BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING"

Transkript

1 SV SV SV

2 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen SV SV

3 BILAGA A KAPITEL 14: INDIREKT MÄTTA FINANSIELLA FÖRMEDLINGSTJÄNSTER (FISIM) I. FISIM SOM BEGREPP OCH EFFEKTERNA PÅ HUVUDAGGREGATEN AV ALLOKERINGEN AV FISIM TILL ANVÄNDARE Finansiella tjänster har av tradition bland annat haft formen av finansförmedling. Med finansförmedling avses den process som innebär att finansinstitut, t.ex. banker, tar emot inlåning från enheter som vill få ränta på medel och lånar ut medlen till enheter som inte har tillräckliga egna medel för att tillgodose sina behov. Banken erbjuder alltså en mekanism som gör att den första enheten kan låna ut medel till den andra enheten. Den enhet som lånar ut medel godtar en ränta som är lägre än den som betalas av låntagaren. En referensränta är den ränta till vilken både långivaren och låntagaren kan tänka sig att avtala om. Skillnaden mellan referensräntan och den ränta som faktiskt betalas till insättarna och som låntagarna betalar utgör en avgift för indirekt mätta finansiella förmedlingstjänster (Fisim). Totalsumman för Fisim är summan av de två implicita avgifter som låntagaren och långivaren betalar Det är dock sällan så att mängden kapital som lånas ut av ett finansinstitut exakt motsvarar mängden insatt kapital hos finansinstitutet. Vissa medel kan ha satts in men ännu inte lånats ut. Vissa lån kan ha finansierats av bankens egna medel och inte av inlånat kapital. Insättarna får emellertid samma ränta och förmedlingstjänst oavsett om deras kapital lånas ut eller inte, och låntagarna betalar samma ränta och får samma förmedlingstjänst oavsett om deras krediter finansieras med förmedlat kapital eller med bankens egna medel. Därför beräknas Fisim för all inlåning och utlåning som erbjuds av ett finansinstitut oavsett varifrån kapitalet kommer. De räntebelopp som bokförs beräknas som referensräntan multiplicerad med den berörda utlånings- eller inlåningsstocken. Skillnaden mellan dessa belopp och de belopp som faktiskt tas emot av eller betalas till finansinstitutet bokförs som de indirekta serviceavgifter som låntagaren eller insättaren betalar till finansinstitutet. De belopp som bokförs som ränta i ENS kallas ENS-ränta, medan de totala belopp som faktiskt betalas till eller av finansinstitutet kallas bankränta. Den totala implicita serviceavgiften motsvarar summan av bankräntan på utlåning minus ENS-räntan på samma utlåning plus ENS-räntan på inlåning minus bankräntan på samma inlåning Fisim gäller endast utlåning från och inlåning hos finansinstitut. Varken finansinstituten eller deras kunder behöver vara inhemska. Import och export av Fisim förekommer. Finansinstitutet behöver inte både ta emot insättningar och ge lån. Ett exempel på finansinstitut som ger lån utan att ta emot insättningar är detaljhandelsföretags finansiella dotterbolag. Utlåningsföretag som har tillräckligt detaljerade räkenskaper för att kunna behandlas som ett bolag eller kvasibolag kan ta emot Fisim För att uppskatta effekterna av allokeringen av Fisim på BNP och nationalinkomst, i förhållande till situationen då Fisim inte skulle allokeras, måste följande fem situationer beaktas: SV 2 SV

4 a) Inhemska finansförmedlare ger lån och tar emot inlåning för marknadsproducenters insatsförbrukning (inbegripet hushåll som ägare av personliga företag och bostäder): Finansförmedlares produktion av Fisim uppvägs av marknadsproducenters insatsförbrukning. Det uppstår därför inga effekter på BNP och nationalinkomsten. b) Inhemska finansförmedlare ger lån och tar emot inlåning för icke-marknadsproducenters insatsförbrukning och för hushållens konsumtion: När Fisim förbrukas av icke-marknadsproducenter som insatsförbrukning ökar dessa producenters produktion med samma belopp, eftersom insatsförbrukningen är en del av de totala kostnaderna, som på användningssidan i bokföringen motsvaras av en ökning av konsumtionsutgifterna. BNP och nationalinkomsten stiger därmed med värdet av allokerade Fisim. Även när Fisim förbrukas av hushållen i egenskap av konsumenter stiger BNP och nationalinkomsten med värdet av allokerade Fisim. c) Inhemska finansförmedlare ger lån till och tar emot inlåning från utländska enheter som inte är finansförmedlare (export av Fisim). Export av Fisim bokförs, vilket leder till en ökning i BNP. Vid övergången från BNP till nationalinkomst uppvägs dock denna ökning av en minskning av ränteintäkterna netto gentemot utlandet (eftersom Fisim dras ifrån ränteintäkter på utlåning och läggs till räntekostnader för inlåning). Export av Fisim påverkar därför inte nationalinkomsten. d) Utländska finansförmedlare ger lån och tar emot inlåning för marknadsproducenters insatsförbrukning, inklusive hushållen som ägare av personliga företag och bostäder (import av Fisim): BNP minskar med värdet av denna kategori importerade Fisim, vars användning bokförs som insatsförbrukning. Vid övergången från BNP till nationalinkomst uppvägs dock denna minskning av en ökning i ränteintäkterna netto gentemot utlandet (eftersom Fisim läggs till ränteintäkterna på inlåning och dras ifrån räntekostnaderna för utlåning). Denna importkategori påverkar därför inte nationalinkomsten. e) Utländska finansförmedlare ger lån och tar emot inlåning för icke-marknadsproducenters insatsförbrukning och för hushållens konsumtion (import av Fisim): Icke-marknadsproducenters import av Fisim motsvarar insatsförbrukning. Dessa producenters produktion ökar med samma belopp, eftersom insatsförbrukningen är en del av de totala kostnaderna, som på användningssidan i bokföringen motsvaras av en ökning av konsumtionsutgifterna. När BNP mäts från produktionssidan motsvaras ökningen av insatsförbrukningen av ökningen i produktionen, med förädlingsvärdet oförändrat. När BNP mäts från utgiftssidan uppvägs ökningen av konsumtionsutgifterna av ökningen av import av tjänster. Vid övergången från BNP till nationalinkomst sker dock en ökning i ränteintäkter netto gentemot utlandet (eftersom Fisim läggs till ränteintäkter på inlåning och dras ifrån räntekostnader för utlåning). Nationalinkomsten ökar därför med värdet av denna kategori import av Fisim. SV 3 SV

