bidrog till att bredda uppgången i Sveriges ekonomi fjärde kvartalet. Vid sidan om tjänsteexporten

Läs mer

Vad är prognosen för 2014

Vad är prognosen för 2014 Vad är prognosen för 2014 Annika Wallenskog Tillväxt 2 BNP i Sverige, säsongrensad Miljarder kronor i 2011 års priser resp. procentuell förändring från föregående kvartal i årstakt Källa: SCB och Sveriges

Läs mer

Sveriges ekonomi. Statistiskt perspektiv. Ur innehållet:

Sveriges ekonomi. Statistiskt perspektiv. Ur innehållet: Sveriges ekonomi Statistiskt perspektiv Ur innehållet: Tillväxten mattades under 27...sid 3 BNP-tillväxten var 2,6 procent under 27, vilket var den lägsta sedan 23. Det fjärde kvartalet blev den kalenderkorrigerade

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2015, 2:a kvartalet Bruttonationalprodukten ökade med 0,2 procent från föregående kvartal Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade

Läs mer

I korta drag. Nationalräkenskaper 2013 NR 10 SM 1501. National Accounts 2013

I korta drag. Nationalräkenskaper 2013 NR 10 SM 1501. National Accounts 2013 NR 10 SM 1501 Nationalräkenskaper 2013 National Accounts 2013 I korta drag Detta SM visar resultat från den definitiva beräkningen för år 2013. Med definitiva årsberäkningar avses att uppgifterna för de

Läs mer

Sveriges ekonomi. Statistiskt perspektiv. Ur innehållet:

Sveriges ekonomi. Statistiskt perspektiv. Ur innehållet: Sveriges ekonomi Statistiskt perspektiv Ur innehållet: Historiskt höga tillväxttal 1...sid 3 Aktiviteten i den svenska ekonomin var fortsatt hög fjärde kvartalet i fjol och medförde att BNP-tillväxten

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2016 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2015, 4:e kvartalet Bruttonationalprodukten ökade med 0,1 procent från föregående kvartal Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade

Läs mer

Specialstudier. Nr 42. Augusti En statistisk analys av revideringar till nationalräkenskapsdata. Pär

Specialstudier. Nr 42. Augusti En statistisk analys av revideringar till nationalräkenskapsdata. Pär Specialstudier Nr 42. Augusti 214 En statistisk analys av revideringar till nationalräkenskapsdata Pär En statistisk analys av revideringar till nationalräkenskapsdata SPECIALSTUDIE NR 42, AUGUSTI 214

Läs mer

Nationalräkenskaper enligt ENS 95, kvartalsvis 2013 NR0103

Nationalräkenskaper enligt ENS 95, kvartalsvis 2013 NR0103 Avdelningen för nationalräkenskaper 2013-05-24 1(9) Nationalräkenskaper enligt ENS 95, kvartalsvis 2013 NR0103 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

Nationalräkenskaper enligt ENS 95, årsvis 2005

Nationalräkenskaper enligt ENS 95, årsvis 2005 Nationalräkenskaper enligt ENS 95, årsvis 2005 NR0102 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Nationalräkenskaper A.2 Statistikområde Nationalräkenskaper A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Sveriges ekonomi. Statistiskt perspektiv. Ur innehållet:

Sveriges ekonomi. Statistiskt perspektiv. Ur innehållet: Sveriges ekonomi Statistiskt perspektiv Ur innehållet: Tillväxten avtog 212...sid 3 BNP-tillväxten mattades av under 212 och för helåret var tillväxten,8 procent. Det står i skarp kontrast till året innan

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2011 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2011, 1:a kvartalet Bruttonationalprodukten ökade med 0,8 procent från föregående kvartal och med 5,5 procent från året innan Enligt Statistikcentralens

Läs mer

Nationalräkenskaper 2014

Nationalräkenskaper 2014 Nationalräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper 2014 Bruttonationalprodukten minskade med 0,1 procent i fjol Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter minskade volymen av bruttonationalprodukten med

Läs mer

Fortsatt jämn tillväxt i ekonomin...sid 3 Bostadsbyggandet präglar utvecklingen i byggbranschen... sid 16

Fortsatt jämn tillväxt i ekonomin...sid 3 Bostadsbyggandet präglar utvecklingen i byggbranschen... sid 16 Ur innehållet: Fortsatt jämn tillväxt i ekonomin...sid 3 Tredje kvartalet växte Sveriges ekonomi ungefär i samma takt som tidigare i år. BNP fortsatte därmed att växa långsammare än under det starka fjolåret.

