Kommentarer till beräkningarna av andra kvartalet 2015

Transkript

1 till beräkningarna av andra kvartalet 2015 Fördjupningstexter Efter fördjupningstexterna finns en beskrivning av avstämningar mellan ekonomins produktions- och användningssida som gjorts i samband med beräkningarna. Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till föregående kvartal säsongrensat, om inget annat anges. Innehåll BNP-utvecklingen... 3 Hushållskonsumtionen... 5 Offentlig konsumtion... 7 Investeringar... 9 Lager Utrikeshandel Näringslivets produktion Sysselsättning Produktivitet Inkomster och sparande Avstämning Revideringar Statistiska centralbyrån 1

2 BNP kvartal 2 Statistiska centralbyrån

3 BNP-utvecklingen BNP-tillväxten tog ny fart BNP-tillväxten stegrades återigen andra kvartalet. Uppgången förklaras främst av ökade bygginvesteringar, ökad tjänsteexport och en minskad varuimport. Sveriges BNP steg med 1,1 procent andra kvartalet, säsongrensat och jämfört med kvartalet innan. Den svenska BNP-tillväxten växlade därmed upp takten efter dämpningen kvartalet innan, och uppgången var nästan i paritet med det starka fjärde kvartalet Det var framförallt tillverkningsindustrin som ökade produktionen kraftigt och uppvisade den starkaste kvartalstillväxten sedan inledningen på Tillverkningsindustrin lämnade därmed ett bidrag till BNP-tillväxten i nivå med de tjänsteproducerande branscherna som ökade ungefär i samma takt som tidigare. BNP, procentuell förändring, säsongrensad och jämförd med kvartalet innan respektive kalenderkorrigerad och jämförd med motsvarande kvartal året innan. Perioden ,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0-8,0 Kalenderkorrigerad BNP Säsongrensad BNP Svagt uppåt i Europa Tillväxten i Sverige är för närvarande bland de starkaste i EU där BNPutvecklingen fortsatte att krypa uppåt i långsam takt andra kvartalet. Ökningen på 0,3 procent var marginellt svagare än utvecklingen kvartalet innan, men tillväxtbanan har varit relativt stabil under det senaste året och vilar också på en bredare bas. Av de större ekonomierna fortsatte den starka återhämtningen i Spanien, medan den tyska ekonomin expanderade i takt med EU-genomsnittet. Statistiska centralbyrån 3

4 BNP kvartal Trots en ökad osäkerhet om hur den norska ekonomin kan ställa om till de betydligt lägre råvarupriserna steg fastlands-bnp för Sveriges största exportmottagare svagt andra kvartalet. Efter dämpningen under inledningen av året tilltog tillväxttakten återigen i USA, där framförallt hushållskonsumtionen och de fasta bruttoinvesteringarna drog upp utvecklingen. Osäkerheterna kring den kinesiska ekonomins fortsatta utveckling, och hur detta kan påverka världsekonomin, tilltog dock under andra kvartalets slut vilket ledde till en kraftig nedgång på finansmarknaderna. Stark tjänsteexport Från att primärt ha drivits av inhemsk efterfrågan har även exporten i något större grad bidragit till den ekonomiska utvecklingen i Sverige under de senaste kvartalen. Det har framförallt varit tjänsteexporten som har utvecklats starkt. Andra kvartalet stod nettobidraget från utrikeshandeln för över hälften av kvartalstillväxten. Exporten av tjänster, där även flera av de svenska industriföretagen är verksamma, ökade med 2,4 procent säsongrensat. Varuexporten minskade marginellt. Det starka bidraget från exportnettot berodde dock inte enbart på att exporten steg, utan minskad import av framförallt varor svarade för hälften av den positiva nettoeffekten. Det kan vara ett tecken på en, åtminstone tillfällig, dämpning av den inhemska efterfrågan. Varuimporten andra kvartalet minskade dock framförallt till följd av en lägre import av råolja. Efter den ovanligt slagiga utvecklingen under de senaste kvartalen till följd av ett fåtal betydande investeringar inom FoU, steg de fasta bruttoinvesteringarna med 1,5 procent andra kvartalet. Investeringar i övriga byggnader och anläggningar samt bostäder fortsatte att öka kraftigt i takt med den ökade byggaktiviteten. Maskininvesteringarna har dock fortfarande svårt att lyfta, där bland annat transportmedelsinvesteringarna höll tillbaka utvecklingen. Trots ovanligt goda förutsättningar för hushållen med ett lågt ränteläge och goda reala inkomstökningar fortsatte konsumtionen att öka i måttlig takt andra kvartalet, även om tillväxttakten var något högre än kvartalet innan. Konsumtionsökningen på 0,4 procent svarade för en knapp femtedel av BNP-tillväxten. Inköpen av möbler och kläder uppvisade den starkaste utvecklingen jämfört med kvartalet innan. Antalet sysselsatta var i stort sett oförändrat mellan första och andra kvartalet, för första gången sedan Antalet arbetade timmar ökade dock svagt, men betydligt mindre än produktionen i näringslivet vilket medförde en kraftig produktivitetsökning. Bidrag till säsongrensad BNP-utveckling, procentenheter. 2014kv2 2014kv3 2014kv4 2015kv1 2015kv2 Hushållens konsumtion 0,4 0,0 0,6 0,1 0,2 Offentlig konsumtion 0,2 0,1 0,2 0,0 0,1 Fasta bruttoinvesteringar 0,1 0,3 0,7 0,0 0,4 Lagerinvesteringar 0,4 0,0 0,1-0,4-0,1 Export 0,4 0,4 1,1-0,1 0,3 Import -0,8-0,4-1,5 1,0 0,3 Exportnetto -0,4 0,0-0,4 0,9 0,6 BNP 0,7 0,3 1,2 0,6 1,1 4 Statistiska centralbyrån

5 Hushållskonsumtionen Måttlig uppgång i hushållens konsumtion Hushållens 1 konsumtionsutgifter ökade andra kvartalet med 0,4 procent, säsongrensat och jämfört med kvartalet innan. Utgifterna för möbler, kläder samt fritid och underhållning visade de högsta ökningstalen jämfört med första kvartalet. De egentliga hushållens konsumtionsutgifter totalt, volymförändring i procent, säsongrensat och jämfört med föregående kvartal Efter en beskedlig uppgång första kvartalet tilltog ökningstakten i hushållens konsumtion något andra kvartalet då den ökade med 0,4 procent, säsongrensat och jämfört med kvartalet innan. I årstakt, jämfört med andra kvartalet ifjol, ökade hushållens konsumtionsutgifter med 2,1 procent, vilket ungefär är i linje med den genomsnittliga utvecklingen i årstakt sedan Störst ökning jämfört med kvartalet innan, i säsongrensade tal, visade utgifterna för möbler, kläder samt rekreation och kultur. Hushållens inköp av möbler har ökat de senaste åren och andra kvartalet stod dessa utgifter för den största ökningen då de steg med 2,1 procent jämfört med kvartalet innan. Konsumtionen av kläder och skor har stått för hyggliga ökningar de tre senaste kvartalen och var en av utgiftsposterna som ökade mest andra kvartalet. Även utgifterna för fritid och underhållning, där bland annat utgifter för TV och dator, sportutrustning och leksaker ingår, ökade relativt kraftigt och bidrog med 0,2 procentenheter till den totala konsumtionsökningen. Hushållens största utgift, boendeposten, steg andra 1 De egentliga hushållen exklusive hushållens icke vinstdrivande organisationer. Statistiska centralbyrån 5

