Kommentarer till beräkningarna av andra kvartalet 2012

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommentarer till beräkningarna av andra kvartalet 2012"

Transkript

1 Kommentarer till beräkningarna av andra kvartalet 2012 Fördjupningstexter Efter fördjupningstexterna finns en beskrivning av avstämningar mellan ekonomins produktions- och användningssida som gjorts i samband med beräkningarna. Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år, om inget annat anges. Innehåll Kommentarer till beräkningarna av andra kvartalet BNP-utvecklingen... 2 Hushållskonsumtionen... 3 Offentlig konsumtion... 5 Investeringar... 7 Lager... 9 Utrikeshandel Näringslivets produktion Sysselsättning Inkomster och sparande Avstämning Revideringar Statistiska centralbyrån 1

2 BNP-utvecklingen BNP-utvecklingen andra kvartalet 2012 Efter den djupa nedgången år 2009 gick den svenska ekonomin in i en mycket stark återhämtningsfas som varade till och med tredje kvartalet Därefter visar BNP mer modesta ökningstal, runt en procent i årstakt. A ndra kvartalet 2012 ökade BN P utvecklingen med 1,3 procent. En arbetsdag färre än andra kvartalet 2011 gav en kalendereffekt på 0,5 procentenheter. Den säsongrensade utvecklingen blev nu plus 0,7 procent jämfört med första kvartalet Internationellt står sig Sveriges tillväxtsiffror ändå relativt bra. De uppgifter som hittills har sammanställts för EU27 visar på en minskning med 0,2 procent såväl i årstakt som i jämförelse med föregående kvartal. BNP, utveckling säsongrensade fasta referensårspriser och kalenderkorrigerade fasta referensårspriser Kalenderkorrigerad BNP Säsongrensad BNP Hushållskonsumtionen, de fasta bruttoinvesteringar och exportnettot hade alla ett lika stort bidrag till andra kvartalets tillväxt siffra. De stod för 0,4 procentenheter vardera. Det mycket starka investeringsbidraget första kvartalet 2012 har alltså dämpats betydligt. Lageruppbyggnaden var mindre än för ett år sedan, vilket gav en negativ effekt på 0,5 procentenheter på BN P-utvecklingen. Dock var effekten betydligt mer dämpad än första kvartalet då BN P-påverkan blev -2,0 procentenheter. Näringslivets produktion växte med 1,4 procent medan arbetade timmar minskade med 1,6 procent. Det ger en ökad arbetsproduktivitet med 3,0 procent. För offentliga myndigheter minskade timmarna med 0,1 procent. Sysselsättningen fortsatte att stärkas. A ntalet sysselsatta i hela ekonomin ökade med 0,7 procent och faktiskt arbetade timmar minskade med 1,2 procent. Den kalenderkorrigerade timutvecklingen för hela ekonomin var oförändrad. Säsongrensat och jämfört med förra kvartalet hamnade timutvecklingen på minus 0,2 procent. 2 Statistiska centralbyrån

3 Hushållskonsumtionen Lägre tillväxt för hushållskonsumtionen D e egentli ga hushål l ens k onsumti onsutgi f ter 1 ök ade med 0,8 procent andra k vartal et 2012, j ämfört med motsvarande k vartal året i nnan. Bidraget till BNP-tillväxten uppgick till 0,4 procentenheter. H ushållskonsumtionen ökade med 0,8 procent andra kvartalet, jämfört med motsvarande kvartal året innan. Det innebär en avmattning jämfört med ökningen första kvartalet och en återgång till de lägre tillväxtsnivåer som rådde under andra halvåret M ånga utgiftsposter visade en lägre ökningstakt än det första kvartalet. Undantaget är boende, hälso- och sjukvård, telekommunikationstjänster samt utbildning. De egentliga hushållens konsumtionsutgifter totalt, volymförändring i procent Den post som hade störst negativt inverkan var utgifter för transporter och fordon som minskade med 4,1 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Det innebär en dämpande inverkan på 0,6 procentenheter till konsumtionsutvecklingen. Inom denna delpost minskade bilinköpen med 11 procent. Det är den kraftigaste nedgången sedan andra kvartalet Ä ven utgifter för alkoholhaltiga drycker och tobak, kläder och skor samt telekommunikation bidrog negativt det andra kvartalet och backade med -0,8; -0,7 respektive -0,3 procent i volym. Den största ökningen återfinns inom hälso- och sjukvård som ökade med 4,1 procent. Det var framför allt en högre konsumtion av läkemedel samt 1 Exklusive hushållens icke vinstdrivande organisationer. Statistiska centralbyrån 3

4 patientavgifter för tandvård som låg bakom denna ökning med en tillväxt på 6,7 respektive 8,2 procent. Hushållens konsumtion av livsmedel ökade i sin tur med 1,6 procent. Samtliga livsmedelvaror ökade i volym. Bidrag till hushållskonsumtionen och volymutveckling per COICOP första kvartalet 2012, procentenheter och volymförändring i procent COICOP Bidrag Volymutveckling 01 Livsmedel 0,2 1,6 02 Alkohol och tobak 0,0-0,8 03 Kläder och skor 0,0-0,7 04 Bostad 0,6 2,5 05 Möbler 0,1 2,0 06 Hälso- och sjukvård 0,1 4,1 07 Transporter -0,6-4,1 08 Kommunikation 0,0-0,3 09 Fritid och Underhållning 0,3 2,3 10 Utbildning 0,0 3,1 11 Hotell och restaurang 0,2 2,7 12 Övriga varor och tjänster 0,2 2,2 Total konsumtion exkl. ofördelad konsumtion 1,1 1,1 15 Svensk konsumtion utomlands 0,0 0,7 16 Utländsk konsumtion i Sverige -0,3-6,0 TOTALT 0,8 0,8 H ushållens utgifter för boende ökade med 2,5 procent. Utgifter relaterade till uppvärmning, dvs. el, gas, olja och fjärrvärme steg med 7 procent till följd av ett betydligt kallare kvartal jämfört med föregående år. Samtidigt ökade utgifterna för kallhyra med 2 procent. H ushållens kostnader för övriga varor och tjänster steg med 2,2 procent. Det var främst konsumtion av personlig service som bidrog till ökningen, med en tillväxt på 7,6 procent, medan utgifter för omsorgs-, försäkringsoch finansiella tjänster ökade med drygt en procent vardera. Svenskars konsumtion utomlands mattades av jämfört med tidigare kvartal och ökade med 0,7 procent i volym. Konsumtionen av charterresor ökade något starkare med 3,4 procent. Liksom vid första kvartalet 2012 har en korrigering av utländsk konsumtion i Sverige gjorts. Posten har hittills i år visat på väldigt starka ökningstal enligt utrikeshandeln med tjänster. Det har påtagligt bidragit till att sänka svenska hushålls konsumtion innan korrigeringen då beräkningarna bygger på att utländsk konsumtion i Sverige dras bort från den totala konsumtionen. Ju stringarna har gjorts mot bakgrund av att till exempel utländska besökares gästnätter i Sverige har varit relativt oförändrade. Sänkningen av utländska besökares konsumtion medför att de svenska hushållens konsumtion höjs och exporten av tjänster sänks med motsvarande belopp. Justeringen påverkar hushållens totala konsumtionsutgifter med 0,7 procentenheter. 4 Statistiska centralbyrån