5 När Fisim importeras av hushållen i egenskap av konsumenter påverkas inte heller BNP, och nationalinkomsten ökar eftersom det sker en ökning i ränteintäkterna netto gentemot utlandet. Fisim beräknas enligt vedertagen praxis inte för utlåning och inlåning mellan inhemska finansförmedlare eller mellan inhemska finansförmedlare och utländska finansförmedlare. Utlåning och inlåning mellan finansförmedlare (banker) används dock för att beräkna referensräntor Med utgångspunkt i de fem situationer som beskrivs i punkt kan effekterna av allokeringen av Fisim på BNP och nationalinkomst sammanfattas på följande sätt: a) BNP ökar med värdet av Fisim som producerats av inhemska finansförmedlare och som allokerats till sektorerna S.13 (offentlig sektor), S.14 (för hushåll som konsumenter), S.15 (hushållens icke-vinstdrivande organisationer) och S.2 (utlandet). b) BNP minskar med värdet av importerade Fisim som allokerats till S.11 (icke-finansiella bolag), S.12 utom S.121, S.122 och S.125 (finansiella bolag utom centralbanken, kreditinstitut och övriga finansinstitut, utom försäkringsbolag och pensionsinstitut) och S.14 (för hushåll som ägare av bostäder och personliga företag). c) Nationalinkomsten ökar med värdet av Fisim (som producerats av inhemska finansförmedlare eller importerats) som allokerats till sektorerna S.13 (offentlig sektor), S.14 (för hushåll som konsumenter) och S.15 (hushållens icke-vinstdrivande organisationer). II. BERÄKNING AV PRODUKTIONEN AV FISIM FÖR SEKTORERNA S.122 OCH S Fisim produceras av finansförmedlare: centralbanken (S.121), monetära finansinstitut som tar emot inlåning, utom centralbanken (S.122), övriga finansinstitut, utom försäkringsbolag och pensionsinstitut (S.125). Beräkningarna av Fisim koncentreras till delsektorerna S.122 och S.125. Enligt vedertagen praxis beräknas Fisim inte för centralbanken (se del VI). SV 4 SV

6 a) Nödvändiga statistiska uppgifter För var och en av delsektorerna S.122 och S.125 behövs uppgifter i form av en tabell över inoch utlåningsstockar efter användningssektor i ett genomsnitt över fyra kvartal samt motsvarande upplupen ränta. Räntan beräknas efter omfördelning av räntesubventionerna till mottagarna. b) Referensräntor I balansräkningarna för finansförmedlare som ingår i S.122 och S.125 måste utlåning till och inlåning hos inhemska enheter delas upp för att skilja mellan utlåning och inlåning som sker mellan bankerna (dvs. inom de institutionella enheter som tillhandahåller Fisim och som ingår i sektorerna S.122 och S.125), som sker i förhållande till de institutionella användarsektorerna (S.11 övriga delsektorer under S.12 S.13 S.14 S.15) (utom i förhållande till centralbankerna). In- och utlåning i förhållande till utlandet (S.2) ska vidare delas upp i utlåning till och inlåning hos utländska finansförmedlare samt i utlåning till och inlåning hos övriga utländska enheter Intern referensränta För att få fram inhemska produktion av Fisim efter inhemsk institutionell användarsektor beräknas den interna referensräntan som kvoten mellan ränteintäkter på utlåning inom och mellan S.122 och S.125 och utlåningsstockar inom och mellan S.122 och S.125 enligt följande: ränteintäkter på utlåning inom och mellan S.122 och S.125 utlåningsstock inom och mellan S.122 och S.125 Teoretiskt sett är den interna referensräntan densamma om den beräknas på inlåningssidan i stället för på utlåningssidan. På grund av inkonsekventa uppgifter kommer beräkningen på grundval av uppgifter om inlåning att skilja sig från beräkningen på grundval av uppgifter om utlåning. När uppgifterna om inlåning är mer tillförlitliga bör den interna referensräntan beräknas på grundval av bankernas inlåning hos varandra som kvoten av räntekostnader för inlåning inom och mellan S.122 och S.125 inlåningsstock inom och mellan S.122 och S.125 Om uppgifterna om utlåning och inlåning är lika tillförlitliga bör den interna referensräntan beräknas på grundval av bankernas utlåning till och inlåning hos varandra som kvoten mellan ränteintäkterna på utlåning plus räntekostnaderna för inlåning mellan finansförmedlarna och utlåningsstocken plus inlåningsstocken hos finansförmedlarna för andra räkning. SV 5 SV