6 BNP kvartal kvartalet med 0,8 procent efter att ha sjunkit kvartalet innan. Ökningen i boendeutgiften bidrog med 0,2 procentenheter till den totala konsumtionsökningen. Eftersom boendeposten står för en så pass stor andel av de totala konsumtionsutgifterna får relativt försiktiga förändringar ändå stort genomslag. Hushållen lade även mer pengar på den näst största utgiftsposten, livsmedel. Även om de flesta konsumtionsgrupper ökade så var det några som hushållen lade mindre pengar på än kvartalet innan. Hälso- och sjukvårdsutgifterna backade med 0,8 procent efter en kraftig ökning första kvartalet. Utgifter för post- och telekommunikation minskade svagt, vilket förmodligen också ska ses som en rekyl efter den starka ökningen kvartalet innan. Även utgifterna för transport och fordon minskade svagt. Det var dock inte bilinköpen som höll tillbaka utvecklingen, dessa ökade något jämfört med första kvartalet, utan det var övrigt i denna grupp som sjönk, vilket exempelvis kan vara driftskostnaderna. För tredje kvartalet i följd minskade hushållens konsumtion av alkoholhaltiga drycker och tobak. Bidrag till den egentliga hushållskonsumtionen och volymutveckling per COICOP 2 andra kvartalet 2015, bidrag i procentenheter och volymförändring i procent, säsongrensat och jämfört med föregående kvartal. COICOP Volymutveckling Bidrag 01 Livsmedel 0,7 0,1 02 Alkohol och tobak -0,8 0,0 03 Kläder och skor 1,7 0,1 04 Bostad 0,8 0,2 05 Möbler 2,1 0,1 06 Hälso- och sjukvård -0,8 0,0 07 Transporter -0,1 0,0 08 Kommunikation -0,2 0,0 09 Fritid och Underhållning 1,4 0,2 10 Utbildning 0,0 0,0 11 Hotell och restaurang 0,2 0,0 12 Övriga varor och tjänster 0,5 0,1 15 Svensk konsumtion utomlands 0,9 0,0 16 Utländsk konsumtion i Sverige 4,3-0,2 TOTALT 0,4 0,4 De svenska hushållens inköp utomlands ökade med 0,9 procent jämfört med första kvartalet. Desto större tillväxt, 4,3 procent, stod utländska besökares konsumtion i Sverige för. Denna ökning motverkade den totala uppgången i konsumtionsutgifterna med 0,2 procentenheter. Eftersom hushållskonsumtionen endast ska återspegla svenska hushålls konsumtion dras utländska besökares inköp i Sverige bort från den totala konsumtionen. 2 COICOP Classification of Individual Consumption by Purpose (Internationell överenskommelse) 6 Statistiska centralbyrån

7 Offentlig konsumtion Konsumtionsökning i offentliga myndigheter Konsumtionsutgifterna för offentliga myndigheter ökade med 2,2 procent andra kvartalet 2015 jämfört med motsvarande period föregående år. Kommunernas och landstingens konsumtion ökade med 2,8 respektive 2,1 procent, medan statens utgifter steg något mindre, med 1,3 procent. Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, volymförändring procent 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3, Kommunerna står för ungefär hälften av de totala offentliga konsumtionsutgifterna, där utbildning och socialt skydd är de stora utgiftsposterna. Andra kvartalet ökade konsumtionen med 2,8 procent, jämfört med motsvarande kvartal året innan. Beräkningen av kommunernas konsumtion påverkas i hög grad av antalet invånare som utnyttjar de kommunala tjänsterna. Fler elever i kommunala grundskolor bidrog till en ökad konsumtion andra kvartalet, liksom att antalet barn i den kommunala förskolan ökade. Antalet elever i kommunala gymnasieskolor har dock minskat, vilket sänkte den kommunala konsumtionen. Äldreomsorgen höll tillbaka konsumtionen inom kommunerna något, trots att antalet äldre ökade. Detta beror på att antalet vårdplatser i särskilt boende för de äldre minskade till förmån för insatser inom hemtjänst, vilket är en mindre resurskrävande vårdform. Sociala naturaförmåner, vilket är en stor utgiftsp ost för kommunerna, ökade med 7,1 procent. Kommunernas försäljning ökade med 2,9 procent andra kvartalet. Eftersom försäljning ger kommunerna en intäkt som finansierar en del av den kommunala verksamheten reduceras därmed konsumtionsutgifterna med motsvarande belopp. Ett exempel på sådan försäljning är avgift till förskolan. Statistiska centralbyrån 7

8 BNP kvartal Andra kvartalet ökad e landstingens konsumtion med 2,1 procent. Landstingens förbrukning ökade med 4,4 procent. En stor del av förbrukningen består av köp av verksamhetsanknutna tjänster såsom laboratorie-, röntgen- och ambulanstjänster vilka ökade kraftigt andra kvartalet. En annan stor del av förbrukningen är inköp av material och tjänster. Här ingår bland annat sjukvård och läkemedel men även lokalkostnader och förbrukningsmaterial. Antalet arbetade timmar ökade med 3,1 procent inom landstingen. De sociala naturaförmånerna inom landstingen består till stor del av vårdavtal med privata aktörer. Under ett antal år steg dessa vårdavtal kraftigt men sedan 2011 har ökningstakten dämpats och andra kvartalet 2015 minskade de med hela 10 procent i volym. Läkemedelsförmånen är en annan betydande del av landstingens sociala naturaförmåner, vilken ökade med 9,0 procent det andra kvartalet i volym. Landstingens utgifter för sociala naturaförmåner minskade med 2,4 procent. Försäljningen 3 hos landstingen ökade med 4,1 procent. Statens konsumtion ökade andra kvartalet med 1,3 procent. Statens förbrukning ökade med 0,2 procent i volym. Det beror främst på att inköpen av varor och tjänster minskade hos Försvaret. Hyrorna, som är en del av förbrukningen, fortsatte att öka och steg med 6,0 procent mätt i löpande priser. Migrationsverket stod för en stor del av denna ökning på grund av ett ökat antal asylsökande. Antalet arbetade timmar inom staten ökade med 0,8 procent andra kvartalet. Det beror bland annat på att Migrationsverket har ökat antalet anställda under det senaste året. Försäljningen inom staten minskade med 0,1 procent. Statens sociala naturaförmåner ökade i volym med 0,5 procent. Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, volymförändring procent Stat Kommun Landsting Försäljning avser både försäljning och egenproducerade övriga tillgångar 8 Statistiska centralbyrån