5 Offentlig konsumtion Svag konsumtionsökning andra kvartalet Konsumtionsutgifterna för offentliga myndigheter steg med 0,4 procent andra k vartal et 2012 j ämfört med motsvarande period f öregående år. Försäl j ningen minsk ade medan soci al a naturaf örmåner ök ade. Kommunernas totala konsumtion ökade med 0,3 procent, landstingen med 0,7 och staten med 0,4 procent. Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, volymförändring procent 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3, Kommunerna står för ungefär hälften av de totala offentliga konsumtionsutgifterna, där utbildning och socialt skydd är de stora utgiftsposterna. Detta kvartal ökade volymen med 0,3 procent. En stor post inom kommunernas konsumtionsutgifter är sociala naturaförmåner 2, vilka ökade med 4,4 procent. De sociala naturaförmånerna har ökat varje enskilt kvartal de senaste tio åren, men ökar inte längre lika kraftigt. Beräkningarna av kommunernas konsumtion påverkas också i hög grad av den faktiska utvecklingen av antalet invånare som utnyttjar de kommunala tjänsterna. A ntalet elever i kommunala grund- och gymnasieskolor minskade andra kvartalet beroende på att elevunderlaget minskade. Ä ven äldreomsorgen påverkade konsumtionen negativt, trots att antalet äldre ökade. Detta beror på att särskilt boende minskade till förmån för hemtjänst, vilket är en billigare vårdform. Att totala konsumtionen för kommunerna ändå ökade berodde bland annat på att antal barn i förskola samt stöd och vård till funktionshindrade ökade. Andra kvartalet 2012 ökade landstingens konsumtion med 0,7 procent. Försäljningsvolymen minskade med 1,6 procent och drog upp 2 Offentligt finansierade tjänster som produceras av marknadsproducenter och levereras till hushållen. Statistiska centralbyrån 5

6 konsumtionen något. Försäljning är en intäkt för landstingen och reducerar därför konsumtionsutgifterna. Förbrukningen inom landstingen ökade med 0,8 procent, där framförallt inköp av material ökade. A rbetade timmar minskade däremot med 0,9 procent inom landstingen. De sociala naturaförmånerna ökade för landstingen med 1,7 procent vilket är en förhållandevis svag utveckling för landstingen. Under senare år har vårdavtalen med privata aktörer ökat kraftigt inom landstingen, men under har ökningstakten dämpats. Statens konsumtion ökade andra kvartalet med 0,4 procent. Försvarets varaktiga varor 3 minskade med 15 procent i volym. Ä ven försvarets förbrukning minskade kraftigt, vilket ledde till att statens förbrukning totalt sjönk med 3,4 procent. Statens arbetade timmar ökade med hela 2,8 procent andra kvartalet. Många universitet och högskolor har nyanställt under det senaste året. Ä ven Rikspolisstyrelsen och A rbetsförmedlingen har genomfört rekryteringar. Statens försäljning minskade med 5,9 procent i volym. Eftersom försäljningen är en intäkt för staten, så reducerar den konsumtionsutgifterna. Den lägre försäljningen det första kvartalet berodde till stor del på att avgifterna till Riksgäldens bankgaranti avtog. Liksom kommunernas konsumtion tar hänsyn till den faktiska utvecklingen av antalet elever i grund- och gymnasieskola, så beror statens konsumtion i viss mån på antalet elever inskrivna vid högskolor och universitet. Dessa ökade med drygt två procent under vårterminen 2012, vilket ökade volymutvecklingen för statens konsumtion andra kvartalet. Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, volymförändring procent Stat Kommun 0 Landsting Försvarets inköp av militära förstörelsevapen och utrustning som behövs för att använda dem. 6 Statistiska centralbyrån

7 Investeringar Investeringarna slog av på takten D e f asta bruttoi nvesteringarna ök ade andra k vartal et med 2,0 procent j ämf ört med motsvarande k vartal f öregående år. D et i nnebär en tydl i g dämpning i ökningstakten. Det var framförallt maskininvesteringarna som vände nedåt. Ökningstakten inom näringslivets i nvesteringar dämpades til l den l ägsta på två år. De fasta bruttoinvesteringarna dämpades andra kvartalet och uppgången stannade vid 2,0 procent jämfört med motsvarande kvartal i fjol, vilka kan jämföras med ökning på 11,3 procent första kvartalet. Bidraget till BNPtillväxten uppgick till 0,4 procentenheter, det lägsta bidraget sedan första kvartalet Totala fasta bruttoinvesteringar Volymförändring i procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år respektive säsongrensade kvartalsvärden fasta priser Procentuell förändring (vä) Miljarder kronor (hö) Maskininvesteringarna vände nedåt Avmattningen i investeringarna märktes inom de allra flesta kapitaltyperna, men den stora skillnaden mot första kvartalet var vändningen nedåt för maskininvesteringar. Inklusive transportmedel minskade maskininvesteringarna med 1,9 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år vilket kan ställas mot uppgången på 12,6 procent kvartalet innan. Investeringarna i såväl egenfinansierade som leasade maskiner minskade andra kvartalet efter en ökning första kvartalet. Övriga bygg- och anläggningsinvesteringar fortsatte att öka i snabb takt, men även där var takten långsammare än första kvartalet. Bidraget från övriga bygg- och anläggningsinvesteringar till den totala investeringstillväxten var en dryg procentenhet lägre andra kvartalet. Bostadsinvesteringarna har fortsatt att utvecklas trögt och andra kvartalet började även investeringarna i flerbostadshus att minska samtidigt som nedgången i småhusinvesteringar tilltog. Det var fortsatt nybyggda småhus som ledde nedgången med en minskning på drygt 35 procent. Statistiska centralbyrån 7

