Nya beräkningsgrunder höjer Sveriges BNP. BNP i löpande priser, miljarder kronor - volymutveckling i procent

Transkript

1 NR 10 SM 0201 Nationalräkenskaper National Accounts I korta drag Nya beräkningsgrunder höjer Sveriges BNP Nationalräkenskaperna för åren 1993 till 2001 har genomgått en översyn och ny statistikinformation har införts i beräkningarna. BNP nivån har därmed höjts med mellan 48 och 98 mdkr för dessa år. SCB presenterar nu även de definitiva beräkningarna för år 2000 och ett förbättrat underlag för BNP i löpande priser, miljarder kronor - volymutveckling i procent Reviderad BNP Tidigare redovisa d BNP BNPutv. rev. 4,2 4 1,3 2,4 3,6 4,6 4,4 0,8 BNPutv. tid. 4,1 3,7 1,1 2,1 3,6 4,5 3,6 1,2 Moms på offentliga myndigheters konsumtion och investeringar står för merparten av nivåhöjningen i början och för ungefär hälften i slutet av nioårsperioden. Den offentliga momsen betraktades tidigare som avdragsgill och ingick inte i de svenska nationalräkenskapsberäkningarna eftersom myndigheterna fick tillbaka den utbetalda momsen. Men enligt EU beslut, som Sverige måste följa, skall offentlig moms behandlas som icke avdragsgill och därigenom höjs BNP-nivån. Utöver införandet av offentlig moms har ny information om svenska företags handel med varor i utlandet som inte passerar den svenska gränsen, så kallad merchanting, tagits in i beräkningarna. Denna information påverkar produktionen och exporten och har höjt BNP de sista åren på 1990-talet och de första åren på 2000-talet med relativt stora belopp. Andra större förändringar är att beräkningarna av hushållens konsumtionsutgifter setts över, samt att lager av växande skog reviderats. Investeringarna Andreas Lennmalm, SCB, tfn , nrinfo@scb.se Bertil Klang, SCB, tfn , nrinfo@scb.se Hans Svensson, SCB, tfn , nrinfo@scb.se Sven Näsman, SCB, tfn , nrinfo@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie NR Nationalräkenskaper 10 SM Utkom den 21 februari Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

2 SCB 2 NR 10 SM 0201 har höjts i och med att företagsstatistiken i större utsträckning använts som definitiv källa. Dessutom har beräkningarna kompletterats med uppgifter över värdeföremål och investeringar i litterära och musikaliska original. Årsberäkningar för 2000 och 2001 Definitiva statistikuppgifter för år 2000 har nu inarbetats i beräkningarna av de svenska nationalräkenskaperna. BNP visar enligt de nya beräkningarna en volymökning på hela 4,4 procent (den preliminära uppgiften låg på 3,6 procent). Utvecklingen av BNP för år 2001 stannade enligt nu tillgänglig statistik på 0,8 procent (enligt de tidigare beräkningarna låg utvecklingen på 1,2 procent). Svenska kyrkan klassificeras från år 2000 till sektorn hushållens ideella organisationer (HIO) efter att tidigare ha ingått i den kommunala sektorn. Till följd av den ändrade klassificeringen sänks utvecklingstalen för produktion, sysselsättning och konsumtion i den offentliga sektorn och höjs för motsvarande aggregat i hushållssektorn inklusive dess ideella organisationer för år Privat och offentlig konsumtion Hushållens konsumtionsutgifter steg från 1999 till 2000 med 5,0 procent. Hushållens ideella organisationer (år 2000 inklusive Svenska kyrkan) bidrog till ökningen med 0,8 och de egentliga hushållen med 4,2 procentenheter. De största bidragen till den starka volymutvecklingen kom från konsumtionsutgifterna för fritid och underhållning samt svenskarnas konsumtion i utlandet. Från 2000 till 2001 ökade hushållens konsumtionsutgifter däremot med endast 0,2 procent, varav de egentliga hushållen och hushållens ideella organisationer bidrog med vardera 0,1 procentenheter. Bland annat ökade konsumtionsutgifterna för boende, för teletjänster och för fritid och underhållning. Bilinköpen och svenskarnas konsumtion i utlandet gav däremot negativa bidrag till utvecklingen. De offentliga konsumtionsutgifterna ökade med 0,7 procent från 1999 till För att få jämförbarhet mellan åren är då Svenska kyrkan bortrensade från 1999 års konsumtionsutgifter. År 2001 ökade den totala offentliga konsumtionen med 0,9 procent. Den statliga konsumtionen minskade med 2,5 procent medan den kommunala ökade med 2,4 procent. Fasta bruttoinvesteringar De totala fasta bruttoinvesteringarna ökade år 2000 med 6,6 procent. Investeringarna i maskiner och inventarier ökade med 7,8 procent och investeringarna i byggnader och anläggningar med 4,3 procent. Byggnadsinvesteringarna steg även år 2001, +4,9 procent. Investeringarna i maskiner/inventarier minskade däremot med 1,3 procent. Sammantaget innebär detta att de totala fasta bruttoinvesteringarna ökade med 0,8 procent. Export och import Såväl export som import av varor och tjänster ökade kraftigt år 2000, exporten med 11,3 procent och importen med 11,5 procent. För år 2001 noteras däremot minskningar med 1,4 procent för exporten och med 3,5 procent för importen. Produktion och sysselsättning Näringslivets produktion visade en kraftig tillväxt år 2000 och ökade med 6,6 procent. Både varuproducerande och tjänsteproducerande branscher utvecklades starkt och steg med 8,1 respektive 5,0 procent. Tillväxten var särskilt stor i vissa branscher inom tillverkningsindustri såsom teleproduktindustri, annan elektroindustri och motorfordonsindustri. År 2001 mattades utvecklingen påtagligt och produktionen inom näringslivet ökade endast 0,8 procent. De tjänsteproducerande branscherna ökade totalt med 1,8 procent medan de varuproducerande

