Nationalräkenskaper fjärde kvartalet 2013: BNP ökade 3,1 procent

Transkript

1 1(7) kl. 09:30 Nationalräkenskaper fjärde kvartalet 2013: BNP ökade 3,1 procent Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) ökade med 3,1 procent fjärde kvartalet 2013 jämförd med motsvarande kvartal Lagerinvesteringar, hushållens konsumtionsutgifter och offentliga konsumtionsutgifter bidrog mest till BNP-tillväxten. Säsongrensad och jämförd med tredje kvartalet 2013 ökade BNP med 1,7 procent. Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år, om inget annat anges. För användningssidan används faktiska värden. För BNP, produktionssidan och arbetade timmar används kalenderkorrigerade värden. Fjärde kvartalet 2013 innehöll lika många arbetsdagar som fjärde kvartalet BNP-utvecklingen har därför inte korrigerats för någon kalendereffekt. Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 2,0 procent. Boendekostnader, svenskars konsumtion utomlands, samt utgifter för transporter och fordon gav störst bidrag till utvecklingen. Andra delposter som ökade starkt var restaurangoch hotelltjänster samt möbler och heminredning. Sammantaget bidrog hushållens konsumtionsutgifter med 1,0 procentenheter till BNP-utvecklingen. Offentliga konsumtionsutgifter ökade med 3,2 procent. Statens konsumtionsutgifter steg med 6,3 procent. Primärkommunernas konsumtionsutgifter ökade med 1,7 procent och landstingens med 2,8 procent. Offentliga konsumtionsutgifter bidrog med 0,9 procentenheter till BNPutvecklingen. Fasta bruttoinvesteringar var oförändrade jämfört med fjärde kvartalet Bostadsinvesteringarna ökade medan investeringar i maskiner samt övriga byggnader och anläggningar minskade. I näringslivet ökade investeringarna med 1,6 procent. Offentliga myndigheters investeringar minskade med 5,9 procent. Lagerinvesteringar höjde BNP-utvecklingen med 1,5 procentenheter. Lager i såväl industri- som handelsföretag bidrog till uppgången. Exporten ökade med 0,3 procent. Varuexporten sjönk med 1,0 procent medan tjänsteexporten ökade med 3,2 procent. Exporten av IT-tjänster och merchanting gav ett stort bidrag till tjänsteexportens uppgång. Merchanting är svenska företags handelsmarginal vid köp och försäljning av produkter som både tillverkats och sedan sålts utomlands utan att först ha importerats till Sverige. Importen ökade med 1,0 procent. Importen av varor minskade med 0,2 procent och importen av tjänster steg med 4,1 procent, vilket bland annat förklaras av att svenskars utgifter i utlandet ökade betydligt. Exportnettot drog ned BNP-utvecklingen med 0,3 procentenheter. Statistikansvarig myndighet och producent SCB, Nationalräkenskaper Box Stockholm Förfrågningar Marcus van der Poll, tfn Maria Wiberg, tfn E-post: nrinfo@scb.se Var god ange SCB som källa när uppgifter ur denna pressinformation återges.

2 2(7) Produktionen inom näringslivet ökade med 4,0 procent. De varuproducerande branscherna ökade sin produktion med 3,4 procent. Byggproduktion samt produktion av motorfordon och elektronikvaror bidrog mest till uppgången. De tjänsteproducerande branscherna ökade sin produktion med 4,3 procent. Ökningen var stark bland annat inom banker, försäkringsbolag, fastighetsförvaltning samt parti- och detaljhandel. Offentliga myndigheters produktion ökade med 0,7 procent. Antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade med 1,2 procent och antalet arbetade timmar ökade med 0,4 procent. Medelarbetstiden i hela ekonomin minskade därmed med 0,8 procent. I näringslivet ökade antalet arbetade timmar med 0,2 procent och inom offentliga myndigheter ökade antalet arbetade timmar med 1,2 procent. Säsongrensad och jämförd med tredje kvartalet 2013 ökade antalet arbetade timmar i hela ekonomin med 0,2 procent. Arbetsproduktiviteten i näringslivet ökade med 3,8 procent jämförd med motsvarande kvartal i fjol. Hushållssektorns disponibla inkomster ökade med 3,5 procent i löpande priser fjärde kvartalet 2013 jämfört med motsvarande kvartal Rensat för inflation ökade de disponibla inkomsterna med 2,2 procent. Hushållssektorns finansiella sparande minskade med 2,1 miljarder kronor och uppgick till 18 miljarder kronor i löpande priser. Sparkvoten, exklusive sparande i premieoch tjänstepensioner, uppgick till 0,0 procent. Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande visade ett underskott på 48 miljarder kronor. Det är en försämring med 11 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal Statens finansiella sparande visade ett underskott på 32 miljarder kronor och socialförsäkringssektorn ett underskott på 3,7 miljarder kronor. Kommunsektorns finansiella sparande visade ett underskott på 11,9 miljarder kronor. Som andel av BNP motsvarade den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande minus 5,0 procent. Helåret 2013 BNP ökade med 1,5 procent jämfört med år Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 2,0 procent. Bostadskostnader, svenskars konsumtion utomlands och utgifter för personliga tjänster bidrog starkast till uppgången för helåret. Hushållens konsumtionsutgifter bidrog med 1,0 procentenheter till BNP-utvecklingen. Offentliga konsumtionsutgifter ökade med 2,0 procent. Statens konsumtionsutgifter steg med 3,7 procent. Primärkommunernas konsumtionsutgifter ökade med 1,2 procent och landstingens med 1,7 procent. Offentliga konsumtionsutgifter bidrog med 0,5 procentenheter till BNPutvecklingen. Fasta bruttoinvesteringar minskade med 1,3 procent. Investeringarna i näringslivet minskade med 0,9 procent och offentliga myndigheters investeringar minskade med 3,2 procent. Totala fasta bruttoinvesteringar drog ned BNP-utvecklingen med 0,2 procentenheter. Lagerinvesteringarna höjde BNP-utvecklingen med 0,2 procentenheter. Exporten minskade med 0,9 procent och importen minskade med 1,2 procent. Utrikeshandeln med tjänster utvecklades starkt medan export och import av varor dämpade utvecklingen. Exportnettot drog upp BNP-utvecklingen med 0,1 procentenheter.