8 Starkast inom energi och gruvor N äringslivets investeringar ökade med 0,9 procent andra kvartalet jämfört med motsvarande kvartal året innan. Det innebär en tydlig dämpning i förhållande till kvartalet innan då ökningen uppgick till 12 procent. Dämpningen har framför allt skett inom de tjänsteproducerande branscherna som främst drogs ner av fastighetsbranschen, där bostadsinvesteringarna utgör en stor andel. Fastighetsbranschen höll tillbaka näringslivets investeringar med 0,8 procentenheter. Ä ven byggbranschen och informationstjänster, där bland annat datakonsulterna ingår, drog ner näringslivets totala investeringar. På den positiva sidan återfanns gruv- och mineralindustrin och transportbranschen som bidrog med 0,8 respektive 0,7 procentenheter till näringslivets investeringar. Ä ven energibranschen bidrog positivt, men jämfört med den anmärkningsvärt kraftiga ökningen första kvartalet var utvecklingen andra kvartalet försiktigare. M ed en ökning på 8,6 procent får det ändå ses som en relativt stark ökning efter flera svaga investeringsår i energibranschen. Gruv- och mineralindustrin i kombination med energibranschen är således förklaringen till varför de varuproducerande branscherna inte dämpades i samma utsträckning som tjänsterna. Bidrag samt volymutveckling andra kvartalet 2012 Procentenheter respektive volymförändring i procent Fasta bruttoinvesteringar Bidrag Volymutveckling Varubranscher 1,4 5,2 därav: Industri 0,3 3,0 Tjänstebranscher 0,5 0,9 därav tjänstebranscher exkl. fastighetsbransch 1,3 4,4 därav: Fastighetsbransch -0,8-2,6 Näringslivet 1,9 2,3 Offentliga myndigheter 0,0 0,2 Totalt 2,0 2,0 Offentliga investeringar stannade av Efter en stark uppgång av de offentliga myndigheternas investeringar första kvartalet stannade investeringarna av nästan helt andra kvartalet. Ökningen stannade vid 0,2 procent vilket kan jämföras med ökningen på 7,3 procent första kvartalet. Inbromsningen kommer främst av en svagare ökningstakt för de kommunal investeringarna och en nedgång i landstingens investeringar. 8 Statistiska centralbyrån

9 Lager Negativt lagerbidrag till BNP För andra k vartal et i rad gav l ager ett negativt bidrag ti l l BN P- utveck l i ngen. D et var f rämst minsk ade l ager av i nsats- och färdigvaror i til l verkni ngsi ndustrin, samt l ägre bränsl el ager som stod f ör nedgången. Det totala lagerbidraget till BNP-ti l l växten var -0,5 procentenheter BNP-påverkan beräknas som lagerförändringen under kvartalet minus lagerförändringen motsvarande kvartal föregående år i procent av BNP för jämförelseper i oden. I en normal årscykel sker en lageravveckling under det andra kvartalet. Det är främst handelns lager som driver denna avveckling. Så också detta år. Det som skiljer i år är att bränsle och industrilagren minskar jämfört med normalt oförändrade eller svagt positiva lager. Lager av produkter i arbete ökade inom tillverkningsindustrin, men motverkade inte avvecklingen inom andra lagertyper. Tillverkningsindustrins totala lagereffekt på BN P var -0,5 procentenheter. Energibranschens minskade lager hade också en negativ påverkan. Inom handeln skedde en lageravveckling inom såväl motorhandeln, partihandeln och detaljhandeln. Det som stack ut var motorhandelns minskade lager av nya bilar och detaljhandelns lagerminskning av kläder och fritidsvaror. Detaljhandelns lager av hemutrustning och partihandelns lager av maskiner, verktyg och byggmaterial gick mot strömmen och visade på en ökning. Förändringen av handelslagren gav ingen påverkan på BN P-utvecklingen. Lagerbidrag till BNP-utvecklingen, procentenheter

10 Utrikeshandel Fortsatt ökad nettoexport För årets andra k vartal regi strerades en f ortsatt ti l l bak agång av i mporten, som mi nsk ade med 1,0 procent j ämfört med motsvarande k vartal året innan. Exporten var oförändrad under samma period. D en l ägre ef terfrågan på utl ändsk a varor och tj änster l edde til l att exp ortnettot gav ett positivt bidrag till BNP-til l växten med 0,4 procentenheter. Exportnettot uppgick till 57 miljarder i fasta priser. Tjänstehandeln stod för 31 miljarder av det totala exportnettot medan varuhandeln stod för resterande 26 miljarder. Exportnettot bidrog med 0,4 procentenheter till BN P-utvecklingen, varav varuhandeln med 0,7 procentenheter och tjänstehandeln med -0,2 procentenheter. 4 Export och import, mkr i 2011 års priser Export Import Summan av varu- och tjänstehandelsbidragen stämmer ej överrens med det totala exportnettobidraget på grund av avrundning. 10 Statistiska centralbyrån

11 Oförändrad export Efter ett något starkare första kvartal stannade exp orten av det andra kvartalet och var oförändrad jämfört med motsvarande kvartal Varuexporten minskade med 0,6 procent, medan tjänsteexporten visade en tillväxt på 1,5 procent. N är det gäller produkter var det stenkols- och raffinerade petroleumprodukter (+16 procent) som steg mest, men även elapparatur (+4,5 procent) ökade. Datorer och andra elektronikvaror samt motorfordon visade däremot en svagare utveckling och minskade med 11,5 respektive 11,9 procent Export av tjänster steg sammantaget med 1,5 procent. Det var framför allt export av merchanting (7,1 procent) samt tjänster som tillhandahålls av huvudkontor (7,7 procent) som bidrog till denna ökning. Importen gick ned Importen minskade med 1,0 procent och det var varuimporten som stod för minskningen, med en tillbakagång på 2,7 procent. Av de största produktgrupperna var det import av stenkols- och raffinerade petroleumprodukter som minskade mest med 19 procent. Ä ven importen av motorfordon gick svagt och minskade med 10 procent. Tjänsteimporten ökade samtidigt med hela 4,2 procent. Import av tjänster som tillhandahålls av huvudkontor steg kraftigast med en utveckling på 38 procent, men starkt gick också tjänster avseende vetenskaplig forskning och utveckling med en ökning på 10 procent. Import av reklamtjänster och finansiella tjänster exklusive försäkringar föll med 25 respektive 51 procent. Export och import av varor och tjänster Volymutveckling i procent Utrikeshandel Kv Kv Kv Kv Kv Export 6,4 9,0 1,0 1,6 0,0 Export varor 7,8 9,7 0,9 0,1-0,6 Export tjänster 3,0 7,3 1,0 5,7 1,5 Import 8,1 3,5 1,5 0,7-1,0 Import varor 8,7 4,6 1,4-1,1-2,7 Import tjänster 6,2 0,5 1,8 6,0 4,2

