Definitiv beräkning av BNP för år 2009

Transkript

1 1(5) Definitiv beräkning av BNP för år 2009 Nationalräkenskaperna har nu uppdaterats med mer detaljerade statistikuppgifter för år 2009 och systemet har avstämts med hjälp av tillgångs- och användningstabeller för de 400 ingående produktgrupperna. Vid årsberäkningarna används det mest detaljerade underlag som finns att tillgå. Det är bland annat uppgifter om produktionen fördelad på ett antal olika produkter samt information om insatsförbrukning inom respektive branscher som saknas vid de kvartalsvisa sammanställningarna. En stor skillnad mellan kvartals- och årsberäkningarna är således att det är möjligt att beräkna ett förädlingsvärde som skillnaden mellan produktionsvärde och insatsförbrukning för respektive bransch. I och med att produktionen fördelas på olika produkter är det också möjligt att göra avstämningar mellan tillförsel och olika användningar per produkt. Men även underlagen för investeringar, lager, hushållskonsumtion och offentlig verksamhet är mer heltäckande och detaljerade när årsberäkningarna görs. Vidare görs prisomräkningar deflatering på en betydligt mer detaljerad nivå i årsberäkningarna. Deflatering sker av såväl produktion som insatsförbrukning var för sig, s.k. dubbeldeflatering. Revideringarnas inverkan på BNP samt olika delaggregat redovisas i följande tabell. Förändring jämfört med tidigare beräkning (volymförändring %) BNP -5,0-5,2 Hushållskonsumtion -0,3-0,3 Offentlig konsumtion 2,2 1,2 Fasta bruttoinvesteringar -15,5-15,9 Lager, bidrag -1,6-1,6 Export -13,8-13,2 Import -14,3-13,8 Näringslivets förädlingsvärde -7,2-7,0 Medelantal sysselsatta i näringslivet -2,8-2,1 Arbetade timmar i näringslivet -3,9-3,6 De nya uppgifterna har medfört en justering av BNP-tillväxten för år 2009 från tidigare -5,2 procent till -5,0 procent.

2 2(5) Förändringar i bidraget till BNP De nya beräkningarna visar följande förändringar i hur bidraget till BNP:s utveckling (inklusive importinnehåll) fördelar sig på olika delaggregat. Förändringar i bidraget till BNP Hushållens konsumtion -0,1-0,1 Offentlig konsumtion 0,6 0,3 Fasta bruttoinvesteringar -3,1-3,2 Lagerinvesteringar -1,6-1,6 Export -7,4-7,1 Import 6,7 6,5 BNP -5,0-5,2 Utrikeshandelns, dvs. exporten minus importen, bidrag till tillväxten uppgick år 2009 till -0,7 procentenheter. Den offentliga konsumtionen är det delaggregat av BNP där bidraget förändrats mest sedan senaste publicering av år Inverkan av prisomräkning Vid årets beräkningar har prisomräkningen, mätt som BNP-deflatorn, förändrats från 101,8 till 102,1 för år 2009, jämfört med den preliminära kvartalsberäkningen. Värdet i löpande pris har för 2009 höjts med cirka 12 mdkr från till mdkr samtidigt som värdet i föregående års priser är höjt med 5 mdkr. De största skillnaderna i prisomräkning mellan kvartals- och årsberäkningarna finns inom bruttoinvesteringar och offentlig konsumtion. Deflatorer BNP 102,1 101,8 Import 100,2 100,0 Hushållskonsumtion 102,1 101,8 Offentlig konsumtion 100,8 101,4 Bruttoinvesteringar 103,3 101,9 Fasta bruttoinvesteringar 103,0 102,3 Näringslivet 103,2 102,9 Staten 101,3 97,1 Kommuner 102,6 102,5 Export 100,8 100,4

