Nationalräkenskaper National accounts. Foto: Jan-Aage Haaland

Transkript

1 Nationalräkenskaper National accounts Foto: Jan-Aage Haaland

2 Nationalräkenskaper Statistisk årsbok Nationalräkenskaper National accounts 15.1 Bruttonationalprodukten, BNP Gross domestic product, GDP 15.2 Bruttonationalprodukten, BNP, utvecklingen fr.o.m Changes in gross domestic product, GDP, from 1951 onwards 15.3 Bruttonationalprodukten, BNP, miljoner kronor Gross domestic product, GDP, SEK millions 15.4 Bruttonationalprodukten efter näringsgren (SNI 2007) i löpande priser, miljoner kronor Gross domestic product, by type of economic activity, current prices, SEK millions 15.5 Försörjningsbalans, miljoner kronor Expenditure in gross domestic product, SEK millions 15.6 Bruttonationalprodukt, BNP, och bruttonationalinkomst, BNI, miljoner kronor Gross domestic product, GDP, and Gross national income, GNI, SEK millions 15.7 Disponibel nationalinkomst i löpande priser, miljoner kronor National disposable income, current prices, SEK millions 15.8 Hushållens konsumtion på ändamål i löpande priser, miljoner kronor Household consumption expenditure, current prices, SEK millions 15.9 Fasta bruttoinvesteringar, efter näringsgren (SNI 2007) samt investeringstyp i löpande priser, miljoner kronor Gross fixed capital formation, by activity and type of investment, current prices, SEK millions Bruttoregionprodukt per län, löpande priser, miljoner kronor Regional gross domestic product by county, current prices, SEK m Bruttoregionprodukt per invånare, löpande priser, kr Regional gross domestic product per capita, current prices, SEK 1 000s Utgifter för sociala förmåner per funktion i löpande priser, mnkr Expenditure for social protection benefits, by function, current prices, SEK millions 304 Statistiska centralbyrån

3 Statistisk årsbok Bruttonationalprodukten, BNP Gross domestic product, GDP År 1900 svarade jordbruk, skogsbruk och fiske för 28 procent av BNP. Drygt hundra år senare är bidraget endast 2 procent. Under samma period ökade BNP-andelen för näringslivets tjänsteproduktion från 37 till 52 procent. Nationalräkenskaper Den ekonomiska utvecklingen mätt som BNP per capita visar på en stark utveckling större delen av århundradet. Under perioden fram till och med andra världskriget bröts tillväxten ett antal gånger av minskningar under ett eller två år. Efter andra världskriget följde en lång tillväxtperiod, som endast bröts av tillfälliga nedgångar 1977 och Krisen i början av 1990-talet innebar en treårig nedgång från Uppgången som följde var kontinuerlig ända till slutet på talet då finanskrisen inträffade. Bruttonationalprodukten per capita Tusental kronor, 2010 års priser rade för en andel på drygt 30 procent av produktionen både i början och slutet av seklet. I början av 1960-talet noteras en topp av industri och övrig varuproduktion på cirka 45 procent. Bidrag till BNP , procent Jordbruk, skogsbruk och fiske Industri och övrig varuproduktion Näringslivets tjänsteproduktion Produktion av offentliga tjänster BNP Den slutliga inhemska användningen utmärks av den tydliga ökningen av de offentliga konsumtionsutgifterna på bekostnad av hushållens. Investeringarnas andel av användningen har, sett över en lång period, varit mer stabil. Slutlig inhemsk användning De olika näringarnas bidrag till BNP visar den relativa nedgången av produktionen i basnäringarna jordbruk, skogsbruk och fiske samt den framväxande tjänsteproduktionen. Övrig varuproduktion, där industrin dominerar, sva- Foto: Jan-Aage Haaland Källa: SCB Nationalräkenskaper ( Statistiska centralbyrån 305