7 Om inhemska finansförmedlare i förhållande till sina inhemska kunder ger lån och tar emot inlåning i utländsk valuta ska flera interna referensräntor beräknas för olika valutor eller grupper av valutor, om detta i betydande utsträckning skulle förbättra beräkningarna. Detta skulle kräva att både de interna referensräntorna och inhemska utlåning till och inlåning från varje inhemsk användarsektor beräknas för olika valutor eller grupper av valutor Externa referensräntor För att fastställa import och export av Fisim används som referensränta den genomsnittliga interbankräntan viktad med storleken på stockarna i posterna utlåning mellan inhemska finansförmedlare å ena sidan och utländska finansförmedlare å andra sidan och inlåning mellan inhemska finansförmedlare å ena sidan och utländska finansförmedlare å andra sidan som ingår i finansförmedlarnas balansräkningar. Den externa referensräntan beräknas därför som kvoten mellan utlåningsränta plus inlåningsränta mellan inhemska finansförmedlare och utländska finansförmedlare och utlåningsstock plus inlåningsstock mellan inhemska finansförmedlare och utländska finansförmedlare. Flera externa referensräntor ska beräknas för olika valutor eller grupper av valutor, om uppgifter finns tillgängliga för varje valuta/grupp av valutor för följande kategorier och om detta i betydande utsträckning skulle förbättra beräkningarna: a) Utländska utlåning och inlåning i förhållande till varje användarsektor. b) Inhemska utlåning och inlåning i förhållande till utländska användare. c) Detaljerad uppdelning av Fisim på institutionella sektorer Fisim mellan banker behöver enligt vedertagen praxis inte beräknas mellan inhemska finansförmedlare eller mellan inhemska finansförmedlare och utländska finansförmedlare. Fisim beräknas endast i förhållande till institutionella användarsektorer som inte är banker. För varje institutionell sektor som inte är finansförmedlare ska uppgifter finnas enligt följande tabell över inhemska utlåning och inlåning: Inhemska ränteintäkter Inhemska räntekostnader Utlåning av inhemska finansförmedlare (S.122 och S.125) Inlåning hos inhemska finansförmedlare (S.122 och S.125) Fisim totalt per institutionell sektor beräknas som summan av Fisim på utlåning till den institutionella sektorn och Fisim på inlåning från den institutionella sektorn. SV 6 SV

8 Fisim på utlåning till den institutionella sektorn beräknas som ränteintäkter på utlåning minus (utlåningsstock multiplicerad med intern referensränta). Fisim på inlåning från den institutionella sektorn beräknas som (inlåningsstock multiplicerad med intern referensränta) minus räntekostnader för inlåning. En del av produktionen exporteras. På grundval av balansräkningen för finansförmedlare konstateras följande: Inhemska ränteintäkter Inhemska räntekostnader Utlåning till utländska ickebanker Inlåning från utländska ickebanker Exporten av Fisim beräknas med hjälp av den externa interbank-referensräntan för utlåning till utländska enheter (utom finansförmedlare) som ränteintäkter minus (utlåningsstock multiplicerad med extern referensränta). Exporten av Fisim för inlåning från utländska enheter (utom finansförmedlare) beräknas som (inlåningsstock multiplicerad med extern referensränta) minus räntekostnader. Om flera referensräntor används för olika valutor eller grupper av valutor ska utlåning och inlåning delar upp på både institutionell användarsektor och de valutor (eller grupper av valutor) de är utställda i. d) Uppdelning av Fisim allokerade till hushåll i insatsförbrukning och konsumtion Fisim som hänför sig till hushållen fördelas på följande kategorier: a) Hushållens insatsförbrukning i egenskap av bostadsägare. b) Hushållens insatsförbrukning i egenskap av ägare till personliga företag. c) Hushållens konsumtion. Beräkningsmetoden kräver en uppdelning av lånen till hushållen (stockar och ränta) i följande motsvarande kategorier: d) Bostadslån. e) Lån till hushållen i egenskap av ägare till personliga företag. f) Övriga lån till hushållen. SV 7 SV

9 Lån till hushållen i egenskap av ägare till personliga företag och bostadslån redovisas vanligen separat i de olika uppdelningarna av utlåning i den finansiella och monetära statistiken. Övriga lån till hushållen beräknas som en restpost genom subtraktion av de två ovannämnda lånekategorierna från totalsumman. Fisim för lån till hushållen ska fördelas bland de tre kategorierna på grundval av uppgifter om stockar och ränta för var och en av de tre grupperna. Bostadslån är inte identiska med hypotekslån, eftersom hypotekslån kan beviljas för andra ändamål. Hushållens inlåning ska delas upp i g) hushållens inlåning i egenskap av ägare till personliga företag, och h) hushållens inlåning i egenskap av konsumenter. I brist på statistik över hushållens inlåning i egenskap av ägare till personliga företag ska inlåningsstockarna beräknas med hjälp av någon av följande metoder: Metod 1 Inlåningsstockarna beräknas genom att man antar att kvoten mellan inlåningsstockarna och det konstaterade förädlingsvärdet för de minsta bolagen gäller för personliga företag. Metod 2 Inlåningsstockarna beräknas genom att man antar att kvoten mellan inlåningsstockarna och den konstaterade omsättningen för de minsta bolagen gäller för personliga företag. Fisim på hushållens inlåning måste fördelas mellan Fisim på inlåning från hushållen i egenskap av ägare till personliga företag och Fisim på inlåning från hushållen i egenskap av konsumenter på grundval av den genomsnittliga stocken för dessa två kategorier, för vilka bristen på ytterligare information gör att samma räntesats kan användas. I annat fall, när det saknas mer detaljerade uppgifter om hushållens in- och utlåning, allokeras Fisim till hushållen till insatsförbrukning och konsumtion under antagandet att alla lån hänförs till hushållen i egenskap av producenter eller ägare av bostäder och att all inlåning hänförs till hushållen i egenskap av konsumenter. III. BERÄKNING AV IMPORT AV FISIM Utländska finansförmedlare beviljar lån till inhemska enheter och tar emot inlåning från inhemska enheter. Uppgifter enligt följande tabell krävs för varje institutionell sektor. Utländska ränteintäkter från inhemska användare Utländska räntekostnader till inhemska användare Utlåning av Inlåning hos SV 8 SV