3 3(5) Inkomster och sparande för institutionella sektorer Sveriges finansiella sparande mot utlandet uppgick till 208 miljarder kronor 2009 vilket är minskning med 69 miljarder jämfört med Samtliga inhemska sektorer utom Hushållssektorn uppvisar minskat finansiellt sparande 2009 jämfört med Staten, Kommunerna och Landstingen uppvisar dessutom finansiellt underskott under 2009 med 26, 6 respektive 2 miljarder kronor. Företagens finansiella sparande uppgick till 87 miljarder kronor och Hushållssektorn inkl. dess icke-vinstdrivande organisationer uppvisade ett finansiellt sparande på 151 miljarder under Hushållssektorns disponibla inkomster ökade med 2,2 procent i fasta priser och uppgick under 2009 till 1608 mdkr i löpande priser inklusive Hushållens ickevinstdrivande organisationer. I och med denna publicering beräknas och redovisas även delsektorerna Hushåll och Hushållens icke-vinstdrivande organisationer, HIO, var för sig. HIO redovisas dessutom uppdelat på HIO exklusive Svenska kyrkan samt Svenska kyrkan separat i Sveriges statistiska databaser, SSD. Införandet av HIO som egen sektor samt en översyn av fördelningen av produktionen mellan företagen och enskilda näringsidkare i hushållssektorn innebär att hela den redovisade tidsserien är reviderad med avseende på inkomster och sparande för främst sektorerna icke-finansiella företag och hushåll inklusive dess icke-vinstdrivande organisationer. Revideringarna innebär att inkomster och sparande minskat i hushållssektorn och ökat i företagssektorn. För hushållen exklusive dess icke-vinstdrivande organisationer ökade de disponibla inkomsterna med 2,8 procent i fasta priser och uppgick till 1554 miljarder kronor i löpande priser under Sparkvoten uppgick till 11,2 procent vilket var en ökning med 2,7 procentenheter jämfört med 2008.

4 4(5) Hushållen inklusive dess icke-vinstrivande organisationer Disponibel inkomst, mdkr Utv. real disp. inkomst, % Sparkvot Tidigare Diff. Tidigare Diff. Tidigare Diff ,7 9,4-0, ,5-0,4-0,1 7,4 8,1-0, ,3 0,3 0,0 7,5 8,3-0, ,8-0,6-0,1 5,4 6,3-0, ,7-0,6-0,1 2,4 3,4-1, ,6 1,7-0,1 1,8 2,8-1, ,9 3,0-0,1 1,6 2,8-1, ,1 5,2-0,1 3,1 4,3-1, ,5 6,5 0,0 7,3 8,4-1, ,1 3,2 0,0 7,1 8,2-1, ,9 1,0-0,1 5,9 7,2-1, ,3 1,3-0,1 4,7 6,1-1, ,9 2,1-0,1 4,0 5,5-1, ,6 3,8-0,3 4,9 6,6-1, ,5 5,4 0,1 7,2 8,8-1, ,3 3,3-1,0 8,9 11,2-2, ,2 1,8 0,3 11,2 12,9-1,8 Hushållen exklusive dess icke-vinstdrivande organisationer Disponibel inkomst, mdkr, LP Utv. real disp. inkomst, % Sparkvot , ,6 6, ,2 6, ,2 5, ,6 2, ,9 1, ,2 1, ,1 2, ,6 7, ,3 6, ,8 5, ,3 4, ,0 3, ,6 4, ,7 7, ,2 8, ,8 11,2

5 5(5) Allmänt om revideringar av BNP Diagrammet nedan visar en jämförelse av BNP-utvecklingen enligt den allra första beräkningen och enligt den senaste beräkningen. Den första beräkningen utgör summan av de fyra kvartalsberäkningarna under året. Den publiceras i månadsskiftet februari/mars efterföljande år. Kvartalsberäkningarna bygger på ett mycket mer aggregerat underlag och på indikatorer som t.ex. försäljningsutvecklingen utan information om kostnadssituationen. Underlaget vid årsberäkningarna finns på en helt annan detaljnivå. BNP-utvecklingen enligt första och senaste beräkning De första beräkningarna, dvs. kvartalsberäkningarna, för åren före 1999, gjordes dessutom med utgångspunkt från SNA 68, medan perioden därefter bygger på SNA 93 och ENS 95. Definitioner och omfattning har ändrats mellan dessa manualer/förordningar. Underlaget för beräkningarna har också förändrats. Exempelvis har den årsvisa företagsstatiken blivit heltäckande från och med Även den kvartalsvisa omsättningsstatistiken har byggts ut successivt och omfattar nu nästan alla tjänstebranscher. Utveckling av nya prisindex pågår ständigt och dessa tas in i beräkningarna efter hand. Men redovisningen ovan är ändå de utvecklingstal som har beräknats vid olika tillfällen. Det framgår ganska tydligt att kvartalsberäkningarna haft en tendens att underskatta den utveckling som senare har beräknats med hjälp av årsdata. Det är endast för de två senaste åren som det omvända förhållandet gäller. Den genomsnittliga revideringen av BNP ligger för den här redovisade perioden på 0,56 procentenheter.