Kommentarer till beräkningarna av tredje kvartalet 2011

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommentarer till beräkningarna av tredje kvartalet 2011"

Transkript

1 BNP kvartal Kommentarer till beräkningarna av tredje kvartalet 2011 Kommentarer till beräkningarna av tredje kvartalet 2011 Fördjupningstexter Efter fördjupningstexterna finns en beskrivning av avstämningar mellan ekonomins produktions- och användningssida som gjorts i samband med beräkningarna. Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år, om inget annat anges. I samband med beräkningarna av tredje kvartalet 2011 har uppgifter reviderats. I texten om revideringar finns en beskrivning av de viktigaste förändringarna och dess konsekvenser för estimaten. Innehåll BNP-utvecklingen tredje kvartalet Hushållskonsumtionen... 6 Offentlig konsumtion... 8 Investeringar Lager Utrikeshandel Näringslivets produktion Sysselsättning Inkomster och sparande Avstämning Revideringar vid beräkningen av tredje kvartalet Statistiska centralbyrån 3

2 BNP-utvecklingen tredje kvartalet 2011 BNP kvartal BNP-utvecklingen tredje kvartalet 2011 Starkt exportnetto gav en fortsatt bra BNP-utveckling. Den svenska ekonomin visade en fortsatt stark utveckling tredje kvartalet Jämfört med motsvarande kvartal i fjol blev volymtillväxten 4,6 procent. Återhämtningen efter den djupa nedgången 2009 har varit snabb och nivåerna från före det stora fallet är återupprättade. En volymtillväxt på över 4 procent är inte vardagsmat i den svenska ekonomin. Högre kvartalstillväxt har bara noterats drygt 20 gånger av 163 sedan Årets tredje kvartal innehöll lika många arbetsdagar som i fjol, så det blev ingen kalendereffekt. Säsongrensat ökade BNP med 1,6 procent jämfört med andra kvartalet i år. Även internationellt står sig Sveriges tillväxtsiffror bra. Inom EU är det endast våra baltiska grannar som visar en högre tillväxt tredje kvartalet såväl i jämförelse med förra året som mot förra kvartalet. EU-snittet ligger på 1,4 procent i årstakt och 0,2 procent mot förra kvartalet. Varuexporten var oväntat stark. Samtidigt dämpades importvolymerna, vilket sammantaget genererade ett mycket högt netto i utrikeshandeln. Bidraget till BNP-utvecklingen blev hela 2,5 procentenheter. Så högt har inte bidraget varit sedan Investeringsviljan är fortfarande god. Men en viss återhållsamhet jämfört med prognosen i maj märks i den nya investeringsenkäten i oktober. Investeringar i bostäder, vägar samt programvaror visade fortsatt god tillväxt medan maskininvesteringarna, och då särskilt investeringar i transportmedel, har tappat fart. Avtagande investeringsvilja i motorfordon märks såväl inom hushållen som företagen. Det har också gett utslag i en dämpad import. Produktionstillväxten inom näringslivet är fortfarande god, drygt 6 procent totalt men med stora variationer. Exempelvis har produktionen av datorer och elektronikvaror vuxit med 35 procent. På minussidan återfinns endast livsmedel, möbler och textilaktiviteter. Byggverksamhetens utveckling håller i sig vid cirka 9 procent och datorrelaterade tjänster och andra företagstjänster hamnade på en ökning runt 10 procent. Offentliga verksamheter visade en ökning på knappt en procent med störst ökning inom staten. Noterbart är att bemanningsföretagen utvecklades starkt med en 8-procentig tillväxt. De personer som hyrs ut från bemanningsföretagen kommer inte med i respektive branschs sysselsättnings- och timarbetstid. Antalet sysselsatta totalt i ekonomin ökade med 2,1 procent medan arbetade timmar utvecklades med 0,6 procent. Det innebär att medelarbetstiden minskade med en dryg procentenhet. Lagerinvesteringarna var modesta med ett bidrag på 0,2 procentenheter. Ökningen låg främst på sällanköpsvaror inom handeln. Hushållens konsumtion inklusive HIO 1 ökade med 0,8 procent efter ett par betydligt starkare kvartal tidigare under året. Minskade inköp av nya bilar slår direkt igenom på hushållskonsumtionen. Återhållsamhet med driv- 1 Hushållens icke-vinstdrivande organisationer 4 Statistiska centralbyrån

3 BNP kvartal BNP-utvecklingen tredje kvartalet 2011 medelsutgifter samt dämpade energiutgifter är andra stora bidragande faktorer. Den offentliga konsumtionen ökade med 2,2 procent. Det var liksom tidigare under året främst en effekt av en ökad finansiering av privata entreprenörer inom utbildning, hälso- och sjukvård samt omsorg. BNP-nivån har under 2011 legat över nivån från perioden före krisen, som inleddes fjärde kvartalet Jämfört med trenden sedan 1993 har dock en hel del tillväxt gått förlorad. Diagram 1. BNP, utveckling säsongrensade fasta referensårspriser och kalenderkorrigerade fasta referensårspriser Kalenderkorrigerad BNP Säsongrensad BNP Jämfört med förra publiceringen har år 2010 reviderats med ny, mer detaljerad information för det offentliga området. Det har medfört smärre justeringar nedåt av offentlig produktion, investeringar och konsumtion. Överskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande uppgick det här kvartalet till drygt 4 miljarder kronor. Det blev en justering nedåt med ca en miljard jämfört med i fjol. Uppgifter för 2010 har reviderats och innebär att sparandet förbättrats med ca 1,5 miljarder och nu visar ett resultat på minus en miljard. Hushållens inkomster ökade realt med 2,5 procent tredje kvartalet. Konsumtionsutgifterna stannade på 0,8 procent. Sparandet (exklusive i tjänstepensioner) i relation till disponibel inkomst ökade med 1,7 procentenheter från 3,1 till 4,8 procent. Statistiska centralbyrån 5