Läs mer

BNP-tillväxten stannade av...sid 3 Uppdaterade nationalräkenskaper ger höjd BNP-nivå i höst... sid 18 Nummer 2 2014

BNP-tillväxten stannade av...sid 3 Uppdaterade nationalräkenskaper ger höjd BNP-nivå i höst... sid 18 Nummer 2 2014 Ur innehållet: BNP-tillväxten stannade av...sid 3 Tillväxten i den svenska ekonomin backade något första kvartalet efter en stark ökning föregående kvartal. Den inhemska efterfrågan med en betydande uppgång

Läs mer

Avindustrialisering och globalisering av svensk ekonomi. Daniel Lind, chefsekonom, Unionen

Avindustrialisering och globalisering av svensk ekonomi. Daniel Lind, chefsekonom, Unionen Avindustrialisering och globalisering av svensk ekonomi Daniel Lind, chefsekonom, Unionen Bakgrund,45 "Total industri": industrin och företagsnära tjänster (SNI 71-74), nominella förädlingsvärden,4,35

Läs mer

Sveriges ekonomi. Statistiskt perspektiv. Ur innehållet:

Sveriges ekonomi. Statistiskt perspektiv. Ur innehållet: Sveriges ekonomi Statistiskt perspektiv Ur innehållet: Fortsatt stark utveckling...sid 3 Konjunkturuppgången fick ytterligare fäste andra kvartalet. Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) fortsatte att utvecklas

Läs mer

Dämpad tillväxt...sid 3 Utrikeshandeln tog ett kliv tillbaka...sid 5 Valutakursens påverkan på inflationen... sid 18 Nummer 2 2015

Dämpad tillväxt...sid 3 Utrikeshandeln tog ett kliv tillbaka...sid 5 Valutakursens påverkan på inflationen... sid 18 Nummer 2 2015 Ur innehållet: Dämpad tillväxt...sid 3 BNP fortsatte att växa första kvartalet, men i en något lägre takt än kvartalen innan. Tillväxten drevs av tjänstesektorn och ökat bostadsbyggande medan tillverkningsindustrin

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6. Internationell

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper Nationalräkenskaper, kvartalsvis, 2:a kvartalet Bruttonationalprodukten ökade med 0,6 procent från föregående kvartal och med 2,9 procent från året innan Enligt Statistikcentralens

Läs mer

Sveriges ekonomi. Statistiskt perspektiv. Ur innehållet:

Sveriges ekonomi. Statistiskt perspektiv. Ur innehållet: Sveriges ekonomi Statistiskt perspektiv Ur innehållet: Den inhemska efterfrågan ökar i betydelse...sid 3 Sveriges ekonomi fortsatte att växa starkt under andra kvartalet 2007, bland annat som en följd

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Sveriges ekonomi. Statistiskt perspektiv. Ur innehållet:

Sveriges ekonomi. Statistiskt perspektiv. Ur innehållet: Sveriges ekonomi Statistiskt perspektiv Ur innehållet: Krismedvetna hushåll ökade sparandet... sid 3 Bruttonationalprodukten (BNP) visade fjärde kvartalet 8 den kraftigaste nedgången sedan första kvartalet

Läs mer

Summakonsistent säsongrensning

Summakonsistent säsongrensning Summakonsistent säsongrensning Presentation av projektarbete på SCB av Suad Elezović Statistiska institutionen,stockholms universitet 14 Oktober 2009 2009-10-14 Suad Elezović PCA/MFFM-S 1 Säsongrensning