9 Investeringar Byggande lyfte fasta bruttoinvesteringar De fasta bruttoinvesteringarna ökade andra kvartalet säsongrensat. Det var framförallt investeringar i byggande såsom övriga byggnader och anläggningar samt bostäder som bidrog positivt till den säsongrensade utvecklingen. De fasta bruttoinvesteringarna steg med 1,5 procent från första till andra kvartalet säsongrensat. Det följde en nedgång med 0,2 procent första kvartalet då jämförelsekvartalet lyftes markant av poster av engångskaraktär. Övriga byggnader och anläggningar, som ökade med 4,1 procent, var den investeringstyp som bidrog mest till de totala fasta bruttoinvesteringarnas utveckling andra kvartalet. Fortsatt starkt gick det även för bostadsinvesteringarna som steg med 1,5 procent. Dessa har nu ökat nio kvartal i följd. Ökningstakten har dock dämpats jämfört med de senaste kvartalen. Maskininvesteringar inklusive vapensystem backade med 0,5 procent jämfört med ett starkt första kvartal. Inom maskininvesteringarna minskade transportmedel och IKT-utrustning med 2,6 respektive 0,7 procent. Övriga maskiner samt vapensystem ökade med 0,2 procent. Investeringar i immateriella tillgångar steg med 1,4 procent. Totala fasta bruttoinvesteringar Volymförändring i procent jämfört med föregående kvartal säsongrensat respektive säsongrensade kvartalsvärden mätta i fasta priser. 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0-8,0-10,0-12, Procentuell förändring Miljarder kronor Sedan den första preliminära publiceringen av andra kvartalets BNP i slutet av juli har information tillkommit i investeringsberäkningen. Reviderade data från den definitiva årsberäkningen för 2013 ligger nu som bas för framskrivning av kvartalen 2014 och 2015 vilket har givit upphov till nya nivåer och viktförändringseffekter. Dessutom har ny data för Statistiska centralbyrån 9

10 BNP kvartal eftersläpningseffekter i bostad sberäkningen införts och FoUinvesteringarna baseras på nya skattningar. Fastighetsverksamhet höjde tjänstebranscherna Jämfört med motsvarande kvartal året innan ökade de fasta bruttoinvesteringarna med 6,5 procent och bidrog med 1,6 procentenheter till den totala BNP-tillväxten mätt i årstakt. Näringslivets investeringar steg med 7,4 procent. Tillverkningsindustrin har gradvis ökat investeringarna de senaste kvartalen och steg med 8,4 procent andra kvartalet mätt i årstakt. Fortsatt svagt utvecklades däremot gruv- och mineralutvinningsbranscherna som minskade med 2,8 procent i årstakt. Branscherna inom kategorin övriga varor noterade en svag uppgång. Energibranschens investeringar ökade med 1,8 procent och investeringarna inom vatten, avlopp och återvinning steg med 30 procent. Sammantaget ökade varubranschernas investeringar med 6,5 procent. Tjänsteproducenterna vars investeringar nästan är dubbelt så stora som varubranschernas ökade med 7,8 procent i årstakt. Fastighetsverksamhet som i sin tur står för cirka hälften av tjänstebranschernas investeringar steg med 9,0 procent. Starkt gick även investeringar i branscherna transportmedel och transporttjänster, företagstjänster samt ekonomiska och tekniska konsulttjänster. Volymutveckling samt bidrag andra kvartalet 2015 Procentenheter respektive volymförändring i procent mätt i årstakt. Fasta bruttoinvesteringar Volymutveckling Bidrag Varubranscher 6,5 1,9 därav: tillverkningsindustrin C10-C33 8,4 1,4 Tjänstebranscher 7,8 4,2 därav: Fastighetsverksamhet 9,0 2,6 Näringslivet 7,4 6,0 Offentliga myndigheter 2,9 0,5 Totalt 6,5 6,5 Ökning för offentliga investeringar De offentliga myndigheternas investeringar steg med 2,9 procent jämfört med motsvarande kvartal året innan. Primärkommunerna ökade sina investeringar med 5,7 procent. Stockholms kommun ledde återigen uppgången med ökade investeringar i vägar och övriga byggnader och anläggningar. Även Nacka kommu n, Uppsala och Helsingborg noterade ökade investeringar, framförallt i övriga byggnader och anläggningar. Landstingens investeringar ökade samtidigt med 7,8 procent. Statens investeringar steg med 0,1 procent andra kvartalet mätt i årstakt. Ökade järnvägsinvesteringar motverkades av lägre investeringar i vägar och övriga byggnader och anläggningar. Statens investeringar i militära vapensystem ökade något jämfört med motsvarande kvartal föregående år. 10 Statistiska centralbyrån

11 Lager Negativt lageromslag Lageruppbyggnaden under första kvartalet förbyttes till en lageravveckling andra kvartalet. Lageromslaget 4 var -3,8 miljarder kronor och drog ner BNP-utvecklingen mätt i årstakt 5 med 0,4 procentenheter. I säsongrensade värden var lagerinvesteringarnas effekt på BN P- utvecklingen sedan föregående kvartal -0,1 procentenheter. Lagerinvesteringarnas BNP-påverkan beräknas som lagerförändringen under kvartalet minus lagerförändringen under motsvarande kvartal föregående år i procent av BN P. I säsongrensade värden beräknas lagerinvesteringarnas BN P- påverkan som förändringen under kvartalet minus förändringen föregående kvartal i procent av BNP föregående kvartal. Lagerinvesteringarna säsongrensas endast på aggregerad nivå. Avsnittet nedan beskriver därför genomgående jämförelser mot motsvarande kvartal föregående år. I en normal årscykel brukar företagens lager minska på aggregerad nivå under årets andra kvartal. Så blev även utfallet under Lageravvecklingen var större andra kvartalet jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Det negativa lageromslaget var 3,8 miljarder kronor, vilket bidrog negativt till BNP-utvecklingen i årstakt med 0,4 procentenheter. Inom industrin minskade insatsvarulagren. Lagren av produkter i arbete, d.v.s. produkter som fortfarande bearbetas och ännu inte är färdiga för leverans, ökade mätt i årstakt. Minskningen av insatsvarulagren drog ner BNP-utvecklingen, medan produkter i arbete och lagren av färdiga varor bidrog positivt. Sammantaget var industrins lageromslag neutrala på BNPtillväxten. Inom varuhandeln skedde en lageravveckling. Främst var det inom detaljhandeln och motorhandeln som avvecklingen skedde, medan det inom partihandeln var i princip oförändrade lagernivåer. Sammantaget var lageromslaget negativt och varuhandelns drog ner BNP-utvecklingen med 0,2 procentenheter. Lageromslaget var störst inom detaljhandeln. Övriga lager, utöver industri- och handelslager, höll tillbaka BNP-tillväxten med 0,1 procentenheter. 4 Lageromslag kan anta ett positivt eller negativt värde och visar lagerförändringen jämfört med lagerförändringen motsvarande kvartal föregående år. 5 Lagerinvesteringarna bidrag till BNP-utvecklingen är det aktuella kvartalets lageromslag i procent av storleken på BNP-nivån för fjolårets motsvarande kvartal. Statistiska centralbyrån 11