3 SCB 3 NR 10 SM 0201 branscherna minskade med 0,8 procent. Tillverkningsindustrin, som visade en kraftig tillväxt år 2000, minskade med 2,4 procent år Antalet arbetade timmar i ekonomin ökade med 1,0 respektive 0,5 procent för åren 2000 och I näringslivet ökade antalet arbetade timmar med 2,0 procent år 2000 och 0,7 procent år Arbetsproduktiviteten i näringslivet ökade därmed kraftigt år 2000, medan den var oförändrad år Medelantalet sysselsatta personer i ekonomin ökade med 2,4 respektive 1,9 procent och i näringslivet med 3,8 respektive 2,2 procent för åren 2000 och I offentlig sektor tillsammans med hushållens ideella organisationer minskade medelantalet sysselsatta år 2000 med 0,3 procent men ökade med 1,4 procent år Inkomster, utgifter och sparande för institutionella sektorer Hushållens disponibla inkomster uppgick till miljarder kronor år 2000 och miljarder år 2001 vilket innebar ökningar med 3,8 respektive 4,3 procent, rensat för inflation var ökningarna 2,7 och 2,1 procent. Hushållens konsumtionsutgifter översteg den disponibla inkomsten både 2000 och 2001 vilket innebar att hushållens sparande exklusive sparande i avtalspensioner var negativt, -29 miljarder kronor respektive -9 miljarder kronor. Hushållens sparande inklusive sparande i avtalspensioner var dock positivt och uppgick till 27 miljarder kronor 2000 och 56 miljarder kronor Sparkvoten, sparande inklusive sparande i avtalspensioner i förhållande till disponibel inkomst var 2,4 procent år 2000 och 4,9 procent år Det finansiella sparandet i de inhemska sektorerna, vilket motsvarar bytesbalansen och nettot av kapitaltransfereringarna gentemot utlandet, var 84 miljarder kronor 2000 och 70 miljarder kronor Den konsoliderade offentliga sektorns sparande steg både 2000 och 2001 och uppgick till 76 miljarder kronor respektive 102 miljarder kronor och som andel av BNP 3,4 respektive 4,5 procent.

4 SCB 4 NR 10 SM 0201 Innehåll Statistiken med kommentarer 6 Beräkningarnas omfattning och revideringar 6 Hushållens konsumtionsutgifter 6 Offentliga konsumtionsutgifter 7 Fasta bruttoinvesteringar 7 Lagerinvesteringar 7 Investeringar i värdeföremål 7 Export 8 Import 8 Den ekonomiska utvecklingen 8 Bruttonationalprodukten, BNP 8 Hushållens konsumtionsutgifter 9 Hushållens faktiska konsumtionsutgifter 9 Hushållens konsumtionsutgifter i miljoner kronor och som procentandel av BNP. 10 Offentliga konsumtionsutgifter 10 Individuella och kollektiva offentliga konsumtionsutgifter 10 Ny ändamålsindelning 11 Fasta bruttoinvesteringar 11 Transaktionerna med utlandet 11 Produktion 12 Lönesummor 12 Sysselsättning 13 Sparande och inkomster 14 Tabeller Bruttonationalprodukt (BNP) och bruttonationalinkomst (BNI) Översikt av Sveriges ekonomi i kontoform Översikt av Sveriges ekonomi i kontoform Försörjningsbalans Försörjningsbalans , aggregerad BNP som olika produktionssektorers förädlingsvärde, löpande priser BNP som olika produktionssektorers förädlingsvärde, löpande priser BNP som olika produktionssektorers förädlingsvärde, fasta priser Sysselsättning i olika produktionssektorer Förädlingsvärde, löpande priser, inom näringslivet per bransch Förädlingsvärde, fasta priser och sysselsättning inom näringslivet per bransch Institutionella huvudsektorer Institutionella sektorer 2000, offentliga Konsumtionsutgifter faktisk konsumtion Hushållens konsumtionsutgifter, fördelade efter ändamål Hushållens konsumtionsutgifter, fördelade efter varaktighet Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, fördelade på ändamål 51

5 SCB 5 NR 10 SM Offentliga konsumtionsutgifter fördelade efter utgiftsslag Detaljredovisning av kostnader för hälso och sjukvård Fasta bruttoinvesteringar efter bransch och kapitaltyp Offentliga fasta bruttoinvesteringar efter ändamål Jämförelse mellan köpkraftspariteter Fakta om statistiken 73 Detta omfattar statistiken 73 Definitioner och förklaringar 73 Så görs statistiken 73 Fastprisberäkningsmetod 73 Statistikens tillförlitlighet 74 Bra att veta 74 Annan statistik 74 In English 75 Summary 75 Introduction 75 New standard 75 Method for compilation of values at constant prices 75 The development of GDP 76 Consumption expenditures 76 Gross fixed capital formation 76 Production 76 Employment 76 Savings and net borrowing/net lending 77 List of tables 77

6 SCB 6 NR 10 SM 0201 Statistiken med kommentarer Beräkningarnas omfattning och revideringar Nationalräkenskaperna för åren 1993 till 2001 har genomgått en översyn och ny statistikinformation har införts i beräkningarna. BNP nivån har därmed höjts med mellan 48 och 98 mdkr för dessa år. SCB presenterar nu även de definitiva beräkningarna för år 2000 och ett förbättrat underlag för Revidering av BNP och huvudsakliga revideringsposter Löpande priser miljoner kronor BNP inkl moms BNP exkl moms Hushållskons umtion Offentlig konsumtion inkl moms Offentlig konsumtion exkl moms Investeringar inkl moms Investeringar exkl moms Lager Därav växande skog Export Import Hushållens konsumtionsutgifter Som framgår av tabellen har hushållens konsumtionsutgifter reviderats upp med mellan 2 och 23 miljarder kronor i löpande priser åren De delar som räknats om för alla år och som svarar för en stor del av revideringen är utgifter för inköp av nya och begagnade bilar, paketresor och boende i småhus. När det gäller utgifterna för inköp av nya bilar beror omräkningen till största delen på att de bilar som först registrerats hos en bilhandlare, för att sedan säljas till en fysisk person, tidigare inte kommit med i beräkningen. Hela beräkningsmodellen inklusive priser och antal bilar, både nya och begagnade, har setts över. Bilarna har reviderats upp med mellan 3 och 11 miljarder kronor i löpande priser. Utgifterna för paketresor har stämts av mot hushållsbudgetstatistik och en särskild undersökning av branschen Researrangörer m.m. Bägge dessa undersökningar pekade på att NR låg på en för låg nivå när det gällde utgifter för paketresor. Nivån har reviderats upp med mellan 3 och 8 miljarder kronor i löpande priser. Utgifterna för boende i småhus har reviderats på grund av att beräkningsmodellen uppdaterats. Bland annat har nyttjandevärdet för mindre småhus justerats ned. Utgifterna har sänkts med mellan 2 och 7 miljarder kronor i löpande priser. Övriga konsumtionsutgifter som har berörts av översynen är utgifter för försäkringar och banktjänster, teletjänster, personaldatorer, övrigt boende utöver boende i småhus och konsumtionsutgifter inom hushållens ideella organisationer.

