Från varor till tjänster

Transkript

1 Från varor till tjänster - Hur mäter vi det? Daniel Lennartsson, Birgitta Magnusson Wärmark, Malin Remes, SCB Almedalen 3 juli Statistikens betydelse och nytta för samhället SCB i Almedalen 2013

2 Andel av BNP 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Produktion av offentliga tjänster Näringslivets tjänsteproduktion Industri och övrig varuproduktion Jordbruk, skogsbruk och fiske 10% 0%

3 Den svenska ekonomin mer tjänstebaserad Bemanningsföretag och konsulter säljer tjänster, som tidigare producerades inom de stora företagen outsourcing Produktion utomlands av kostnads- eller marknadsskäl Innovationer handlar oftast om nya tjänster Traditionella produkter mer IT, ger tjänster Mer komplicerade produkter kräver expertsupport

4 Tjänstenetto och varunetto Varunetto Tjänstenetto

5 Globaliseringseffekter Flera internationella storföretag har endast FoU/Design/Marknadsföring i Sverige, och betecknas som fabrikslösa varuproducenter, merchanting Olika slags tjänster allt viktigare del av produkten, även vad gäller sysselsättning/utbildningsnivå Traditionella varor blir projekt IPI inte lika bra indikator på BNP, TjPI m.fl. Multinationella företags beteenden - svårare att mäta, svårare insamling av data

6 Globala produktionskedjor ger mer komplexitet FoU, Design Finansiella tjänster Marknadsföringstjänster Produktionstjänster Råmaterial Insatsvaror Marknadsföring Branding/Patent Halvfabrikat Färdigvaror, montering och packning Lager Leveranser Kundservice Logistiktjänster

7 Tjänsteexport och merchanting Mdkr % 500 Andel merchanting (höger skala) Tjänsteexport

8 Ändringar i NR 2014 Europeiska National- och RegionalräkenskapsSystemet 2010 System of National Accounts 2008 Revidering 44 punkter, varav - BNP/BNI påverkande (10st) - Metodförändring, ej BNP/BNI-påverkande (10st) - Metodförändring, redan införda inom EU (7 st) - Ingen metodförändring, men klargörande (17 st)

9 2008 SNA /ENS 2010 Största förändringen: FoU blir investering FoU: Kreativt arbete som görs på ett systematiskt sätt för att utöka vetandet. Innefattar industriforskning, kulturell forskning och samhällsforskning. Men inte humankapitalet. Köpt forskning värderas till marknadspris Egenproducerad forskning värderas till nedlagda kostnader + vinstpåslag. Offentlig forskning värderas till nedlagda kostnader

10 2008 SNA /ENS 2010 Militära utgifter, livslängd >1år investering. Är nu klassade som förbrukning Offentliga arbetsgivares ofonderade pensioner Skadeförsäkringar Patent Databaser Mäklaravgifter Gränsdragning mellan offentlig och privat sektor Olika skuldinstrument Rättigheter att exploatera och använda icke-producerade resurser, fördelning in- och utlänningar Små verktyg, EU-moms, FISIM

11 Påverkan på BNP/ BNI 17 länder har deltagit i ett grantsprojekt och beräknat BNP-påverkan år 2010 Vägt genomsnitt: påverkan ca 2 % Men stora variationer. Finland och Sverige högst med ca 4 % påverkan (mest FoU), Danmark 2,3 FoU väger tyngst 80 %, militära investeringar 10%, övrigt 10% Ny undersökning 2013, inget sammanställt ännu

12 En förändrad ekonomi kräver ny konjunkturstatistik Traditionella statistikindikatorer såsom Industriproduktionsindex har förlorat i kraft Allt mer viktigt att fånga tjänstesektorns utveckling Motiv till att inte enbart fokusera på uppdelningen mellan vara och tjänst Vid studie av materiell välfärd - titta på konsumtion och inkomster snarare än produktion Behovet av bättre primärstatistik har lett till en utveckling av nya indikatorer

13 Tjänsteproduktionsindex (TjPI) Statistiken togs fram pga. ökad betydelse för tjänstesektorn Publicerades första gången 2008 Ska fånga den månadsvisa utvecklingen av tjänsteproduktionen i privat sektor Information över 20 branscher på månadsbasis och cirka 100 på kvartalsbasis

14 TjPI jämfört med total BNP Årsutveckling jämfört med samma kvartal föregående år, kalenderkorrigerade fasta priser 10 8 Tjänsteproduktionsindex 6 4 BNP total

15 Produktionsindex över näringslivet (PIN) Bättre prognoser av BNP Ska fånga den månadsvisa utvecklingen av produktionen inom näringslivet Tjänster, industri och bygg Utgör cirka 70 % av total BNP Publicerades första gången i December 2012

16 Vilka delar täcker PIN? Övrigt 7% Industri 19% Offentlig sektor 20% Bygg 6% Tjänster exkl finans 48%

17 PIN jämfört med total BNP Årsutveckling jämfört med samma kvartal föregående år, kalenderkorrigerade fasta priser 10 5 BNP total PIN

18 Ny månadsindikator över hushållens konsumtion Riksbanken gav 2011 SCB ett utvecklingsuppdrag Stiglitzrapporten hellre titta på konsumtion och inkomster snarare än produktion Omsättningsstatistik för tjänstesektorn finns sedan 2008 på månadsbasis Publiceringsstart i september 2013

19 Försörjningsbalansen Hushållens konsumtionsutgifter Fasta bruttoinvesteringar Lagerinvestering Offentliga konsumtionsutgifter Handelsnetto

20 BNP utveckling och bidrag till BNP utveckling Löpande priser BNP 10 5 Hushållens konsumtion

21 Hushållskonsumtionsindikatorn jämfört med NR Årsutveckling jämfört med samma kvartal föregående år, fasta priser Hushållens konsumtion NR Hushållens konsumtion månad

22 Utvecklingsprojekt - Förbrukningsindikator Produktionen sämre indikator på förädlingsvärdesutveckling Förbrukningsutvecklingen skiljer sig från produktionsutvecklingen NR saknar information om förbrukningen på kvartalsbasis Testberäkningar baserat på momsuppgifter

23 Industriproduktionsindex jämfört med industrin i NR Årsutveckling jämfört med samma kvartal föregående år, säsongrensad serie NR IPI

24 Nettoomsättning och rörelsekostnader Årsutveckling jämfört med samma kvartal föregående år, löpande priser Nettoomsättning Rörelsekostnader (exkl. personal)

25 Förädlingsvärdet (Näringsliv) Årsutveckling i löpande priser enligt fyra olika källor Moms NR FEK PIN (1) (1) (2) NR baserat på årsstatistik (FEK). 2. NR baserat på kvartalsstatistik (PIN)

26 SCB i Almedalen 2013 Daniel Lennartsson daniel.lennartsson@scb.se Birgitta Magnusson Wärmark birgitta.magnussonwarmark@scb.se Malin Remes malin.remes@scb.se