BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING"

Transkript

1 SV SV SV

2 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 15 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen SV SV

3 BILAGA A KAPITEL 15: KONTRAKT, ARRENDEN OCH LICENSER INLEDNING Kontrakt är överenskommelser om på vilka villkor varor, tjänster och tillgångar ska tillhandahållas kunden. I kontrakt om direkt försäljning av varor, tjänster eller tillgångar fastställs värdet och tidpunkten för bokföring av transaktionen, som när det gäller varor är förändringen av äganderätten. Skillnaden mellan tidpunkten för betalning och tidpunkten för bokföring avspeglas i poster som bokförs som obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter på kontot för finansiella transaktioner Leasingavtal, licenser och tillstånd är kontrakt som avgör klassificeringen av betalningarna och den ekonomiska äganderätten till tillgångarna. En del kontrakt utgör ett särskilt slag av icke-finansiell tillgång I detta kapitel diskuteras i sju avsnitt bokföringen av olika slags komplexa kontrakt och deras underliggande flöden och stockar: a) Skillnaden mellan operationell leasing, resursleasing och finansiell leasing. b) Tillstånd att utnyttja en naturresurs. c) Tillstånd att utöva specifik verksamhet. d) Offentlig-privata partnerskap. e) Avtal om tjänstekoncessioner. f) Säljbara operationella leasingkontrakt. g) Ensamrätt till framtida varor och tjänster. SKILLNADEN MELLAN OPERATIONELL LEASING, RESURSLEASING OCH FINANSIELL LEASING Man skiljer mellan tre olika typer av leasing av icke-finansiella tillgångar (se tabell 15.1): a) Operationell leasing. b) Resursleasing. c) Finansiell leasing. Samtliga gäller användning av en icke-finansiell tillgång: Vid operationell leasing och resursleasing förändras inte den ekonomiska äganderätten, och den formella ägaren fortsätter att vara ekonomisk ägare. Resursleasing används för SV 2 SV

4 naturresurser, t.ex. mark och frekvensspektrum. Operationell leasing används för alla andra icke-finansiella tillgångar. Vid finansiell leasing förändras den ekonomiska äganderätten till tillgången, och den formella ägaren av tillgången anses inte vara ekonomisk ägare. Finansiell leasing kan gälla alla icke-finansiella tillgångar, även naturresurser under vissa omständigheter Alla enheter, t.ex. varor, tjänster, naturresurser, finansiella tillgångar eller skulder, har både en formell och en ekonomisk ägare. Ofta är de ekonomiska och formella ägarna desamma. Om de är olika är det för att den formella ägaren har överlämnat ansvaret för den risk som är förknippad med att använda enheten i en ekonomisk verksamhet till den ekonomiska ägaren tillsammans med den tillhörande avkastningen. I gengäld accepterar den formella ägaren betalningar för en annan uppsättning risker och avkastning från den ekonomiska ägaren. Tabell 15.1 Bokföring av tre olika typer av leasing Typ av leasing Operationell leasing (för annat än naturresurser) Användarens bokföringsmetod Användaren är inte ekonomisk ägare av den icke-finansiella tillgången. Hyrorna bokförs som betalningar för en tjänst, insatsförbrukning eller konsumtionsutgift av den offentliga sektorn, hushållen och hushållens icke-vinstdrivande organisationer. Resursleasing (endast för naturresurser) Finansiell leasing Användaren är inte ekonomisk ägare av naturresursen. Betalningarna är arrenden (kapitalinkomst). Användaren är ekonomisk ägare av en ickefinansiell tillgång, som finansieras genom ett lån från leasinggivaren. Betalningarna utgör för det mesta återbetalning av kapital och betalning av ränta på lånet. En del av räntebetalningarna kan bokföras som Fisim om långivaren är en finansförmedlare. Denna betalning klassificeras som insatsförbrukning eller konsumtionsutgift av den offentliga sektorn, hushållen och hushållens icke-vinstdrivande organisationer. SV 3 SV

5 Tabell 15.2 Bokföring av tre olika typer av leasing efter typ av transaktion Typ av transaktion Typ av användning och berörd tillgång Insatsförbrukning Operationell leasing av producerade tillgångar, t.ex. maskiner och immateriella rättigheter. Fisim vid finansiell leasing. Kapitalförslitning Endast för producerade tillgångar och endast för den ekonomiska ägaren. Konsumtionsutgift Operationell leasing av varaktiga konsumtionsvaror. Förvärv av icke-finansiella tillgångar Förvärv av varaktiga konsumtionsvaror (även vid finansiering genom finansiell leasing eller avbetalningsköp). Fisim vid finansiell leasing till slutkonsumenter. Fast realkapitalbildning Anskaffning av naturresurser Anskaffning av andra icke-producerade tillgångar Förvärv av producerade tillgångar (även vid finansiering genom finansiell leasing). Förvärv av naturresurser, även rätt att utnyttja dem tills de är uttömda. Förvärv av rätt att utnyttja en naturresurs under en längre tid, t.ex. en fiskekvot. Betalningar för kapitalinkomst Arrenden Ränta Finansiell transaktion: lån Resursleasing, dvs. betalning för utnyttjande av en naturresurs. Finansiell leasing, dvs. förvärv av en ickefinansiell tillgång som samtidigt finansieras genom ett lån. Finansiell leasing, dvs. förvärv av en ickefinansiell tillgång som samtidigt finansieras genom ett lån Definition: Ekonomisk ägare av sådana enheter som varor, tjänster, naturresurser, finansiella tillgångar eller skulder är den institutionella enhet som har rätt att göra anspråk på SV 4 SV

6 avkastningen från användningen av enheten i en ekonomisk verksamhet eftersom den har accepterat de därmed förknippade riskerna Definition: Formell ägare av sådana enheter som varor, tjänster, naturresurser, finansiella tillgångar eller skulder är den institutionella enhet som enligt lag kan göra anspråk på den avkastning som är förknippad med enheterna. OPERATIONELL LEASING Definition: Operationell leasing innebär att den formella ägaren även är ekonomisk ägare och accepterar de operativa riskerna och får ekonomisk avkastning från tillgången genom att ta betalt för användningen av den i en produktionsverksamhet En indikator på operationell leasing är att den formella ägaren ansvarar för reparationer och underhåll av tillgången Vid operationell leasing står tillgången kvar i leasinggivarens balansräkning De betalningar som görs för producerade tillgångar vid operationell leasing kallas för hyra och bokförs som betalningar för en tjänst (se tabell 15.2). Det är lättast att beskriva operationell leasing som gäller utrustning, eftersom operationell leasing ofta gäller fordon, kranar, borrar osv. Alla former av icke-finansiella tillgångar kan dock vara föremål för operationell leasing. Den tjänst som leasinggivaren tillhandahåller sträcker sig längre än till att enbart tillhandahålla tillgången. Den inbegriper andra element såsom bekvämlighet och säkerhet. För utrustning håller leasinggivaren, eller ägaren av utrustningen, normalt ett lager av utrustning i gott skick som på begäran kan hyras ut med kort varsel. Leasinggivaren måste normalt vara specialist på driften av utrustningen. Detta är viktigt när det gäller mycket komplicerad utrustning, t.ex. datorer, där leasingtagaren kanske inte har den nödvändiga sakkunskapen eller de nödvändiga hjälpmedlen för att själv stå för servicen av utrustningen. Leasinggivaren kan också åta sig att ersätta utrustningen i händelse av allvarligt fel eller långvarigt driftsavbrott. När det gäller byggnader ansvarar leasinggivaren för byggnadens konstruktion och är därför ansvarig för utbyte vid skador till följd av exempelvis en naturkatastrof och har vanligen även ansvaret för att hissar samt värme- och ventilationssystem fungerar som de ska Operationell leasing utvecklades ursprungligen för att tillgodose behoven hos användare som endast regelbundet behöver en viss typ av utrustning. Många avtal om operationell leasing gäller bara under korta perioder, men leasingtagaren kan förlänga leasingen när avtalstiden löper ut, och samma användare kan använda samma utrustning vid flera tillfällen. I takt med utvecklingen av alltmer komplicerade maskiner, särskilt inom elektronik, är den service och reservutrustning som leasinggivaren tillhandahåller viktiga faktorer som kan göra att en användare väljer att leasa i stället för att köpa. Andra faktorer som kan göra att användare väljer att leasa under lång tid i stället för att köpa är konsekvenserna för företagets balansräkning, kassaflöde eller skattskyldighet. FINANSIELL LEASING Definition: Finansiell leasing innebär att leasinggivaren är formell ägare av en tillgång men leasingtagaren är ekonomisk ägare, eftersom denna står för de operativa riskerna och får den ekonomiska avkastningen av att använda tillgången i en produktionsverksamhet. I gengäld SV 5 SV