7 SCB 7 NR 10 SM 0201 Offentliga konsumtionsutgifter Förutom införandet av moms på offentliga myndigheters konsumtion och investering har i allmänhet endast små revideringar gjorts. För några år har beloppen varit lite större. Statlig konsumtion av arbetsmarknadsutbildning har till exempel höjts med knappt 2 miljarder kronor för år En ny modell för att beräkna kapitalförslitning inom offentliga myndigheter har också införts. Nu beräknas kapitalförslitningen enligt geometrisk modell mot att tidigare ha varit linjär. Detta har sänkt nivån på kapitalförslitningen men då moms införts på investeringar har det haft en höjande effekt på kapitalförslitningen och i stort sett har dessa förändringar tagit ut varandra. Fasta bruttoinvesteringar Fasta bruttoinvesteringar har reviderats upp med mellan 13 och 26 miljarder kronor i löpande priser för åren En viktig anledning till revideringarna är att ej avdragsgill moms för offentliga myndigheters investeringar har lagts till i beräkningarna. Revideringarna, exklusive den offentliga myndigheternas moms, är mellan 3 och 15 miljarder kronor i löpande priser. De viktigaste orsakerna till dessa revideringar beskrivs nedan. Maskin- och transportmedelsinvesteringar i energi-, transport- och kommunikationsbranscherna har anpassats till företagsstatistikens nivåer vilket höjer nivån på maskin- och transportmedelsinvesteringar med 0-3 miljarder kronor årligen. I dessa branscher användes tidigare investeringsenkäten som källa vid årsberäkningarna. Vidare har moms på leasingavgifter tidigare inte varit med i beräkningarna. Detta höjer nivån på maskin- och transportmedelsinvesteringarna med 1-3 miljarder kronor årligen. Programvaruinvesteringarna har reviderats upp med ungefär 4 miljarder kronor 2000 och Ny statistik avseende datakonsultbranschen visar på den nya utvecklingen. Bygg- och anläggningsinvesteringar i energi-, transport- och kommunikationsbranscherna har anpassats till företagsstatistikens nivåer vilket höjer nivån på bygg- och anläggningsinvesteringarna med ca 1-9 miljarder kronor årligen. I dessa branscher användes tidigare investeringsenkäten som källa vid årsberäkningarna. Investeringar i bostäder har reviderats ned för åren eftersom ny information funnits tillgänglig avseende ombyggnation av småhus. Vidare har en årsberäkning enligt definitiv statistik gjorts för Konstnärliga, litterära och musikaliska originalverk är en ny post i investeringsberäkningarna. Originalverken är en immateriell tillgång och skall enligt internationella rekommendationer medräknas som fast bruttoinvestering. Dessa investeringar uppgår till 1-2 miljarder kronor årligen. Lagerinvesteringar Den huvudsakliga anledningen till revideringen av lagerinvesteringarna är att en ny och förenklad metod har använts för att beräkna förändringen av växande skog. Tillväxten i våra svenska skogar exklusive nationalparker utgör produktion enligt de definitioner som tillämpas i nationalräkenskaperna, och när tillväxten i skogen överstiger avverkningen uppstår en lagerökning. Investeringar i värdeföremål Investeringar i värdeföremål är, liksom originalverken, en ny post i investeringsberäkningarna och utgör en egen kategori vid sidan av fast bruttoinvestering och lagerinvestering. Värdeföremålen innefattar antikviteter och konst i form av målningar, frimärken samt diverse samlarobjekt. Värdeföremålen uppgår till ett par hundra miljoner kronor årligen.

8 SCB 8 NR 10 SM 0201 Export Tidigare intäktsuppgifter från internationell varuförmedling, merchanting, har kompletterats. Detta tillägg till tjänsteexporten förklarar i sin helhet höjningen av exportuppgifterna Höjningarna beror till hälften eller mer av samma slags komplettering. Även justeringar av annan tjänstexport, såsom forskning och utveckling m.m., har gjorts. Vidare har utrikeshandelsstatistiken med varor reviderats upp Revideringarna av exporttillväxten, vilket främst gäller 1999 och 2000, förklaras även till viss del av att några justeringar i volymberäkningsmodellen genomförts. Import De höjningar av tidigare importuppgifter som skett förklaras till största delen av att utrikeshandelsstatistiken med varor reviderats upp alla åren från 1998 och då särskilt 2001 med 8,3 miljarder kr. Vidare har tjänsteimporten höjts , främst avseende forsknings- och utvecklingstjänster. Revideringarna av importtillväxten, vilket främst gäller 1999, förklaras även till viss del av att några justeringar i volymberäkningsmodellen genomförts. Den ekonomiska utvecklingen Bruttonationalprodukten, BNP Samtidigt med revideringar av BNP för 1993 till 2001 har definitiva statistikuppgifter för år 2000 inarbetats i beräkningarna. BNP för år 2000 visar enligt de nya beräkningarna en volymökning på 4,4 procent (den preliminära uppgiften låg på 3,6 procent). Även BNP för år 2001 har uppdaterats med förbättrat statistikunderlag men definitiva beräkningar för det året kommer först att kunna genomföras hösten BNP för 2001 stannade enligt nu tillgänglig statistik på 0,8 procent (enligt de tidigare beräkningarna låg utvecklingen på 1,2 procent). Utveckling av BNP och komponenternas bidrag till utvecklingen år 1999 till 2001 Procent BNP Hush. Kons. Off. Kons Fasta Brutto inv Lager Netto ex p Svenska kyrkan klassificeras från år 2000 till sektorn hushållens ideella organisationer (HIO) från att tidigare ha ingått i den kommunala sektorn. Ett flertal sjukhus bildade under 2000 aktiebolag och klassificeras i och med detta till privat sektor efter att tidigare ha ingått i landstingskommunal sektor. På grund av de ändrade klassificeringarna sänks utvecklingstalen för produktion, sysselsättning, konsumtion och investeringar i den offentliga sektorn och höjs för motsvarande aggregat i hushållssektorn inklusive dess ideella organisationer och näringslivet.