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund, 24 augusti 2016 2 Sammanfattning ekonomiska läget Svensk ekonomi går starkt Fler i jobb Stärkta

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Sveriges ekonomi. Statistiskt perspektiv. Ur innehållet:

Sveriges ekonomi. Statistiskt perspektiv. Ur innehållet: Sveriges ekonomi Statistiskt perspektiv Ur innehållet: Svensk motståndskraft när världsekonomin bromsar...sid 3 Svensk ekonomi har hittills i år visat en bra fart på tillväxten efter ett svagare fjärde

Läs mer

Bred uppgång i tjänsteexporten...sid 5 Lyft för produktionen i industrin... sid 12 Allt mer tjänsteinnehåll i konsumtionen... sid 18 Nummer 3 2015

Bred uppgång i tjänsteexporten...sid 5 Lyft för produktionen i industrin... sid 12 Allt mer tjänsteinnehåll i konsumtionen... sid 18 Nummer 3 2015 Ur innehållet: Bred uppgång i tjänsteexporten...sid 5 En stark uppgång för exporten av tjänster stod för en betydande del av den ekonomiska utvecklingen andra kvartalet. Tjänsteexporten har ökat i betydelse

Läs mer

Nationalräkenskaper 2014

Nationalräkenskaper 2014 Nationalräkenskaper 2016 Nationalräkenskaper 2014 Bruttonationalprodukten minskade med procent år 2014 Enligt Statistikcentralens reviderade preliminära uppgifter minskade volymen av bruttonationalprodukten

Läs mer

Sveriges ekonomi. Statistiskt perspektiv. Ur innehållet:

Sveriges ekonomi. Statistiskt perspektiv. Ur innehållet: Sveriges ekonomi Statistiskt perspektiv Ur innehållet: Stabilt andra kvartal, osäkra framtidsutsikter...sid 3 En positiv underton genomsyrade Sveriges ekonomi andra kvartalet med en BNP-tillväxt långt

Läs mer

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5. Internationell

Läs mer

Sveriges ekonomi. Statistiskt perspektiv. Ur innehållet:

Sveriges ekonomi. Statistiskt perspektiv. Ur innehållet: Sveriges ekonomi Statistiskt perspektiv Ur innehållet: Svag export men orderingången tecken på ljusning...sid 3 Återhämtningen i den svenska ekonomin går långsamt. Både under andra och tredje kvartalet

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2009

Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2009 Nationalräkenskaper 2009 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2009 BNP minskade med 7,6 procent under första kvartalet, ekonomin krymper i samma takt som i början av 90-talet Enligt Statistikcentralens preliminära

Läs mer

Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5. Internationell

Läs mer

Sveriges ekonomi. Statistiskt perspektiv. Ur innehållet:

Sveriges ekonomi. Statistiskt perspektiv. Ur innehållet: Sveriges ekonomi Statistiskt perspektiv Ur innehållet: Konsumtionen höll BNP-tillväxten uppe...sid 3 Den svenska ekonomin höll någorlunda fart under tredje kvartalet. Den huvudsakliga drivkraften för tillväxten

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Långsam återhämtning i världsekonomin... 4. Stark konsumtion, lägre sparande... 6. Investeringarna fortsatt svaga... 9

Långsam återhämtning i världsekonomin... 4. Stark konsumtion, lägre sparande... 6. Investeringarna fortsatt svaga... 9 SVERIGES EKONOMI STATISTISKT PERSPEKTIV ANDRA KVARTALET 23 Ur innehållet: Långsam återhämtning i världsekonomin... 4 Stark konsumtion, lägre sparande... 6 Investeringarna fortsatt svaga... 9 Ingen acceleration

Läs mer

Sakordsregister, begreppsförklaring

Sakordsregister, begreppsförklaring Sakordsregister, begreppsförklaring Assistansersättning 77, 104 Bruttoinvestering 44, 74, 130 Bruttokostnad, (landsting) 110 Bruttonationalinkomst (BNI) 48 Bruttonationalprodukt (BNP) COFOG 13, 15, 66,

Läs mer

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler 2016-03-23 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och

