FARs UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR. RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FARs UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR. RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar"

Transkript

1 FARs UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar

2 FARS UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar (december 2013) Bakgrund REDU 14 REDOVISNING AV KAPITALFÖRSÄKRINGAR 1 En kapitalförsäkring är en placering i aktier och andra värdepapper eller i fonder men där kapitalförsäkringen ligger mellan berörda värdepapper och ägaren av försäkringen. Det innebär att utställaren av kapitalförsäkringen äger de underliggande värdepapperen, exempelvis en aktieportfölj eller fonder. Ägaren av kapitalförsäkringen har därmed inte någon rösträtt på bolagsstämmor. Kapitalförsäkringen kan användas för att exempelvis placera överskottslikviditet, bygga upp kapital för framtida investeringar, täcka en direktpension eller ge bonus till nyckelpersoner. Utställaren är oftast en bank eller ett försäkringsföretag. Som nämnts ovan är det utställaren av kapitalförsäkringen som äger samtliga värdepapper i den depå (eller motsvarande) som har anknytning till kapitalförsäkringen. Det innebär att det är utställaren som innehar alla rättigheter gentemot tredje part. Försäkringsägaren å sin sida är innehavare av en finansiell tillgång (kapitalförsäkringen) genom att ha en avtalsenlig rätt att erhålla kontanter via uttag från kapitalförsäkringen. En kapitalförsäkring är inte en traditionell försäkring med ett garanterat försäkringskapital utan har mer karaktär av en placering och klassificeras som en finansiell tillgång. Värdet på försäkringen är helt beroende av de placeringar som försäkringstagaren, eller någon annan som har rätt att göra placeringar, väljer. Utställaren friskriver sig därför ofta från ansvar för värdeförändringar i kapitalet. Avkastningen på ett aktieinnehav utgör avkastningen på kapitalförsäkringen och denna påverkar värdet av försäkringen enligt kontoutdraget. Frågeställning De frågor som behandlas i detta uttalande är hur anskaffningsvärdet för en kapitalförsäkring ska fastställas och hur uttag ur kapitalförsäkringen redovisas samt hur den löpande avkastningen på placeringarna inom en kapitalförsäkring ska hanteras i redovisningen. Tillämplighet I detta uttalande behandlas endast företags placeringar i kapitalförsäkring och dessutom endast svenska kapitalförsäkringar, dvs. kapitalförsäkringar utställda av svenska företag. Vidare behandlas endast redovisningen enligt anskaffningsvärde (4 kap. 3 och 5 ÅRL, K2 och 11 kap. K3) och inte enligt verkligt värde (4 kap. 14 a 14 e ÅRL och 12 kap. K3). Överväganden Strukturering av kapitalförsäkring En kapitalförsäkring är inte ett innehav i aktier utan liknar mer till sin karaktär en rättighet gentemot försäkringsgivaren. Utbetalning från kapitalförsäkringen kan göras med engångsbelopp eller genom utbetalningar månadsvis under viss överenskommen tid. Värdering av kapitalförsäkring enligt kontoutdrag Kontoutdragen för kapitalförsäkringar benämns värdebesked, årsbesked och liknande. Ofta finns en uppställning som ser ut ungefär enligt följande:

3 2 REDU 14 REDOVISNING AV KAPITALFÖRSÄKRINGAR Ingående försäkringskapital Inbetalningar Förvaltningsavgift/driftsavgift Avgift för försäkringsskydd (efterlevandeskydd etc.) Uttag/delåterköp Uttags-/återköpsavgift Avkastningsskatt Värdeförändring Utgående försäkringskapital Eftersom det finns underliggande aktier och andra värdepapper i kapitalförsäkring genereras avkastning som tillgodoförs kapitalförsäkringen enligt det kontoutdrag som ägaren av kapitalförsäkringen får. Det görs löpande en marknadsvärdering av innehaven enligt kontoutdragen. Löpande dras också avgifter av från värdet på kapitalförsäkringen. Det är förvaltningsavgifter, eventuell försäkring för efterlevandeskydd och avkastningsskatt. Klassificering och värdering av kapitalförsäkring Kapitalförsäkringen klassificeras i regel i balansräkningen som en finansiell anläggningstillgång eftersom det oftast är fråga om ett långsiktigt innehav (är det fråga om ett kortfristigt innehav klassificeras innehavet som en omsättningstillgång). Inbetalningar till en kapitalförsäkring kan inte kostnadsföras eftersom det inte är en utgift för en förbrukad resurs utan en investering i en finansiell tillgång. Hela premien är balansgill, trots att det ibland kan ingå exempelvis kostnader för drift och risk i premien, eftersom vi som framgår nedan utgår från att kapitalförsäkringen är en redovisningsmässig enhet och baserar värderingen på anskaffningsvärdet. När kapitalförsäkringen klassificeras som en anläggningstillgång får den skrivas upp om villkoren i ÅRL är uppfyllda. Det bör noteras att vid tillämpning av K2 är uppskrivningar av finansiella anläggningstillgångar inte tillåtna. Bedömning Kapitalförsäkringen klassificeras som en finansiell tillgång där det finns en avtalsenlig rätt att erhålla kontanter via uttag. Det innebär att kapitalförsäkringen betraktas som en redovisningsmässig enhet och de underliggande värdepappersinnehaven inte ska redovisas separat eftersom kapitalförsäkringsägaren inte äger värdepapperen. Det innebär också att bokföring endast sker när nytt kapital tillförs kapitalförsäkringen och när uttag från kapitalförsäkringen görs. Utdelningar, avgifter och andra värdeförändringar på placeringar inom kapitalförsäkringen enligt kontobeskedet påverkar således inte redovisningen hos försäkringstagaren. Om kapitalförsäkringen klassificeras som en anläggningstillgång ska, som huvudregel 1, nedskrivning göras om värdet på kapitalförsäkringen har gått ned och värdenedgången bedöms vara bestående. Även om värdenedgången inte antas vara bestående får den skrivas ned enligt ÅRL. En klassificering som omsättningstillgång innebär att lägsta värdets princip ska tillämpas och en värdenedgång leder således i det fallet omedelbart till en nedskrivning. Uttag från kapitalförsäkringen minskar det redovisade värdet på kapitalförsäkringen (vid tidpunkten för uttaget) endast i den mån uttaget inte täcks av orealiserade värdeförändringar i kapitalförsäkringen. 1 Observera att K2 p innehåller en möjlighet att underlåta nedskrivning om beloppet är litet.