12 BNP kvartal Lagerbidrag till BNP-utvecklingen mätt i årstakt, faktiska värden procentenheter Statistiska centralbyrån

13 Utrikeshandel Bra drag i tjänsteexporten Den svenska exporten tog ett kliv framåt andra kvartalet, vilket till fullo förklaras av en bred uppgång inom tjänsteexporten. Importutvecklingen var överlag dämpad och såväl varuimporten som tjänsteimporten minskade. Efter en inbromsning första kvartalet 2015 vände den säsongrensade utvecklingen för exporten återigen uppåt. Det var framförallt tjänsteexporten, som ökade med hela 2,4 procent från första till andra kvartalet, som stod för uppsvinget. Det skedde efter en bred uppgång i handeln med de flesta större produktgrupperna såsom framförallt datatjänster. Däremot backade återigen varuexporten. Andra kvartalet var dock nedgången på 0,2 procent något mindre än i det första. Inom importen minskade varuimporten med 0,9 procent i säsongrensad kvartalstakt där bland annat importen av råolja höll tillbaka utvecklingen. Tjänsteimporten som höjdes kraftigt av poster av engångskaraktär fjärde kvartalet 2014 och följaktligen pressade ned utvecklingen första kvartalet i år noterade en mindre nedgång med 0,1 procent andra kvartalet. Det säsongrensade bidraget från utrikeshandeln drog upp BNP-utvecklingen med 0,6 procentenheter varav exp orten med varor och tjänster stod för 0,3 procentenheter. Export och import av varor och tjänster Volymutveckling i procent, säsongsrensade uppgifter Utrikeshandel Kv Kv Kv Kv Kv Export 1,0 0,8 2,5-0,2 0,6 Export varor 0,3 0,2 1,4-0,7-0,2 Export tjänster 2,6 2,2 5,2 1,2 2,4 Import 2,1 1,0 3,6-2,3-0,7 Import varor 2,0 1,0 0,2 0,5-0,9 Import tjänster 2,3 1,1 11,6-8,2-0,1 Utrikeshandeln mätt i årstakt Jämfört med samma period ifjol ökade exporten med 4,4 procent och importen med 2,1 procent. Efter sex kvartal i följd då exportnettot givit ett negativt bidrag till BNP-tillväxt i årstakt skedde ett omslag andra kvartalet d å exportnettot bid rog positivt, m ed 1,1 procentenheter, till BN P- utvecklingen. De två föregåend e kvartalen höll exportnettot tillbaka BN P- utvecklingen med 0,1 respektive 1,1 procentenheter. Utrikeshandeln med tjänster utvecklades återigen starkare än utrikeshandeln med varor. Tjänstexporten växte med 11,8 procent jämfört med motsvarande kvartal Tjänsteimporten ökade med 3,4 procent. Varuexporten steg med 1,4 procent och varuimporten med 1,5 procent. Statistiska centralbyrån 13

14 BNP kvartal Bred uppgång i tjänsteexporten Tjänstexporten steg på bred front med exportökningar i nästan samtliga av de större produktgrupperna och allra mest inom datortjänster som steg med 35,3 procent. Ökade starkt gjorde även utlänningars konsumtion i Sverige som steg med 12,9 procent. Inom varuexporten var utvecklingen för de stora produktgrupperna mer tudelad. Elapparater och motorfordon steg med 7,6 respektive 4,0 procent medan det gick betydligt sämre för produkterna raffinerade petroleumprodukter och elektronik som minskade med 7,4 procent respektive 5,6 procent. Importen mattades av Importen av varor och tjänster fortsatte att öka det andra kvartalet jämfört med motsvarande kvartal Importökningen var inte lika stor som kvartalet innan men i likhet med föregående kvartal var det främst importen av tjänster som drev utvecklingen. Tjänsteimporten lyftes främst av uppgångar i produktgrupperna datortjänster, uthyrning och leasing och FoU som steg med betydande 25,4 procent respektive 23,7 procent och 20,4 procent. Av de dominerande produktgrupperna inom varuimporten var det motorfordon och elektronikvaror med ökningar på 9,5 procent respektive 4,5 procent som gick starkt. 14 Statistiska centralbyrån

15 Näringslivets produktion Uppåt för varuproduktionen Produktionen i näringslivet ökade med 1,4 procent andra kvartalet säsongrensat och jämfört med kvartalet innan. Det innebär att tillväxttakten växlade upp från 0,8 procent första kvartalet. Under 2014 pendlade de kvartalsvisa utvecklingstalen mellan 0,4 och 1,4 procent. Näringslivets produktion steg med 1,4 procent säsongrensat och jämfört med föregående kvartal. Andra kvartalet steg de varuproducerande branschernas produktion med 2,3 procent medan de tjänsteproducerande branschernas produktion ökade med 0,9 procent. Det är den starkaste utvecklingen för varuproduktionen sedan Till andra kvartalets säsongrensade BNP utveckling, som var 1,1 procent, bidrog näringslivet med 0,9 procentenheter, varav varuproducenterna stod för 0,6 procentenheter och tjänsteproducenterna för 0,4 procentenheter. Sedan nedgången 2009, efter finanskrisen, har tjänsteproduktionen visat en i stort sett obruten uppåtgående trend. Varuproduktionen backade däremot betydligt under åren innan utvecklingen vände upp. Index för näringslivets förädlingsvärde i fasta priser med referensår 2014, säsongrensade värden, första kvartalet 2000= Hela näringslivet Tjänsteproducenter Varuproducenter Statistiska centralbyrån 15