12 Näringslivets produktion Måttlig tillväxt för näringslivets produktion Näringslivets produktion ök ade med 1,8 procent andra k vartal et j ämfört med motsvarande k vartal f öregående år. Jämfört med f öregående k vartal växte produktionen med 1,0 procent säsongsrensat. Både de varu- och tjänsteproducerande branscherna gav positiva BNP-bi drag. De varuproducerande branscherna vände återigen upp med en ökning på 1,1 procent jämfört med andra kvartalet 2011 och gav ett positivt BN P- bidrag med 0,3 procentenheter. De tjänsteproducerande branscherna fortsatte att växa om än i en lägre takt än tidigare med en ökning på 2,2 procent. De tjänsteproducerande branschernas BN P-bidrag var 1,0 procentenheter. Både för varu- och tjänsteproducenterna steg ökningstakten jämfört med det första kvartalet Index för näringslivets förädlingsvärde i fasta priser med referensår 2011, säsongrensade värden, första kvartalet 2005= Hela näringslivet Tjänsteproducenter Varuproducenter Fortsatt svåra tider för tillverkningsindustrin Tillverkningsindustrin visade vikande produktion för tredje kvartalet i rad. Jämfört med andra kvartalet 2011 minskade produktionen med 2,8 procent. Nedgången var bred och de flesta delbranscher utvecklades negativt. De branscher som visade de svagaste utvecklingstalen var annan transportmedelsindustri, möbler och övrig tillverkning samt trävaru-, massa-, pappers- och grafisk industri. En bransch som gick mot strömmen var industri för elapparatur som ökade förhållandevis starkt. Trots tillverkningsindustrins svaga utveckling ökade produktionen för varuproducenterna totalt sett. Det förklaras till stor del av stark 12 Statistiska centralbyrån

13 produktionsutveckling inom el, gas, värme och vatten samt bygg- och anläggningsindustrin som ökade med 13,9 respektive 5,2 procent. Produktionen av el framställd av vattenkraft ökade under perioden kraftigt till följd av god vattentillrinning. En stor andel av denna produktion har gått på export. Skiftande utfall bland tjänstebranscherna Produktionsutvecklingen inom de tjänsteproducerande branscherna visade totalt sett en ökning med 2,2 procent. Utvecklingen var dock blandad där vissa branscher gick väldigt bra, exempelvis leasing och uthyrning som visade högst utveckling sedan tredje kvartalet 2008, medan andra branscher utvecklades sämre. H andeln med motorfordon backade för första gången sedan andra kvartalet Handeln som helhet hade en produktionsminskning på 0,4 procent. Detaljhandeln ökade något medan partihandeln samt handeln med motorfordon minskade. Den låga aktiviteten inom varuhandeln, dels inom landet men även över landsgränsen gav genomslag i en vikande produktion för branscherna inom transport och stödtjänster till transport. Produktionsminskningen skedde på bred front bortsett från kollektivtrafik och luftfart som båda visade en produktionsökning om än måttlig. Branscher med betydligt bättre utveckling fanns inom områden som utbildning, vård och sociala tjänster, informations och kommunikationsverksamhet samt företagstjänster där leasing och uthyrning samt juridiska och ekonomiska tjänster ökade mest. Den offentliga produktionen ökade med 1,5 procent. Volymutveckling näringslivets produktion 2011 Kv Kv Kv Kv Kv2 SNI A01-F43 Varuproducenter 7,3 5,1-0,9-0,8 1,1 SNI A01-A03 Jordbruk, skogsbruk och fiske 1,1 2,4 2,3 3,0 1,0 SNI B05-B09 Utvinning av mineral -0,4 0,6 2,3 8,5 0,1 SNI C10-C33 Tillverkningsindustri 8,0 5,3-3,1-5,8-2,8 SNI D35-E39 El, gas, värme, vatten inkl reningsverk -1,2 9,9-1,0 4,9 13,9 SNI F41-F43 Byggindustri 11,7 9,3 6,2 8,1 5,2 SNI G45-T98 Tjänsteproducenter 6,1 6,3 2,9 2,7 2,2 SNI G45-G47 Parti- och detaljhandel 5,9 6,5 1,5 1,2-0,4 SNI H49-H53 Transport o kommunikation 7,9 5,4 1,7-0,4-2,6 SNI I55-I56 Hotell och restaurang 3,4-0,3-0,4 2,9 3,9 SNI J58-J63 Informations- och kommunikationstjänster 8,9 9,0 7,0 4,0 5,6 SNI K64-K66 Kreditinstitut och försäkringsbolag 3,0 2,5-5,4 3,0 0,1 SNI L68 Fastighetsverksamhet 1,9 2,8 2,9 1,4 1,7 SNI M69-N82 Företagstjänster 10,3 12,3 7,2 5,5 5,6 SNI P85-Q88 Utbildning och sjukvård 3,6 7,3 2,6 7,0 7,0 SNI R90-T98 Kultur och övrig service 3,6 7,3 0,9-1,1-0,7 Totalt 6,4 6,0 1,6 1,4 1,8