9 SCB 9 NR 10 SM 0201 Hushållens konsumtionsutgifter Konsumtionsutgifterna för åren har reviderats upp med mellan 2 och 23 miljarder kronor i löpande priser. För en stor del av revideringarna svarar utgifterna för inköp av nya och begagnade bilar, paketresor och boende i småhus. Bilarna har reviderats upp med mellan 3 och 11 miljarder kronor och paketresorna med mellan 3 och 8 miljarder kronor. Utgifterna för boende i småhus har däremot sänkts med mellan 2 och 7 miljarder kronor. Andra konsumtionsutgifter som justerats är utgifter för övrigt boende, försäkringar och banktjänster, teletjänster, personaldatorer och konsumtionsutgifter inom hushållens ideella organisationer. Den totala hushållskonsumtionen ökade år 2000 med 5,0 procent. Hushållens ideella organisationer, där Svenska kyrkan ingår från och med detta år, bidrog med 0,8 procentenheter till ökningen. De egentliga hushållens konsumtion steg med 4,3 procent. Varukonsumtionen respektive tjänstekonsumtionen inom Sverige steg båda med 3,6 procent och svenskarnas konsumtion i utlandet ökade kraftigt jämfört med tidigare år. Konsumtionen av varor inom gruppen TV, radio, PC och IT-utrustning fortsatte att öka. Inköpen av livsmedel och drycker samt klädinköpen bidrog positivt till konsumtionsutvecklingen. Utgifterna för bränsle drog ner konsumtionsutvecklingen. År 2001 ökade den totala hushållskonsumtionen, som nominellt uppgick till miljarder kronor, preliminärt med endast 0,2 procent. De egentliga hushållens konsumtion steg med 0,1 procent. Konsumtionen av varor steg med 1,7 procent och av tjänster med 1,0 procent. Svenskarnas konsumtion i utlandet, liksom utländska turisters inköp i Sverige, minskade kraftigt jämfört med tidigare år. Utgifterna för varor inom gruppen TV, radio, PC och IT-utrustning fortsatte att öka. Inköpen av bilar och andra transportmedel drog ner konsumtionsutvecklingen. Diagrammet nedan visar volymutvecklingen åren av hushållens konsumtion avseende varaktiga inklusive delvis varaktiga varor, icke varaktiga varor samt tjänster. Konsumtionen av varaktiga varor ökade kraftigt mellan åren 1996 och De bidragande orsakerna till detta är de kraftiga ökningarna av bilinköpen och inköpen av datorer m.m. Hushållens konsumtionsutgifter för tjänster och varor efter varaktighet 1993= Varaktiga v aror 150 Icke-v araktiga v aror Tjänster Trots den olikartade utvecklingen mellan icke-varaktiga varor och varaktiga varor, som framgår av diagrammet, har varornas respektive tjänsternas andel av konsumtionen varit konstant över perioden. Varornas andel har under perioden varit 51 procent och tjänsternas således 49 procent. Hushållens faktiska konsumtionsutgifter Hushållens faktiska konsumtionsutgifter visar sektorns totala konsumtion oberoende av om det är hushållen själva eller den offentliga sektorn som betalar, och består därför av hushållens totala konsumtionsutgifter plus den offentliga

10 SCB 10 NR 10 SM 0201 sektorns individuella konsumtionsutgifter. Den faktiska konsumtionen är beräknad för att underlätta jämförbarheten mellan länder. Hushållens konsumtionsutgifter i miljoner kronor och som procentandel av BNP Egentliga hushålls konsumtionsutgifter Hushållens ideella organisationers konsumtionsutgifter Hushållens totala konsumtionsutgifter Andel av BNP 48, , ,9 49,1 Offentliga myndigheters totala individuella konsumtionsutgifter Hushållens faktiska konsumtion Andel av BNP 67,7 68,2 68,1 68,2 67,9 67,3 Tablån ovan visar hushållens totala konsumtionsutgifter och dess faktiska konsumtion åren Hushållens totala konsumtionsutgifter utgjorde under den redovisade perioden nästan hälften av BNP, medan den faktiska konsumtionen utgjorde mer än 2/3 av BNP. Offentliga konsumtionsutgifter I samband med revideringen av nationalräkenskaperna har moms på den offentliga myndigheternas konsumtionsutgifter införts. Det är en anpassning till ENS (EUs reglverk för det Europeiska nationalräkenskapssystemet). Införandet av moms i den offentliga sektorn innebär en nivåhöjning av konsumtionsutgifterna. Svenska kyrkan, som till och med år 1999 ingick i den kommunala sektorn, har från och med år 2000 flyttats över till sektorn hushållens ideella organisationer. För att få jämförbarhet mellan åren har underlaget till utvecklingstalen nedan rensats från Svenska kyrkan. För år 2000 visar de definitiva uppgifterna att de offentliga konsumtionsutgifterna steg med 0,7 procent. De statliga konsumtionsutgifterna sjönk med 2,8 procent, medan de kommunala konsumtionsutgifterna ökade med 2,2 procent jämfört med året innan. Inom staten ökade insatsförbrukning och kapitalförslitning medan övriga utgifter minskade. Inom kommunerna var det framför allt direktkonsumtionen, dvs offentligt finansierad verksamhet utförd av privata entrprenörer, som ökade, och då särskilt primärkommunernas köp av privat äldreomsorg. De offentliga konsumtionsutgifterna för år 2001, som nominellt uppgick till 618 miljarder kronor, ökade med 1,0 procent. De statliga konsumtionsutgifterna minskade med 2,5 procent, medan de kommunala ökade med 2,4 procent jämfört med året innan. Inom staten var det framför allt insatsförbrukningen och försvarets inköp av varaktiga varor som minskade. Inom kommunerna var det i första hand direktkonsumtionen som ökade, men även insatsförbrukning och löner bidrog till ökningen. Individuella och kollektiva offentliga konsumtionsutgifter Offentliga sektorns konsumtionsutgifter klassificeras som antingen kollektiva eller individuella. Kollektiv konsumtion är sådan som tillgodogörs samhället i sin helhet, exempelvis kostnader för försvar och polis. Som individuell konsumtion klassificeras den som tillfaller hushållen i form av individuellt riktade varor eller tjänster. Exempel på detta är utbildning, hälso- och sjukvård samt social omsorg.