16 BNP kvartal Stark uppgång för tillverkningsindustrin Andra kvartalet var det betydligt fler branscher som visade uppgångar än nedgångar. Tillverkningsindustrin steg avsevärt under andra kvartalet, 2,4 procent efter ett första kvartal som endast visade en knapp ökning. Även byggverksamhet samt energi steg kraftigt under andra kvartalet. Bland de mest expansiva tjänstebranscherna återfinns information, kommunikation, företagstjänster samt kultur och övrig service. Verksamheter som i stort sett var oförändrade var jordbruk, skogsbruk, fiske, handel, transporter och hotell och restaurang. I branschaggregaten i tabellen nedan är det endast tre branscher som minskade andra kvartalet och för samtliga av dessa tre branscher skedde det efter en uppgång första kvartalet. Volymutvecklingstal näringslivets produktion (säsongrensat) 2014 Kv Kv Kv Kv1 SNI A01-F43 Varuproducenter 0,3-0,4 1,8 0,7 2,3 SNI A01-A03 Jordbruk, skogsbruk och fiske 0,1 0,8 0,7 0,1 0,2 SNI B05-B09 Utvinning av mineral 0,1-4,2 2,8 0,4-0,9 SNI C10-C33 Tillverkningsindustri 0,6-0,9 2,2 0,2 2,4 SNI D35-E39 El, gas, värme, vatten inkl reningsverk -1,8-1,1 1,1 0,1 3,5 SNI F41-F43 Byggindustri 0,7 1,4 1,4 2,5 2,0 SNI G45-T98 Tjänsteproducenter 0,8 0,9 1,2 0,9 0,9 SNI G45-G47 Parti- och detaljhandel 2,0 0,3 1,5 0,1 0,1 SNI H49-H53 Transport o kommunikation 0,0 0,3-0,9 1,2 0,2 SNI I55-I56 Hotell och restaurang 1,8 0,7 0,8 0,8-0,2 SNI J58-J63 Informations- och kommunikationstjänster 1,8 1,2 1,9 2,1 1,8 SNI K64-K66 Banker och försäkringsbolag -0,3 1,5 5,1-0,4 1,1 SNI L68 Fastighetsverksamhet -0,2 0,5 0,5 0,5 0,9 SNI M69-N82 Företagstjänster 1,1 1,2 0,7 1,4 1,8 SNI P85-Q88 Utbildning och sjukvård 0,0 2,2 0,3 1,7-0,5 SNI R90-T98 Kultur och övrig service -0,5 1,1 0,8 1,8 1,7 Totalt 0,6 0,4 1,4 0,8 1, Kv2 16 Statistiska centralbyrån

17 Sysselsättning Sysselsättningen tappade fart Antalet sysselsatta var oförändrat från första till andra kvartalet säsongrensat. Det är en något svagare utveckling än det historiska genomsnittet efter finanskrisen som är cirka 0,3 procent. Andra kvartalet var det främst näringslivet som tappade fart medan offentliga myndigheter fortsatte att öka sysselsättningen. Även antalet arbetade timmar dämpades och ökade med blygsamma 0,1 procent. Samtidigt växte arbetsproduktiviteten med starka 1,4 procent För de offentliga myndigheterna steg antalet sysselsatta med 0,4 procent. Detta efter en ökning i primärkommuner och landsting med 0,4 respektive 0,7 procent medan statliga myndigheter inte gav något bidrag till uppgången. Sysselsättningen i näringslivet bromsade in och var oförändrad från första kvartalet. Det var framförallt tjänsteproducenterna vars sysselsättning sjönk med 0,1 procent som bidrog till detta medan varuproducenterna ökade med 0,4 procent. Tillverkningsindustrin har de senaste två kvartalen ökat med 0,2 procent. År 2008 var det en mycket kraftig nedgång i tillverkningsindustrin, men åren närmast efter finanskrisen, , skedde en viss uppgång, men under de tre senaste åren har nedgången fortsatt nästan samtliga kvartal fram till fjärde kvartalet Tjänstesektorn noterade en mindre nedgång i sysselsättningen detta kvartal och under 2009, men har under mellanliggande år stigit de flesta kvartal. Denna uppåtgående trend har under detta kvartal brutits. Antal sysselsatta, tjänsteproducenter. procentuell förändring, säsongrensat 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0-0,2-0,4-0,6-0, Statistiska centralbyrån 17

18 BNP kvartal Arbetskraftsinsatsen 6 Det totala antalet arbetade timmar i hela ekonomin ökade med 0,1 procent jämfört med första kvartalet Antalet arbetade timmar i näringslivet stannade på 0,0 procent. Antalet arbetade timmar minskade i den varuproducerade delen ungefär lika mycket som den höjdes i den tjänsteproducerande delen. Det var framförallt varuproducenter inom verkstad som minskade sina säsongrensade timmar medan timmarna inom tjänstebranschern a uppvisade uppgångar främst för transport och magasinering, respektive företagstjänster. För de offentliga myndigheterna ökande antalet arbetade timmar med 0,4 procent. Detta efter en ökning i primärkommunerna med 0,5 procent och i landstingen med 0,6 procent. Medelarbetstiden minskade med 0,1 procent för ekonomin som helhet jämfört med föregående kvartal, vilket är en följd av små förändringar av medelarbetstid inom näringslivet, offentliga myndigheter och HIO. 6 Det totala antalet utförda arbetstimmar är det mått på arbetskraftsinsats som rekommenderas av det europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS2010) och som används i de svenska nationalräkenskaperna. 18 Statistiska centralbyrån