4 Hushållskonsumtionen BNP kvartal Hushållskonsumtionen Hushållskonsumtionen dämpas De egentliga hushållens konsumtionsutgifter 2 utvecklades svagare än tidigare under året och ökade med 0,8 procent tredje kvartalet 2011 jämfört med motsvarande kvartal Bland annat bidrog utgifter för hemelektronik och svensk konsumtion utomlands till ökningen. Hushållskonsumtionens bidrag till BNP-tillväxten uppgick till 0,4 procentenheter. Hushållskonsumtionen mattades av tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Ökningstakten är den lägsta sedan tredje kvartalet De flesta utgiftsposterna visade dock fortfarande positiva ökningstal jämfört med tredje kvartalet i fjol. De egentliga hushållens konsumtionsutgifter totalt, volymförändring i procent Den största uppgången återfinns bland fritid och underhållning, samt svenskars konsumtion utomlands som ökade 4,1 respektive 6,2 procent. Inom fritid och underhållning steg konsumtionen av hemelektronik och charterresor med 14,3 respektive 11,0 procent. Samtidigt minskade utgifterna för bland annat båtar, husvagnar och tidskrifter. 2 Exklusive hushållens icke vinstdrivande organisationer. 6 Statistiska centralbyrån

5 BNP kvartal Hushållskonsumtionen Bidrag till hushållskonsumtionen och volymutveckling per COICOP tredje kvartalet 2011, procentenheter och volymförändring i procent COICOP Bidrag Volymutveckling 01 Livsmedel 0,1-0,1 02 Alkohol och tobak 0,0 0,0 03 Kläder och skor 0,0 0,9 04 Bostad 0,1 0,6 05 Möbler -0,1-1,3 06 Hälso- och sjukvård 0,1 3,1 07 Transporter 0,1 0,9 08 Kommunikation 0,0 0,2 09 Fritid och Underhållning 0,5 4,1 10 Utbildning 0,0 2,4 11 Hotell och restaurang 0,1 1,7 12 Övriga varor och tjänster 0,1 1,4 Total konsumtion exkl. ofördelad konsumtion 1,1 1,0 15 Svensk konsumtion utomlands 0,3 6,2 16 Utländsk konsumtion i Sverige -0,6-9,3 TOTALT 0,8 0,8 Konsumtionen av detaljhandelsvaror ökade totalt med 0,4 procent i volym. Däribland ökade utgifterna för kläder med 1,9 procent medan konsumtionen av skor fortsatte att minska, med 4,6 procent. Sällanköpsvarorna ökade med 1,0 procent och dagligvarorna minskade med 0,3 procent. Inom transporter dämpades ökningstakten för hushållens inköp av fordon till endast 1,6 procent mot 11,6 procent andra kvartalet och 17,0 procent första kvartalet. Detta förklaras av att inköpen av nyregistrerade bilar sjönk med 2,2 procent jämfört med ökningar på 8,7 respektive 12,7 procent för andra och första kvartalet i år. De stora ökningstalen för nyregistrerade fordon i samband med återhämtningsfasen efter finanskrisen under 2010 och i viss mån första halvåret 2011 har därmed klingat av. Däremot var inköpen av begagnade bilar fortsatt hög och steg med 16,4 procent. Utländska besökares konsumtion i Sverige ökade med 9,3 procent i volym. Detta är en avdragspost från den totala konsumtionen vilket innebär att bidraget till konsumtionsutvecklingen blev negativt tredje kvartalet. Svenskars konsumtion utomlands 3 steg med 6,2 procent och bidrog med 0,3 procentenheter till hushållskonsumtionen. En del av ökningen tredje kvartalet kan förklaras av att den svenska kronan stärktes med 3,6 procent 4 i jämförelse med det tredje kvartalet De varor som köps utomlands ingår dock inte i sina respektive COICOP-grupper utan ingår i gruppen svensk konsumtion utomlands. 4 Enligt svenskt TCW-index. Statistiska centralbyrån 7

6 Offentlig konsumtion BNP kvartal Offentlig konsumtion Konsumtionen ökar inom hela offentliga området Konsumtionsutgifterna för offentliga myndigheter steg med 2,2 procent tredje kvartalet 2011 jämfört med motsvarande period föregående år. Samtliga delområden ökade sin konsumtion tredje kvartalet, där staten stod för den största ökningen med 3,2 procent. Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, volymförändring procent 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3, Kommunerna står för ungefär hälften av de totala offentliga konsumtionsutgifterna, där utbildning och socialt skydd är de stora utgiftsposterna. Detta kvartal hade kommunerna den svagaste utvecklingen inom det offentliga området, volymen ökade med 1,8 procent. Förbrukningen av varor och tjänster inom kommunerna minskade tredje kvartalet med 1,7 procent, medan antalet arbetade timmar ökade med 0,1 procent. Den största anledningen till att kommunernas förbrukning minskade är att sociala naturaförmåner 5 ökade kraftigt. Detta kvartal ökade dessa med hela 9,9 procent. Fler och fler kommuner väljer att anlita företag i den privata sektorn för tjänster inom skola, vård och omsorg. De sociala naturaförmånerna har ökat varje enskilt kvartal de senaste tio åren. Landstingens konsumtionsutgifter var marginellt högre än kommunernas med en ökning på 1,9 procent. Den ökade konsumtionen berodde främst på den höga förbrukningen som steg med 3,6 procent, då inköp av material och tjänster gick upp. Även arbetade timmar ökade, där uppgången blev 1,6 procent för tredje kvartalet. De sociala naturaförmånerna ökade med 4,2 procent, vilket är en något svagare utveckling jämfört med tidigare år. 5 Offentligt finansierade tjänster som produceras av marknadsproducenter och levereras till hushållen. 8 Statistiska centralbyrån