10 utländska finansförmedlare utländska finansförmedlare Importen av Fisim för varje institutionell sektor beräknas enligt följande: Importen av Fisim för utlåning beräknas som ränteintäkter hos utländska finansförmedlare minus (utlåningsstock multiplicerad med extern referensränta). Importen av Fisim för inlåning beräknas som (inlåningsstock multiplicerad med extern referensränta) minus räntekostnader för utländska finansförmedlare. Flera externa referensräntor bör användas per valuta eller grupper av valutor (se punkt 14.10). IV. FISIM UTTRYCKTA I VOLYM Fisim-volymen beräknas genom in- och utlåningsstockar deflaterade till basperiodens priser med hjälp av ett allmänt prisindex, t.ex. den implicita prisdeflatorn för den slutliga inhemska efterfrågan. Priset på Fisim består av två komponenter. Den första är skillnaden mellan bankräntan och referensräntan (eller omvänt i fråga om inlåning) som utgör finansförmedlarens marginal. Den andra är det prisindex som används för att deflatera in- och utlåningsstockarna till basperiodens priser. Volymen på Fisim beräknas enligt följande: Fisim i volym på utlåning till den institutionella sektorn Fisim på utlåning till den institutionella sektorn = prisindex marginal under basperioden x faktisk marginal Fisim i volym på inlåning från den institutionella sektorn Fisim på inlåning från den institutionella sektorn = prisindex marginal under basperioden x faktisk marginal Marginalen under basperioden på utlåning motsvarar den effektiva räntan på utlåning minus referensräntan. SV 9 SV

11 Marginalen under basperioden på inlåning motsvarar referensräntan minus den effektiva räntan på inlåning. Nominellt motsvarar den faktiska marginalen kvoten mellan Fisim och stockarna. Om den faktiska marginalen ersätts med detta uttryck i de två ovanstående formlerna innebär detta därför följande: Fisim i volym på utlåning till den institutionella sektorn Utlåningsstockar till den institutionella sektorn = prisindex x marginal under basperioden Fisim i volym på inlåning från den institutionella sektorn Inlåningsstockar från den institutionella sektorn = prisindex x marginal under basperioden V. BERÄKNING AV FISIM PER NÄRINGSGREN Allokeringen av Fisim på användande näringsgrenar baseras på in- och utlåningsstockarna för varje näringsgren och, om dessa uppgifter inte är tillförlitliga, på varje näringsgrens produktion. VI. CENTRALBANKENS PRODUKTION Centralbankens produktion mäts enligt vedertagen praxis som summan av kostnader, dvs. dess insatsförbrukning, löner och sociala avgifter, kapitalförslitning och övriga skatter minus produktionssubventioner. Fisim behöver inte beräknas för centralbanken. Provisioner och avgifter för direkt mätta tjänster för vilka centralbanken fakturerar inhemska och utländska enheter ska allokeras till dessa enheter. Bara den del av centralbankens totala produktion (summan av kostnader minus provisioner och avgifter) som inte säljs ska enligt vedertagen praxis allokeras till övriga finansinstituts insatsförbrukning delsektor S.122 (Monetära finansinstitut som tar emot inlåning, utom centralbanken) och delsektor S.125 (Övriga finansinstitut, utom försäkringsbolag och pensionsinstitut) i proportion till dessa delsektorers respektive förädlingsvärde. För att balansera kontona för delsektorerna S.122 och S.125 ska värdet på respektive insatsförbrukning av den tjänst som har tillhandahållits av centralbanken uppvägas med en löpande transferering (klassificerad under Andra diverse löpande transfereringar D.759) som mottas från centralbanken avseende samma belopp. SV 10 SV

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 03 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

KVARTALSRAPPORT FÖR VP-FONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER

KVARTALSRAPPORT FÖR VP-FONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER Gäller fr.o.m. period 201412 KVARTALSRAPPORT FÖR VP-FONDER OCH SPECIALFONDER INNEHÅLLSFÖRTECKNING A. Allmänna fonduppgifter B. Tillgångar, skulder och fondens värde C. Transaktioner under kvartalet D.

Läs mer

Benämningarna SE och E ovan avser tilläggsuppgifter i de befintliga rapportmallarna i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen.

Benämningarna SE och E ovan avser tilläggsuppgifter i de befintliga rapportmallarna i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen. Bilaga 7 Anvisningar till blankett Kompletterande tillsynsrapportering tilläggsuppgifter ECB Begrepp och uttryck i blanketten och anvisningar till denna har samma betydelse som i lagen (1995:1560) om årsredovisning

Läs mer

RIKTLINJER. med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 5.1, 12.1 och 14.