4 Nationalräkenskaper Statistisk årsbok Bruttonationalprodukten, BNP, utvecklingen fr.o.m Changes in gross domestic product, GDP, from 1951 onwards Bruttonationalprodukten (BNP) utvecklingen Här följer en beskrivning av BNP:s utveckling från 1951 till talet: Ökning av BNP:s årliga tillväxt Under 1950-talet var BNP:s årliga tillväxt i genomsnitt 3,4 procent per år, för att under talet öka till 4,7 procent per år i genomsnitt. Lågkonjunktur under 1970-talet Hela 1970-talet var ett krisdrabbat decennium. Efter en kraftig kreditåtstramning 1971 blev BNP-ökningen detta år endast 0,9 procent, den lägsta ökning som noterats efter Oljepriserna fördubblades i slutet av 1973 och året därefter inträffade en lågkonjunktur i övriga Europa. I Sverige försökte man undvika konjunkturnedgången bland annat genom att hålla produktionen uppe med hjälp av statligt lagerstöd. Extremt höga löneökningar under mitten av 1970-talet ledde till stora kostnadsökningar för företagen. Samtidigt måste de stora lager som byggts upp säljas ut under åren 1977 och 1978, till starkt reducerade priser. Detta bidrog till att Sverige missade konjunkturuppgången i omvärlden. BNP sjönk med 1,6 procent 1977 och en devalvering gjordes för att förbättra konkurrenskraften. Och år 1979 var det åter dags för en chockhöjning av oljepriserna. Men några år under 1970-talet visade ändå på en relativt bra tillväxt. Tack vare detta blev den genomsnittliga ökningen av BNP 2,0 procent. Tillväxt under 1980-talet Efter en kraftig devalvering 1982 ökade tillväxten, med 1984 som toppår med drygt 4 procent i BNP-ökning. Avregleringen av kreditmarknaden och halverade importpriser på olja 1986 spädde också på den totala efterfrågan. Den genomsnittliga BNP-tillväxten under 1980-talet blev 2 procent. Under 1980-talet försämrades det svenska kostnadsläget gentemot omvärlden successivt. Finanskris i början av 1990-talet År 1990 ändrades målen för den ekonomiska politiken. Låg inflation och stabil valuta ersatte låg arbetslöshet som främsta mål. En stor omläggning av skattesystemet genomfördes också Av olika skäl blev politiken inte lyckosam och i november 1992 tvingades Sverige överge den stabila växelkurspolitiken. Kronan föll omedelbart med över 25 procent gentemot viktiga konkurrentländer. Första hälften av 1990-talet hade negativ BNP-utveckling tre år i rad. Snabb återhämtning efter finanskris i slutet av 2000-talet BNP-utvecklingen under 2000-talet var stark fram till den internationella finanskrisen, vilken kännetecknades av bland annat kraschen av den amerikanska banken Lehman Brothers. Den starka utvecklingen under 2000-talet fick ett abrupt slut 2008, då BNP minskade med -0,6 procent och -5,0 procent under Statistiska centralbyrån

5 Statistisk årsbok 2013 Nedgången i BNP-utvecklingen under 2009 var av historiskt stora mått och följdes av en snabb återhämtning under 2010 då BNP ökade med 6,6 procent. Export och import av varor och tjänster Under perioden 1950 till 1975 utgjorde exporten och importen mellan 20 och 25 procent av BNP. Därefter har andelarna ökat och exportandelen hade i början av 2006 nått omkring 50 procent. Det tyder på ekonomins allt större utlandsberoende. Tydliga spår av speciella händelser kan också urskiljas. År 1974 ökade export- och importandelarna kraftigt, som en följd av den första oljeprischocken. Dessutom syns kronans försvagning från hösten 1992 som ökande andelar följande år. Under år 2009 minskade andelarna till en följd av minskad efterfrågan under finanskrisen i slutet av 2000-talet. Nationalräkenskaper Export och import av varor och tjänster, procent av BNP Källa: SCB Nationalräkenskaper ( Statistiska centralbyrån 307