7 BNP kvartal Offentlig konsumtion Under senare år har vårdavtalen med privata aktörer, som är en stor del av landstingens sociala naturaförmåner, ökat kraftigt i samband med införandet av det fria vårdvalet. Under årets tre första kvartal har dock utvecklingstakten dämpats något. Tredje kvartalet var det staten som stod för den största ökningen av konsumtionsutgifterna inom det offentliga området med en volymökning på 3,2 procent. Statens förbrukning ökade med 1,6 procent och antalet arbetade timmar med 1,5 procent. Även försvarets varaktiga varor bidrog till konsumtionsökningen det här kvartalet genom en ökning på 17 procent. Posten varierar dock kraftigt mellan kvartalen då projekten ofta är stora. Konsumtionsutgifterna ökade också på grund av att försäljningen minskade med 5,6 procent. Eftersom försäljningen är en intäkt för staten, så dras den bort från produktionsvärdet för att nå konsumtionsutgifterna. En minskad försäljning ger alltså en högre konsumtion. Den lägre försäljningen berodde delvis på minskade internationella insatser inom försvaret. Statens sociala naturaförmåner minskade med 0,8 procent, vilket dämpade utvecklingen av den totala konsumtionen. Största anledningen till den svaga utvecklingen av sociala naturaförmåner är att de extra satsningarna på arbetsmarknadsinsatser som infördes i och med lågkonjunkturen 2009 nu har minskat i omfattning. Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, volymförändring procent Stat Kommun Landsting Statistiska centralbyrån 9

8 Investeringar BNP kvartal Investeringar Långsammare investeringstakt De fasta bruttoinvesteringarna ökade tredje kvartalet med 5,4 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Det innebär en fortsatt stark ökningstakt om än en dämpning från andra kvartalets 8,2 procent. De starkaste bidragen till BNP-ökningen kom från investeringar i flerbostadshus och programvaror. Även om ökningstakten dämpades utgjorde investeringarna en stark drivkraft för tillväxten i svensk ekonomi också det tredje kvartalet. Bidraget till BNP-tillväxten blev 1,0 procentenheter. Det var emellertid ett minskat BNP-bidrag jämfört med andra kvartalets bidrag på 1,5 procentenheter. Investeringarna för andra kvartalet har reviderats ner till följd av att investeringsutfallet i investeringsenkäten visade sig inte bli lika starkt som i prognosen som låg till grund för föregående beräkning av andra kvartalets investeringar. Totala fasta bruttoinvesteringar Volymförändring i procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år respektive säsongrensade kvartalsvärden, fasta priser 15, , , , , , , , , Procentuell förändring Miljarder kronor Den starka investeringsutvecklingen förklaras till viss del av överhänget från tidigare betydligt starkare kvartal. De stora volymökningarna för bostäder fortsatte även tredje kvartalet. På årsbasis steg nybyggnationen i flerbostadshus med 37 procent och om- och tillbyggnadsinvesteringar av flerbostadshus med 15 procent. Flerbostadshusinvesteringarna steg mer än motsvarande för småhus. De totala bostadsinvesteringarna, i både flerbostadshus och småhus tillsammans, bidrog till drygt halva investerings- 10 Statistiska centralbyrån

9 BNP kvartal Investeringar ökningen. Det var en högre andel än tidigare under året, främst eftersom maskininvesteringar och maskinleasing inte gick lika starkt detta kvartal. Maskininvesteringar, som är en stor och betydelsefull investeringspost, ökade tredje kvartalet med 5,1 procent i volym och svarade för en dryg fjärdel av investeringsbidraget till BNP. Maskinleasingen minskade med 3,7 procent i volym tredje kvartalet efter ett betydligt starkare andra kvartal. Investeringarna i programvaror har ökat förhållandevis stabilt med runt 10 procent på årsbasis under de tre första kvartalen i år. Bidrag samt volymutveckling tredje kvartalet 2011 Procentenheter respektive volymförändring i procent Fasta bruttoinvesteringar Bidrag Volymutveckling Varubranscher 0,7 2,4 därav: Industri 0,7 6,1 Tjänstebranscher 3,9 7,3 därav tjänstebranscher exkl. bostäder 1,5 3,3 därav: bostäder 2,4 14,6 Näringslivet 4,6 5,6 Offentliga myndigheter 0,9 4,8 Totalt 5,4 5,4 Kraftigt lyft för konsultbranschen Varuproducenternas investeringar ökade 2,4 procent och tjänstebranschernas med 7,3 procent i jämförelse med motsvarande period föregående år. De branscher inom näringslivet som gav störst bidrag var fastighetsbranschen som ökade investeringarna med 9,3 procent och konsultverksamhetsbranschen som ökade med 32 procent. Den näringslivsbransch som hade störst negativ effekt på investeringsutvecklingen var transporttjänster som minskade investeringarna med 7,2 procent i volym jämfört med i fjol. Fortsatt upp inom kommunerna De offentliga myndigheternas investeringar steg med 4,8 procent i jämförelse med motsvarande period föregående år. Det är en inbromsning från andra kvartalets ökning på 13 procent. De statliga investeringarna steg 3,3 procent och de kommunala med 17 procent. Landstingens investeringar sjönk däremot med 12 procent. Statistiska centralbyrån 11

10 Lager BNP kvartal Lager Svagt positivt lagerbidrag Lagerinvesteringarna gav tredje kvartalet ett positivt bidrag till BNPtillväxten med 0,2 procentenheter. Det var främst ökade handelslager inom varuhandeln som bidrog positivt. Inom industrin skedde däremot en svag lageravveckling. BNP-påverkan beräknas som lagerförändringen under kvartalet minus lagerförändringen motsvarande kvartal föregående år i procent av BNP för jämförelseperioden. De senaste årens stora lagerförändringar har stabiliserats de senaste två kvartalen. Det följer en tid av stor lageravveckling från andra halvåret 2008 och 2009 och sedan lageruppbyggnad under 2010 och första kvartalet Bidraget till BNP-tillväxten blev under årets tredje kvartal 0,2 procentenheter. Det var främst handeln som byggde upp sina lager under kvartalet. Inom denna ökade detalj- och partihandelns lager av sällanköpsvaror såsom kläder, hemutrustning och fritidsvaror. Motorhandelns lager av nya bilar var i princip oförändrade, medan lagren av bildelar ökade. Industriföretagens svaga lageravveckling förklarades av minskade lager av färdigvaror. Samtidigt ökade lagren av insatsvaror och produkter i arbete något. Utmärkande för tredje kvartalet är att det normalt sker en lageruppbyggnad inom handeln. De varor som bidrar till den positiva lageruppbyggnaden är bland annat traditionella julklappsvaror. Denna gång var dock lageruppbyggnaden osedvanligt stor. Lagerbidrag till BNP-utvecklingen, procentenheter Statistiska centralbyrån