RIKTLINJER. med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 5.1, 12.1 och 14. 19.6.2015 L 154/15 RIKTLINJER EURPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2015/948 av den 16 april 2015 om ändring av riktlinje ECB/2013/7 om statistik om värdepappersinnehav (ECB/2015/19) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2013R1073 SV 27.11.2013 000.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EU) nr 1073/2013

Läs mer

Diagram 1. MFI:s kortfristiga inlåningsräntor och jämförbar marknadsränta (procent per år; ränta på nya avtal)

Diagram 1. MFI:s kortfristiga inlåningsräntor och jämförbar marknadsränta (procent per år; ränta på nya avtal) Diagram 1. MFI:s kortfristiga inlåningsräntor och jämförbar marknadsränta (procent per år; ränta på nya avtal) 2,5 2,5 1,5 1,5 0,5 0,5 Inlåning från hushåll, över natten Inlåning från hushåll, med överenskommen

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2003O0002 SV 17.02.2005 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 6 februari 2003

Läs mer

Nationalräkenskaper forts.

Nationalräkenskaper forts. Nationalräkenskaper forts. 13 okt 2009 Birgitta Magnusson Wärmark 1 Några källor Produktionsvärde -Företagens ekonomi (FEK) -Industrins Varuproduktion (IVP) -Energistatistik -Producent- och tjänsteprisindex

Läs mer

Beskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI)

Beskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI) Datum 2013-12-20 Beskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI) Sammanfattning En genomgående förändring i den nya uppdaterade blanketten är den anpassning

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

EUROPEISKA CENTRALBANKEN 26.9.2003 SV Europeiska unionens officiella tidning L 241/1 EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 6 februari 2003 om vissa av Europeiska centralbankens krav på statistikrapportering

Läs mer

7.11.2013 Europeiska unionens officiella tidning L 297/51

7.11.2013 Europeiska unionens officiella tidning L 297/51 7.11.2013 Europeiska unionens officiella tidning L 297/51 EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EU) nr 1072/2013 av den 24 september 2013 om statistik över räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut(omarbetning)

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 21 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EG)

EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EG) 8.4.2009 Europeiska unionens officiella tidning L 94/75 EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EG) nr 290/2009 av den 31 mars 2009 om ändring av förordning (EG) nr 63/2002 (ECB/2001/18) om statistik över

Läs mer

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING)

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) 1. Poster som ger stabil finansiering 1.1. Allmänna kommentarer 1. Detta är en sammanfattande mall som innehåller information om

Läs mer

FINANSINSPEKTIONEN Utfärdad 18.12.2008 Ersätter - Gäller 1.1.2009

FINANSINSPEKTIONEN Utfärdad 18.12.2008 Ersätter - Gäller 1.1.2009 PP01 PP01 RÄNTOR Klassificeringsfaktorer Utestående belopp Ränta, % Radnr Knr 05 10 05 9 Genomsnittsränta på utlåning JO30000, Kr 10 10 9 Genomsnittsränta på inlåning K02 15 0 Genomsnittsränta på produktivt

Läs mer

RAPPORTERINGSANVISNINGAR

RAPPORTERINGSANVISNINGAR 1 (6) ENKÄT OM UTLÄNDSKA FORDRINGAR OCH SKULDER VID SLUTET AV 2009 (SVA -ÅRSENKÄT 2009): RAPPORTERINGS INNEHÅLL 1 Allmänt... 2 2 Användaruppgifter... 2 3 Enkätens uppbyggnad... 3 3.1 Basuppgifter... 3

Läs mer

Hushållens disponibla inkomster inom olika delar av den officiella statistiken

Hushållens disponibla inkomster inom olika delar av den officiella statistiken NR/FSR, NR/OEM 2012-11-29 Hushållens disponibla inkomster inom olika delar av den officiella statistiken Hushållens disponibla inkomster är ett begrepp som används med olika definitioner och betydelser

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 15 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 Stabila företagsräntor och marginaler under kvartalet. Nya kapitalkrav kräver inte högre marginaler. Små och medelstora företag gynnas av nya Basel 3- regler.

Läs mer

UTKAST 18.5.2006 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. om en översyn av metoden för fastställande av referensränta

UTKAST 18.5.2006 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. om en översyn av metoden för fastställande av referensränta SV SV SV UTKAST 18.5.2006 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSION om en översyn av metoden för fastställande av referensränta 1. REFERS- OCH DISKONTERINGSRÄNTA Inom ramen för gemenskapens kontroll av statligt stöd

Läs mer

Sektorräkenskaper, kvartalsvis

Sektorräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2013 Sektorräkenskaper, kvartalsvis 2012, 3:e kvartalet Företagens vinstkvot minskade under tredje kvartalet Under tredje kvartalet 2012 var de centrala indikatorerna inom hushålls-

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Denna rekommendation ersätter den tidigare rekommendationen för den offentliga förvaltningen 124 Den institutionella sektorindelningen.

Denna rekommendation ersätter den tidigare rekommendationen för den offentliga förvaltningen 124 Den institutionella sektorindelningen. JUHTA JHS 124 Sektorindelningen 2000 Version: 31.9.2005 Fastställd: 13.12.2000 Giltighetstid: tillsvidare Innehåll 1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE 2. DEFINITIONER, UPPBYGGNAD OCH NOMENKLATUR 2.1. DEFINITIONER PÅ

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Rad 9. Kassa, banktillgodohavanden Posten omfattar betalningsmedel, inklusive utländska sedlar och mynt, som kan disponeras fritt.

Rad 9. Kassa, banktillgodohavanden Posten omfattar betalningsmedel, inklusive utländska sedlar och mynt, som kan disponeras fritt. Bilaga 2 Spec A1. Kapitalplaceringar Rad 8. Omvända repor På posten omvända repor redovisas den erlagda köpeskillingen vid äkta återköpsavtal. Omvända repor och repor ska redovisas separat på Spec A1.