19 Produktivitet Arbetsproduktivitet Arbetsproduktiviteten i näringslivet växte kraftigt, säsongrensat, med 1,3 procent. Uppgången förklaras dels av en kraftig uppgång av produktionen på 1,4 procent men även av att arbetade timmar var oförändrade och inte ökade i motsvarande grad. Den stärkta produktionsutvecklingen skedde utan någon märkbar uppgång av antalet arbetade timmar vilket gav en extra skjuts åt produktivitetsutvecklingen. Produktionen höjdes med 2,3 procent i de varuproducerande branscherna. De arbetade timmarna minskade samtidigt med 0,3 procent, vilket gav som resultat en arbetsproduktivitet som ökade med 2,6 procent. De tjänsteproducerande branscherna ökade produktionen med 0,9 procent, medan timmarna steg med 0,2 procent. Resultatet blev en ökning av arbetsproduktiviteten med 0,6 procent. Särskilt stark var utvecklingen av produktiviteten för varuproducenter inom tillverkningsindustrin som ökade med 3,0 procent och bygg och anläggning som steg med 2,4 procent. Tjänsteproducenterna visade däremot en större variation mellan bransch erna där bank och försäkring ökade med hela 3,6 procent medan transport och magasinering minskade med 0,8 procent och hotell och restaurang sjönk med 1,6 procent. Multifaktorproduktivitet Multifaktorproduktivitetens bidrag till förädlingsvärdetillväxten i näringslivet förblev positivt år 2013 och Ny årsstatistik visar att likt tidigare siffror drevs den förbättrade produktiviteten främst av de stora branscherna inom både varu - och tjänstebranscherna. Fortsatt positivt bidrag Med mer detaljerad statistik tillgänglig för 2013 och nya preliminära uppgifter för 2014, som skiljer sig från tidigare publicerad statistik, har bidragstalen för multifaktorproduktiviteten (MFP) i näringslivet för år 2013 reviderats upp med 0,6 procentenheter medan 2014 har reviderats upp med 0,1 procentenhet. År 2014 bidrog MFP positivt till förädlingsvärdesutvecklingen i näringslivet med ett bidrag på 2,3 procentenheter. Det är ett betydande bidrag i jämförelse med de övriga produktionsfaktorerna. Kapitalinsatsen och arbetskraftsinsatsens bidrag till förädlingsvärdetillväxten var 0,6 procentenheter respektive minus 0,2 procentenheter. Förädlingsvärdet i näringslivet växte med 2,6 procent år Med en förädlingsvärdestillväxt på 1,8 procent och ett bidragstal på 0,2 procentenheter för MFP år 2013 blev MFP:s betydelse som förklarande produktionsfaktor således större år 2014 än Utvecklingen år 2014 drevs av att både varu - och tjänstebranscherna i näringslivet förbättrade sin multifaktorproduktivetet. I efterdyningarna av finanskrisen har MFP:s bidrag till tillväxten i näringslivet i genomsnitt uppgått till 1,5 procentenheter per år vilket kan ställas i relation till en tillväxt i förädlingsvärdet med i genomsnitt 3,1 procent per år. Att tillväxten i näringslivet m ellan nästan till hälften har kunnat förklaras av multifaktorproduktiviteten indikerar att Statistiska centralbyrån 19

20 Procent per år BNP kvartal stora delar av tillväxten beror på effektiviseringar i produktionsprocesser och effekter av användande av ny teknik. 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0-8,0 Multifaktorproduktivitetsutvecklingen för näringslivets förädlingsvärde Näringsliv Om MFP studeras efter varu- respektive tjänstebranscher så visar de reviderade siffrorna upp samma bild som vid publiceringen den 14 april. Varu- respektive tjänstebranscherna uppvisar gradvis förbättrade utvecklingstal de tre senaste åren i serien. Varubranschernas MFP har återgått till att visa ett positivt bidrag efter två år med negativ påverkan. MFP inom tjänstebranscherna har efter krisåren haft en positiv effekt på tillväxten. Ny statistik har resulterat i att tjänstebranschernas MFP-bidrag har reviderats upp med 1,3 procentenheter för 2013 medan 2014 har reviderats ned med 0,3 procentenheter. Varubranschernas MFP-tal har reviderats ned med 0,9 procentenheter för 2013 och upp med 0,7 procentenheter för ,0 Multifaktorproduktivitetsutvecklingen för näringslivets förädlingsvärde 10,0 5,0 0,0-5,0-10,0-15,0 Varubranscher Tjänstebranscher 20 Statistiska centralbyrån

21 Vad menas med multifaktorproduktivitet? Förändringar i multifaktorproduktiviteten är ett mått som beskriver hur mycket produktionen förändras när man tar hänsyn till ökade insatser inte bara av arbetskraften utan också av andra produktionsfaktorer som kapital. Det är dock inte bara arbetsinsatsens kvantitet som mäts som i fallet för arbetsproduktivitet, det vill säga förändringen i antalet arbetade timmar, utan också dess kvalitet. Kvalitetsmåttet är baserat på strukturella förändringar i arbetskraften avseende främst utbildning och ålder. De olika kategorierna värderas sedan efter vad marknaden betalar för respektive grupp, det vill säga deras medellön. Kapitalinsatsen mäts som kapitaltjänst, inte som kapitalstock, vilket innebär att det är den årliga kostnaden att utnyttja ett visst kapitalföremål som värderas. Kapitaltjänsterna delas upp i IKT-utrustning 7, datorprogram och databaser, forskning och utveckling och övriga kapitaltjänster. Insatsen av dessa två produktionsfaktorer värderas av hur produktionsresultatet har fördelats mellan kapital och arbete i respektive bransch. Skillnaden i tillväxt mellan förädlingsvärdet och den viktade summan av tillväxten i produktionsfaktorerna utgör tillväxten i multifaktorproduktiviteten och kan ses som ett mått på effektiviteten i produktionen eller den tekniska utvecklingen. I allmänhet förändras produktionsnivån mest över konjunkturcykeln och kapitalinsatsen minst, samtidigt som arbetskraftsinsatsens förändringar ligger någonstans däremellan. Det innebär att multifaktorproduktiviteten kommer att variera över konjunkturcykeln i takt med kapacitetsutnyttjandet. 7 Informations- och kommunikationsteknikutrustning. Statistiska centralbyrån 21

22 BNP kvartal Inkomster och sparande Hushållens sparande fortsatt högt Hushållens 8 sparkvot var 25,7 procent andra kvartalet Den individuella sparkvoten, sparandet exklusive tjänste- och premiepensioner, uppgick till 18,9 procent. Sparandet är högst under årets andra kvartal vilket beror på att de flesta aktiebolagen lämnar utdelningar då. Sparandet har varit högt under åren och under första halvåret Under åren närmast efter finanskrisens början hösten 2008 minskade sparkvoten något. Det finansiella sparandet ökade med 4 mdkr jämfört med andra kvartalet 2014 och uppgick till 146 mdkr andra kvartalet Hushållens disponibla inkomster uppgick till 588 mdkr andra kvartalet vilket var en ökning med 3,4 procent nominellt och 2,5 procent realt jämfört med motsvarande kvartal Ökningen av den reala disponibla inkomsten var något högre under 2014 än under 2013 och under första halvåret 2015 steg ökningstakten ytterligare jämfört m ed året innan. En stor del av ökningen i hushållens disponibla inkomster andra kvartalet 2015 förklaras av ökade löneinkomster. Löneinkomsterna ökade med 18 mdkr till 425 mdkr, en ökning med 4,4 procent jämfört med motsvarande kvartal året innan. Sammansatt förvärvsinkomst, d.v.s. inkomst från egna företag i hushållsektorn, ökade med 9,3 procent till 28 mdkr andra kvartalet Hushållens disponibla inkomster, real utveckling, procent 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2, Hushållens disponibla inkomster, real utveckling Transfereringsinkomsterna ökade med 2,5 procent och uppgick till 207 mdkr. De transfereringsinkomster som ökade mest var sjukpenning och 8 Alla uppgifter avser hushållssektorn, d.v.s. egentliga hushåll inklusive hushållens icke - vinstdrivande organisationer (HIO) om inget annat anges. 22 Statistiska centralbyrån