11 BNP kvartal Utrikeshandel Utrikeshandel Rekordhögt exportnetto Stark exportutveckling och en lägre tillväxt på importsidan ledde till att exportnettot gav det högsta bidraget till BNP-tillväxten sedan andra kvartalet Bidraget uppgick till 2,5 procentenheter och var det delområde i försörjningsbalansen som bidrog mest till BNP-utvecklingen tredje kvartalet. Osäkerhet och pessimism präglade de internationella ekonomiska nyheterna tredje kvartalet Trots det osäkra läget i omvärlden fortsatte den svenska exporten att visa på höga utvecklingstal. Den totala exporten ökade med 8,2 procent tredje kvartalet 2011 jämfört med samma kvartal föregående år. Importen steg i sin tur med 3,8 procent. I likhet med tidigare kvartal var det framför allt export av varor som förklarar den starka utvecklingen. Varuexporten växte med 9,9 procent medan export av tjänster ökade med 4,3 procent. Importen fördelad på varor och tjänster ökade med 3,8 respektive 3,7 procent. Export och import, mkr i 2010 års priser Export Import Exportnetto Statistiska centralbyrån 13

12 Utrikeshandel BNP kvartal Exporten rullar på Varuexporten forstsatte att utvecklas starkt det tredje kvartalet 2011 jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Export av teleprodukter och elapparatur bidrog till denna ökning, med en tillväxt på 29 respektive 18 procent. Exporten av motorfordon tappade något i styrka jämfört med tidigare kvartal, men ökade ändå med höga 24 procent. Däremot fortsatte exporten av stenkolsprodukter och raffinerade produkter att minska, med 12 procent tredje kvartalet. Export av tjänster ökade med 4,3 procent. Däribland ökade delposten utländska besökare i Sverige med över 9 procent. medan importen mattas av Importens utveckling mattades av och växte med 3,8 procent, den lägsta siffran sedan Varuimporten ökade även den med 3,8 procent jämfört med samma kvartal föregående år. Den lägre ökningstakten beror på en svagare importutveckling för flera produktgrupper. Stenkols- och raffinerade produkter minskade med 13 procent. Teleprodukter och elapparatur steg med 10 procent respektive 4,7 procent. Importen av motorfordon visade en tydlig försvagning med en ökning på 2,6 procent. Tjänsteimporten ökade med 3,7 procent. Det var sjö- och lufttransporttjänster som bidrog mest till ökningen och steg med 15 respektive 21 procent. Även import av finansiella tjänster visade en stark utveckling på 23 procent. Import av resevaluta, det vill säga det som svenska turister samt affärsresenärer konsumerar i utlandet, steg med 7,9 procent. Export och import av varor och tjänster, volymförändring i procent Utrikeshandel Kv Kv Kv Kv Kv Export 12,2 14,7 13,9 7,3 8,2 Export varor 15,6 18,8 19,0 9,1 9,9 Export tjänster 5,4 6,0 2,2 3,0 4,3 Import 14,1 13,4 12,8 6,4 3,8 Import varor 19,7 15,8 14,9 7,7 3,8 Import tjänster 1,4 7,4 7,2 2,9 3,7 14 Statistiska centralbyrån

13 BNP kvartal Näringslivets produktion Näringslivets produktion Fortsatt tillväxt inom näringslivet De flesta av näringslivets branscher visade god tillväxt även tredje kvartalet. Totalt ökade produktionen med 6,2 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Varuproduktionen ökade med 8,4 procent och bidrog med 2,1 procentenheter till BNP-utvecklingen. Tjänsteproduktionen å andra sidan ökade med 5,0 procent och bidrog med 2,3 procentenheter till totala BNP. Tredje kvartalet 2011 var det till stor del en hög exportefterfrågan som hjälpte till att dra upp produktionen inom näringslivet. Diagrammet nedan visar att den positiva tillväxttakten bibehölls både för varuproducenter och tjänsteproducenter. Den tilltagande ökningstakten inom varuproduktionen gjorde att produktionsnivån överträffade den tidigare högsta nivån som var innan krisen Index för näringslivets förädlingsvärde i fasta priser med referensår 2010, säsongrensade värden, första kvartalet 2005= Hela näringslivet Tjänsteproducenter Varuproducenter Statistiska centralbyrån 15