3 3(7) Produktionen i näringslivet ökade med 1,9 procent. De varuproducerande branscherna minskade sin produktion med 0,3 procent. Bland de varuproducerande branscherna redovisade tillverkningsindustrin en bred nedgång. De tjänsteproducerande branscherna ökade sin produktion med 3,0 procent. Tjänsteproduktionen ökade starkt bland annat inom banker, försäkringsbolag, fastighetsförvaltning samt parti- och detaljhandel. Offentliga myndigheters produktion ökade med 0,3 procent. Antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade med 1,0 procent och antalet arbetade timmar ökade med 0,3 procent. I näringslivet ökade antalet arbetade timmar med 0,1 procent. I offentliga myndigheter ökade antalet arbetade timmar med 1,1 procent. Arbetsproduktiviteten i näringslivet ökade med 1,8 procent. År 2013 uppgick hushållssektorns disponibla inkomster till miljarder kronor vilket var en ökning med 3,4 procent i löpande priser jämfört med Rensat för inflation ökade de disponibla inkomsterna med 2,8 procent. Hushållens sparande ökade med 6 miljarder kronor och uppgick till 244 miljarder kronor i löpande priser år Sparkvoten, beräknad exklusive premie- och tjänstepensionssparande uppgick till 6,3 procent. Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande uppgick till minus 49 miljarder kronor under 2013 (-1,3 procent av BNP) vilket var en försämring med 23 miljarder kronor jämfört med 2012 då det finansiella sparandet uppgick till minus 26 miljarder kronor (-0,7 procent av BNP). Icke-finansiella företagssektorn, inklusive ofördelade poster, uppvisade ett finansiellt sparande på 47 miljarder kronor under 2013 vilket var en ökning med 38 miljarder kronor jämfört med Finansiella företagssektorns finansiella sparande minskade under 2013 och uppgick till 38 miljarder kronor vilket var 12 miljarder lägre än året innan. Revideringar Jämfört med beräkningen som publicerades den 29 november 2013 har BNPutvecklingen för första och tredje kvartalen 2013 reviderats. Tredje kvartalet har reviderats upp 0,3 procentenheter och första kvartalet har reviderats upp 0,1 procentenheter i såväl faktiska som kalenderkorrigerade tal. Den säsongrensade BNP-utvecklingen har reviderats upp med 0,4 procentenheter tredje kvartalet och med 0,1 procentenheter andra kvartalet Första kvartalet 2013 har reviderats upp med 0,3 procentenheter. Den offentliga sektorns finansiella sparande har reviderats upp 0,8 miljarder kronor första kvartalet 2013, ned med 0,9 andra kvartalet och upp med 2,6 miljarder kronor tredje kvartalet Hushållssektorns finansiella sparande har reviderats ned med 2,2 miljarder kronor första kvartalet, ned med 3,3 miljarder kronor andra kvartalet samt ned med 1,3 miljarder kronor tredje kvartalet I samband med beräkningen av fjärde kvartalet 2013 har även finansiellt sparande år 2012 uppdaterats för offentlig sektor, icke-finansiella företag och hushållssektorn. År 2012 reviderades till följd av ny information om inkomstskatter baserat på Taxeringsutfallet. Totala offentliga sektorns finansiella sparande 2012 har reviderats ned med 7 miljarder kronor till att visa ett underskott på drygt 26 miljarder kronor.