7 accepterar leasinggivaren en annan uppsättning risker och avkastning från leasingtagaren, i form av återbetalningar av ett lån. Trots att leasinggivaren är formell ägare av tillgången är det ofta så att leasinggivaren aldrig tar emot den fysiska leveransen av tillgången utan samtycker till att den levereras direkt till leasingtagaren. En indikator på finansiell leasing är att det är den ekonomiska ägarens ansvar att tillhandahålla alla reparationer och allt underhåll som kan krävas för tillgången Finansiell leasing innebär att den formella ägaren redovisas som givare av ett lån till leasingtagaren, som denna använder till att anskaffa tillgången. Tillgången uppträder därefter i leasingtagarens balansräkning och inte i leasinggivarens. Motsvarande lån visas som en tillgång för leasinggivaren och en skuld för leasingtagaren. Betalningar vid finansiell leasing behandlas inte som hyra utan som betalning av ränta och återbetalning av kapital på det tillräknade lånet. Om leasinggivaren är en finansförmedlare behandlas en del av betalningen även som en serviceavgift (Fisim) Mycket ofta skiljer sig den tillgång som är föremål för finansiell leasing klart från de tillgångar som leasinggivaren använder i sin produktionsverksamhet, t.ex. ett trafikflygplan som formellt ägs av en bank men som leasas av ett flygbolag. Det är inte ekonomiskt rimligt att bokföra flygplanet eller dess kapitalförslitning i bankens räkenskaper eller att utelämna dessa uppgifter från flygbolagets räkenskaper. Genom finansiell leasing kan man undvika denna oönskade form av bokföring av ägandet av flygplanet och dess värdeminskning samtidigt som man ser till att båda parters nettoförmögenhet är korrekt under hela leasingtiden Det är vanligt att en finansiell leasingperiod varar under tillgångens hela ekonomiska livslängd. När så är fallet motsvarar värdet på det tillräknade lånet nuvärdet på de betalningar som ska göras enligt leasingavtalet. Detta värde täcker kostnaden för tillgången och brukar också inbegripa en under leasingperioden upplupen avgift som debiteras av leasinggivaren. Betalningar som görs regelbundet till leasinggivaren kan bokföras som fyra poster: räntebetalningar och återbetalningar av kapital på det tillräknade lånet samt avgift till leasinggivaren och Fisim (om leasinggivaren är en finansförmedlare). Om det inte i avtalsvillkoren anges hur de tre första posterna ska identifieras, motsvarar återbetalningen av kapital tillgångens värdeminskning (kapitalförslitningen), medan räntebetalningen motsvarar avkastningen på kapitalet för tillgången och serviceavgiften motsvarar skillnaden mellan det totala belopp som ska betalas och dessa båda poster Det kan även förekomma finansiell leasing där leasingperioden är kortare än tillgångens ekonomiska livstid. I så fall täcker även i detta fall värdet på det tillräknade lånet kostnaden för tillgången och den avgift som debiteras av leasinggivaren plus värdet av de serviceavgifter som ska betalas enligt leasingvillkoren. Betalningar som görs regelbundet till leasinggivaren ska bokföras som räntebetalningar och återbetalningar av kapital på det tillräknade lånet samt avgift till leasinggivaren och Fisim (om leasinggivaren är en finansförmedlare). De kan också inbegripa förskottsbetalningar för att finansiera återköp av tillgången vid leasingperiodens utgång. Vid slutet av leasingen kan tillgången överföras till leasingtagarens balansräkning beroende på avtalsvillkoren. Värdet av utestående belopp för lånet kommer att vara lika med tillgångens förväntade marknadsvärde vid slutet av leasingperioden så som detta bestämdes vid leasingens början. Vid denna tidpunkt kan tillgången återlämnas till leasinggivaren, leasingtagaren kan åberopa en möjlighet att formellt förvärva tillgången eller så kan ett nytt leasingavtal ingås. SV 6 SV

8 Finansiell leasing kräver att leasingtagaren står för riskerna med och får avkastningen av användningen av tillgången. Därför ska alla kapitalvinster och kapitalförluster på det förväntade värdet i slutet av leasingperioden bäras av leasinggivaren. I detta fall, då tillgången formellt förvärvats av leasingtagaren i slutet av leasingperioden, bokförs kontantbetalningarna som återbetalning av lånet, eftersom tillgången redan finns i leasingtagarens balansräkning. Om tillgången återgår till leasinggivaren bokförs en transaktion för köpet av tillgången till dess aktuella marknadsvärde. Behållningen används för återbetalning av den utestående delen av lånet, och eventuell skillnad mellan dessa belopp bokförs som en kapitaltransferering. I betalningarna under leasingperioden ingår ofta förskottsbetalningar av förvärvet av tillgången så att transaktionen sker utan kontant ersättning, eftersom lånet är helt återbetalat vid denna tidpunkt. Om en ytterligare leasingperiod avtalas måste det nya kontraktet analyseras för att avgöra om det är en fortsättning på en finansiell leasing eller en operationell leasing Även om finansiell leasing brukar pågå under flera år, avgör inte leasingtiden om leasingen ska betraktas som operationell eller finansiell. Ibland leasas en tillgång under en kort period, kanske bara för ett år i taget, men i kontraktet ingår villkoret att leasingtagaren tar allt ansvar för tillgången, inbegripet allt underhåll och täckning för onormala skador. Även om leasingperioden är kort och leasinggivaren inte är ett finansinstitut, registreras leasingen som finansiell och inte operationell leasing om leasingtagaren tar över huvuddelen av riskerna i samband med användning av tillgången i produktionen samt avkastningen. I praktiken är det dock svårt att avvika från bokföringen i affärsredovisningen, som följer internationella standarder för affärsredovisning, där finansiell leasing begränsas till leasingavtal som täcker huvuddelen av tillgångens ekonomiska livstid Bolag som specialiserar sig på finansiell leasing ska, även om de kallas fastighetsbolag eller flygplansleasingföretag, klassificeras som finansförmedlare som erbjuder lån till de enheter som leasar tillgångar från dem. Om leasinggivaren inte är en finansförmedlare ska betalningarna för det tillräknade lånet delas upp i enbart återbetalningar av kapital och ränta. Om leasinggivaren är ett finansiellt bolag ingår en ytterligare komponent som utgör serviceavgiften (Fisim) Avbetalningsköp är en typ av finansiell leasing. Definition: Avbetalningsköp innebär att en varaktig vara säljs till en köpare med överenskomna framtida betalningar som motprestation. Köparen tar omedelbart varan i besittning, även om den rättsligt sett förblir leasinggivarens egendom som säkerhet/garanti tills leasingtagaren gjort alla överenskomna betalningar Avbetalningsköp begränsas vanligen till varaktiga konsumtionsvaror, och de flesta köpare finns i hushållssektorn. Finansiärer av avbetalningskontrakt är vanligen fristående institutionella enheter som verkar i nära samarbete med säljare av varaktiga varor När det gäller avbetalningsköp registreras den varaktiga varan som om den förvärvats av köparen den dag då köparen tar tillgången i besittning till det marknadspris som skulle ha realiserats i en motsvarande transaktion. Köparen får ett tillräknat lån till motsvarande värde. Betalningarna från köparen till finansiären bokförs som återbetalningar av kapital och räntebetalningar, med samma metod som vid finansiell leasing. Den produktionsverksamhet SV 7 SV