6 Nationalräkenskaper Statistisk årsbok Bruttonationalprodukten, BNP, miljoner kronor Gross domestic product, GDP, SEK millions År Year BNP till marknadspris GDP in purchasers values Löpande priser Current prices Fasta priser referensår 2011 Constant prices reference year 2011 Volymindex 2005=100 Volume indices Volymförändring % Rates of growth , ,2-0, ,9 1, ,9 1, ,4 4, ,8 2, ,6 2, ,8 3, ,6 2, ,5 2, ,2 1, ,4-1, ,6-1, ,1-2, ,9 4, ,7 3, ,8 1, ,9 2, ,1 4, ,8 4, ,6 4, ,7 1, ,9 2, ,0 2, ,9 4, ,0 3, ,3 4, ,8 3, ,1-0, ,7-5, ,4 6,6 2011* ,6 3,9 Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden, serie N resp. NR 10 ( BNP kvartal 2012:2 ( ); Statistikdatabasen: Nationalräkenskaper. 308 Statistiska centralbyrån

7 Statistisk årsbok Nationalräkenskaper Bruttonationalprodukten efter näringsgren (SNI 2007) i löpande priser, miljoner kronor Gross domestic product, by type of economic activity, current prices, SEK millions * Bruttonationalprodukten till marknadspris Gross domestic product at market prices Produktskatter Taxes on products Minus: Produktsubventioner Less: Subsidies on products Näringslivets förädlingsvärde till baspris Value added, market producers and producers for own final use A01-F43 Varuproducenter Producers of goods A01-A03 Jordbruk, skogsbruk, fiske Agriculture, forestry, fishing B05-B09 Utvinning av mineral Mineral extract C10-C33 Tillverkningsindustri Manufacturing industry D35-E39 Försörjning av el., gas, värme och kyla, vatten, avlopp, avfall, sanering Electricity, gas, steam and air conditioning, water supply, waste F41-F43 Byggverksamhet Construction G45-T98 Tjänsteproducenter Producers of services G45-G47 Handel Wholesale and retail trade H49-H53 Transport och magasinering Transport and storage I55-I56 Hotell och restaurang Hotels and restaurants J58-J63 Informations- och kommunikations verksamhet Information and communication K64-K66 Finans- och försäkringsverksamhet Financial services and L68 insurance activities Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare Real estate activities M69-N82 Juridik, ekonomi, vetenskap, teknik, uthyrning fastighetsservice, resetjänster och stödtjänster Professional, scientific, technical and admin. activities P85-Q88 Utbildning, vård, sociala tjänster Education, health and social work activities R90-T98 Personliga och kulturella tjänster Personal and art services Statistiska centralbyrån 309

8 Nationalräkenskaper Statistisk årsbok Bruttonationalprodukten efter näringsgren (SNI 2007) i löpande priser, miljoner kronor (forts.) * Förädlingsvärde i hushållens icke vinstdrivande organisationer Value added, NPISH Förädlingsvärde i offentliga myndigheter Value added, government Stat och socialförsäkring Central government and social authorities Kommunala myndigheter Local government Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden serie N resp. NR 10 ( BNP kvartal 2012:2 ( Statistikdatabasen: Nationalräkenskaper. 310 Statistiska centralbyrån

9 Statistisk årsbok Försörjningsbalans, miljoner kronor Expenditure in gross domestic product, SEK millions Nationalräkenskaper * Löpande priser Current prices BNP till marknadspris GDP at market prices Import av varor och tjänster Imports of goods and services Import av varor Imports of goods Import av tjänster Imports of services Summa tillgång Total resources Konsumtionsutgifter Final consumption expenditure Hushåll inklusive icke vinstdrivande organisationer Household and NPISH Offentlig konsumtion General government Statliga myndigheter Central government Kommunala myndigheter Local government Bruttoinvesteringar Gross capital formation Fast bruttoinvestering Gross fixed capital formation Näringsliv Producers excluding government non-market producers Statliga myndigheter Central government Kommunala myndigheter Local government Lagerinvestering inkl. investering i värdeföremål Changes in inventories incl. valuables Inhemsk slutlig användning Gross domestic final expenditure Export av varor och tjänster Exports of goods and services Export av varor Exports of goods Export av tjänster Exports of services Summa användning Total uses Fasta priser, referensår 2011 Constant prices, reference year 2011 BNP till marknadspris Import av varor och tjänster Import av varor Import av tjänster Summa tillgång Konsumtionsutgifter Hushåll inklusive ickevinstdrivande organisationer Offentlig konsumtion Statliga myndigheter Kommunala myndigheter Bruttoinvesteringar Fast bruttoinvestering Näringsliv Statliga myndigheter Kommunala myndigheter Lagerinvestering inkl. investering i värdeföremål Inhemsk slutlig användning Export av varor och tjänster Export av varor Export av tjänster Summa användning Statistiska centralbyrån 311