23 rehabilitering, vilka ökade med 1,1 mdkr, men även föräldraförsäkringen och assistansersättningen ökade. En del poster minskade också men med mindre belopp såsom aktivitetsstöd, garantipension och efterlevandepension. Andra löpande transfereringar minskade med 1,4 procent. I andra löpande transfereringar ingår bl.a. skadeförsäkringsutbetalningar och inkomsttillägg för bostadsrätter. Transfereringsutgifterna steg med 3,5 procent till 304 md kr. I dessa bidrog högre skatteutgifter och sociala avgifter mest till ökningen. Skatterna steg med 4,1 procent till 162 mdkr medan de sociala avgifterna steg med 3,9 procent till 115 mdkr. Kapitalinkomstnettot ökade med 1,4 mdkr till 138 mdkr. I kapitalinkomstnettot ingår utgiftsräntor och inkomsträntor 9, utdelningar, kapitalinkomster och -utgifter. Hushållens räntenetto, d.v.s. skillnaden i ränteintäkter och ränteutgifter, är alltid negativt. Räntenettot, innan FISIM-justeringar, uppgick till minus 18 mdkr andra kvartalet Lägre räntesatser gentemot MFI 10 bidrog till både minskade ränteutgifter och ränteintäkter. Ränteutgifterna minskade med 4,6 mdkr till 19,0 mdkr medan intäkterna minskade med 2,4 mdkr till 0,9 mdkr. Inkomster och utgifter för hushållen och dess icke-vinstdrivande organisationer, löpande priser, miljarder kronor Kv Förändring mot kv Egentliga löner 425 4,4% Sociala avgifter 83 5,7% Driftsöverskott egna hem 12-10,6% Sammansatt förvärvsinkomst 28 9,3% Kapitalinkomster 142-4,3% Kapitalutgifter 5-62,3% Primärinkomstsaldo 686 3,7% Transfereringsinkomster 207 2,5% Sociala förmåner 169 3,4% Andra löpande transfereringar 38-1,4% Transfereringsutgifter 304 3,5% Inkomst- och övr. löpande skatter 162 4,1% Sociala avgifter 115 3,9% Sociala förmåner, användning 3-12,2% Andra löpande transfereringar 24-0,3% Disponibel inkomst 588 3,4% Hushållens individuella konsumtionsutgifter ökade med 3,0 procent i löpande priser till 477 mdkr. Sparandet, inklusive kollektiva försäkringar, ökade med 6 miljarder kronor till 165 mdkr jämfört med motsvarande kvartal Hushållens sparkvot uppgick till 25,7 procent andra kvartalet Den individuella sparkvoten, sparandet exklusive tjänste- och 9 Justerade för FISIM (Financial Intermediation Services Indirectly Measured) 10 Monetära finansinstitut (banker m.fl.). Statistiska centralbyrån 23

24 BNP kvartal premiepensioner, var 18,9 procent. Sparandet är högst under årets andra kvartal vilket beror på att de flesta aktiebolagen lämnar utdelningar då. Sparandet har varit högt under åren och under första halvåret Under åren närmast efter finanskrisen minskade sparkvoten något. Det finansiella sparandet ökade med 4 mdkr jämfört med andra kvartalet 2014 och uppgick till 146 mdkr andra kvartalet Hushållens sparkvot, procent Sparkvot Sparkvot, individuell Återigen överskott i offentlig förvaltning Det finansiella sparandet för offentlig förvaltning visade ett överskott på 14,9 miljarder kronor under andra kvartalet. Det är normalt eftersom det är då de flesta utdelningar från bolag sker. Överskottet var 5,2 miljarder högre än m otsvarand e kvartal föregåend e år, vilket framför allt förklaras av stigande skatteinkomster samtidigt som statens ränteutgifter på statsskulden var låga. Efter sju kvartal i följd med underskott visade finansiellt sparande för statlig förvaltning ett överskott under årets andra kvartal. Överskottet var 6,6 miljarder, vilket är en klar ökning jämfört med motsvarande kvartal förra året som istället visade ett underskott med 0,4 miljarder. Att finansiellt sparande resulterade i ett överskott kan främst förklaras av en fortsatt kraftig ökning av produkt- och produktionsskatter samt en betydande minskning av ränteutgifterna. Det finansiella sparandet för sociala trygghetsfonder visade som brukligt ett överskott, vilket andra kvartalet uppgick till 7,4 miljarder. Överskottet förklaras främst av att merparten av utdelningarna sker då. Det finansiella sparandet var 0,8 miljarder högre än samma kvartal förra året. Ökningen förklaras av högre utdelningar i år än i fjol. 24 Statistiska centralbyrån

25 Även kommunerna visade ett överskott under kvartalet, och detta med 2,6 m iljard er. Kom m unernas överskott var något lägre jämfört m ed föregående år. Inkomstskatter och transfereringar från offentliga förvaltningen ökade inte riktigt i nivå med ökningen av konsumtionsutgifterna. Däremot bidrog ökade utdelningar från bolag till de högre inkomsterna. På utgiftssidan noterades även en betydande ökning av investeringarna medan flera andra utgifter minskade under kvartalet. Landstingen har under de senaste kvartalen visat underskott och andra kvartalet i år skiljer sig inte nämnvärt från årets första. Underskottet under andra kvartalet var 1,6 miljarder vilket var ett något större underskott jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Inkomstskatterna fortsatte öka men inte tillräckligt för att täcka upp för den relativt kraftiga ökningen av konsumtionsutgifterna samt ökningen av investeringar och utbetalda subventioner. Finansiellt sparande inom offentlig förvaltning, miljarder kronor 2012 Helår 2013 Helår 2014 Helår 2015 Kv Kv2 Offentlig förvaltning -34,3-51,5-67,0-13,7 14,9 Statlig förvaltning -40,1-44,3-55,3-16,0 6,6 Sociala trygghetsfonder (STF) 9,7-5,2 4,0 0,5 7,4 Primärkommuner -4,3-2,4-10,1 3,1 2,6 Landsting 0,4 0,4-5,6-1,3-1,6 Hela tidserien tillbaka till 2010 har reviderats vid den na publicering. Påverkan på finansiellt sparande har dock varit marginell för alla år utom 2014 som påverkades betydligt av bland annat nya skatteprognoser. Helåret 2014 har reviderats upp med 7,7 miljarder till att visa ett underskott på 67 miljarder. Samma förklaring avser upprevid eringen med 4,7 miljarder för första kvartalet Noterbart är att i samband med publiceringen av nationalräkenskaperna för andra kvartalet 2015 har en förändring av innehållet i delsektorn för sociala trygghetsfonder skett. Det handlar om att den tillfälliga förvaltningen av pensionspremierna, innan de investeras i de av hushållen valda fonderna, har flyttats ut från delsektorn efter beslut av EU:s statistikorgan Eurostat. Den tillfälliga förvaltningen har flyttats in i sektorn för finansiella bolag där den huvudsakliga delen av premiepensionen varit placerad sedan tidigare. Flytten av den tillfälliga förvaltningen har inte påverkat finansiellt sparande, varken för offentlig förvaltning eller sociala trygghetsfonder, då alla ingående poster balanseras på inkomst- och utgiftssidan. Däremot påverkades nivån på framför allt inbetalda sociala avgifter och förändringen av pensionsavsättningen, som minskat med cirka miljarder per år. Även kapitalavkastningen som pensionsspararna får und er period en har flyttats. Detta har sänkt ränteinkom sterna och kapitalavkastningen tillräknad försäkringstagarna med omkring 1,0 till 1,5 miljard per år. Statistiska centralbyrån 25