11 SCB 11 NR 10 SM 0201 Ny ändamålsindelning En ny ändamålsindelning, COFOG (Classification Of Functions Of Government), har införts för offentliga sektorn för tidsserien Enligt den nya indelningen är utgifterna fördelade på tio olika ändamål mot tidigare fjorton. En annan viktig skillnad jämfört med den gamla ändamålsindelningen är att den nya inte innehåller någon grupp för ofördelade utgifter, utan alla utgifter är fördelade på verksamheter. Fasta bruttoinvesteringar Införandet av moms på offentliga myndigheters investeringar står för merparten av de nivåmässiga uppjusteringar som gjorts under perioden De första åren utgör momsen den allt dominerande faktorn till denna upprevidering, men senare tillkommer även andra orsaker till revideringarna. Dessa är i första hand en utökad anpassning till SCB:s företagsstatistik, den reviderade bostadsstatistiken och införandet av den nya posten litterära, musikaliska och konstnärliga original. Under år 2000 ökade de totala fasta bruttoinvesteringarna med 6,6 procent. Investeringar i maskiner och inventarier steg med 7,8 procent och investeringar i byggnader och anläggningar med 4,3 procent. Näringslivets investeringar ökade kraftigt med 9,6 procent under det att både statliga och kommunala investeringar föll kraftigt, sammantaget med 8,1 procent. Under 2001 blev utvecklingen mycket svag. De totala investeringarna ökade med endast 0,8 procent. Investeringar i byggnader och anläggningar steg 4,9 procent. Maskininvesteringarna minskade däremot med 1,3 procent. De offentliga myndigheternas investeringar steg med 4,2 procent medan näringslivets investeringar ökade med blygsamma 0,2 procent. Transaktionerna med utlandet De nya beräkningarna av export och import har betytt relativt kraftiga revideringar av uppgifterna i löpande priser, medan däremot tillväxtsiffrorna ändrats i mindre utsträckning. Exporten ökade enligt de nya beräkningarna med 7,4 procent 1999 och med 11,3 procent År 2001 sjönk exporten med 1,4 procent. Importen visar nu volymökningar 1999 och 2000 med 4,9 procent respektive 11,5 procent medan en minskning med 3,5 procent noteras för När det gäller exportuppgifterna handlar det om revideringar på i genomsnitt drygt 3 miljarder kr För åren är revideringarna 12,9, 16,7 resp. 14,5 miljarder kr. Ändringarna är marginella. Tidigare uppgifter om exportintäkter från merchanting, har kompletterats, vilket förklarar revideringarna i sin helhet. De höjningar som skett av uppgifterna förklaras till hälften eller mer också av tillägg till komponenten merchanting. Även andra tillägg har höjt tjänsteexporten dessa år, bl. a. gäller det forskning och utveckling, med i genomsnitt 6,4 miljarder kr per år. Dessutom har nya uppgifter från utrikeshandelsstatistiken medfört höjningar. Importen har höjts med 0,8 miljarder kr 1998 och för åren med 4,7, 5,1 och 12,1 miljarder kr. Dels förklaras detta av nya uppgifter från utrikeshandelsstatistiken, som för 2001 reviderats med 8,3 miljarder kr och dessutom beror höjningarna på att uppgifterna om forskning och utveckling kompletterats, med knappt 4 miljarder kr i genomsnitt per år. Till följd av ovan nämnda revideringar har exportnettot höjts 1999 och 2000 med 8,2 respektive 11,6 miljarder kr; höjningen 2001 är 2,4 miljarder kr. Nettot var 57,6 miljarder kr 1993 och har sedan dess ökat varje år med undantag för 1998 och Exportnettot för 2000 och 2001 var 123,6 respektive 130,0 miljarder kr och bidrog till BNP:s tillväxt med 0,6 respektive 0,8 procent. Bidraget under den redovisade tidsperioden varierar rätt betydligt, så t.ex. var det -0,3 procent för 1998 och +1,4 procent för 1999.