9 som utförs av finansiärer av avbetalningsköp är finansiell förmedling. Eftersom de vanligen inte tar ut en direkt avgift för sina tjänster, utgörs deras hela produktion av Fisim, beräknad som erhållen kapitalinkomst minus förfallen ränta. Liksom i fallet med vanlig finansiell leasing kan den förfallna räntan vara svår att fastställa och måste då uppskattas. RESURSLEASING Definition: Resursleasing innebär att ägaren av en naturresurs gör denna tillgänglig för en leasingtagare mot en betalning som registreras som arrende Vid resursleasing står resurstillgången kvar i leasinggivarens balansräkning trots att den används av leasingtagaren. Eventuell värdeminskning för en naturresurs bokförs som ekonomiskt försvinnande av icke-producerade tillgångar (K.21). Den bokförs inte som en transaktion som liknar kapitalförslitning, eftersom det inte finns något kapital som kan förslitas. Betalningar som ska göras enligt resursleasingen, och endast dessa, bokförs som arrende Mark är det klassiska fallet av en tillgång som är föremål för resursleasing. Utnyttjandet av andra naturresurser bokförs dock på motsvarande sätt, t.ex. timmer, fiskbestånd, vatten, mineralresurser och frekvensspektrum. TILLSTÅND ATT UTNYTTJA EN NATURRESURS Tillstånd att utnyttja en naturresurs kan utfärdas av den offentliga sektorn, men även av privata ägare, t.ex. jordbrukare och företag När tillstånd att utnyttja en naturresurs utfärdas finns följande tre bokföringsalternativ (se tabell 15.3): a) Ägaren kan bevilja eller avslå tillstånd till fortsatt utnyttjande av tillgången från en leasingperiod till nästa. b) Ägaren kan tillåta att resurstillgången utnyttjas under en längre tidsperiod på ett sådant sätt att användaren i praktiken kontrollerar utnyttjandet av resursen under denna tid med litet eller inget ingripande från ägaren. c) Ägaren tillåter att resurstillgången utnyttjas tills den är uttömd. Det första alternativet behandlas som resursleasing och bokförs som arrende. Det andra alternativet kan leda att det utöver bokföringen av arrende också uppkommer en tillgång för ägaren som är skild från själva resursen, men där värdet på resurstillgången och på den tillgång som medger utnyttjande av resursen är knutna till varandra. Denna tillgång (kategori AN.222) bokförs bara om dess värde, dvs. avkastningen för innehavaren utöver det värde som tillkommer utfärdaren, kan realiseras genom överlåtelse av tillgången. Tillgången observeras först genom ekonomisk tillblivelse av tillgångar (kategori K.1, se punkt 6.06 g). Om värdet av tillgången inte realiseras går det mot noll när leasingperioden löper ut. SV 8 SV

10 Det tredje alternativet leder till försäljning (eller möjligen expropriation) av själva naturresursen. Tabell 15.3 Bokföring av tre olika typer av tillstånd att utnyttja naturresurser Typ av utnyttjande Tillstånd till tillfälligt utnyttjande, eventuellt under lång tid Under användarens kontroll under en längre period, användaren står för riskerna och får avkastningen, tillståndet kan överlåtas till ett realiserbart värde Utnyttjande tills resurserna är uttömda; permanent utnyttjande (användaren står för alla risker och får all avkastning) Bokföringsmetod Resursleasing: arrende (kapitalinkomst) Arrende och uppkomst av en ny tillgång för rätten att utnyttja naturresursen Försäljning av naturresurs För att skilja mellan arrende, uppkomst av en ny tillgång och försäljning av naturresursen är huvudkriteriet överlåtelsen av risker och avkastning. Naturresursen är såld om alla risker och all avkastning har överlåtits. En ny tillgång har uppkommit om överlåtelsen av risker och avkastning leder till ett särskilt och överlåtbart tillstånd med ett realiserbart värde. Att använda andra kriterier, såsom förhandsavtal om betalningar, förskottsbetalning, tillståndets längd och behandling i affärsredovisningen, kan vara vilseledande eftersom de inte nödvändigtvis avspeglar överlåtelsen av risker och avkastning Naturresurser, t.ex. mark och mineralresurser, kan förvärvas av utländska enheter. Försäljning av naturresurser ska dock inte bokföras som försäljning till en utländsk enhet. I sådana fall skapas en konstruerad inhemsk statistisk enhet som innehar äganderätten till naturresursen. Den utländska enheten äger den konstruerade inhemska statistiska enhetens kapital. En liknande bokföringsprincip tillämpas om inhemska enheter förvärvar en naturresurs i utlandet Den offentliga sektorns inkomster från en viss typ av naturresurser (t.ex. inkomster från olja och naturgas) kan bestå av en mängd olika transaktioner, t.ex. a) arrende vid resursleasing, b) avyttring av icke-producerande tillgångar, t.ex. försäljning av naturresurser eller försäljning av licenser för exploatering under en längre tidsperiod, c) utdelning från ett offentligt bolag som exploaterar naturresurser, d) bolagsskatt som betalas av bolag som exploaterar naturresurser. TILLSTÅND ATT UTÖVA SPECIFIK VERKSAMHET Förutom licenser för och leasingavtal om användning av en tillgång kan tillstånd beviljas för att utöva en specifik verksamhet, oberoende av de tillgångar som ingår i verksamheten. Tillstånden är inte beroende av några kvalifikationsvillkor (som att ha godkänts i SV 9 SV

11 körkortsprov) utan är utformade för att begränsa antalet enskilda enheter som har rätt att utöva verksamheten. Sådana tillstånd kan utfärdas av den offentliga sektorn eller av privata institutionella enheter, och de båda fallen behandlas på olika sätt. Tabell 15.4 Bokföring av användning och förvärv av icke-finansiella tillgångar efter typ av transaktion och flöde Typ av transaktion Insatsförbrukning Typ av användning/förvärv och typ av tillgång och typ av betalning Operationell leasing av producerade tillgångar, t.ex. maskiner och immateriella rättigheter Regelbundna betalningar av bolag för leverans av vatten Fisim vid finansiell leasing Kapitalförslitning Konsumtionsutgift Endast för producerade tillgångar och för den ekonomiska ägaren Operationell leasing av varaktiga konsumtionsvaror Förvärv av varaktiga konsumtionsvaror, även vid finansiering genom finansiell leasing eller avbetalningsköp Förvärv av icke-finansiella tillgångar Fast realkapitalbildning Anskaffning av naturresurser Anskaffning av andra icke-producerade tillgångar Förvärv av producerade tillgångar (även vid finansiering genom finansiell leasing) Förvärv av naturresurser, även rätt att utnyttja dem tills de är uttömda Förvärv av rätt att utnyttja en naturresurs under en längre tid, t.ex. en fiskekvot Överlåtbara avtal om tidsdelat boende (timeshare) Förvärv av ett kontrakt som kan överlåtas till tredje man Kontrakt om framtida produktion, t.ex. kontrakt med fotbollsspelare och författare Betalning som kapitalinkomst Arrenden Resursleasing, dvs. betalning för kortvarigt utnyttjande av en naturresurs Regelbundna betalningar för rätten att utvinna vatten Finansiell leasing, dvs. förvärv av en icke-finansiell tillgång som samtidigt finansieras genom ett lån Inkomstöverföring Tillstånd utfärdade av den offentliga sektorn för att utöva en specifik verksamhet som inte är beroende av några kvalifikationsvillkor eller med en oproportionerlig avgift i förhållande till förvaltningskostnaderna för tillståndssystemet Utsläppstillstånd utfärdade av den offentliga sektorn för att begränsa de totala utsläppen SV 10 SV