14 Näringslivets produktion BNP kvartal Industrin höll ångan uppe Bland varubranscherna var dragloken tillverkningsindustrin med en produktionstillväxt på 9,3 procent och byggindustrin som växte med 8,8 procent. Bland de delbranscher som gått bra märks läkemedelsindustrin som ökade produktionen med 16,8 procent och elapparatur som ökade med 34,7 procent. Textilindustrin gav ett negativt bidrag med en minskad produktion på 14,2 procent. Även trävaruindustrin gick svagt och minskade med 8,1 procent. Branschen som inkluderar el, gas, värme, vatten och reningsverk ökade med 8,1 procent, vilket var klart bättre än de två föregående kvartalen. Tjänster dämpades något men fortsatte växa Även inom tjänstebranscherna var utvecklingen god och samtliga branscher ökade produktionen. Ökningstakten var i stort lika stark som årets två första kvartal. Företagstjänsterna hade en volymutveckling på 10,9 procent och är fortsatt den bransch som går allra bäst. Starkast bland delbranscherna var FoU som ökade med nästan 50 procent. Transport och kommunikation ökade med 4,9 procent, vilket var en tydlig minskning i utvecklingstakten efter några starka kvartal. Flyget stod för den största ökningen medan järnvägen fortsatte sin negativa utveckling. För flygbranschen var dock motsvarande kvartal 2010 svagt vilket påverkar tillväxttakten. Handeln växlade ned något men växte ändå med 3,7 procent. Tillväxten i hotell- och restaurangbranschen är ungefär densamma som föregående kvartal, tredje kvartalet var den 3,9 procent. Den offentliga produktionen växte med knappt 1 procent. Staten visade den starkaste utvecklingen med 1,6 procent och kommuner och landsting växte med 0,6 procent. Volymutveckling näringslivets produktion 2010 Kv Kv Kv Kv Kv3 SNI A01-F43 Varuproducenter 14,7 17,5 12,3 7,7 8,4 SNI A01-A03 Jordbruk, skogsbruk och fiske -0,3 0,8-0,2 1,4 2,3 SNI B05-B09 Utvinning av mineral 44,1 41,8 5,4 0,5 2,2 SNI C10-C33 Tillverkningsindustri 17,9 23,5 18,8 9,9 9,3 SNI D35-E39 El, gas, värme, vatten inkl reningsverk 12,2 10,2 3,3-1,0 8,1 SNI F41-F43 Byggindustri 12,6 9,1 8,2 10,6 8,8 SNI G45-T98 Tjänsteproducenter 6,1 5,4 6,0 5,5 5,0 SNI G45-G47 Parti- och detaljhandel 11,5 7,4 8,4 5,1 3,7 SNI H49-H53 Transport o kommunikation 5,3 8,9 7,8 8,5 4,9 SNI I55-I56 Hotell och restaurang 6,3 5,8 6,1 3,4 3,9 SNI J58-J63 Informations- och kommunikationstjänster 6,8 5,3 4,7 7,5 8,2 SNI K64-K66 Kreditinstitut och försäkringsbolag 4,2-4,1 1,0 4,2 2,2 SNI L68 Fastighetsverksamhet -1,0 0,6 3,4 1,1 0,3 SNI M69-N82 Företagstjänster 9,4 9,8 7,6 9,4 10,9 SNI P85-Q88 Utbildning och sjukvård 8,4 7,8 7,2 3,6 7,4 SNI R90-T98 Kultur och övrig service 4,0 1,6 4,2 3,7 6,9 Totalt 9,2 9,5 8,3 6,3 6,2 16 Statistiska centralbyrån

15 BNP kvartal Sysselsättning Sysselsättning Sysselsättningsökningen planar ut Tillväxten för sysselsättningen saktade ner från 2,3 procent andra kvartalet till 2,1 procent tredje kvartalet 2011 vid jämförelse med motsvarande kvartal De offentliga myndigheterna ökade med 0,6 procent medan ökningen i näringslivet var 2,8 procent. Tjänstesektorn som sysselsätter närmare två tredjedelar av näringslivet visade en ökning på 3,1 procent medan ökningen i varuproducerande sektorn var 2,1 procent. I tillverkningsindustrin var ökningen 1,1 procent. De statliga myndigheterna ökade antalet sysselsatta med 1,0 procent jämfört med motsvarande kvartal Under de senaste kvartalen har antalet värnpliktiga fortsatt minska kraftigt som ett resultat av riksdagsbeslutet att avskaffa värnplikten från och med 1 juli Antalet värnpliktiga minskade med cirka 1600 personer. Utan denna förändring ökade antalet sysselsatta inom staten med 1,7 procent. Antalet värnpliktiga det tredje kvartalet var cirka 140 personer. De branscher i tjänstesektorn som ökade mest var vård och omsorg inklusive sociala tjänster respektive uthyrning och stödtjänster till företag som ökade med drygt 11 respektive 10 procent. Antal sysselsatta. Procentuell förändring jämfört med motsvarande period föregående år 11 Hela ekonomin Tjänsteproducenter Offentliga myndigheter Tillverkningsindustrin Antal arbetade timmar I faktiska tal ökade antalet arbetade timmar med 0,6 procent. Kalendereffekten uteblev då det var lika många arbetsdagar i det tredje kvartalet 2011 som motsvarande kvartal Medelarbetstiden i hela ekonomin minskade 1,5 procent jämfört med tredje kvartalet I näringslivet Statistiska centralbyrån 17

16 Sysselsättning BNP kvartal ökade antalet arbetade timmar med 0,6 procent. De tjänsteproducerande branscherna ökade mest med 1,2 procent, medan de varuproducerande branscherna minskade med 0,6 procent. De offentliga myndigheterna ökade antal arbetade timmar med 0,7 procent. Säsongrensat och jämfört med andra kvartalet 2011 var antalet arbetade timmar för hela ekonomin oförändrade. I näringslivet minskade timmarna med 0,1 procent. De tjänsteproducerande branscherna minskade med 0,1 procent medan de varuproducerande branscherna minskade med 0,3 procent. I de offentliga myndigheterna ökade antalet timmar med 0,2 procent. Antal arbetade timmar kvartal Säsongrensat och jämfört med föregående kvartal. Procentuell förändring Arbetade timmar totalt Näringslivet Varuproducenter Tjänsteproducenter Offentliga myndigheter -1,0 0,0 1,0 Arbetsproduktivitet För hela ekonomin ökade arbetsproduktiviteten i faktiska värden med 4,6 procent tredje kvartalet 2011 jämfört med motsvarande kvartal Arbetsproduktiviteten inom näringslivet var 5,6 procent i faktiska värden. Produktivitetsökningen var störst inom varuproduktionen, 9,0 procent. Produktiviteten i tjänstebranscherna ökade med 3,8 procent. Inom de offentliga myndigheterna ökade produktiviteten med 0,2 procent. 18 Statistiska centralbyrån