12 SCB 12 NR 10 SM 0201 Nettoexportens bidrag till BNP-utvecklingen i procentenheter 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0, Förutom exporten och importen av varor och tjänster redovisas i nationalräkenskaperna även uppgifter om andra slags transaktioner mellan Sverige och utlandet. Det gäller de s. k. primära inkomsterna, löpande transfereringar och kapitaltransfereringar m.m. Dessa uppgifter erhålls huvudsakligen från Riksbanken. De primära inkomsterna avser löner till anställda hemmahörande i annan ekonomi respektive till svenskar som är tillfälligt anställda i utlandet, utdelningar och räntor på direktinvesteringar och portföljinvesteringar i aktier och andra värdepapper samt räntor på lån. Löpande transfereringar avser subventioner och avgifter från/till bland annat EU, skatter, försäkringspremier och ersättningar. Kapitaltransfereingar m.m. avser investeringsbidrag, u-landsbistånd samt förvärv och avyttring av immateriella tillgångar. De revideringar som skett ifråga om primära inkomster och transfereringar är tämligen små och gäller främst 2000 och Genom att addera uppgifterna om dessa transaktioner till uppgifterna om varuoch tjänstehandeln med utlandet erhålls summa löpande transaktioner export respektive import. Nettot har varit positivt sedan I princip motsvarar nationalräkenskapernas nettouppgifter bytesbalansens saldo. Produktion Anpassningen till SCB:s företagsstatistik samt revidering av bostadsberäkningarna innebär att tillväxttalen för perioden har reviderats upp med i genomsnitt 0,8 procentenheter för varuproducerande branscher och reviderats ned med i genomsnitt 1,2 procentenheter för tjänsteproducerande branscher. Näringslivets produktion (förädlingsvärdet i fasta priser) ökade åren 2000 och 2001 med 6,6 respektive 0,8 procent. Tjänsteproduktionen ökade med 5,0 och 1,8 procent dessa år medan varuproduktionen ökade 8,1 procent år 2000 och minskade 0,8 procent år De offentliga myndigheternas produktion minskade med 2,7 procent år 2000 men ökade med 0,9 procent år Tjänsteproduktionsökningen i näringslivet har till stor del skett i branschen uthyrning, data och andra företagstjänster som visar höga tillväxttal på 10,0 respektive 6,3 procent år 2000 och Den värdemässigt större branschen parti- och detaljhandel hade däremot måttligare produktionsökningar på 2,2 och 1,7 procent de båda åren. Produktionen inom tillverkningsindustrin som utgör merparten av varuproduktionen ökade med 10,8 procent år År 2001 minskade dock produktionen inom tillverkningsindustrin med 2,4 procent. Branschen el- och optikutrustnings tillväxt år 2000 uppgick till hela 29,4 procent. Denna uppgång avlöstes 2001 av en nedgång på 7,9 procent. Lönesummor Lönesummeutvecklingen för hela ekonomin åren 2000 och 2001 var 6,7 respektive 5,8 procent. Lönesummorna inom näringslivet ökade 8,3 procent 2000 och

13 SCB 13 NR 10 SM ,9 procent Lönesummeutvecklingen i offentliga myndigheter uppgick till 0,3 procent 2000 och 4,4 procent Den svaga utvecklingen 2000 var en följd av bolagiseringarna inom landstingskommunal sektor samt omklassningen av svenska kyrkan (se sidan 8). Rensat för dessa effekter var lönesummeutvecklingen 3,4 procent för I Hushållens ideella organisationer ökade lönesumman 27,8 procent (rensat för kyrkans omflyttning minskade den 2,8 procent) och 3,9 procent Utveckling av lönesummorna totalt i hela ekonomin Procent Sysselsättning I ekonomin som helhet ökade medelantalet sysselsatta och antalet arbetade timmar åren 2000 och Medelantalet sysselsatta ökade med 2,4 procent respektive 1,9 procent och totala antalet arbetade timmar i ekonomin ökade med 1,0 procent respektive 0,5 procent. Medelarbetstiden sjönk därmed både 2000 och Medelantalet sysselsatta såväl som arbetade timmar utvecklades starkare i näringslivet än i de offentliga myndigheterna både 2000 och Antalet arbetade timmar inom näringslivet ökade med 2,0 procent år 2000 och 0,7 procent år I de offentliga myndigheterna minskade antalet arbetade timmar med 3,1 procent 2000 men ökade 0,1 procent Den negativa sysselsättningsutvecklingen inom offentliga myndigheter 2000 förklaras i huvudsak av bolagiseringarna inom landstingskommunal sektor samt omklassningen av svenska (se sidan 8). Rensat för dessa effekter var antalet arbetade timmar i offentliga myndigheter oförändrat mellan 1999 och I hushållens ideella organisationer ökade antalet arbetade timmar med 27,7 procent 2000 (rensat för kyrkans överföring minskade de med 5,1 procent) och 1,3 procent 2001 Utveckling av förädlingsvärde och arbetade timmar inom näringslivet Procent Förädlingsv ärde Arbetade timmar

14 SCB 14 NR 10 SM 0201 Inom näringslivet visade de tjänsteproducerande branscherna en betydligt starkare utveckling än de varuproducerande branscherna. Precis som för produktionen var det framförallt företagsnära tjänster såsom datakonsulter, ekonomiska och juridiska konsulter etc. som bidrog till den positiva utvecklingen inom tjänstenäringarna och näringslivet totalt. Arbetade timmar inom industrin och varuproducerande branscher som helhet utvecklades negativt både 2000 och Utvecklingen av arbetsproduktiviteten, produktion i relation till arbetade timmar, uppgick 2000 till 2,4 procent men mattades 2001 och stannade då vid endast 0,1 procent. Anställdas timförtjänst i ekonomin som helhet ökade med 5,2 procent 2000 och 4,9 respektive 3,6 procent Sparande och inkomster Hushållssektorn Hushållens disponibla inkomster fortsatte att öka under åren 2000 och Ökningen var i löpande priser 3,8 respektive 4,3 procent. Rensat för inflation var ökningen 2,7 och 2,1 procent. Den disponibla inkomsten uppgick år 2001 nominellt till miljarder kronor. Lönerna utvecklades positivt med ökningar på 6,8 respektive 5,8 procent. År 2001 uppgick lönesumman till 960 miljarder kronor. Hushållens transfereringsutgifter (exklusive kollektiva avgifter) ökade under perioden i snabbare takt än transfereringsinkomsterna. År 2001 var hushållens transfereringsnetto minus 68 miljarder kronor. Transfereringsinkomsterna uppgick detta år till 486 miljarder kronor. I hushållssektorn ingår även personliga företag och hushållens ideella organisationer. Ersättning för arbete som utförs av företagarna och deras familjemedlemmar kallas sammansatt förvärvsinkomst. För hushåll som äger sin bostad (egna hem) beräknas ett driftsöverskott som dock inte påverkar sparandet eftersom motsvarande kostnader är inräknade i hushållens konsumtionsutgifter. År 2001 uppgick egenföretagarnas sammansatta förvärvsinkomster och driftsöverskott till 177 miljarder kronor. Hushållens sparande, mätt som de disponibla inkomsterna justerat för sparande i avtalspensioner minus konsumtionsutgifter, minskade år 2000 men ökade kraftigt år Sparkvoten, dvs. sparandet netto som andel av den justerade disponibla inkomsten, uppgick till 2,4 respektive 4,9 procent. Hushållens finansiella sparkvot, mätt som sparandet brutto minskat med realsparandet (främst investeringar i nyproduktion av egna hem) och kapitaltransfereringar netto i relation till justerad disponibel inkomst sjönk år 2000 men steg kraftigt Den finansiella sparkvoten uppgick de bägge åren till 2,6 respektive 5,4 procent. Företagssektorn De finansiella företagens finansiella sparande fortsatte att minska år 2000 nu med 3 miljarder till 9 miljarder. De icke-finansiella företagen hade också ett försämrat finansiellt sparande för år Detta minskade med 13 miljarder till 11 miljarder. För år 2001 finns ännu ingen uppdelning av företagen på finansiella respektive icke-finansiella utan de redovisas tillsammans. Företagens samlade finansiella sparande år 2001 visade ett underskott på 91 miljarder vilket är 70 miljarder större än år 2000 (-21 miljarder). En stor del av försämringen förklaras av att driftsöverskottet netto var 55 miljarder lägre år 2001 jämfört med år Offentlig sektor Den offentliga sektorns finansiella sparande år 2001 uppgick till 102 mdr kr, vilket innebär en ökning med 26 miljarder kronor jämfört med år Även år 2000 ökade det finansiella sparandet, då med 48 miljarder kronor jämfört med föregående år. Det finansiella sparandet i procent av BNP uppgick åren 1999-