4 4(7) Finansiellt sparande för hushållssektorn för helåret 2012 har reviderats upp med 0,4 miljarder kronor. Finansiellt sparande för icke-finansiella företag har reviderats upp med 6,5 miljarder kronor. Revideringarna beror på Taxeringsutfallet ovan. Mer information om revideringarna finns under Fördjupningstexter och kommentarer på Fördjupning På hemsidan finns flera fördjupningsartiklar. I denna publicering sker fördjupning i bland annat följande ämnen: Fortsatt hög offentlig konsumtion Hög lagerpåverkan på BNP-utvecklingen Stark uppgång för bostadsinvesteringarna Dokumentet finns under Aktuellt Nationalräkenskaperna kommer från och med september 2014 att beräknas enligt den reviderade förordningen Europeiska National- och regionalräkenskapssystemet I tidigare nummer av publikationen Sveriges ekonomi redovisas några av de förändringar som kommer att införas. Sveriges ekonomi - Statistiskt perspektiv nr Sveriges ekonomi - Statistiskt perspektiv nr Sveriges ekonomi - Statistiskt perspektiv nr

5 5(7) Tabell 1. BNP från produktionssidan, kalenderkorrigerad (1), volymförändring (procent). GDP production approach, working-day adjusted, change in volume (percent). BNP från produktionssidan 2012:1 2012:2 2012:3 2012:4 2013:1 2013:2 2013:3 2013:4 BNP till marknadspris 1,2 1,4 0,7 1,7 1,7 0,6 0,6 3,1 Därav Varuproduktion (SNI A01-F43) -1,2 1,6-1,1 0,3-0,3-2,1-2,3 3,4 del Tillv. ind (SNI C10-C33) -4,8-1,5-2,2-3,6-1,5-3,6-4,1 4,2 Tjänsteproduktion (SNI G45-T98) 3,1 3,0 1,6 2,0 3,8 1,9 1,9 4,3 S:a näringsliv (2) 1,4 2,4 0,8 1,6 2,3 0,5 0,5 4,0 Offentliga myndigheters produktion -0,3 0,3 0,7 1,3 0,3 0,7-0,4 0,7 Arbetsinsats, arbetade timmar 1,1-0,1 0,2 1,3-0,9 1,2 0,9 0,4 (1) Kalenderkorrigerad BNP innebär att det faktiska värdet är korrigerat för effekten av olika antal arbetsdagar inom kvartalen. Volymförändringen avser en jämförelse med motsvarande period föregående år. (2) Exklusive tullar och produktskatter netto. Tabell 2 BNP, säsongrensad, volymförändring (procent) (1) GDP, Seasonally adjusted, change in volume (percent) År Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv ,6 2,0 0,6 0, ,5 0,3 0,7 1, ,2 1,5 0,1 0, ,0-0,4 1,2 0, ,7 0,7 0,8 0, ,5 0,9 1,4 0, ,4 1,3 1,5 0, ,0 0,4 0,7 1, ,3-0,1-0,1-3, ,6 0,3-0,1 1, ,5 2,2 1,2 1, ,2 0,7 1,3-1, ,8 1,0 0,5-0, ,8 0,0 0,5 1,7 (1) Volymförändringen avser en jämförelse med närmast föregående period.