14 Sysselsättning En svag ökning av sysselsättningen Syssel sättningen ökade med 0,7 procent andra k vartal et j ämförd med motsvarande k vartal f öregående år. A ntal et syssel satta var därmed drygt 4,6 mil j oner andra k vartal et i f öl j d. D e of f entli ga myndigheterna ök ade 0,8 procent medan ökningen i näringslivet var 0,7 procent. K al enderkorrigerat var antal et arbetade timmar of örändrat j ämfört med motsvarande k vartal A ntal et arbetade timmarna i nom näringsl i vet minsk ade med 0,5 procent medan de of f entli ga myndigheterna ök ade med 1,2 procent. Antalet sysselsatta inom varuproduktionen ökade med 0,4 procent. De branscher inom varuproduktionen som ökade mest var branscherna inom glas, porslin och cement samt bygg och anläggning. Sysselsättningen inom tillverkningsindustrin fortsatte att utvecklas negativt och minskade med 2,0 procent. Tjänstebranscherna ökade med 0,8 procent. Den ökade sysselsättningen inom tjänstebranscherna skedde främst inom datorprogrammering och informationstjänster, vård och omsorg samt inom hälso- och sjukvårdsbranscherna. Sysselsättningen inom de offentliga myndigheterna ökade. Ökningen var störst inom de statliga myndigheterna där antalet sysselsatta steg med 2,0 procent. De landstingskommunala myndigheterna och de kommunala myndigheterna ökade med 0,9 respektive 0,4 procent. Antal sysselsatta. Procentuell förändring jämfört med motsvarande period föregående år 10 Hela ekonomin Tjänsteproducenter Offentliga myndigheter Tillverkningsindustrin Antal arbetade timmar Kalenderkorrigerat och jämfört med motsvarande kvartal 2012 var antalet arbetade timmar för hela ekonomin oförändrat. Det andra kvartalet 2012 innehöll en arbetsdag mindre än motsvarande kvartal Antalet arbetade timmar inom näringslivet minskade med 0,5 procent. Den 14 Statistiska centralbyrån

15 negativa utvecklingen förklaras till stor del av att de arbetade timmarna för de varuproducerande branschernas minskade med 1 procent. De tjänsteproducerade branscherna minskade med 0,2 procent. De offentliga myndigheterna ökade sina arbetade timmar med 1,2 procent. Den kalenderkorrigerade medelarbetstiden för hela ekonomin minskade med 0,7 procent jämförd med motsvarande kvartal Inom näringslivet minskade medelarbetstiden med 1,2 procent medan de offentliga myndigheterna ökade 0,4 procent. Korrigerat för säsongeffekter och jämfört med föregående kvartal minskade arbetade timmar för hela ekonomin med 0,2 procent. Säsongrensat minskade de arbetade timmarna inom näringslivet med 0,3 procent och ökade för de offentliga myndigheterna med 0,2 procent. Tjänstebranscherna inom näringslivet minskade med 0,4 procent medan de varuproducerande branschernas arbetade timmar var oförändrade. Kvartal Säsongrensade och jämfört med kvartal Procentuell förändring Arbetade timmar totalt Näringslivet Varuproducenter Tjänsteproducenter Offentliga myndigheter -0,5 0,0 0,5 Arbetsproduktivitet Produktiviteten inom näringslivet i faktiska värden ökade med 3,0 procent jämförd med motsvarande kvartal föregående år. De varuproducerande branscherna ökade sin produktivitet med 2,6 procent. Produktiviteten inom tjänstebranscherna ökade med 3,3 procent.

16 Inkomster och sparande Ökat hushållssparande Hushållssektorns sparande ökade andra k vartal et f rämst ti l l f öl j d av ökade löneinkomster i kombination med något svagare ökning av hushål l ens k onsumti onsutgi f ter j ämfört med motsvarande peri od Hushållssektorns sparande uppgick till 118 mdkr och sparkvoten till 21 procent. D et var ett högre sparande j ämfört med andra k vartal et de två närmast f öregående åren. Hushållssektorn avser egentliga hushåll och hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO). Hushållsektorns disponibla inkomster, real utveckling Hushållssektorns disponibla inkomster, real utveckling Löneinkomsterna ökade med 3,9 procent till 377 mdkr under årets andra kvartal jämfört med motsvarande period föregående år. Kapitalinkomstnettot ökade med 1,5 procent till totalt 103 mdkr till följd av minskade kapitalutgifter. I kapitalinkomstnettot ingår utgiftsräntor, inkomsträntor, utdelningar 5, kapitalinkomster tillräknade försäkringstagarna samt övriga kapitalinkomster och -utgifter. Studerar man enbart hushållens räntenetto, dvs. skillnaden i ränteintäkter jämfört med ränteutgifter, är detta negativt. Räntenettot, uppgick till -23 mdkr under andra kvartalet 2012 jämfört med -21 mdkr under motsvarande period Ränteutgifterna fortsatte att öka under andra kvartalet 2012 men i en något lägre takt än under första kvartalet Transfereringsinkomsterna ökade med 2,5 procent jämfört med motsvarande kvartal 2011 samtidigt som transfereringsutgifterna exklusive sociala avgifter ökade med 1,8 procent. Inkomstskatterna utgör en stor del 5 Den största delen av utdelningar till hushållen sker under årets andra kvartal vilket påverkar nivåerna på kapitalinkomster. 16 Statistiska centralbyrån

17 av ökningen, de ökade med 2,0 procent och uppgick till 139 mdkr under andra kvartalet. Inkomster och utgifter för hushållen och deras icke-vinstdrivande organisationer, löpande priser, miljarder kronor Kv Förändring mot kv Egentliga löner 377 3,9% Sociala avgifter 108 3,8% Driftsöverskott egna hem 15-8,4% Sammansatt förvärvsinkomst 27 3,9% Kapitalinkomster 123 0,0% Kapitalutgifter 20-7,2% Primärinkomstsaldo 629 3,1% Transfereringsinkomster 185 2,5% Sociala förmåner 151 3,9% Andra löpande transfereringar 34-3,3% Transfereringsutgifter 296 2,6% Inkomst- och övr. löpande skatter 142 1,9% Sociala avgifter 127 4,6% Sociala förmåner, användning 3,4 4,6% Andra löpande transfereringar 24-4,1% Disponibel inkomst 518 3,3% Disponibel inkomst uppgick till 518 mdkr vilket var en ökning med 3,3 procent nominellt och 1,8 procent realt under andra kvartalet jämfört med motsvarande kvartal Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 2,3 procent jämfört med andra kvartalet 2011, en något svagare utveckling än det närmast föregående kvartalet. Hushållssektorns sparande uppgick till 118 mdkr vilket var en ökning med 8,9 mdkr jämfört med motsvarande kvartal Spar k v oten ökade med 0,9 procentenheter, jämfört med andra kvartalet, och uppgick till 21 procent. Den justerade sparkvoten exklusive avsättningar i tjänstepensioner uppgick till 15 procent. Det finansiella sparandet uppgick till 99 mdkr vilket var en ökning med 9,9 mdkr.