12 Övriga produktionsskatter Finansiell transaktion: lån Andra volymförändringar i tillgångar Finansiell leasing, dvs. förvärv av en icke-finansiell tillgång som samtidigt finansieras genom ett lån Ägarens uttömning av naturresurser Olaglig skogsavverkning, olagligt fiske eller olaglig jakt (konfiskation utan ersättning av odlade tillgångar eller naturresurser) Förändring i priset på tillgångar Utlöpande av kontrakt, licenser och tillstånd bokförda som tillgångar Om den offentliga sektorn t.ex. begränsar antalet bilar som får användas som taxibilar eller antalet kasinon genom att utfärda tillstånd, uppkommer i praktiken monopolvinster för de godkända näringsidkarna, och den offentliga sektorn återtar en del av vinsterna i form av avgift. Dessa avgifter bokförs som övriga skatter. Denna princip tillämpas på alla fall där den offentliga sektorn utfärdar tillstånd för att begränsa antalet enheter som är verksamma inom ett visst område där gränsen fastställs godtyckligt och inte enbart är beroende av kvalifikationsvillkor Om tillståndet gäller i flera år ska betalningen i princip bokföras enligt periodiseringsprincipen med en post för obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter för den del av tillståndsavgiften som täcker kommande år Incitamentet att förvärva ett sådant tillstånd är att tillståndsinnehavaren därigenom tror sig kunna förvärva rätten att göra monopolvinster genom att den framtida inkomsten överstiger betalningarna för att förvärva rätten till dem. Avkastningen för innehavaren utöver det värde som tillkommer utfärdaren behandlas som en tillgång om tillståndsinnehavaren kan realisera detta genom att överlåta tillgången. Tillgångar av detta slag beskrivs som tillstånd att utöva specifik verksamhet (AN.223) Tillstånd att utöva specifik verksamhet uppträder först som en tillgång på kontot för andra volymförändringar i tillgångarna. Förändringar i värdet, både uppåt och nedåt, bokförs på omvärderingskontot Tillståndets värde som tillgång bestäms av det värde till vilket det kan säljas eller, om ingen sådan uppgift finns tillgänglig, uppskattas till nuvärdet av det framtida flödet av monopolvinster. Om tillståndet säljs vidare får den nya ägaren rätt till ersättning från den offentliga sektorn om tillståndet dras in samt rätt att uppbära monopolvinsterna Ett tillstånd att utöva specifik verksamhet som utfärdas av den offentliga sektorn kan endast behandlas som en tillgång om samtliga av följande villkor är uppfyllda: a) I den berörda verksamheten utnyttjas inte någon tillgång som tillhör den offentliga sektorn. Om så ändå är fallet behandlas tillståndet att använda tillgången som operationell leasing, finansiell leasing, resursleasing eller eventuellt som anskaffning av en tillgång som representerar licenstagarens tillstånd att använda tillgången på valfritt sätt under en längre period. SV 11 SV

13 b) Det finns inga kvalifikationsvillkor för utfärdandet av tillståndet. Sådana tillstånd behandlas som skatter eller som betalningar för tjänster. c) Antalet tillstånd är begränsat, vilket ger innehavaren möjlighet att göra monopolvinster vid utövandet av den berörda verksamheten. d) Tillståndsinnehavaren måste ha möjlighet att sälja tillståndet till tredje man. Om något av villkoren inte är uppfyllt behandlas betalningarna som skatter eller som betalningar för tjänster För andra enheter än den offentliga sektorn är det betydligt mer ovanligt att kunna begränsa deltagandet i en viss verksamhet. Ett fall kan vara om det är obligatoriskt eller önskvärt att tillhöra en yrkesorganisation och det finns en strikt gräns för antalet medlemmar. Ett exempel skulle kunna vara om ägaren av en egendom begränsar antalet enheter som är verksamma på egendomen, t.ex. ett hotell som bara tillåter ett enda taxiföretag att hämta gäster. I sådana fall behandlas tillstånden som betalningar för tjänster. Betalningen ska i princip bokföras enligt periodiseringsprincipen under hela den period som tillståndet är giltigt. Det finns i princip ingen anledning till att sådana tillstånd inte skulle kunna behandlas som tillgångar om de är säljbara, även om detta kanske inte hör till det vanliga Ett tillstånd att utöva en specifik verksamhet som utfärdas av någon annan enhet än den offentliga sektorn kan endast behandlas som en tillgång om samtliga följande villkor är uppfyllda: a) I den berörda verksamheten utnyttjas inte någon tillgång som tillhör utfärdaren av tillståndet. Om så ändå är fallet behandlas tillståndet att använda tillgången som operationell leasing, finansiell leasing eller resursleasing. b) Antalet tillstånd är begränsat, vilket ger innehavaren möjlighet att göra monopolvinster vid utövandet av den berörda verksamheten. c) Tillståndsinnehavaren måste ha laglig och praktisk möjlighet att sälja tillståndet till tredje man. Om något av villkoren inte är uppfyllt bokförs betalningarna som betalningar för en tjänst Den offentliga sektorn utfärdar utsläppstillstånd för att begränsa de totala utsläppen. Sådana tillstånd innebär inget utnyttjande av en naturresurs, eftersom atmosfären inte getts något värde och således inte är en ekonomisk tillgång, och därför klassificeras tillståndsavgifterna som skatter. Tillstånden är omsättningsbara och det kommer att finnas en aktiv marknad för dem. Tillstånden utgör därför tillgångar och ska värderas till det marknadspris som de kan säljas för. OFFENTLIG-PRIVATA PARTNERSKAP Offentlig-privata partnerskap är långsiktiga kontrakt mellan två enheter varigenom den ena enheten förvärvar eller bygger en tillgång eller en uppsättning tillgångar, driver den under en period och sedan överlämnar tillgången till den andra enheten. Sådana arrangemang görs oftast mellan ett privat företag och den offentliga sektorn men även andra kombinationer är SV 12 SV