10 Nationalräkenskaper Statistisk årsbok Försörjningsbalans, miljoner kronor (forts.) * Per invånare (capita), kr Per capita, SEK Medelfolkmängd, tal Löpande priser Hushållens konsumtionsutgifter BNP till marknadspris Fasta priser, referensår 2010 Hushållens konsumtionsutgifter BNP till marknadspris ) Inkl. hushållens icke vinstdrivande organisationer. Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden serie NR 10 ( BNP kvartal 2012:2 ( Statistikdatabasen: Nationalräkenskaper. 312 Statistiska centralbyrån

11 Statistisk årsbok Nationalräkenskaper Bruttonationalprodukt, BNP, och bruttonationalinkomst, BNI, miljoner kronor Gross domestic product, GDP, and Gross national income, GNI, SEK millions * Löpande priser Current prices BNP 1 GDP Primära inkomster från utlandet Primary income from abroad Primära inkomster till utlandet Primary income to abroad BNI GNI Fasta priser Constant prices BNP Reala värden, referensår 2005 Real values reference year 2005 Primära inkomster från utlandet Primära inkomster till utlandet BNI Medelfolkmängd, tal Mean population Per capita, kr Per capita, SEK Löpande priser BNP 324,2 341,7 347,5 334,0 355,9 370,7 BNI 328,4 349,5 359,7 340,4 363,3 377,2 Fasta priser (BNP), Reala Värden (BNI) BNP 357,3 366,4 361,3 340,3 359,5 370,7 BNI 2 321,9 335,4 334,2 310,3 326,3 336,0 1) Bruttonationalprodukten (BNP) är ett mått på produktionsresultatet under en viss period (år, kvartal) hos producenter (företag, myndigheter, ideella organisationer) på svenskt territorium. Svensk arbetskraft och svenskt kapital sätts dock även in i produktionen utomlands, och utländsk arbetskraft resp. kapital sätts in i produktionen i Sverige. De inkomstöverföringar i form av löner, räntor, aktieutdelningar m.m. mellan Sverige och utlandet som detta ger upphov till redovisas under posten primära inkomster från utlandet där även skatter till EU och subventioner från EU ingår, netto. BNP i löpande priser plus nettot av primära inkomster ger Bruttonationalinkomsten (BNI) i löpande priser. BNP i fasta priser visar hur den inhemska ekonomin har utvecklats exklusive prisförändringar och erhålls som en summa av ett stort antal delposter i fasta priser. Varje delpost har därvid fastprisberäknats i föregående års priser. Omräkning till referensårspriser har skett genom kedjning av varje delpost respektive aggregeringsnivå. En följd av detta är att delar inte längre summerar till totaler men att förändringen mellan år inte påverkas av tidigare års struktur. Reala BNI deflateras med prisindex för slutlig inhemsk användning och reala BNI inkluderar därmed förändringar i köpkraften gentemot utlandet. En ökning i t.ex. importprisindex som inte motsvaras av någon exportprisökning medför att reala BNI utvecklas långsammare än BNP i fasta priser. Denna skillnad i de två aggregaten benämns terms-of-tradeeffekt. Genom att beakta denna effekt anger reala BNI sålunda den tillväxt av real resursanvändning i form av konsumtion och investeringar som skulle varit möjlig utan att förändra utrikesbalansen. The gross domestic product (GDP) is a measure of the result of production during a certain period (year, quarter) of producers (enterprises, government, non-profit institutions) on Swedish territory. Swedish labour force and Swedish property however enter the production abroad, and foreign labour force and property respectively enter the production in Sweden. The transfers of income in form of compensation of employees, interests, dividends etc. between Sweden and abroad are together with taxes to EU and subsidies from EU recorded as net primary income from the rest of the world (abroad). GDP at current prices plus net primary income comprises the gross national income (GNI) at current prices. GDP at constant prices shows the development of the domestic economy excluding the effect from changes in prices and is obtained as a sum of many items at constant prices. Every item has been calculated at constant prices by deflating the current value by last year prices. The constant prices have then been linked at each level to get reference year prices. Due to chained series the details will not add up to totals, but changes in volume are always based on recent structure. Real GNI is deflated with the price index from gross domestic final consumption and real GNI thus includes changes in the purchasing power against the rest of the world. An increase for instance of import prices not corresponding to any increase of export prices leads to a slower development of the real GNI than GDP at constant prices. This difference between the two aggregates is called the effects from terms of trade. By considering this effect, real GNI thus indicates the possible growth of the real use of resources in form of consumption and investment without changing the external balance. 2) Inklusive förändring av köpkraft mot utlandet (terms of trade). Including change of purchasing power towards the rest of the world (terms of trade). Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden serie NR 10 ( BNP kvartal 2012:2 ( Statistiska centralbyrån 313