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 3 av 5: INFLÖDEN)

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 3 av 5: INFLÖDEN) BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 3 av 5: INFLÖDEN) 1. Inflöden 1.1. Allmänna kommentarer 1. Detta är en sammanfattande mall som innehåller information om likviditetsinflöden mätt under de närmaste

Läs mer

Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik

Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik MIS 2014:1 Standard för institutionell sektorindelning, INSEKT 2014 Standard för indelning efter ägarkontroll 2000, ÄGAR 2000 Indelning

Läs mer

KVARTALSRAPPORT VÄRDEPAPPERSFONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER

KVARTALSRAPPORT VÄRDEPAPPERSFONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rapporten ska lämnas till Finansinspektionen Uppgifterna kommer att lämnas till Statistiska centralbyrån och Sveriges riksbank A. Allmänna fonduppgifter B. Tillgångar, skulder och

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 9 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 Lägre räntor men oförändrade marginaler på nya företagslån. Nya krav och klargöranden från Fi medför höjda företagsräntor. Motiverade räntehöjningar störst för

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 Oförändrade räntor och högre marginaler på nya företagslån. Ökade skillnader i räntor mellan små och stora företag. Skillnader i risk motiverar inte högre räntor

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

Finansräkenskaper 2010

Finansräkenskaper 2010 Nationalräkenskaper 211 Finansräkenskaper Kapitalvinsterna ökade hushållens finansiella tillgångar i fjol I slutet av år uppgick hushållens finansiella tillgångar till 223 miljarder euro. Detta var en

Läs mer

Definitiv beräkning av BNP för år 2010. Förändring jämfört med tidigare beräkning (volymförändring %)

Definitiv beräkning av BNP för år 2010. Förändring jämfört med tidigare beräkning (volymförändring %) NR 10 SM 1202 Nationalräkenskaper 2010 National Accounts 2010 I korta drag Definitiv beräkning av BNP för år 2010 Nationalräkenskaperna har nu uppdaterats med mer detaljerade statistikuppgifter för år

Läs mer

Möte för rapportörer

Möte för rapportörer Möte för rapportörer 22.11.2012 Beredning av förordningar och riktlinjer För närvarande utvärderas ECB:s nya krav inklusive kostnader av användarna Information om vilka de nya kraven är kommer att ges

Läs mer

Koncerner med en balansomslutning större än 1 miljard kronor (mdkr) får lämna uppgifter som är avrundade till närmaste miljontal.

Koncerner med en balansomslutning större än 1 miljard kronor (mdkr) får lämna uppgifter som är avrundade till närmaste miljontal. Remissexemplar 2014-03-26 Bilaga 2 Anvisningar till blankett Standardrapport Företag med utländska filialer ska upprätta rapporten för moderföretaget inklusive dess filialer. Uppgifterna ska överensstämma

Läs mer

Nationalräkenskaper i ett statligt perspektiv

Nationalräkenskaper i ett statligt perspektiv ESV 2005:24 Nationalräkenskaper i ett statligt perspektiv En beskrivning av vad nationalräkenskaper är, hur informationen används och, framför allt, en beskrivning av hur beräkningarna görs utifrån internationella

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 19.2.2009 KOM(2009) 72 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som Europeiska gemenskapen ska inta i AVS EG-ministerrådet beträffande

Läs mer

Ägarens förslag till ägaranvisning, beslutad vid årsstämman 2012. ÄGARANVISNING FÖR AB SVENSK EXPORTKREDIT (SEK)

Ägarens förslag till ägaranvisning, beslutad vid årsstämman 2012. ÄGARANVISNING FÖR AB SVENSK EXPORTKREDIT (SEK) AB SVENSK EXPORTKREDIT Årsstämma 2012 Bilaga D till protokoll fört vid årsstämma den 26 april 2012 Ägarens förslag till ägaranvisning, beslutad vid årsstämman 2012. ÄGARANVISNING FÖR AB SVENSK EXPORTKREDIT

Läs mer

Förändringar publikationen Finansmarknadsstatistik september 2010

Förändringar publikationen Finansmarknadsstatistik september 2010 STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(6) Förändringar publikationen Finansmarknadsstatistik september 2010 Nya tabeller 4.5 Bankernas utlåning fördelad på löptid 4.6 Bostadsinstitutens utlåning fördelad på löptid

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

RAPPORTERINGSANVISNINGAR

RAPPORTERINGSANVISNINGAR 1 (7) ENKÄT OM UTLÄNDSKA FORDRINGAR OCH SKULDER VID SLUTET AV 2011 (SVA-ÅRSENKÄT 2011): RAPPORTERINGS INNEHÅLL 1 Allmänt... 2 2 Användning av rapporteringstjänsten... 2 2.1 Inloggning i rapporteringtjänsten...

Läs mer

Definitiv beräkning av BNP för år 2011

Definitiv beräkning av BNP för år 2011 NR 10 SM 1301 Nationalräkenskaper 2011 National Accounts 2011 I korta drag Definitiv beräkning av BNP för år 2011 Den definitiva beräkningen av nationalräkenskaperna för år 2011 har nu färdigställts. Resultaten

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EU)

EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EU) 24.9.2015 L 248/45 EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EU) 2015/1599 av den 10 september 2015 om ändring av förordning (EU) nr 1333/2014 om penningmarknadsstatistik (ECB/2015/30) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT

Läs mer

Beräkning av räntekostnadsindex i KPI

Beräkning av räntekostnadsindex i KPI Pm till nämnden för KPI 1(9) 2012-04-19 Beräkning av räntekostnadsindex i KPI För diskussion Förändringar i räntekostnadsindex har de senaste åren haft ett stort genomslag på Konsumentprisindex (KPI).