14 möjliga, t.ex. med ett offentligt bolag som endera parten eller en privat icke-vinstdrivande organisation som den andra parten. Den offentliga sektorn ingår offentlig-privata partnerskap av många olika skäl, t.ex. att man hoppas att privat ledning ska leda till effektivare produktion och att man ska få tillgång till ett bredare utbud av finansieringskällor samt att man önskar minska den offentliga skulden. Under kontraktstiden är företagaren i det offentlig-privata partnerskapet formell ägare. När kontraktstiden löper ut blir den offentliga sektorn både ekonomisk och formell ägare. I kapitel 20 om den offentliga sektorns bokföring finns mer information om offentlig-privata partnerskap. AVTAL OM TJÄNSTEKONCESSIONER Avtal om tjänstekoncessioner ger ett företag ensamrätt att tillhandahålla vissa tjänster. Ett exempel på en offentlig tjänstekoncession är att ett privat företag ingår avtal med den offentliga sektorn om ensamrätt att driva, underhålla och genomföra investeringar i en allmännyttig tjänst (t.ex. ett vattenförsörjningssystem eller en avgiftsbelagd motorväg) under ett visst antal år. Avtal om tjänstekoncessioner ska inte bokföras som tillgångar, eftersom de inte brukar var överlåtbara eller inget värde kan realiseras när de överlåts. SÄLJBARA OPERATIONELLA LEASINGKONTRAKT (AN.221) Säljbara operationella leasingkontrakt är tredje mans äganderättigheter som gäller andra ickefinansiella tillgångar än naturresurser. Leasingkontraktet bör ge innehavaren ekonomisk avkastning utöver de avgifter som ska erläggas, och innehavaren kan realisera denna avkastning genom att överlåta den. Leasingkontraktets värde är innehavarens avkastning utöver det värde som tillkommer utfärdaren. Säljbara operationella leasingkontrakt kan inbegripa alla slags hyreskontrakt och avtal om operationell leasing. Till exempel kan en hyresgäst hyra ut en lägenhet i andra hand till tredje man. ENSAMRÄTT TILL FRAMTIDA VAROR OCH TJÄNSTER (AN.224) Avtal om framtida produktion kan också ge upphov till tillgångar i form av tredje mans äganderättigheter. Värdet på sådana avtal är innehavarens avkastning utöver det värde som tillkommer utfärdaren. Här följer några exempel: a) Ensamrätt till en persons (t.ex. en fotbollsspelares) arbetsinsats eller till utgivning av litterära verk eller musikföreställningar. Värdet av dessa rättigheter är den vinst som kan göras vid överlåtelse av rättigheterna efter avdrag för kostnaden för att säga upp det befintliga avtalet. b) Avtal om tidsdelat boende (timeshare). Endast en del av avtalen om tidsdelat boende behöver betraktas som anskaffning av en tillgång: SV 13 SV

15 1. Om ägaren har tilldelats ett bestämt utrymme som är tillgängligt för all framtid, har rätt att ingå i förvaltningskommittén för systemet och fritt kan sälja eller testamentera sin andel, är avtalet troligen en tillgång av samma slag som ett hus. 2. Om ägaren har ett fast avtal om att en viss form av logi ska vara tillgänglig under en viss period av bestämd längd, är det troligt att detta utgör en förbetald hyra, dvs. en förbetald konsumtionsutgift för hushållen. 3. Denna förbetalda hyra kan tillfälligt hyras ut i andra hand eller säljas för återstoden av hyresperioden som ett överlåtbart operationellt leasingkontrakt. 4. För en deltagare i ett poängbaserat system kan tillgången enbart vara en fordran. SV 14 SV

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 21 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

URA 34 BEDÖMNING AV DEN EKONOMISKA INNEBÖRDEN AV TRANSAKTIONER SOM INNEFATTAR ETT LEASINGAVTAL

URA 34 BEDÖMNING AV DEN EKONOMISKA INNEBÖRDEN AV TRANSAKTIONER SOM INNEFATTAR ETT LEASINGAVTAL UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 34 BEDÖMNING AV DEN EKONOMISKA INNEBÖRDEN AV TRANSAKTIONER SOM INNEFATTAR ETT LEASINGAVTAL Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Kapitalförsörjningsförordning; utfärdad den 10 mars 2011. SFS 2011:210 Utkom från trycket den 22 mars 2011 Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 I

Läs mer

Rekommendation 13.2. Redovisning av hyres-/leasingavtal September 2013

Rekommendation 13.2. Redovisning av hyres-/leasingavtal September 2013 Rekommendation 13.2 Redovisning av hyres-/leasingavtal September 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisningen av hyres- och leasingavtal. Rekommendationen gäller avtal enligt vilka rätten

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

FINANSIERING FÖR FÖRETAG

FINANSIERING FÖR FÖRETAG FINANSIERING FÖR FÖRETAG Brett urval av flexibla finansieringslösningar. Brett urval av flexibla finansieringslösningar. Toyota Financial Services FINANSIERING Flexibla lösningar för dig som företagskund

Läs mer

FINANSIERING FÖR FÖRETAG. För dig som har annat att tänka på än bilen. Som vägen till framgång och sånt.

FINANSIERING FÖR FÖRETAG. För dig som har annat att tänka på än bilen. Som vägen till framgång och sånt. FINANSIERING FÖR FÖRETAG För dig som har annat att tänka på än bilen. Som vägen till framgång och sånt. Brett urval av flexibla finansieringslösningar. Toyota Financial Services FINANSIERING Flexibilitet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter; SFS 2005:344 Utkom från trycket den 31 maj 2005 utfärdad den 19 maj 2005. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Regress Ordlista finanstermer. Momsavlyft Effektiv ränta Konsignation. Annuitet Marginal. Kreditkostnad Prisbasbelopp. Geldenär Förtidslösen

Regress Ordlista finanstermer. Momsavlyft Effektiv ränta Konsignation. Annuitet Marginal. Kreditkostnad Prisbasbelopp. Geldenär Förtidslösen SKODA FINANSIERING Rak amortering Regress Ordlista finanstermer Indrivning Bilförmån Momsavlyft Effektiv ränta Konsignation Annuitet Marginal Kreditkostnad Prisbasbelopp Geldenär Förtidslösen Kundränta

Läs mer

FINANSIERING FÖR FÖRETAG

FINANSIERING FÖR FÖRETAG FINANSIERING FÖR FÖRETAG Brett urval av flexibla finansieringslösningar. Toyota Financial Services FINANSIERING Flexibla lösningar för dig som företagskund Vi ingår i Toyota Financial Services Corporation

Läs mer

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 3 av 5: INFLÖDEN)

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 3 av 5: INFLÖDEN) BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 3 av 5: INFLÖDEN) 1. Inflöden 1.1. Allmänna kommentarer 1. Detta är en sammanfattande mall som innehåller information om likviditetsinflöden mätt under de närmaste

Läs mer

Kommissionens tillkännagivande. av den 16.12.2014. Kommissionens vägledande not om tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EU) nr 833/2014

Kommissionens tillkännagivande. av den 16.12.2014. Kommissionens vägledande not om tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EU) nr 833/2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 16.12.2014 C(2014) 9950 final Kommissionens tillkännagivande av den 16.12.2014 Kommissionens vägledande not om tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EU)

Läs mer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Allmänna redovisningsprinciper Räddningstjänstförbundet tillämpar Kommunallagen (KL), Lagen om kommunal redovisning (KLR) samt rekommendationer

Läs mer

Bakgrund. Inlösen 2015 2

Bakgrund. Inlösen 2015 2 Inlösen 2015 Information till aktieägarna i HiQ International AB (publ) avseende styrelsens förslag om uppdelning av aktier och obligatoriskt inlösenförfarande Bakgrund BAKGRUND HiQ International ABs (

Läs mer

På avstämningsdagen för aktiespliten den 9 maj 2008 delas en (1) befintlig aktie i HiQ i två (2) aktier, varav en (1) inlösenaktie.

På avstämningsdagen för aktiespliten den 9 maj 2008 delas en (1) befintlig aktie i HiQ i två (2) aktier, varav en (1) inlösenaktie. INLÖSEN 2008 information till aktieägarna i hiq international ab (publ) inför årsstämma den 30 april 2008 avseende styrelsens förslag om uppdelning av aktier och obligatoriskt inlösenförfarande 1 Bakgrund

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Stockholms Universitets årsredovisning 2014

Stockholms Universitets årsredovisning 2014 1 Stockholms Universitets årsredovisning 2014 Riksrevisionen har granskat Stockholms Universitets årsredovisning, daterad 2015-02-17. Syftet har varit att bedöma: årsredovisningen i allt väsentligt är

Läs mer

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för konkurrens SAC Bryssel den DG D(2004) GEMENSKAPENS RAMBESTÄMMELSER FÖR STATLIGT STÖD I FORM AV ERSÄTTNING FÖR OFFENTLIGA TJÄNSTER 1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om investeringssparkonto; SFS 2011:1268 Utkom från trycket den 13 december 2011 utfärdad den 1 december 2011. Enligt riksdagens 1 beslut föreskrivs följande. Innehåll 1 Denna

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d.