17 BNP kvartal Hushållens inkomster Inkomster och sparande Hushållssektorn Hushållens disponibla inkomster uppgick till 425 mdkr under tredje kvartalet vilket var en ökning med 4,4 procent nominellt och 2,5 procent realt. Hushållssektorns finansiella sparande uppgick till 36 mdkr vilket var en ökning med 11 mdkr. Hushållens sparande uppgick till 46 mdkr vilket var en ökning med 11 mdkr jämfört med motsvarande kvartal Sparkvoten ökade från 8,2 procent till 10,2 procent tredje kvartalet. Hushållens disponibla inkomster, real utveckling 8 Hushållens disponibla inkomster, real utveckling Löneinkomsterna uppgick till 361 mdkr under tredje kvartalet vilket var en ökning med 6,3 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Arbetsgivarnas sociala avgifter uppgick till 103 mdkr och förs dels som en inkomst i beräkningen och dels som en utgift i form av sociala avgifter och konsumtion för hushållen. Nettot av dessa påverkar således inte hushållens sparande. Kapitalinkomstnettot var totalt 4,2 mdkr under tredje kvartalet 2011 vilket var en minskning med 23 procent i löpande priser. I kapitalinkomstnettot ingår utgiftsräntor, inkomsträntor, utdelningar, kapitalinkomster tillräknade försäkringstagarna samt övriga kapitalinkomster och -utgifter. Studerar man enbart hushållens räntenetto är detta negativt. Räntenettot uppgick till -24 mdkr medan det FISIM 6 -justerade räntenettot uppgick till - 6 FISIM (Financial Intermediation Services Indirectly Measured) Produktionen av många finansiella förmedlingstjänster betalas inte genom avgifter utan genom lägre inlåningsräntor och högre utlåningsräntor. FISIM beräknas som utlånings- minus inlåningsräntor (räntenettot). Statistiska centralbyrån 19

18 Hushållens inkomster BNP kvartal 12 mdkr under tredje kvartalet Mellanskillnaden beror på att en del av de räntor som betalas respektive erhålls räknas som konsumtion eller insatsförbrukning. Andelen bestäms av den så kallade referensräntan, vilken är den ränta bankerna betalar varandra vid sin upplåning sinsemellan. Transfereringsinkomsterna uppgick till 169 mdkr under tredje kvartalet vilket var en ökning med 0,8 procent jämfört med motsvarande kvartal Av transfereringsinkomsterna uppgick de sociala förmånerna andra än in natura till 146 mdkr vilket var en ökning med 1,3 procent. Andra löpande transfereringar uppgick till 23 mdkr, en minskning med 2,7 procent i löpande priser. I begreppet sociala förmåner andra än in natura inryms kontanta utbetalningar i form av exempelvis pensionsutbetalningar, aktivitets- och sjukersättningar, sjukpenning, a-kassa, föräldraförsäkring, barnbidrag och bostadsbidrag med flera. I begreppet andra löpande transfereringar ingår exempelvis skadeförsäkringsutbetalningar och inkomsttillägg för bostadsrätter. Transfereringsutgifterna exklusive sociala avgifter uppgick till 158 mdkr, en ökning med 4,0 procent. Den största delen av transfereringsutgifterna utgörs av skatter. Dessa ökade med 2,3 procent och uppgick till 133 mdkr under tredje kvartalet. Den reala disponibla inkomsten ökade med 2,3 procent jämfört med tredje kvartalet Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 2,6 procent eller 10 miljarder kronor i löpande priser jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Detta är lägre än första kvartalets 3,4 procent och andra kvartalets 4,7 procent. Det var framför allt ökad konsumtion av fritid och underhållning som bidrog till ökningen i hushållens konsumtion. Sparkvoten uppgick till 10,2 procent vilket kan jämföras med tredje kvartalet 2010 då sparkvoten uppgick till 8,2 procent. Vid beräkningen av sparandet och sparkvoten ingår avsättningar av tjänstepensioner för hushållen som en inkomst och således som ett sparande. Denna avsättning är inte disponibel för hushållen varför det kan vara intressant att studera nivån på hushållens sparande exklusive dessa tjänstepensioner. Den justerade sparkvoten exklusive tjänstepensioner ökade från 3,1 procent tredje kvartalet 2010 till 4,8 procent tredje kvartalet Statistiska centralbyrån

19 BNP kvartal Hushållens inkomster Hushållens sparkvot, procent Sparkvot Sparkvot, individuell Hushållens finansiella sparkvot uppgick till 7,9 procent tredje kvartalet vilket var en ökning jämfört med motsvarande kvartal 2010 då den finansiella sparkvoten uppgick till 5,8 procent. Den justerade finansiella sparkvoten exklusive avtalspensioner uppgick till 2,3 procent tredje kvartalet 2011, vilket är en ökning med 1,7 procentenheter jämfört med tredje kvartalet Offentliga sektorn Den totala offentliga sektorns finansiella sparande visade ett överskott med drygt 4 mdkr för årets tredje kvartal. Det är en försämring med drygt 1 mdkr jämfört med motsvarande kvartal förra året. Minskningen förklaras av ett lägre sparande för kommuner och landsting. Det var främst kommunerna som under tredje kvartalet visade underskott, som uppgick till 2 mdkr. Det i sin tur beror på att ökade inkomstskatter inte motsvarade utgiftsökningarna. Landstingen visade ett underskott på 1 mdkr och förklaringen är densamma som för kommunerna, dvs. att det främst är konsumtionsutgifterna som fortsatt att öka medan inkomsterna inte ökat i motsvarande grad. Konsumtionsutgifter avser kostnader för den verksamhet som offentliga sektorn bedriver och ansvarar för. Statistiska centralbyrån 21