Läs mer

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB December. Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank. Publicerad 2015-01-29 Innehållsförteckning 1. Inledning

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning

Europeiska unionens officiella tidning L 104/72 SV 8.4.2014 EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 24 februari 2014 om förberedande åtgärder för Europeiska centralbanksystemets insamling av detaljerad data om krediter (ECB/2014/6) (2014/192/EU)

Läs mer

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Juni. Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank. Publicerad -07-27. Innehållsförteckning 1. Inledning och

Läs mer

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/1 Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Clas Bergström Handelshögskolan i Stockholm Finanskrisen och Sverige Likviditetsaspekt:

Läs mer

Föreskrifter och anvisningar 4/2011

Föreskrifter och anvisningar 4/2011 Föreskrifter och anvisningar 4/2011 Metoder för beräkning av maximibeloppet av den ersättning som kan krävas ut för förtida Dnr FIVA 9/01.00/2011 Utfärdad 15.12.2011 Gäller from 31.3.2012 FIASISPEKTIOE

Läs mer

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige Fakta & statistik 2008 ÅrSbokSluT För SvenSk TuriSm och TuriSTnäring 2008 Tillväxtverket Stockholm,

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1

Läs mer

Sakordsregister, begreppsförklaring

Sakordsregister, begreppsförklaring Sakordsregister, begreppsförklaring Assistansersättning 77, 104 Bruttoinvestering 44, 74, 130 Bruttokostnad, (landsting) 110 Bruttonationalinkomst (BNI) 48 Bruttonationalprodukt (BNP) COFOG 13, 15, 66,

Läs mer

Kreditbeståndet 2014, 3:e kvartalet

Kreditbeståndet 2014, 3:e kvartalet Finansiering och försäkring 2014 Kreditbeståndet 2014, 3:e kvartalet Övriga finansiella företag, försäkringsföretag och offentlig sektor Kreditbeståndet 92 miljarder euro i slutet av september 2014 Det

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. om implicita förpliktelser som kan påverka de offentliga budgetarna

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. om implicita förpliktelser som kan påverka de offentliga budgetarna EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.6.2015 COM(2015) 314 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om implicita förpliktelser som kan påverka de offentliga budgetarna SV SV RAPPORT

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning

Europeiska unionens officiella tidning 31.3.2015 SV L 86/13 EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EU) 2015/534 av den 17 mars 2015 om rapportering av finansiell tillsynsinformation (ECB/2015/13) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13-05-2003 C(2003)1471fin Ärende: Statligt stöd N 591/2002 - Finland CIRR - system för finansiering av fartyg Herr Minister, (1) Efter att ha granskat de upplysningar

Läs mer

BILAGOR. till. KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr /

BILAGOR. till. KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.5.2015 C(2015) 2874 final ANNEXES 5 to 10 BILAGOR till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/30/EU

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010 placeringsverksamhet 2010 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.2010... 4 nya placeringar 2010... 6 Placeringsintäkternas

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009 placeringsverksamhet 29 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund placeringsverksamhet 29 placeringsverksamhet 29 Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.29... 4 nya

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2010:1) om kvartalsstatistik för

Läs mer

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Finnvera Abp Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Resultaträkning för koncernen Not 1-06/2008 1-06/2007 Ränteintäkter 55 450 51 183 Ränteintäkter från utlåning 42 302 38 888 Räntestöd som styrts

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2007

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2007 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.2007... 4 nya placeringar 2007... 6 Placeringsintäkternas utveckling 2007... 8 bostadsbestånd...

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 05 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB

DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 1 Delårsrapport för perioden 2013-01-01 2013-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166, får härmed

Läs mer

Den felande länken Del I

Den felande länken Del I 1 Den felande länken Del I av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur kopplingen mellan företagens räkenskaper och nationalräkenskaperna ser ut. Utläggningen implicerar dessutom att BNP

Läs mer

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2007-01-01-2007-06-30

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2007-01-01-2007-06-30 VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2007-01-01-2007-06-30 Styrelsen för Virserums Sparbank får härmed lämna delårsrapport för Sparbankens verksamhet under perioden 2007-01-01-2007-06-30. Sparbankens

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Sida 1 av 11. Innan du börjar. Sida 2 av 11. A1 Finansiella tillgångar, per den 31/12 2014. A1 Finansiella anläggnings- och omsättningstillgångar

Sida 1 av 11. Innan du börjar. Sida 2 av 11. A1 Finansiella tillgångar, per den 31/12 2014. A1 Finansiella anläggnings- och omsättningstillgångar KTS Test 4:e kvartalet 2014 Testmyndighet nr 1 TEST Landstingens finansiella tillgångar och skulder Påbörjad, skicka in senast 2014-12-31 Myndighet 1a Sida 1 av 11 Innan du börjar Sidor och frågor i blanketten

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

EUROPEISKA CENTRALBANKEN L 202/54 Europeiska unionens officiella tidning 4.8.2009 EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 17 juli 2009 om ändring av beslut ECB/2006/17 om Europeiska centralbankens årsbokslut

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1

DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 Delårsrapport för perioden 2014-01-01 2014-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166,

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT (EU)

EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT (EU) L 193/134 EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT (EU) 2015/1196 av den 2 juli 2015 om ändring av beslut ECB/2010/21 om Europeiska centralbankens årsbokslut (ECB/2015/26) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DETTA BESLUT med

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankschef Stefan Ingves SNS/SIFR Finanspanel SNS 6 mars 2015 Vad kan en centralbank

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden BNPs komponenter F2: sid. Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

Sveriges officiella statistik Statistiska Centralbyrån 2001. Official Statistics of Sweden Statistics Sweden 2001