18 Hushållens sparkvot, procent Sparkvot Sparkvot, individuell Offentlig sektor redovisar överskott D en total a of f entl i ga sek torns f i nansi el l a sparande visade ett översk ott med 40 mil j arder k ronor andra k vartal et Översk ottet var 3,4 mil j arder k ronor högre än andra k vartal et 2011, f rämst beroende på en engångsi ntäk t i f orm av återbetal ade f örsäk ri ngspremier til l k ommuner och landsting på sammanlagt 11 miljarder. Den offentliga sektorn visar normalt på ett stort positivt finansiellt sparande under andra kvartalet, till stor del beroende på att inkomsterna i form av utdelningar från bolag är höga under perioden. I år visade alla delsektorer positiva finansiella sparanden andra kvartalet. Statens finansiella sparande uppgick till ett överskott på 18,6 miljarder kronor, vilket dock var 6,2 miljarder lägre jämfört med andra kvartalet Statens inkomster har minskat främst genom lägre inkomstskatter och lägre utdelningar. På utgiftssidan märks bland annat högre transfereringar inom den offentliga sektorn och högre BN I-avgift till EU. Kommunerna visade ett överskott på 11,6 miljarder kronor andra kvartalet, en ökning med 9,1 miljarder jämfört med föregående år. Det större överskottet kom delvis från ökade inkomstskatter, transfereringar från staten och utdelningar, men framförallt från en återbetalning av försäkringspremier på 8,0 miljarder. Å terbetalningen är en engångseffekt, men även utan den hade sparandet varit högre än motsvarande period föregående år. Även landstingen fick en återbetalning av försäkringspremier på 2,9 miljarder, vilket bidrog till överskottet på 3,5 miljarder andra kvartalet. Å lderspensionssystemet visar ett överskott på 6,3 miljarder andra kvartalet, vilket dock var 2,7 miljarder lägre än motsvarande kvartal föregående år. Orsaken till det lägre sparandet var främst ökade utgifter i form av pensionsutbetalningar. Även inkomsterna ökade, men dock inte i samma omfattning som utbetalningarna. 18 Statistiska centralbyrån

19 Finansiellt sparande inom offentlig sektor Miljarder kronor 2011 Kv Kv Kv Kv Helår 2012 Kv Kv2 Offentlig sektor 9,4 36,6 2,9-42,4 6,4 7,0 40,0 Statlig sektor exkl ÅP 0,6 24,8 2,0-28,0-0,6-1,2 18,6 Ålderspensionssystemet 4,5 9,0 3,7 1,7 18,9 2,8 6,3 Kommuner 4,5 2,5-1,4-13,3-7,7 5,6 11,6 Landsting -0,3 0,3-1,5-2,7-4,1-0,1 3,5 Det finansiella sparandet har reviderats för alla delsektorer år 2010, 2011 och första kvartalet För totala offentliga sektorn har det tidigare underskottet på -1,8 miljarder kronor år 2010 reviderats upp till -0,7 miljarder kronor. Upprevideringen är till stor den en följd av att konsumtionsutgifterna reviderats ner med 1,7 miljarder. På inkomstsidan har inkomstskatterna reviderats ner med 1,3 miljarder, medan utdelningarna har reviderats upp med 0,7 miljarder. För år 2011 har finansiellt sparande reviderats upp med 1,7 miljarder till ett överskott på 6,4 miljarder. Även här är den främsta orsaken till upprevideringen att konsumtionsutgifterna reviderats ner med 2,2 miljarder, främst för kommuner och landsting. Första kvartalet 2012 har finansiellt sparande reviderats upp med 1,8 miljarder till ett överskott på 7,0 miljarder för totala offentliga sektorn. Framförallt har upprevideringarna skett inom kommuner och landsting, bland annat genom lägre konsumtionsutgifter och högre försäljning av mark och andra materiel hos kommunerna. Staten har dock reviderats ner, främst i form av lägre inkomstskatter.

20 Avstämning Avstämning andra kvartalet 2012 BNP räknat från användningen respektive tillgången i ekonomin visade ett ovanligt samstämmigt resultat för andra kvartalet Det gällde i synnerhet i fasta priser. Det statistiska underlaget visade en BN P- utveckling från användningssidan på 0,8 procent medan produktionssidan visade en utveckling på 0,7 procent, jämfört med motsvarande kvartal föregående år. I föregående års prisnivå var produktionen 0,7 miljarder kronor lägre än användningen och i löpande priser 3,1 miljarder lägre. I avstämningarna justerades förädlingsvärdet i tjänstebranscherna upp 0,7 miljarder i fasta priser. I löpande priser justerades förädlingsvärdet upp i såväl industribranscher och övriga varubranscher som tjänstebranscher och det med totalt 3,1 mdkr. Efter avstämning blev den faktiska BNPutvecklingen 0,8 procent. Som vid beräkningarna av första kvartalet visade utländsk konsumtion i Sverige en stor ökning, denna gång på strax under nitton procent. Det har inte gått att fastställa vari denna starka ökning består. Utöver justeringarna i samband med avstämningarna gjordes därför en korrigering av utländsk konsumtion. Posten sänktes med drygt 2,8 miljarder kronor i fasta priser och drygt 2,9 miljarder kronor i löpande priser, mot bakgrund av att till exempel statistik över utländska besökares gästnätter i Sverige inte visade någon ökning. Sänkningen av de utländska besökarnas konsumtion medför att de svenska hushållens konsumtion höjs och exp orten av tjänster sänks med motsvarande belopp eftersom utländsk konsumtion i Sverige mäts via tjänsteexporten. Justeringen påverkar därmed inte skattningen av BN P. Utvecklingstalen för försörjningsbalansens och produktionens olika delkomponenter mellan den första sammanställningen i nationalräkenskapernas databas och det nu publicerade resultatet framgår av tabellen nedan. Den första versionen innehåller beräkningar baserade på det primära underlaget med justeringar för definitionsskillnader mellan N ationalräkenskaperna och primärmaterialet. I detta läge har eventuella fel korrigerats och eventuella kompletteringar från primärkällorna förts in. Det omfattar de justeringar som gjorts av utländsk konsumtion i Sverige. Den differens som kvarstår som skillnad och som redovisas i tabellen är de avstämningskorrigeringar som har gjorts för att få beräkningarna från produktions- respektive användningssidan att visa samma BN P. 20 Statistiska centralbyrån