Läs mer

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

Förbättrat läge i svensk ekonomi...sid 3 Kraftig konsumtionsökning...sid 9 Svag prisutveckling i fokus...sid 22 Nummer 3 2014

Förbättrat läge i svensk ekonomi...sid 3 Kraftig konsumtionsökning...sid 9 Svag prisutveckling i fokus...sid 22 Nummer 3 2014 Ur innehållet: Förbättrat läge i svensk ekonomi...sid 3 Aktiviteten i den svenska ekonomin ökade andra kvartalet. Återigen var det inhemska komponenter som hushållskonsumtion och bostadsinvesteringar som

Läs mer

Utrikeshandel med varor och tjänster

Utrikeshandel med varor och tjänster Nationalräkenskaper 2016 Utrikeshandel med varor och tjänster 2016, Exporten av tjänster fortsatte minska under tredje 2016 Exporten av tjänster minskade ytterligare under tredje 2016 och stannade på en

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

Återgång till lugnare tillväxt...sid 3 Billigare livsmedel i södra Sverige... sid 17 Ökad FoU genererar större intäkter från utlandet...

Återgång till lugnare tillväxt...sid 3 Billigare livsmedel i södra Sverige... sid 17 Ökad FoU genererar större intäkter från utlandet... Ur innehållet: Återgång till lugnare tillväxt...sid 3 Sveriges ekonomi fortsatte att växa i en lägre takt andra kvartalet, jämfört med den starka uppgången under 215. Den ekonomiska utvecklingen är fortfarande

Läs mer

Sveriges ekonomi. Statistiskt perspektiv. Ur innehållet:

Sveriges ekonomi. Statistiskt perspektiv. Ur innehållet: Sveriges ekonomi Statistiskt perspektiv Ur innehållet: Den starka BNP-tillväxten påverkar nu även arbetslösheten...sid 3 Den positiva utvecklingen i svensk ekonomi fortsatte under andra kvartalet. BNP

Läs mer

Varför ökar BNP med drygt 4 % över en natt? Birgitta Magnusson Wärmark, SCB Almedalen 1 juli 2014

Varför ökar BNP med drygt 4 % över en natt? Birgitta Magnusson Wärmark, SCB Almedalen 1 juli 2014 Varför ökar BNP med drygt 4 % över en natt? Birgitta Magnusson Wärmark, SCB Almedalen 1 juli 214 Statistikens betydelse och nytta för samhället SCB i Almedalen 214 SNA och ESA/ENS Nationalräkenskaperna

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen

Läs mer

Forskning och utveckling i Sverige 2015 preliminära uppgifter

Forskning och utveckling i Sverige 2015 preliminära uppgifter Rapport 1 (10) 2016-08-08 Forskning och utveckling i Sverige 2015 preliminära uppgifter Bakgrund I Statistiska Centralbyråns (SCB) statistik över forskning och utveckling (FoU) undersöks de resurser som

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 27 oktober 2009

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 27 oktober 2009 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 27 oktober Förändring över motsvarande period föregående år (%) 30 Förändring i svensk varuexport (jan 2008

Läs mer

PRODUKTIVITETEN. Diagram 1. Produktivitetsutveckling, tillverkningsindustrin, kv1 1998 - kv3 2011

PRODUKTIVITETEN. Diagram 1. Produktivitetsutveckling, tillverkningsindustrin, kv1 1998 - kv3 2011 PRODUKTIVITETEN Produktivitetsutvecklingen är en av de centrala storheterna som bestämmer företagens betalningsförmåga och därmed de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen. De andra två

Läs mer

Konsumtionen växlade upp...sid 8 Bredare investeringsuppgång... sid 11 NR påverkas av den ökade migrationen... sid 18

Konsumtionen växlade upp...sid 8 Bredare investeringsuppgång... sid 11 NR påverkas av den ökade migrationen... sid 18 Ur innehållet: Konsumtionen växlade upp...sid 8 Tredje kvartalet var hushållens konsumtion åter en av de främsta drivkrafterna bakom BNP-tillväxten och bilinköpen stod i spetsen för en uppgång på bred

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 7% 6% 6% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Kommentarer till beräkningarna av snabbversion 2008 kvartal 2

Kommentarer till beräkningarna av snabbversion 2008 kvartal 2 Kommentarer till beräkningarna av snabbversion 2008 kvartal 2 Nationalräkenskaperna De svenska nationalräkenskaperna (NR) baseras på en FNrekommendation för nationalräkenskaper, A System of National Accounts.