Sveriges officiella statistik Statistiska Centralbyrån 2001. Official Statistics of Sweden Statistics Sweden 2001 Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT 2000 Standard för indelning efter ägarkontroll 2000, ÄGAR 2000 Indelning efter juridisk form, JURFORM (JURFORM kompletterade efter 2001) Standard

Läs mer

RAPPORTERINGSANVISNINGAR

RAPPORTERINGSANVISNINGAR 1 (5) RAPPORTERINGSANVISNINGAR Blanketterna fylls i enligt dessa anvisningar. Posterna har i tillämpliga delar definierats i enlighet med VIRATI-dokumentet Klassificeringar och definitioner (18.10.2004)

Läs mer

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2008-01-01-2008-06-30

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2008-01-01-2008-06-30 VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2008-01-01-2008-06-30 Styrelsen för Virserums Sparbank (533200-5247) får härmed lämna delårsrapport för Sparbankens verksamhet under perioden 2008-01-01-2008-06-30.

Läs mer

ÄGARANVISNING FÖR AB SVENSK EXPORTKREDIT (SEK)

ÄGARANVISNING FÖR AB SVENSK EXPORTKREDIT (SEK) Bilaga Aktieägarens förslag till ny ägaranvisning ÄGARANVISNING FÖR AB SVENSK EXPORTKREDIT (SEK) 1 Bolagets verksamhet Bolaget ska: a) inom ramen för bolagsordningens ändamålsparagraf på kommersiella och

Läs mer

FÖRESKRIFT Nr 306.2 Dnr 44/420/98 1 (5)

FÖRESKRIFT Nr 306.2 Dnr 44/420/98 1 (5) 1 (5) NOTER TILL BOKSLUTET I noter till bokslutet skall redovisas följande: Noter angående upprättandet av bokslutet I noterna skall ingå en beskrivning av redovisningsprinciperna för upprättande av sammanslutningens

Läs mer

FÖRESKRIFT OM BOKFÖRING I KREDITINSTITUT

FÖRESKRIFT OM BOKFÖRING I KREDITINSTITUT understrykning. 1 (5) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar FÖRESKRIFT OM BOKFÖRING I KREDITINSTITUT Finansinspektionen meddelar med stöd av 14 1 mom. lagen om finansinspektionen

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning Nationalräkenskaper 2014 Betalningsbalans och utlandsställning Kapitalinflöde till Finland i början av år 2014, bytesbalansen visade fortfarande ett underskott I början av året präglades den finansiella

Läs mer

Riktlinjer om behandling av anknutna företag, inklusive ägarintressen

Riktlinjer om behandling av anknutna företag, inklusive ägarintressen EIOPA-BoS-14/170 SV Riktlinjer om behandling av anknutna företag, inklusive ägarintressen EIOPA Westhafen Tower, Westhafenplatz 1-60327 Frankfurt Germany - Tel. + 49 69-951119-20; Fax. + 49 69-951119-19;

Läs mer

FINANSRAPPORT FEBRUARI 2015

FINANSRAPPORT FEBRUARI 2015 FINANSRAPPORT 1(6) 2015-03-01 Internbankschef Ronald Rombrant Finansekonom Liselott Häggström Kommunstyrelsen, koncernföretagen, kommunens ekonomichef FINANSRAPPORT FEBRUARI 2015 Sammanfattning Den genomsnittliga

Läs mer

Standard RA4.6. Rapportering av oreglerade och icke räntebärande fordringar. Föreskrifter och allmänna råd

Standard RA4.6. Rapportering av oreglerade och icke räntebärande fordringar. Föreskrifter och allmänna råd Standard RA4.6 Rapportering av oreglerade och icke räntebärande fordringar Föreskrifter och allmänna råd FINANSINSPEKTIONEN räntebärande fordringar dnr 2/120/2006 2 (2) INNEHÅLL 1 Tillämpning 4 2 Syfte

Läs mer

NYCKELTAL FÖR DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN OCH NYCKELTAL PER AKTIE

NYCKELTAL FÖR DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN OCH NYCKELTAL PER AKTIE 1 (6) NYCKELTAL FÖR DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN OCH NYCKELTAL PER AKTIE I noter till bokslutet skall redovisas nyckeltal för kreditinstitutets ekonomiska utveckling och nyckeltal per aktie för de fem senaste

Läs mer

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 05/11/2010 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2010 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 01, 29

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 05/11/2010 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2010 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 01, 29 EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 05/11/2010 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2010 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 01, 29 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC 55/2010 euro MEDLEN ÖVERFÖRS FRÅN KAPITEL - 2902

Läs mer

Redovisning av lånekostnader

Redovisning av lånekostnader REKOMMENDATION 15.1 Redovisning av lånekostnader November 2006 RKR 15.1 Redovisning av lånekostnader Innehåll Denna rekommendation anger hur lånekostnader skall redovisas. Rekommendationen beskriver två

Läs mer

Kommissionens tillkännagivande. av den 16.12.2014. Kommissionens vägledande not om tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EU) nr 833/2014

Kommissionens tillkännagivande. av den 16.12.2014. Kommissionens vägledande not om tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EU) nr 833/2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 16.12.2014 C(2014) 9950 final Kommissionens tillkännagivande av den 16.12.2014 Kommissionens vägledande not om tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EU)

Läs mer

Anvisningar till blankett Deklaration av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal

Anvisningar till blankett Deklaration av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal Remissexemplar 2010-12-14 Bilaga 2 Anvisningar till blankett Deklaration av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal Samtliga belopp ska anges i tusentals kronor (tkr), utan decimal, och avrundas enligt

Läs mer