15 SCB 15 NR 10 SM till 1,3, 3,4 respektive 4,5 procent av BNP. Den offentliga sektorns finansiella sparande svängde från negativt till positivt år Offentliga sektorns sparande i relation till BNP åren % Statens finansiella sparande förbättrades år 2001 med 188 miljarder kronor, från 24 miljarder kronor till 211 miljarder kronor. Socialförsäkringssektorn (APfonderna samt Premiepensionsmyndigheten) visar motsatt utveckling. Socialförsäkringssektorns finansiella sparande minskade år 2001 med 149 miljarder kronor. Utvecklingen gick från ett positivt sparande på 45 miljarder kronor till ett negativt på 104 miljarder kronor. De kraftiga svängningarna i både statens och socialförsäkringssektorns finansiella sparande förklaras till stor del av de stora överföringarna inom ålderspensionssystemet. År 2001 överfördes 155 miljarder kronor från AP-fonderna till staten, samtidigt som 18 miljarder kronor överfördes från staten till Premiepensionsmyndigheten för placering. Statens finansiella sparande har förbättrats varje år sedan år 1993 med undantag för år Det finansiella sparandet drogs då ned av överföringen på 56 miljarder kronor till premiepensionsmyndigheten för placering. Den positiva utvecklingen i övrigt förklaras av förbättrat räntenetto, ökade skatteintäkter och minskade kostnader för subventioner. År 1999, då det nya ålderspensionssystemet infördes, överfördes 45 miljarder kronor från AP-fonderna till staten, vilket också skedde år Socialförsäkringssektorns finansiella sparande var negativt 1999, utgifterna översteg inkomsterna med 41 miljarder kronor. Till det positiva sparandet år 2000 på 45 miljarder kronor bidrog överföringen från staten till Premiepensionsmyndigheten på 56 miljarder kronor. Kommunernas finansiella sparande, som varit negativt sedan år 1994 vände uppåt år Överskottet blev 7 miljarder kronor år 2000 men vände till ett underskott på 5 miljarder kronor igen för år Ökade konsumtionsutgifter i kombination med ökade investeringsutgifter bidrog till detta. Samtliga inhemska sektorer Sammantaget förstärktes Sveriges finansiella sparande med 11 miljarder kronor år 2000 och försämrades med 14 miljarder kronor år Det finansiella sparandet uppgick till 84 respektive 70 miljarder kronor. Sparandet, som motsvarar bytesbalanssaldot (se även avsnittet om utrikestransaktioner), uppgick åren 2000 och 2001 till 88 respektive 72 miljarder kronor.

16 SCB 16 NR 10 SM 0201 Tabeller 1. Bruttonationalprodukt (BNP) och bruttonationalinkomst (BNI) 1. Gross domestic product (GDP) and gross national income (GNI) BNP GDP Primära inkomster Primary income Från utlandet From the RoW Till utlandet To the RoW BNI* GNI* Medelfolkmängd Mean population BNP GDP BNI* GNI* Miljoner kronor Million SEK tal personer persons Per capita, kronor Per capita, SEK Löpande priser Current prices ,6 65, ,6 71, ,3 77, ,8 86, ,4 96, ,0 105, ,8 115, ,1 125, ,0 135, ,0 149, ,8 161, ,7 169, ,3 164, ,8 164, ,3 169, ,6 182, ,8 195, ,5 200, ,7 208, ,0 219, ,7 232, ,6 245, ,1 249,9 Fasta priser referensår 1995 Constant prices reference year , , , , , , , , , , , , , ,0 173, ,5 178, ,0 187, ,8 195, ,0 197, ,9 202, ,3 210, ,0 218, ,4 225, ,7 223,7 * Inklusive förändring av köpkraft mot utlandet (terms of trade) Including terms of trade effect