12 Nationalräkenskaper Statistisk årsbok Disponibel nationalinkomst i löpande priser, miljoner kronor National disposable income, current prices, SEK millions * Bruttonationalprodukt till marknadspris Gross domestic product at market prices Minus: Kapitalförslitning Less: Consumption of fixed capital Nettonationalprodukt till marknadspris Net domestic product at market prices Skatter på produktion Taxes on production incl. imports Minus: Subventioner Less: Subsidies Löner och sociala avgifter Compensation of employees Driftsöverskott, netto Operating surplus, net Löner från utlandet, netto Compensation of employees from the rest of the world, net Kapitalinkomst från utlandet, netto Property income from the rest of the world, net Produktionsskatter och subventioner mot utlandet, netto Taxes on production incl. imports and subsidies to/from the rest of the world, net Nationalinkomst till marknadspris National income at market prices Löpande transfereringar från utlandet, netto Current transfers from the rest of the world, net Disponibel nationalinkomst National disposable income Icke finansiella företag inkl. oförd. Non-financial corporations incl. unalloc Finansiella företag Financial corporations Staten Central Government Kommunerna Local government Socialförsäkringsinstitutioner Social security funds Hushållen inkl. hushållens icke vinstdrivande organisationer Households and non-profit institutions serving households Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden serie NR 10 ( BNP kvartal 2012:2 ( 314 Statistiska centralbyrån

13 Statistisk årsbok Nationalräkenskaper Hushållens konsumtion på ändamål i löpande priser, miljoner kronor Household consumption expenditure, current prices, SEK millions * Livsmedel och icke alkoholhaltiga drycker Food and non-alcoholic beverages Alkoholhaltiga drycker och tobak Alcoholic beverages and tobacco Beklädnadsartiklar och skor Clothing and footwear Bostad, elektricitet, gas och uppvärmning Housing, water, electricity, gas and other fuel Möbler, hushållsartiklar och rutinunderhåll Furnishings, household equipment and routine maintenance of the house Hälso- och sjukvård Health Transporter Transport Kommunikation Communications Fritid, underhållning och kultur Recreation and culture Utbildning Education Hotell, cafeer och restauranger Restaurants and hotels Övriga varor och tjänster Miscellaneous goods and services Summa ändamålsfördelat Total by purpose Hushållens konsumtion i utlandet Direct purchases abroad by residents Utländsk konsumtion i Sverige Purchases by non-resident households in Sweden Hushållens totala konsumtionsutgifter Total final consumption expenditures by households Hushållens icke vinstdrivande organisationer Non-profit institutions serving households Total konsumtion Total consumption Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden serie NR 10 ( BNP kvartal 2012:2 ( Statistikdatabasen: Nationalräkenskaper. Statistiska centralbyrån 315