33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d. 635 33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d. 41 kap. 1-2 IL 42 kap. 1 IL 44 kap. 16 IL 48 kap. 4, 17, 23 IL 54 kap. IL prop. 1990/91:54 s. 202 204, 308, 311 312, 315 317, SkU10 prop. 1999/2000:2, del 2, s.

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

1 000 kr 350 kr 245 kr 1 350 kr 5 896 % 2 000 kr * 500 kr 350 kr 2 500 kr 1 822 % 3 000 kr ** 650 kr 455 kr 3 650 kr 1 183 %

1 000 kr 350 kr 245 kr 1 350 kr 5 896 % 2 000 kr * 500 kr 350 kr 2 500 kr 1 822 % 3 000 kr ** 650 kr 455 kr 3 650 kr 1 183 % Allmänna villkor Expresskredit Norden AB (hädanefter långivaren) förmedlar blancolån via SMS och på webben (sammanfattas hädanefter som mikrolån) till privatpersoner (hädanefter låntagaren) som uppfyller

Läs mer

Avtal, Inköp, Leasing

Avtal, Inköp, Leasing Avtal, Inköp, Leasing Daniel Evertsson Lycksele Golfklubb HGU 2013-2015 Handledare: Calle Lönnberg 1 Innehållsförteckning Sida 1. Sida 2. Sida 3. Sida 4. Sida 5. Sida 6-9. Sida 10 Sida 11 Sida 12 Sida

Läs mer

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN?

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

Varför behövs exportfinansiering? sid 2. Vilka alternativ finns det att välja mellan? sid 3. Hur mycket och i vilka valutor kan man låna?

Varför behövs exportfinansiering? sid 2. Vilka alternativ finns det att välja mellan? sid 3. Hur mycket och i vilka valutor kan man låna? Innehåll Varför behövs exportfinansiering? sid 2 Vilka alternativ finns det att välja mellan? sid 3 Hur mycket och i vilka valutor kan man låna? sid 4 Hur kan riskerna hanteras? sid 5 Vilka räntevillkor

Läs mer

SEK:s lilla handbok i exportfinansiering

SEK:s lilla handbok i exportfinansiering SEK:s lilla handbok i exportfinansiering Innehåll Varför behövs exportfinansiering?...sid 2 Vilka alternativ finns det att välja mellan?...sid 3 Hur mycket och i vilka valutor kan man låna?...sid 4 Hur

Läs mer

FONDBESTÄMMELSER FÖR ENTER TREND RÄNTEFOND. Fonden är en värdepappersfond enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder.

FONDBESTÄMMELSER FÖR ENTER TREND RÄNTEFOND. Fonden är en värdepappersfond enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder. FONDBESTÄMMELSER FÖR ENTER TREND RÄNTEFOND 1 Investeringsfondens rättsliga ställning Investeringsfondens (fonden) namn är Enter Trend Räntefond. Fonden är en värdepappersfond enligt lagen (2004:46) om

Läs mer

Yttrande i Regeringsrätten mål nr XXXX-XXXX

Yttrande i Regeringsrätten mål nr XXXX-XXXX Sida 1(2) 2004-02-13 Regeringsrätten Box 2293 103 17 STOCKHOLM Yttrande i Regeringsrätten mål nr XXXX-XXXX YTTRANDE För tiden innan BFNs rekommendation BFN R 11 Enskild näringsidkares bokföring skall tillämpas

Läs mer

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB

Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB Innehåll Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB... 3 1. Förvaring av tillgångar på investeringssparkontot... 3 2. Överföring

Läs mer

INFORMATION FÖR RIKSBANKENS BEGRÄNSADE PENNINGPOLITISKA MOTPARTER

INFORMATION FÖR RIKSBANKENS BEGRÄNSADE PENNINGPOLITISKA MOTPARTER INFORMATION FÖR RIKSBANKENS BEGRÄNSADE PENNINGPOLITISKA MOTPARTER Information för Riksbankens Begränsade Penningpolitiska Motparter Informationen är sammanställd för att underlätta för institut som överväger

Läs mer

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 2006.05.01-2007.04.30 HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 Kallelse Medlemmarna i HSB:s Bostadsrättsförening Anneberg i Malmö kallas härmed till ordinarie föreningsstämma

Läs mer

rätten till en sak Hur skyddas mitt anspråk på en sak mot 3:e man? Vem är 3.e man?

rätten till en sak Hur skyddas mitt anspråk på en sak mot 3:e man? Vem är 3.e man? 2013-09-26 1 rätten till en sak Hur skyddas mitt anspråk på en sak mot 3:e man? Vem är 3.e man? Någon man inte har avtal med som t ex: ägaren av en stulen TV som du köpt säljarens borgenärer (personer

Läs mer

Instruktion till Balansstatistik mot utlandet:

Instruktion till Balansstatistik mot utlandet: 1(16) Instruktion till Balansstatistik mot utlandet: specifikation till Balansstatistiken BANKTILLGODOHAVANDEN (FRÅN RAD 101)... 2 Utlandet... 2 Landfördelning... 2 Tusental svenska kronor... 2 Ställningsvärden...

Läs mer

Redovisning av lånekostnader

Redovisning av lånekostnader REKOMMENDATION 15.1 Redovisning av lånekostnader November 2006 RKR 15.1 Redovisning av lånekostnader Innehåll Denna rekommendation anger hur lånekostnader skall redovisas. Rekommendationen beskriver två

Läs mer

Hur går det för vår bostadsrättsförening?

Hur går det för vår bostadsrättsförening? Hur går det för vår bostadsrättsförening? EN ÖVERSIKT OM HUR DU LÄSER ÅRSREDOVISNINGEN Läs bokslutet det handlar om dina pengar Varje år lämnar styrelsen i bostadsrättsföreningen inför ordinarie föreningsstämma

Läs mer

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen Företagets skuld till ägaren Skillnaden mellan företagets tillgångar och skulder brukar benämnas företagets

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte någon rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna

Läs mer

Allokering av utdelningsinkomster

Allokering av utdelningsinkomster Allokering av utdelningsinkomster David Kleist Skatteforskningsdagen den 19 mars 2015 Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Allokering av inkomst Vad avses med allokering? Del i ett större forskningsprojekt,

Läs mer

FÖRMÖGENHETSBROTTS- FÖRSÄKRING. Särskilt försäkringsvillkor VFB2012:1 Giltigt från 2012-08-01

FÖRMÖGENHETSBROTTS- FÖRSÄKRING. Särskilt försäkringsvillkor VFB2012:1 Giltigt från 2012-08-01 FÖRMÖGENHETSBROTTS- FÖRSÄKRING Särskilt försäkringsvillkor Detta försäkringsvillkor ingår i en serie av villkor. De olika avsnittens indelning och numrering har samordnats, vilket innebär att numreringen

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

PRISLISTA UTHYRNING 2013-09-01

PRISLISTA UTHYRNING 2013-09-01 PRISLISTA UTHYRNING 2013-09-01 ALLMÄNNA HYRESVILLKOR 1 Parter. Uthyrningen sker fritt Leif "Budda" Baltazars AB (Budda's Ljud & Ljus), Ruddammsgatan 5, 803 20 GÄVLE, nedan kallad Uthyraren. Vid eventuell