20 Hushållens inkomster BNP kvartal Överskotten för staten och ålderspensionssystemet, som tillsammans uppgick till 7 mdkr, innebär ändå att den totala offentliga sektorn visade ett överskott. Det är dock inte i paritet med de stora överskotten i de offentliga finanserna de två föregående kvartalen. Förklaringen till statens och ålderspensionssystemets överskott är ökade inkomster samtidigt som utgifterna inte ökade i samma omfattning. Vissa utgifter såsom utbetalda sociala förmåner samt vissa transfereringar minskade vilket till viss del motverkade den totala utgiftsökningen. Finansiellt sparande, offentlig sektor, mdkr S2 S211 S213 S231 S232 1kv2010 2,2-3,6 0,6 4,0 1,3 2kv ,0 11,7 5,4 9,0 2,9 3kv2010 5,3 1,7-0,1 3,3 0,3 4kv ,5-23,4 0,1-11,9-2,4 Helår ,0-13,5 5,9 4,5 2,1 1kv ,5 3,9 4,3 4,6-1,3 2kv ,5 28,0 8,9 1,7-0,0 3kv2011 4,2 3,5 3,6-1,9-0,9 S2 Offentlig sektor S211 Staten exkl. Ålderspensionssystemet S213 Ålderspensionssystemet/Socialförsäkringssektorn S231 Primärkommuner S232 Landsting Offentliga sektorns finansiella sparande 2010 visade ett litet underskott på 1 mdkr. Det innebär att det finansiella sparandet reviderats upp med 1,5 mdkr jämfört med tidigare. Det är kommunerna som reviderat sitt sparande mest till följd av att utgifterna reviderats ner. För landstingen noteras en sänkning av sparandet medan det för staten och ålderspensionssystemet handlar om mindre belopp. För kommuner och landsting har mer detaljerad statistik tagits in vid den här tidpunkten vilket föranlett revideringar av både inkomster och utgifter. 22 Statistiska centralbyrån

21 BNP kvartal Avstämning Avstämning Avstämning av tredje kvartalet 2011 Före avstämning gav det statistiska underlaget en BNP-utveckling från användningssidan på 4,9 procent, medan produktionssidan visade en utveckling på 4,4 procent. BNP enligt användningssidan var 3,7 miljarder högre än produktionen i fasta priser och 1,0 miljarder lägre i löpande priser. Bortsett från beräkningen av andra kvartalet 2011, där produktionssidan visade en högre skattning av BNP än användningssidan, har utgångsläget varit detsamma som under hela 2010 och 2011, med högre skattning av BNP från användningssidan än produktionen. De justeringar som har gjorts för tredje kvartalet har varit något större för användningen än för produktionen. Produktionssidan justerades upp med sammanlagt 1,7 miljarder i fasta priser och ned 1,0 miljarder i löpande. Varuproduktionen höjdes med 0,6 miljarder och gällde i första hand byggverksamhet. Tjänsteproduktionen drogs upp med 1,1 miljarder och justeringarna avsåg mestadels parti- och detaljhandeln samt fastighetsförvaltning och fastighetsförvärv. I löpande priser justerades tjänsteproduktionen ned med 1,0 miljard. Den justering som gjordes på användningssidan avsåg lagerinvesteringar, vilka justerades ned med 2,0 miljarder i fasta priser. Efter avstämning blev den faktiska BNP-utvecklingen 4,6 procent. Utvecklingstalen för försörjningsbalansens och produktionens olika delkomponenter mellan den första sammanställningen i nationalräkenskapernas databas och det nu publicerade resultatet framgår av tabellen nedan. Den första versionen innehåller beräkningar baserade på det primära underlaget med justeringar för definitionsskillnader mellan nationalräkenskaperna och primärmaterialet. I detta läge har även eventuella fel korrigerats och eventuella kompletteringar från primärkällorna förts in. Den skillnad som kvarstår och som redovisas i tabellen är de avstämningskorrigeringar som har gjorts för att få beräkningarna från produktions- respektive användningssidan att visa samma BNPutveckling. Statistiska centralbyrån 23

22 Avstämning BNP kvartal Avstämning tredje kvartalet 2011, faktisk volymutveckling samt i fasta (FP) och löpande priser (LP) Första version Publicerad version Förändring i volym Hushållens konsumtionsutgifter Offentliga konsumtionsutgifter Fast bruttoinvestering Korr mdkr FP Lager (effekt på BNP-förändring) Export varor Export tjänster Import varor Import tjänster BNP från användningssidan Korr mdkr LP Förädlingsvärde gruv- och tillv.industri Förädlingsvärde övrig varuproduktion Förädlingsvärde tjänsteproduktion Förädlingsvärde off. myndigheter Produktskatter och produktsubventioner BNP från produktionssidan Extremvärden i säsongrensningen En säsongrensad serie påverkas mycket av eventuella förekomster av extremvärden (s.k. outliers). Nedan redovisas de serier som uppvisade något extremvärde under perioden första kvartalet 2007 till tredje kvartalet 2011 i den senaste säsongrensningen. En förekomst av ett extremvärde påverkar det säsongrensade värdet kraftigt för det kvartal där extremvärdet uppkommit, men även angränsande kvartal påverkas. 24 Statistiska centralbyrån

23 BNP kvartal Avstämning Tabell 1. Extremvärden i säsongrensningen Period Kvartal Kvartal Kvartal Kvartal Kvartal Extremvärde för: Arbetade timmar i offentlig förvaltning o försvar, utbildning, vård, sociala tjänster Arbetade timmar i hushållens icke vinstdrivande organisationer BNP till marknadspris Lagerinvesteringar inklusive värdeföremål Export av varor Produktskatter Näringslivets förädlingsvärde till baspris Förädlingsvärde i varuproducenter Förädlingsvärde i gruvor, mineralutvinnings- och tillverkningsindustri Förädlingsvärdet i utvinning av mineral Förädlingsvärdet i tillverkningsindustrin Förädlingsvärde i tjänsteproducenter Förädlingsvärde i parti- och detaljhandel BNP till marknadspris Export av varor Förädlingsvärde i gruvor, mineralutvinnings- och tillverkningsindustri Förädlingsvärde i tjänsteproducenter Förädlingsvärdet i transport och magasinering Arbetade timmar i hotell och restaurang Förädlingsvärdet i tillverkningsindustrin Förädlingsvärdet i utvinning av mineral Mer information om extremvärden och SCB:s säsongrensning finns här / statistik/ OV/ AA9999/ 2003A01/ AA9999_2003A0 1_BR_X100ST0311.pdf. Se även BNP-kvartal 2009:1, sid 26 Statistiska centralbyrån 25