21 Avstämning andra kvartalet 2012, faktisk volymutveckling vid första version respektive publicerad version samt förändring i volym och mdkr i fasta och löpande priser Första version Publicerad version Förändring i volym Hushållens konsumtionsutgifter 0,8 0,8 0,0 Offentliga konsumtionsutgifter 0,4 0,4 0,0 Fast bruttoinvestering 2,0 2,0 0,0 Lager (effekt på BNP-förändring) -0,5-0,5 0,0 Export varor -0,6-0,6 0,0 Export tjänster 1,5 1,5 0,0 Import varor -2,7-2,7 0,0 Import tjänster 4,2 4,2 0,0 BNP från användningssidan 0,8 0,8 0,0 Korr mdkr FP Korr mdkr LP Förädlingsvärde gruv- och tillv.industri -3,4-3,4 0,0 0,5 Förädlingsvärde övrig varuproduktion 6,4 6,4 0,0 0,4 Förädlingsvärde tjänsteproduktion 1,7 1,9 0,2 0,7 2,2 Förädlingsvärde off. myndigheter 0,6 0,6 0,0 Produktskatter och produktsubventioner -2,4-2,4 0,0 BNP från produktionssidan 0,7 0,8 0,1 0,7 3,1 Extremvärden i säsongrensningen En säsongrensad series utseende över tiden påverkas mycket av eventuella förekomster av extremvärden (s.k. outlier). N edan redovisas de serier som uppvisade något extremvärde under perioden 2008:1 2012:2 i den senaste säsongrensningen gjord av nationalräkenskaperna. En förekomst av ett extremvärde påverkar kraftigt det säsongrensade värdet för det kvartal där extremvärdet uppkommit, men även angränsande kvartal påverkas. Extremvärden i säsongrensningen Period Kvartal Kvartal Kvartal Extremvärden för: Arbetade timmar i hushållens icke-vinstdrivande organisationer BNP till marknadspris Lagerinvesteringar inkl. värdeföremål Export av varor Näringslivets förädlingsvärde till baspris Förädlingsvärde i varuproducenter Förädlingsvärde i tillverkningsindustrin Förädlingsvärde i tjänsteproducenter Förädlingsvärde i gruvor, mineralutvinnings- och tillverkningsindustri Förädlingsvärde i parti- och detaljhandel BNP till marknadspris Fast bruttoinvestering Export av varor

22 Näringslivets förädlingsvärde till baspris Förädlingsvärde i gruvor och mineralutvinningsindustri Förädlingsvärde i transport och magasinering Kvartal Kvartal Kvartal Kvartal Arbetade timmar i hotell och restaurang Import av varor Arbetade timmar i gruvor och mineralutvinningsindustri Förädlingsvärde i gruvor och mineralutvinningsindustri Förädlingsvärde i tillverkningsindustrin Förädlingsvärde i varuproducenter Förädlingsvärde i gruvor, mineralutvinnings- och tillverkningsindustri Produktskatter Arbetade timmar i transport och magasinering Arbetade timmar i hotell och restaurang Mer information om extremvärden och SCB:s säsongrensning finns här / w w w.scb.se/ statistik/ OV/ A A 9999/ 2003A 01/ A A 9999_2003A 0 1_BR_X100ST0311.pdf. Se även BNP-kvartal 2009:1, sid 26 Revideringar SCB har under en längre tid publicerat de detaljerade årsberäkningarna i november, i samband med publiceringen av tredje kvartalet. Från och med nu kommer dock SCB att publicera årsberäkningarna redan i september, i samband med publiceringen av andra kvartalet. Det innebär att årsberäkningen för år 2010 nu finns publicerad. Det har också fått till följd att samtliga kvartal under år 2011 och 2012 uppdaterats med de nya nivåer som fastställts i årsberäkningen. N y information i form av primärdata har också tagits in för kvartalen 2011 och 2012 i de fall där sådan funnits tillgänglig. Revideringar 2010 och 2011 Totalt sett reviderades BN P-utvecklingen för 2010 upp med 0,4 procentenheter till +6,6 procent. För enskilda delområden har dock större revideringar ägt rum till följd av att ny årsstatistik förts in. BN P-utvecklingen för helåret 2011 är precis som vid föregående publicering +3,9 procent. De största förändringarna på delområdena är att lagerbidraget reviderats ned 0,2 procentenheter medan de fasta bruttoinvesteringarnas bidrag liksom exportnettots bidrag reviderats upp med en tiondel vardera. Översi k t av revi deri ngar 2012 Vid den ordinarie beräkningen av andra kvartalet tas nya och reviderade statistikuppgifter på alla områden in för både första och andra kvartalet I tabellen nedan redovisas de revideringar som skett mellan de olika beräkningstillfällena av första och andra kvartalet Tabellen visar hur användningssidans komponenter bidragit till BNP-utvecklingen vid de olika beräkningstillfällena. 22 Statistiska centralbyrån

23 BNP-bidrag kvartal vid olika beräkningstidpunkter, faktiska tal Hushållens konsumtionsutgifter Offentliga konsumtionsutgifter Fasta bruttoinvesteringar Lager Exportnetto BNP Kv 1 maj-12 1,0 0,4 1,8-2,2 0,9 1,9 Kv 1 jul-12 1,0 0,4 1,8-2,2 0,9 1,9 Kv 1 sept -12 1,0 0,5 1,8-2,0 0,5 1,8 Kv 2 jul-12 0,4 0,3 0,4-0,1 0,9 1,8 Kv 2 sep-12 0,4 0,1 0,4-0,5 0,4 0,8 *Volymutvecklingen för BNP är publicerad utveckling enligt referensårspriser. Bidragen avser bidrag i fasta priser föregående år. Detta gör att bidragen inte alltid summerar till BNP-utvecklingen. Revideringar av f örsta k vartal et 2012 Volymutvecklingen för Hushållens konsumtion är oförändrad jämfört med beräkningen i maj. Delposterna har dock ändrats till följd av reviderade underlag. Volymutvecklingen för de offentliga konsumtionsutgifterna har reviderats upp från +1,5 procent till +1,7 procent till följd av både nya underlag och förändringar i nivåerna för Volymutvecklingen för de fasta bruttoinvesteringarna är i stort sett oförändrad jämfört med beräkningen i maj. Viss ny statistik finns, som t.ex. uppdaterade påbörjandetal för bostäder. Bidraget till BN P från l ager i nvest er i ngar na har reviderats upp 0,2 procentenheter till -2,0 procentenheter. Detta till följd av att reviderad primärstatistik över industrins lager och lagret av växande skog funnits tillgänglig. Revideringar av statistiken över handelns lager verkade dock i motsatt riktning. Bidraget från exportnettot har reviderats ned med 0,4 procentenheter. Det är främst en upprevidering av importen av tjänster som bidragit till detta. Upprevideringen beror dels på en sänkning av nivån enligt primärstatistiken för första kvartalet 2011, dels på en höjning av nivån enligt primärstatistiken för första kvartalet Ä ven på produktionssidan har ny statistik inkommit. Industrins förädlingsvärden och tjänstebranschernas förädlingsvärden har reviderats ned medan förädlingsvärdet för övriga varuproducenter reviderats upp. Revideringar av andra k vartal et 2012 Snabberäkningen av andra kvartalet i juli bygger på ett mer ofullständigt underlag än ordinarie kvartalsberäkningar. Till ordinarie beräkningen av andra kvartalet i september kompletteras samtliga underlag för beräkningarna i större eller mindre utsträckning. Vid årets ordinarie beräkning av andra kvartalet reviderades BN P-utvecklingen ned med 1,0 procentenhet i faktiska tal, från +1,8 procent till +0,8 procent. Flera