Läs mer

Information till aktieägarna i East Capital Financials Investors AB (publ) SE0001599622

Information till aktieägarna i East Capital Financials Investors AB (publ) SE0001599622 Information till aktieägarna i East Capital Financials Investors AB (publ) SE0001599622 Information till aktieägarna inför extra bolagsstämma den 5 juli 2013 avseende styrelsens förslag om aktiesplit och

Läs mer

God sed i finansbolag

God sed i finansbolag God sed i finansbolag FF2 Finansiella leasingvillkor FINANSBOLAGENS FÖRENING God sed i finansbolag Finansbolagens Förening är en branschorganisation för finansbolag. Föreningens ändamål att verka för en

Läs mer

Intro finansiering av fastighetsköp Inteckningar och panträtt Pantsättning 2013-12-03 1

Intro finansiering av fastighetsköp Inteckningar och panträtt Pantsättning 2013-12-03 1 Intro finansiering av fastighetsköp Inteckningar och panträtt Pantsättning 2013-12-03 1 Lån Ränta Skatt Allmänna råd från Finansinspektionen: bottenlån max 85% (2010). 2013-12-03 2 De allra flesta fastighetsförvärv

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter; SFS 2008:1044 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 27 november 2008. Enligt riksdagens

Läs mer

Stockholm den 7 mars 2011 R-2010/1776. Till Finansdepartementet. Fi 2010/5534

Stockholm den 7 mars 2011 R-2010/1776. Till Finansdepartementet. Fi 2010/5534 R-2010/1776 Stockholm den 7 mars 2011 Till Finansdepartementet Fi 2010/5534 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 9 december 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Schablonbeskattat

Läs mer

Lånevillkor. Allmän information. Lån. Återbetalning. S&A Sverige AB 556678-2677, november 2011

Lånevillkor. Allmän information. Lån. Återbetalning. S&A Sverige AB 556678-2677, november 2011 Lånevillkor S&A Sverige AB 556678-2677, november 2011 Allmän information Långivare är S&A Sverige AB 556678-2677. S&A Sverige AB (Långivaren) förmedlar via Internet lån till privatpersoner (Låntagaren)

Läs mer

FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO

FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO Vad är ett Investeringssparkonto? Investeringssparkontot är en schablonbeskattad sparform som är tillgänglig för privatpersoner och dödsbon från och med den

Läs mer

RR 28 STATLIGA STÖD REDOVISNINGSRÅDET

RR 28 STATLIGA STÖD REDOVISNINGSRÅDET RR 28 STATLIGA STÖD REDOVISNINGSRÅDET SEPTEMBER 2002 Innehållsförteckning Sid. TILLÄMPNINGSOMRÅDE 3 DEFINITIONER 3 STATLIGA BIDRAG 4 Icke-monetära bidrag 7 Redovisning av bidrag relaterade till tillgångar

Läs mer

HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ 2007.05.01-2008.04.30 HSB:BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 DELTAGARANMÄLAN Till Bostadsrättsföreningen Annebergs ordinarie föreningsstämma onsdagen 22 oktober 2008 kl. 19.00.

Läs mer

Information till aktieägarna i East Capital Financials Investors AB (publ) SE0005337821

Information till aktieägarna i East Capital Financials Investors AB (publ) SE0005337821 Information till aktieägarna i East Capital Financials Investors AB (publ) SE0005337821 Information till aktieägarna inför extra bolagsstämma den 10 februari 2014 avseende styrelsens förslag om aktiesplit

Läs mer

19 Ersättningsfonder

19 Ersättningsfonder 19 er er 1117 Bestämmelserna om ersättningsfonder finns i 31 kap. IL. De äldre reglerna om eldsvådefonder och om uppskov med beskattning av realisationsvinst användes i speciella situationer. Det typiska

Läs mer

bilekonomi.com MOMS Moms & fordon / Uttagsbeskattning / Vinstmarginalbeskattning (smittat fordon) Per Benckert 2009.01.

bilekonomi.com MOMS Moms & fordon / Uttagsbeskattning / Vinstmarginalbeskattning (smittat fordon) Per Benckert 2009.01. bilekonomi.com MOMS Moms & fordon / Uttagsbeskattning / Vinstmarginalbeskattning (smittat fordon) Per Benckert 2009.01.01 Kimberlite AB 1 Sidnummer och innehåll 3. In-och utgående moms 4. Bokföringsmetoder,

Läs mer

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar Del 16 Kapitalskyddade placeringar Innehåll Kapitalskyddade placeringar... 3 Obligationer... 3 Prissättning av obligationer... 3 Optioner... 4 De fyra positionerna... 4 Konstruktion av en kapitalskyddad

Läs mer

11.27 MARIK AB II kassaflödesanalys med indirekt metod

11.27 MARIK AB II kassaflödesanalys med indirekt metod 11.7 MARIK AB II MARIKAB expanderar sin verksamhet 0X9. Nedanstående balansräkning (IB o UB) och resultaträkning gäller för 0X9 och du ska upprätta en ny kassaflödesanalys för 0X9 - med hjälp av nedanstående

Läs mer

Hushållens disponibla inkomster inom olika delar av den officiella statistiken

Hushållens disponibla inkomster inom olika delar av den officiella statistiken NR/FSR, NR/OEM 2012-11-29 Hushållens disponibla inkomster inom olika delar av den officiella statistiken Hushållens disponibla inkomster är ett begrepp som används med olika definitioner och betydelser

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

Information till aktieägarna i East Capital Financials Investors AB (publ)

Information till aktieägarna i East Capital Financials Investors AB (publ) Information till aktieägarna i East Capital Financials Investors AB (publ) Information till aktieägarna inför extra bolagsstämma den 14 augusti 2012 avseende styrelsens förslag om aktiesplit och obligatoriskt

Läs mer

38 Optioner och terminer

38 Optioner och terminer Optioner och terminer 677 38 Optioner och terminer 41 kap. 1 och 2 IL, 42 kap. 1 IL, 44 kap. 4 och 10-13, 15, 19-20, 30 och 31-32 IL, 48 kap 15 IL, prop. 1989/90:110 s. 439 449, 709 710, 712 713, 724,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar; SFS 2004:875 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Författningsförslag om riskkapitalavdrag och investeraravdrag

Författningsförslag om riskkapitalavdrag och investeraravdrag Bilaga i a till Hemställan om investeraravdrag Författningsförslag om riskkapitalavdrag och investeraravdrag Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Förslaget om riskkapitalavdrag

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

Föreskrifter och anvisningar 4/2011

Föreskrifter och anvisningar 4/2011 Föreskrifter och anvisningar 4/2011 Metoder för beräkning av maximibeloppet av den ersättning som kan krävas ut för förtida Dnr FIVA 9/01.00/2011 Utfärdad 15.12.2011 Gäller from 31.3.2012 FIASISPEKTIOE

Läs mer

FONDBESTÄMMELSER FÖR ENTER PENNINGMARKNADSFOND

FONDBESTÄMMELSER FÖR ENTER PENNINGMARKNADSFOND FONDBESTÄMMELSER FÖR ENTER PENNINGMARKNADSFOND 1 Investeringsfondens rättsliga ställning Investeringsfondens (fonden) namn är Enter Penningmarknadsfond. Fonden är en värdepappersfond enligt lagen (2004:46)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:569 Utkom från trycket den 28 juni 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 2 kap.