6 6(7) Diagram 1 BNP, säsongrensad, volymförändring (procent) (1) GDP, Seasonally adjusted, change in volume (percent) kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv (1) Volymförändringen avser en jämförelse med närmast föregående period. Tabell 3. BNP från användningssidan, försörjningsbalans, volymförändring (procent) samt faktiska värden GDP: expenditure approach, change in volume (percent) and actual values Volymförändring (procent) i förhållande till motsvarande period föregående år (1) Miljoner kronor Miljoner kronor BNP från användningssidan 2012:1 2012:2 2012:3 2012:4 2012: :1 2013:2 2013:3 2013:4 2013: Kv 4 BNP till marknadspris 1,6 1,0 0,3 0,8 0,9 0,8 1,1 1,0 3,1 1, Import 0,6-0,1-1,0-1,8-0,6-4,1-0,7-1,3 1,0-1, Varor (SNI A01-F43) -1,2-2,2-1,9-3,2-2,1-4,9-2,0-2,5-0,2-2, Tjänster (SNI G45-T98) 6,2 6,1 1,2 1,9 3,8-1,9 3,0 2,0 4,1 1, S:a Tillgång 1,3 0,7-0,1 0,0 0,5-0,7 0,6 0,3 2,5 0, Hushållens konsumtionsutgifter 2,0 0,9 1,7 1,8 1,6 1,6 2,1 2,1 2,0 2, Egentliga hushåll 2,0 0,8 1,7 1,7 1,6 1,7 2,3 2,2 2,2 2, HIO (2) 2,3 2,4 2,1 4,8 2,9-0,1-2,6 0,3-2,8-1, Offentliga konsumtionsutgifter 1,1-0,4 1,1-0,3 0,3-0,1 2,7 2,0 3,2 2, Staten 2,5-0,7 3,0-0,3 0,9 0,3 4,1 3,4 6,3 3, Kommunerna 0,7-0,3 0,4-0,3 0,1-0,2 2,1 1,5 2,1 1, Fast bruttoinvestering 12,3 0,8-1,8 3,1 3,3-6,8-1,5 3,2 0,0-1, Lagerinvestering (3) -2,5-0,7-0,1-1,4-1,2 0,9 0,0-1,7 1,5 0, Export 2,3 2,0-1,6 0,2 0,7-2,8-1,2 0,0 0,3-0, Varor (SNI A01-F43) 0,5 0,9-3,3-1,4-0,8-4,7-3,1-2,3-1,0-2, Tjänster (SNI G45-T98) 7,6 4,7 2,2 3,5 4,4 1,7 3,0 4,9 3,2 3, S:a Användning 1,3 0,7-0,1 0,0 0,5-0,7 0,6 0,3 2,5 0, (1) Lagerinvestering redovisas som procentuellt bidrag till BNP totalt. (2) Hushållens icke-vinstdrivande organisationer. (3) Inklusive förändring i värdeföremål.

7 7(7) Definitioner och förklaringar Volymförändringar: I texten angivna procenttal avser, om inget annat anges, volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år. För BNP, produktion och sysselsättning används kalenderkorrigerade värden. Kalenderkorrigerad (dagkorrigerad): Används för jämförelse mellan samma kvartal eller halvår olika år. Innebär korrigering för effekten av olikheter i antalet arbetsdagar under ett kvartal eller halvår. Helårssiffror redovisas utan kalenderkorrigering. Säsongrensad: Används för jämförelse mellan två på varandra följande kvartal. Säsongrensning görs för att utjämna återkommande variationer under året. Faktiska värden: Används vid jämförelse mellan hela kalenderår, samt vid kvartalsjämförelser för användningssidans komponenter mellan samma kvartal olika år. Fasta priser: BNP och dess komponenter är beräknade i 2012 års prisnivå och därefter kedjade till ett referensår. I samband med beräkningen av första kvartalet byts referensår till närmast föregående helår. Denna metod medför att serier med värden i fast pris med referensår inte är additiva för åren före referensåret. En summering av till exempel försörjningsbalansens komponenter ger inte värdet på BNP. Värdena för de två senaste aktuella åren är däremot additiva. Se gärna artikeln Kedjning med Annual overlap under Temaartiklar och kommentarer på för mer information om kedjeindexmetoder. Bidrag till BNP-utvecklingen: De uppgifter som redovisas som bidrag till BNPutvecklingen avser faktiska värden och är inklusive importinnehållet i respektive delaggregat. Jämförbarhet med primärstatistik: Vid sammanställning av nationalräkenskaper används en mängd primärstatistiska uppgifter. Statistiken har ofta täckning och definitioner som inte helt motsvarar NR-systemets krav, varför tillägg och korrigeringar görs. Om tillgängliga data inte ger en samstämmig bild av den ekonomiska utvecklingen vidtas justeringar i NR. Detta leder till att publicerade uppgifter från primärstatistik och NR ibland kan avvika från varandra. Avvikelser kan också förekomma på grund av att aktualiteten kan vara olika. Se till exempel publikation BNP kvartal 2008:1 för en beskrivning av skillnaderna mellan kalenderkorrigeringen i NR och AKU. Avstämning: BNP beräknas med hjälp av tillgänglig statistik från såväl användningssidan som från produktionssidan. Dessa beräkningar ger inte exakt samma resultat. För att eliminera differenserna görs därför avstämningsjusteringar. Sparkvot: Sparkvoten definieras som sparande i förhållande till disponibel inkomst. Sparandet, och därmed sparkvoten, kan beräknas inklusive eller exklusive sparandet i tjänste- och premiepensioner. Publicering De aktuella kvartalstabellerna från finns i Excel på samt i de statistiska databaserna. Statistikdatabasen Vissa uppgifter redovisas i databaserna som avgiftsfritt är åtkomliga via SCB:s webbplats, Mer om... Information om statistikens kvalitet, framställningssätt, avstämningsförfarande samt de mest efterfrågade tabellerna och diagrammen, med mera, finns på Nästa publiceringstillfälle Nästa pressmeddelande i serien publiceras den 30 maj 2014 kl. 09:30.