24 områden reviderades ned. Lagerbidraget reviderades ned från -0,1 procentenheter till -0,5 procentenheter, främst till följd av att underlagen för både industrilagren och handelslagren visat svagare förändringar än vid tidpunkten för snabberäkningen. Även offentlig konsumtion reviderades ned nu när underlag inkom för att ersätta de uppskattningar som gjorts på många delområden. Exportnettots bidrag var i denna beräkning 0,5 procentenheter lägre än vid snabberäkningen. Detta till följd av lägre utveckling av exp orten, främst exporten av tjänster. Detta motverkades dock något av att även importen utvecklades sämre än vad som redovisades i snabberäkningen. Produktionssidan justerades i snabberäkningen upp i avstämningsprocessen. Vid denna beräkning var avstämningsläget sådant att sådana korrigeringar inte behövdes. N är det gäller industriproduktionen kan sägas att den nya primärstatistik som inkommit sedan juli till viss del, men inte helt, bekräftat avstämningarna. Industriproduktionens utveckling reviderades därmed ned från -1,7 procent till -3,4 procent. Ä ven förädlingsvärdet inom tjänstebranscherna reviderades ned, från en utveckling på 2,7 procent till 1,9 procent. Övriga varuproducerande branscher reviderades totalt sett upp något. I tabellen nedan visas revideringarna mellan snabben och det efterföljande ordinarie andra kvartalet: Revideringar snabben , snabben ordinarie kvartal Tillgång FV näringslivet 0,1 0,5-0,3 0,4-0,1-0,1 0,2 0,2 0,6-0,2-1,3 0,5 0,5 FV staten 0,2 0,0 0,5 0,3 0,1-3,5 1,0 0,0-1,7-0,8-0,8-0,2-1,0 FV kommunerna -1,2 0,1-0,1-1,4-0,9-0,4-0,4-0,2-2,1-0,9-2,0 0,2 0,8 FV HIO 2,2-2,0 0,8-0,2 1,0 0,6-0,6 0,6 1,0-0,2 0,8-1,6 0,1 Import -2,1 0,4-2,9-2,8-1,5-1,1 0,9 0,3 1,4 0,9-0,2-0,2 0,8 Användning Hush. kons.utg. -0,5 0,9 1,0 0,6 0,3-0,3 0,0-0,2 0,0-0,4 0,2-0,9 0,0 Off. konsum. -0,8 1,2-0,2-0,7 0,1-0,2-0,7 0,0-1,0-0,5-2,0-0,5 0,7 Fast bruttoinv. -2,8-0,3-4,2-0,8-1,1 1,8 0,0-0,6-0,3 0,1-0,4-2,2-0,2 Lagerinv.* 0,5 0,4-0,2 0,0 0,6-0,2 0,6 0,3 0,2 1,2-0,6 0,9 0,4 Export -1,6-1,4-1,4-1,8-3,2-1,1 0,5 0,4 1,3-1,4 0,2 0,7 1,7 BNP -0,3 0,4-0,1 0,2-0,2-0,1 0,2 0,1 0,0-0,2-1,0 0,4 1,0 24 Statistiska centralbyrån

25 Tidsserie BNP-revideringar I tabellen nedan redovisas BN P-utvecklingen vid respektive beräkningstillfälle för de olika kvartalen. Publicerad faktisk volymutveckling för BNP vid olika beräkningstillfällen, första kvartalet 2007 till fjärde kvartalet 2011 År Beräkningstidpunkt Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal maj 3, aug 3,0 3, sep 3,0 3, nov 2,8 3,0 2, feb 2,8 2,9 2,5 2, maj 3,3 2,9 2,6 2, nov 2,7 3,1 2,3 2, :e maj 4,2 3,4 2,5 3, feb 4,2 3,3 2,5 3, maj 1, aug 1,0 2, sep 1,0 2, nov 0,9 2,7 0, feb 0,9 3,0 0,3-4, maj 1,0 3,0 0,6-4, nov 0,9 2,9 0,5-4, :e maj 0,7 2,4 0,4-4, :e maj 0,7 2,4 0,6-5, nov 0,4 2,2 0,5-5, feb 0,5 2,3 0,4-5, sep 0,5 2,3 0,4-5, maj -6, jul -6,6-7, sep -6,9-7, nov -6,7-6,8-5, mar -6,5-6,8-5,2-1, :e maj -6,9-7,0-5,7-1, :e maj -6,6-6,9-5,9-1, nov -6,6-7,1-6,4-1, sep -6,6-6,9-6,3-1, feb -6,4-6,8-6,0-1, sep -6,4-6,7-5,9-1,1

26 :e maj-10 3, jul 3,0 4, sep 2,7 5, nov 2,7 5,0 6, mar 2,5 5,0 6,9 7, maj 2,8 5,0 6,6 8, sep 2,9 5,0 6,9 7, nov 2,8 5,0 6,9 7, feb 3,4 6,0 6,9 8, maj 3,2 6,0 7,3 8, sep 3,7 6,4 7,6 8, maj 6, jul 6,9 4, sep 6,6 4, nov 6,3 4,2 4, feb 6,1 4,4 4,5 1, maj 6,3 4,5 4,1 1, sep 6,3 4,2 4,3 1, maj 1, jul 1,9 1, sep 1,8 0,8 26 Statistiska centralbyrån