Läs mer

Övningsuppgifter till Bokföring Björn Lundén och Anette Broberg 18:e upplagan

Övningsuppgifter till Bokföring Björn Lundén och Anette Broberg 18:e upplagan Övningsuppgifter till Bokföring av Björn Lundén och Anette Broberg 18:e upplagan Björn Lundén Information AB Box 84 820 64 Näsviken Tel:0650-541400 Fax: 0650-541401 info@blinfo.se www.blinfo.se Del 1

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Bestämmelser och villkor Lägenhet I Italien

Bestämmelser och villkor Lägenhet I Italien Bestämmelser och villkor Lägenhet I Italien Villkoren anges på denna sida är tänkt som automatiskt av klient med bekräftelse av reservationen av våra tjänster. 1. Bokningsvillkor och betalningssätt För

Läs mer

International Financial Reporting Standard 2

International Financial Reporting Standard 2 International Financial Reporting Standard 2 Aktierelaterade ersättningar SYFTE 1 Syftet med denna standard är att ange hur de finansiella rapporterna skall utformas med avseende på ett företags aktierelaterade

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 februari 2004 T 823-00 KLAGANDE Handelsbanken Finans Aktiebolag Ombud: bolagsjuristen IB MOTPART SkandiaBanken Aktiebolag Ombud: jur.

Läs mer

BILAGA. till. KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr.../... av den XXX

BILAGA. till. KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr.../... av den XXX EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.7.2014 C(2014) 5136 final ANNEX 1 BILAGA till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr.../... av den XXX om komplettering av förordning (EU) nr 514/2014 med avseende

Läs mer

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT Dessa allmänna villkor gäller från den 27 mars 2015. 1. Parter Dessa allmänna villkor gäller för kredit som efter godkänd ansökan beviljas företagskund ("Kunden") av

Läs mer

Beskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI)

Beskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI) Datum 2013-12-20 Beskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI) Sammanfattning En genomgående förändring i den nya uppdaterade blanketten är den anpassning

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

Styrelsens förslag till incitamentsprogram 2012/2015

Styrelsens förslag till incitamentsprogram 2012/2015 Styrelsens förslag till incitamentsprogram 2012/2015 Styrelsen för Dedicare AB (publ) ( Bolaget ) föreslår att årsstämman den 24 april 2012 fattar beslut om att anta ett incitamentsprogram 2012/2015 i

Läs mer

FÖRESKRIFT OM BOKFÖRING I KREDITINSTITUT

FÖRESKRIFT OM BOKFÖRING I KREDITINSTITUT understrykning. 1 (5) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar FÖRESKRIFT OM BOKFÖRING I KREDITINSTITUT Finansinspektionen meddelar med stöd av 14 1 mom. lagen om finansinspektionen

Läs mer

KVARTALSRAPPORT FÖR VP-FONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER

KVARTALSRAPPORT FÖR VP-FONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER Gäller fr.o.m. period 201412 KVARTALSRAPPORT FÖR VP-FONDER OCH SPECIALFONDER INNEHÅLLSFÖRTECKNING A. Allmänna fonduppgifter B. Tillgångar, skulder och fondens värde C. Transaktioner under kvartalet D.

Läs mer

FARs UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR. RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar

FARs UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR. RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar FARs UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar FARS UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar (december 2013) Bakgrund REDU 14 REDOVISNING

Läs mer

36 Säkringsredovisning

36 Säkringsredovisning Säkringsredovisning, Avsnitt 36 339 36 Säkringsredovisning 36.1 BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta trädde i kraft

Läs mer

Redovisning av leasingavtal

Redovisning av leasingavtal 1 (13) Redovisning av leasingavtal Tillämpning och inriktning Introduktion Bokföringsnämnden (BFN) har i sina allmänna råd om redovisning av leasingavtal (BFNAR 2000:4) angett hur Redovisningsrådets rekommendation

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. Visovi AB 556857-9626 Box 1516 411 41 Göteborg Sverige. Ej tillämpbart

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. Visovi AB 556857-9626 Box 1516 411 41 Göteborg Sverige. Ej tillämpbart 1. Kreditgivarens/kreditförmedlarens namn och kontaktuppgifter Kreditgivare Adress Telefon (*) E-post (*) Fax (*) Webbadress (*) Visovi AB 556857-9626 Box 1516 411 41 Göteborg Sverige Kreditförmedlare

Läs mer

Uppgifter föreläsning

Uppgifter föreläsning Linköpings universitet 2015-01-16 IEI - Företagsekonomi Gunnar Eriksson / Peter Johansson Externredovisning B 723G36 vt 2015 Föreläsningsuppgifter för vecka 1 IAS (Föreställningsramen), pkt 1-101 ABL (Aktiebolagslagen),

Läs mer

Brev till aktieägarna. Till aktieägarna i Global Fastighet Utbetalning 2008 AB (Bolaget) avseende möjligheten att kvarstå som aktieägare i Bolaget

Brev till aktieägarna. Till aktieägarna i Global Fastighet Utbetalning 2008 AB (Bolaget) avseende möjligheten att kvarstå som aktieägare i Bolaget Brev till aktieägarna Till aktieägarna i Global Fastighet Utbetalning 2008 AB (Bolaget) avseende möjligheten att kvarstå som aktieägare i Bolaget Styrelsen i Global Fastighet Utbetalning 2008 AB 17:e september

Läs mer

Hyrestagaren har ej rätt att själv reparera utrustningen utan Star Audios tillåtelse.

Hyrestagaren har ej rätt att själv reparera utrustningen utan Star Audios tillåtelse. Allmänna villkor 1. Om Star Audio AB Star Audio AB hyr ut, säljer och reparerar utrustning för ljud, ljus, bild mm samt tillhandahåller personal för transport, installation och handhavande av event-utrustningen.

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19 Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiet för svensk bolagsstyrnings regler om offentliga uppköpserbjudanden avseende

Läs mer

TARGET2- Suomen Pankki

TARGET2- Suomen Pankki REGLER OM AUTOMATISK KOLLATERALISERING I TARGET 2-SUOMEN PANKKI Definitioner automatisk kollateralisering: intradagskredit som en nationell centralbank i euroområdet beviljar i centralbankspengar till

Läs mer

Bolagsstämman beslutar om emission av teckningsoptioner enligt denna A. Bolaget ska emittera högst 500 000 teckningsoptioner.

Bolagsstämman beslutar om emission av teckningsoptioner enligt denna A. Bolaget ska emittera högst 500 000 teckningsoptioner. Styrelsens för Fingerprint Cards AB (publ) förslag till beslut om emission av teckningsoptioner 2013/2016:B och beslut om godkännande av överlåtelse av teckningsoptioner med mera Styrelsen för Fingerprint

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

INFORMATION TILL FRII S MEDLEMS- ORGANISATIONER K3 - nytt regelverk för redovisning i större enheter från och med årsredovisning för 2014

INFORMATION TILL FRII S MEDLEMS- ORGANISATIONER K3 - nytt regelverk för redovisning i större enheter från och med årsredovisning för 2014 INFORMATION TILL FRII S MEDLEMS- ORGANISATIONER K3 - nytt regelverk för redovisning i större enheter från och med årsredovisning för 2014 Nedan lämnas en kortfattad beskrivning av K3-regelverket och dess

Läs mer

Riktlinjer för avgränsning av försäkringsavtal

Riktlinjer för avgränsning av försäkringsavtal EIOPA-BoS-14/165 SV Riktlinjer för avgränsning av försäkringsavtal EIOPA Westhafen Tower, Westhafenplatz 1-60327 Frankfurt Germany - Tel. + 49 69-951119-20; Fax. + 49 69-951119-19; email: info@eiopa.europa.eu

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Redovisning av derivat och säkringsredovisning

Redovisning av derivat och säkringsredovisning Rekommendation 21 Redovisning av derivat och säkringsredovisning Maj 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisning av derivatinstrument och säkringsredovisning. Rekommendationen innehåller generella

Läs mer