26 BNP kvartal Avstämning Avstämning andra kvartalet 2015 Beräkningarna av andra kvartalet 2015 visade i utgångsläget någorlunda små skillnader mellan användning och tillförsel i ekonomin. Före avstämning visade det statistiska underlaget på en BNP-utveckling från användningssidan på 4,1 procent medan produktionssidan uppvisade en BNP-utveckling på 3,8 procent, jämfört med motsvarande kvartal föregående år. I föregående års prisnivå var användningen 2,7 miljarder kronor högre än produktionen och i löpande priser 10,0 miljarder kronor högre. I avstämningarna gjordes sammanlagda nedjusteringar av användningssidan med 2,7 miljarder kronor i föregående års prisnivå och 3,9 miljarder kronor i löpande priser. Dessa justeringar gjordes på lagerinvesteringarna, exporten av tjänster och importen av tjänster. Produktionssidan lämnades oförändrad i föregående års prisnivå men uppjusterades med 6,2 miljarder kronor i löpande priser. Utvecklingstalen för försörjningsbalansens och produktionens olika delkomponenter och volymförändringen mellan den första sammanställningen i nationalräkenskapernas databas och det nu publicerade resultatet framgår av tabellen nedan. Den första versionen innehåller beräkningar baserade på det primära underlaget med justeringar för definitionsskillnader mellan nationalräkenskaperna och primärmaterialet. I detta läge har eventuella kompletteringar eller korrigeringar av primärkällorna förts in. Den differens som kvarstår och som redovisas i tabellen är de avstämningskorrigeringar som har gjorts för att få beräkningarna från produktions- respektive användningssidan att visa samma BNP. 26 Statistiska centralbyrån

27 Avstämning andra kvartalet 2015, faktisk volymutveckling vid första version respektive publicerad version samt förändring i volym och mdkr i fasta och löpande priser. Första version Publicerad version Förändring i volym Korr mdkr FP Korr mdkr LP Hushållens konsumtionsutgifter 2,0 2,0 0,0 0,0 0,0 Offentliga konsumtionsutgifter 2,2 2,2 0,0 0,0 0,0 Fast bruttoinvestering 6,5 6,5 0,0 0,0 0,0 Lager (effekt på BNP-förändring) -0,3-0,4-0,1-0,5-2,0 Export varor 1,4 1,4 0,0 0,0 0,0 Export tjänster 12,4 11,8-0,6-0,7-0,4 Import varor 1,5 1,5 0,0 0,0 0,0 Import tjänster 2,2 3,4 1,2 1,5 1,5 BNP från användningssidan 4,1 3,8-0,3-2,7-3,9 Förädlingsvärde gruv- och tillv.industri 5,7 5,7 0,0 0,0 3,8 Förädlingsvärde övrig varuproduktion 6,7 6,7 0,0 0,0 0,3 Förädlingsvärde tjänsteproduktion 4,0 4,0 0,0 0,0 2,1 Förädlingsvärde off. myndigheter 1,5 1,5 0,0 0,0 0,0 Produktskatter och produktsubventioner 2,5 2,5 0,0 0,0 0,0 BNP från produktionssidan 3,8 3,8 0,0 0,0 6,2 Grafen nedan visar utvecklingen före avstämningarna för BNP från produktionssidan respektive BNP från användningssidan. Även den resulterande avstämda BNP-utvecklingen visas. Utvecklingstalen som visas är de som resulterat från första beräkningen av respektive kvartal. I grafen visas också BNP-utvecklingen från de definitiva beräkningarna som publiceras efter cirka två år. Från grafen kan till exempel utläsas att för åren 2011 och 2012 har BNPutvecklingen från de preliminära beräkningarna revid erats ned när de definitiva beräkningarna publicerats. I stort sett för samtliga kvartal under dessa två år har dessutom både BNP från användningssidan och BNP från prod uktionssid an i utgångsläget överskattat d en d efinitiva BN P- utvecklingen. För kvartalen år 2013 är bilden lite mer splittrad. För två av kvartalen har de preliminära beräkningarna av BNP-utvecklingarna reviderats ned nu när de definitiva beräkningarna har publicerats, medan två av kvartalens utveckling har reviderats upp. Endast för tredje kvartalet 2013 hamnade den definitiva BNP-utvecklingen utanför det intervall som gavs av utvecklingstalen för BNP från produktions- respektive användningssidan. Statistiska centralbyrån 27

28 Procent kv1 Kv2 Kv3 Kv4 kv1 Kv2 Kv3 Kv4 kv1 Kv2 Kv3 Kv4 kv1 Kv2 Kv3 Kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 BNP kvartal 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2, ,0-6,0-8,0-10,0 Användningssidan t+60 dgr Publicerad BNP t+60 dgr Produktionssidan t+60 dgr BNP def. t+2 år Extremvärden i säsongrensningen En säsongrensad series utseende över tiden påverkas mycket av eventuella förekomster av extremvärden (s.k. outlier). Nedan redovisas de serier som uppvisade något extremvärde under perioden 2011:1 2015:2 i den senaste säsongrensningen gjord av nationalräkenskaperna. En förekomst av ett extremvärde påverkar kraftigt det säsongrensade värdet för det kvartal där extremvärdet uppkommit, men även angränsande kvartal påverkas. Extremvärden i säsongrensningen Period Kvartal Kvartal Kvartal Extremvärde för: Förädlingsvärdet i byggnader och anläggningar Import av tjänster Fasta bruttoinvesteringar i immateriella tillgångar Mer information om extremvärden och SCB:s säsongrensning finns här / statistik/ OV/ AA9999/ 2003A01/ AA9999_2003A0 1_BR_X100ST0311.pdf. Se även BNP-kvartal 2009:1, sid Statistiska centralbyrån