14 Nationalräkenskaper Statistisk årsbok Fasta bruttoinvesteringar, efter näringsgren (SNI 2007) samt investeringstyp i löpande priser, miljoner kronor Gross fixed capital formation, by activity and type of investment, current prices, SEK millions * Fast bruttoinvestering i näringslivet Gross fixed capital formation by producers, market producers and producers for own account Jordbruk, skogsbruk, fiske Agriculture, forestry, fishing Utvinning av mineral Mineral extract Tillverkningsindustri Manufacturing industry Försörjning av el., gas, värme och kyla, vatten, avlopp, avfall, sanering Electricity, gas, steam and air conditioning, water supply, waste Byggverksamhet Construction Handel Wholesale and retail trade Transport och magasinering Transport and storage Hotell och restaurang Hotels and restaurants Informations- och kommunikationsverksamhet Information and communication Finans- och försäkringsverksamhet Financial services and insurance activities Småhus, fritidshus One- and two-family houses, secondary homes Fastighetsförvaltning och fastighetsförvärv Management of real estate Juridik, ekonomi, vetenskap, teknik, uthyrning fastighetsservice resetjänster och stödtjänster Professional, scientific, technical and admin. activities Utbildning, vård, sociala tjänster Education, health and social work activities Personliga och kulturella tjänster Personal and art services Ofördelade Unallocated Offentliga fasta bruttoinvesteringar Government gross fixed capital formation Statliga myndigheter och socialförsäkringssektorn Central government Kommunala myndigheter Local government Totala fasta bruttoinvesteringar Total gross fixed capital formation Efter typ av investering: By type of investment: Jordbruk, skogsbruk och fiskeprodukter Agriculture, forestry, fishing products Maskiner och inventarier Machinery and equipment Transportmedel Transport equipment Bostäder Dwellings Övriga byggnader och anläggningar Other buildings and constructions Övriga investeringar Other capital formation n.e.c Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden, serie NR 10 ( BNP kvartal 2012:2 ( Statistikdatabasen: Nationalräkenskaper. 316 Statistiska centralbyrån

15 Statistisk årsbok Nationalräkenskaper Bruttoregionprodukt per län, löpande priser, miljoner kronor Regional gross domestic product by county, current prices, SEK m Län County Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Extra-region 2 Extra territorial organisations and bodies Totalt Total ) Utöver uppgifter för 2009 har även 2008 reviderats. 2) Delar av det ekonomiska territoriet vilka inte direkt kan knytas till en enskild region, t.ex. ambassader och konsulat. Extra territorial organisations and bodies such as embassies, consulates. Källa: SCB; Nationalräkenskaper; Regionala räkenskaper ( Bruttoregionprodukt per invånare, löpande priser, kr Regional gross domestic product per capita, current prices, SEK 1 000s Län County Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Totalt Total Källa: SCB; Nationalräkenskaper; Regionala räkenskaper ( Statistiska centralbyrån 317

16 Nationalräkenskaper Statistisk årsbok Utgifter för sociala förmåner per funktion i löpande priser, mnkr Expenditure for social protection benefits, by function, current prices, SEK millions Län County * Sjukdom/hälso- och sjukvård Sickness/Health care Kontantförmåner Cash benefits Naturaförmåner Benefits in kind Funktionshinder Disability Kontantförmåner Naturaförmåner Ålderdom Old age Kontantförmåner Naturaförmåner Efterlevande Survivors Kontantförmåner Naturaförmåner Familj/barn Family/Children Kontantförmåner Naturaförmåner Arbetslöshet Unemployment Kontantförmåner Naturaförmåner Boende Housing Kontantförmåner Naturaförmåner Övrig social utsatthet Social exclusion Kontantförmåner Naturaförmåner Totala utgifter Total expenditure Kontantförmåner Naturaförmåner ) Reviderade uppgifter. Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden, serie NR 15: Utgifter för det sociala skyddet i Sverige och Europa samt utgifternas finansiering ( 318 Statistiska centralbyrån