17 SCB 17 NR 10 SM Översikt av Sveriges ekonomi i kontoform Overview of the Swedish economy Löpande priser Current prices Miljoner kronor Million SEK Konto 0 Varor och tjänster 0: Goods and services account 1 Produktion Output Produktskatter minus produktsubventioner Taxes on products less subsidies on products 3 Produktskatter Taxes on products Produktsubventioner Subsidies on products Import av varor och tjänster Imports of goods and services Summa tillgång (1+2+5) Total resources (1+2+5) Insatsförbrukning Intermediate consumption Konsumtionsutgift Final consumption expenditure Bruttoinvestering Gross capital formation Export av varor och tjänster Exports of goods and services Summa användning ( ) Total use ( ) Konto 1 Produktion I: Production account 1 Produktion Output Produktskatter minus produktsubventioner (kalkylerade) Taxes on products less subsidies on products (calcylated) 3 Tillgång från svensk produktion (1+2) Resources from swedish production (1+2) 4 Insatsförbrukning Intermediate consumption Bruttonationalprodukt, BNP (3-4) GDP (3-4) Kapitalförslitning Consumption of fixed capital Nettonationalprodukt, NNP (5-6) NDP (5-6) Konto 2.1 Inkomstbildning II:1 Primary distribution of income account 1 Nettonationalprodukt till marknadspris NDP at market prises 2 Produktskatter minus produktsubventioner (influtna) Taxes on products less subsidies on products (received) 3 Nettonationalprodukt till baspris (1-2) NDP at basic prices (1-2) Övriga produktionsskatter minus övriga subventioner Other taxes on production less other subsidies on production 5 Nettonationalprodukt till faktorpris (3-4) NDP at factor prices 6 Löner och kollektiva avgifter (i svensk produktion) Compensation of employees (for swedish production) 7 Driftsöverskott och sammansatt förvärvsinkomst (5-6) Operating surplus and mixed income (5-6) Konto Allokering av primära inkomster II.1.2: Allocation of primary income account 1 Driftsöverskott och sammansatt förvärvsinkomst Operating surplus and mixed income 2 Löner och kollektiva avgifter (till svenska hushåll) Compensation of employees (to swedish households) 3 Skatter på produktion och import minus subventioner Taxes on production and imports less subsidies 4 Kapitalinkomst från utlandet, netto Property income from ROW, net 5 Nationalinkomst (NNI) till marknadspris ( ) National income (NNI) at market prices ( ) Konto 2.2 Sekundär inkomstfördelning II.2: Secondary distribution of income account 1 Nationalinkomst National income Löpande transfereringar från utlandet, netto Current transfers from ROW, net 3 Disponibel nationalinkomst (1+2) Disposable income (1+2)

18 SCB 18 NR 10 SM 0201 Löpande priser Current prices Miljoner kronor Million SEK Konto 2.4 Användning av disponibel inkomst II:4 Use of income account 1 Disponibel nationalinkomst Disposable income Konsumtionsutgift Final consumption expenditure Sparande (1-2) Saving (1-2) Konto 3.1 Kapital III.1: Capital account 1 Sparande Saving Kapitaltransfereringar från utlandet, netto Capital transfers from ROW, net 3 Förändring i nationalförmögenhet genom sparande och kapitaltransfereringar (1+2) Changes in net worth due to saving and capital transfers 4 Fast bruttoinvestering Gross fixed capital formation Lagerinvestering Changes in inventories Kapitalförslitning Consumption of fixed capital Finansiellt sparande ( ) Net lending/net borrowing ( ) * Exclusive swapräntor Excluding interest on SWAPs 3. Översikt av Sveriges ekonomi i kontoform Overview of the Swedish economy Löpande priser Current prices Miljoner kronor Million SEK Konto 0 Varor och tjänster 0: Goods and services account 1 Produktion Output Produktskatter minus produktsubventioner Taxes on products less subsidies on products 3 Produktskatter Taxes on products Produktsubventioner Subsidies on products Import av varor och tjänster Imports of goods and Services 6 Summa tillgång (1+2+5) Total resources (1+2+5) Insatsförbrukning Intermediate consumption Konsumtionsutgift Final consumption expenditure Bruttoinvestering Gross capital formation Export av varor och tjänster Exports of goods and Services 11 Summa användning ( ) Total use ( ) Konto 1 Produktion I: Production account 1 Produktion Output Produktskatter minus produktsubventioner (kalkylerade) Taxes on products less subsidies on products (calcylated) 3 Tillgång från svensk produktion (1+2) Resources from swedish production (1+2) 4 Insatsförbrukning Intermediate consumption Bruttonationalprodukt, BNP (3-4) GDP (3-4) Kapitalförslitning Consumption of fixed capital Nettonationalprodukt, NNP (5-6) NDP (5-6)

19 SCB 19 NR 10 SM 0201 Löpande priser Current prices Miljoner kronor Million SEK Konto 2.1 Inkomstbildning II:1 Primary distribution of income account 1 Nettonationalprodukt till marknadspris NDP at market prises 2 Produktskatter minus produktsubventioner (influtna) Taxes on products less subsidies on products (received) Nettonationalprodukt till baspris (1-2) NDP at basic 3 prices (1-2) Övriga produktionsskatter minus övriga subventioner Other taxes on production less other subsidies on production 5 Nettonationalprodukt till faktorpris (3-4) NDP at factor prices 6 Löner och kollektiva avgifter (i svensk produktion) Compensation of employees (for swedish production) Driftsöverskott och sammansatt förvärvsinkomst 7 (5-6) Operating surplus and mixed income (5-6) Konto Allokering av primära inkomster II.1.2: Allocation of primary income account 1 Driftsöverskott och sammansatt förvärvsinkomst Operating surplus and mixed income 2 Löner och kollektiva avgifter (till svenska hushåll) Compensation of employees (to swedish households) Skatter på produktion och import minus subventioner Taxes on production and imports less subsidies Kapitalinkomst från utlandet, netto Property income 4 from ROW, net Nationalinkomst (NNI) till marknadspris ( ) National income (NNI) at market prices ( ) Konto 2.2 Sekundär inkomstfördelning II.2: Secondary distribution of income account 1 Nationalinkomst National income Löpande transfereringar från utlandet, netto Current transfers from ROW, net Disponibel nationalinkomst (1+2) Disposable 3 income (1+2) Konto 2.4 Användning av disponibel inkomst II:4 Use of income account 1 Disponibel nationalinkomst Disposable income Konsumtionsutgift Final consumption expenditure Sparande (1-2) Saving (1-2) Konto 3.1 Kapital III.1: Capital account 1 Sparande Saving Kapitaltransfereringar från utlandet, netto Capital transfers from ROW, net 3 Förändring i nationalförmögenhet genom sparande och kapitaltransfereringar (1+2) Changes in net worth due to saving and capital transfers 4 Fast bruttoinvestering Gross fixed capital formation Lagerinvestering Changes in inventories Kapitalförslitning Consumption of fixed capital Finansiellt sparande ( ) Net lending/net borrowing ( )