24 Revideringar vid beräkningen av tredje kvartalet 2011 BNP kvartal Revideringar vid beräkningen av tredje kvartalet 2011 Revideringar av 2010 Till följd av att mer fullständigt underlag inarbetats från framför allt räkenskapssammandragen för primärkommuner och landsting samt uppdaterade uppgifter från ESV för staten så har även helåret 2010 reviderats i samband med publiceringen i november. Det innebar att BNP sänktes 3 miljarder kronor i löpande priser och 0,7 miljarder kronor i fasta priser. Det var främst den kommunala konsumtionen som reviderades där konsumtionen i primärkommunerna sänktes och konsumtionen i landstingskommuner höjdes. Även de kommunala investeringarna höjdes något. Redovisad BNP-utveckling för 2010 är 5,6 procent vilket även redovisades vid publiceringen i september. Revideringar 2011 I samband med BNP-beräkningarna i november tas även nya och reviderade primärstatistikuppgifter in för första och andra kvartalet. I tabellen nedan redovisas de revideringar som skett mellan de olika beräkningstillfällena av första och andra kvartalen Tabellen visar hur användningssidans komponenter bidragit till BNP-utvecklingen vid de olika beräkningstillfällena. Bidrag till BNP kvartal vid olika beräkningstidpunkter, faktiska tal Hushållens konsumtionsutgifter Offentliga konsumtionsutgifter Fasta bruttoinvesteringar Lager Exportnetto BNP Kv 1 maj-11 1,0 0,6 1,4 2,5 1,5 6,9 Kv 1 sep-11 1,0 0,6 1,3 2,3 1,4 6,6 Kv 1 nov -11 1,0 0,8 1,0 2,3 1,2 6,3 Kv 2 jul-11 1,1 0,1 1,5 0,7 1,3 4,8 Kv 2 sep-11 1,5 0,3 1,9-0,2 0,9 4,4 Kv 2 nov -11 1,5 0,3 1,5 0,1 0,8 4,2 Jämfört med beräkningen som publicerades i september har den faktiska BNP-utvecklingen för andra kvartalet reviderats ned med 0,2 procentenheter och första kvartalet har reviderats ned med 0,3 procentenheter. Revideringarna var framför allt en följd av att fasta bruttoinvesteringar liksom nettot mellan export och import sänkts. Sänkningen av fasta bruttoinvesteringar var i allt väsentligt en följd av att investeringsenkäten för oktober visade lägre utfall för första kvartalet jämfört med majenkäten. För andra kvartalet ersatte utfallsdata från enkäten i oktober investeringsplaner från enkäten i maj där utfallet var betydligt lägre än planerna. 26 Statistiska centralbyrån

25 BNP kvartal Revideringar vid beräkningen av tredje kvartalet 2011 Även nettoexporten reviderades ned både första och andra kvartalet. Reviderade uppgifter från utrikeshandel med varor respektive tjänster visade på en sänkt nettoexport totalt sett. I samband med avstämningarna så höjdes exporten för andra kvartalet ca 1,5 miljarder kronor vilket medförde att nettoexporten för andra kvartalet inte reviderades ned i samma omfattning som primärstatistiken visade. För andra kvartalet reviderades bidraget för de offentliga konsumtionsutgifterna upp. I och med att de offentliga konsumtionsutgifterna för 2010 reviderades ned så stärktes utvecklingen mellan 2011 och 2010 och det var då särskilt det andra kvartalet som påverkades. I avstämningarna mellan produktionssidan och användningssidan justerades produktionen upp för första kvartalet och ned för andra kvartalet, vilket var i enlighet med hur avstämningarna gjordes i samband med beräkningarna i september och maj. För andra kvartalet höjdes dessutom lager något då en omfördelning av lager gjordes mellan andra och tredje kvartalet. Även exportnettot justerades upp andra kvartalet enligt vad som nämnts ovan. Tidsserie BNP-revideringar I tabellen nedan redovisas BNP-utvecklingen vid respektive beräkningstillfälle för de olika kvartalen. Statistiska centralbyrån 27

26 Revideringar vid beräkningen av tredje kvartalet 2011 BNP kvartal Publicerad faktisk volymutveckling för BNP vid olika beräkningstillfällen, 2007:1-2011:3 År Beräkningstidpunkt Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal maj 3, aug 3,0 3, sep 3,0 3, nov 2,8 3,0 2, feb 2,8 2,9 2,5 2, maj 3,3 2,9 2,6 2, nov 2,7 3,1 2,3 2, :e maj 4,2 3,4 2,5 3, maj 1, aug 1,0 2, sep 1,0 2, nov 0,9 2,7 0, feb 0,9 3,0 0,3-4, maj 1,0 3,0 0,6-4, nov 0,9 2,9 0,5-4, :e maj 0,7 2,4 0,4-4, :e maj 0,7 2,4 0,6-5, nov 0,4 2,2 0,5-5, maj -6, jul -6,6-7, sep -6,9-7, nov -6,7-6,8-5, mar -6,5-6,8-5,2-1, :e maj -6,9-7,0-5,7-1, :e maj -6,6-6,9-5,9-1, nov -6,6-7,1-6,4-1, sep -6,6-6,9-6,3-1, :e maj-10 3, jul 3,0 4, sep 2,7 5, nov 2,7 5,0 6, mar 2,5 5,0 6,9 7, maj 2,8 5,0 6,6 8, sep 2,9 5,0 6,9 7, nov 2,8 5,0 6,9 7, maj 6, jul 6,9 4, sep 6,6 4, nov 6,3 4,2 4,6 28 Statistiska centralbyrån