Läs mer

ENS-omläggningen. Birgitta Magnusson Wärmark, sakkunnig, nationalräkenskaperna

ENS-omläggningen. Birgitta Magnusson Wärmark, sakkunnig, nationalräkenskaperna ENS-omläggningen Birgitta Magnusson Wärmark, sakkunnig, nationalräkenskaperna SNA och ESA/ENS Nationalräkenskaperna styrs av regelverket SNA 2008 (System of National Accounts) FN ENS2010 (Europeiska National-

Läs mer

Sveriges ekonomi. Statistiskt perspektiv. Ur innehållet:

Sveriges ekonomi. Statistiskt perspektiv. Ur innehållet: Sveriges ekonomi Statistiskt perspektiv Ur innehållet: Stagnerande BNP-tillväxt och stigande inflation...sid 3 BNP var oförändrad under andra kvartalet i år. Detta har inte hänt sedan andra kvartalet 23.

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Sveriges ekonomi. Statistiskt perspektiv. Ur innehållet:

Sveriges ekonomi. Statistiskt perspektiv. Ur innehållet: Sveriges ekonomi Statistiskt perspektiv Ur innehållet: Fortsatt hög aktivitet i ekonomin...sid 3 Den starka BNP-tillväxten medför nu en fortsatt förbättring av läget på arbetsmarknaden, med ökande sysselsättning

Läs mer

E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T. Svag BNP-tillväxt första halvåret

E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T. Svag BNP-tillväxt första halvåret SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Svag BNP-tillväxt första halvåret Bruttonationalprodukten, BNP, kvartal Förändring från föregående kvartal, säsongrensat uppräknat till årstakt

Läs mer

Svag tillväxt andra kvartalet...sid 3 Minskade handelsvolymer för pressade exportföretag...sid 5 Farten i hushållskonsumtionen avtog...

Svag tillväxt andra kvartalet...sid 3 Minskade handelsvolymer för pressade exportföretag...sid 5 Farten i hushållskonsumtionen avtog... Ur innehållet: Svag tillväxt andra kvartalet...sid 3 Aktiviteten i den svenska ekonomin var dämpad andra kvartalet och BNP minskade något från kvartalet innan, medan tillväxten i EU-området samtidigt vände

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartals- och årsberäkningar Kvartal 2016 NR0103

Nationalräkenskaper, kvartals- och årsberäkningar Kvartal 2016 NR0103 Avdelningen för nationalräkenskaper 2016-08-31 1(10) Nationalräkenskaper, kvartals- och årsberäkningar Kvartal 2016 NR0103 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen

Läs mer

E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T. Dämpning av BNP-tillväxten

E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T. Dämpning av BNP-tillväxten SCB-Indikatorer E K O N O M I S K M Å N A D S Ö V E R S I K T Dämpning av BNP-tillväxten Bruttonationalprodukten, BNP, kvartal Förändring från föregående kvartal, säsongrensat uppräknat till årstakt 15

Läs mer

Nationalräkenskaper 2010

Nationalräkenskaper 2010 Nationalräkenskaper 2011 Nationalräkenskaper 2010 Bruttonationalprodukten ökade med 3,6 procent i fjol, hushållens inkomster med 1,9 procent Enligt Statistikcentralens reviderade preliminära uppgifter

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 20 december 2016 2 Sammanfattning Överskott i de offentliga finanserna även i år Svensk ekonomi går starkt Tillväxten stabiliseras på goda nivåer

Läs mer

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige Fakta & statistik 2008 ÅrSbokSluT För SvenSk TuriSm och TuriSTnäring 2008 Tillväxtverket Stockholm,

Läs mer