4 Särskilt om pensioner REDU 14 REDOVISNING AV KAPITALFÖRSÄKRINGAR 3 En direktpension, vars storlek är beroende av värdet på en kapitalförsäkring, ska redovisas till kapitalförsäkringens redovisade värde enligt såväl K3 som K2. Det finns inget utrymme för en kvittning mellan kapitalförsäkringen och pensionsåtagandet enligt varken K3 eller K2. Om kapitalförsäkringen inte täcker särskild löneskatt ska ytterligare en avsättning göras för denna skatt, men detta belopp begränsas enligt K2 till löneskatten på pensionsavsättningens redovisade värde. Enligt K3 ska däremot en sådan avsättning för särskild löneskatt baseras på kapitalförsäkringens verkliga värde och inte på dess redovisade värde. Förpliktelsen enligt K3 är nämligen beroende av det verkliga värdet av kapitalförsäkringen. Ett infriande av pensionsåtagandet innebär en utbetalning utifrån kapitalförsäkringens verkliga värde, vilket leder till erläggande av särskild löneskatt baserad på kapitalförsäkringens verkliga värde. När uttag görs från kapitalförsäkringen som representerar en orealiserad värdestegring och medlen används till pensionsutbetalningar uppkommer både en realiserad intäkt och en pensionskostnad. Den realiserade intäkten redovisas som en finansiell intäkt och pensionskostnaden som en rörelsekostnad. När uttag görs från kapitalförsäkringen som innebär att uttaget överstiger den orealiserade värdeökningen på kapitalförsäkringen vid tidpunkten för uttaget har företaget dels en intäkt, dels gjort en minskning av det redovisade värdet på kapitalförsäkringen. Därmed redovisas ingen intäkt till den del som kapitalförsäkringens redovisade värde har minskat. Ej heller redovisas någon pensionskostnad till denna del om dessa medel används till pensionsutbetalningar eftersom pensionsskuldens redovisade värde reduceras med ett belopp som motsvarar minskningen av kapitalförsäkringens redovisade värde. Exempel som åskådliggör hur kapitalförsäkring redovisas enligt detta uttalande Förutsättningar För att åskådliggöra redovisningen i enlighet med uttalandet ges ett exempel som baseras på följande förutsättningar (alla belopp i tkr): Ingående försäkringskapital 20x Inbetalningar till försäkringen under året Förvaltningsavgift/driftsavgift 30 Avgift för försäkringsskydd (efterlevandeskydd etc.) Uttag/delåterköp Uttags-/återköpsavgift Avkastningsskatt 40 Värdeförändring 330 Utgående försäkringskapital 20x Totalt inbetalade premier Verkligt värde före uttag ( ) Enligt ovanstående uppställning finns således en orealiserad värdeförändring i kapitalförsäkringen som är skillnaden mellan verkligt värde och det redovisade värdet i balansräkningen, dvs. inbetalda premier. Denna värdeförändring uppgår till Redovisning av kapitalförsäkringen Eftersom kapitalförsäkringen är den enda tillgång som ska redovisas, utifrån att den betraktas som en redovisningsmässig enhet, redovisas därför enbart de premier som betalas in till kapitalförsäkringen. De underliggande värdepappersinnehaven redovisas således inte separat. Vidare kan det redovisade värdet också påverkas av de uttag som görs från kapitalförsäkringen och eventuella nedskrivningsbehov.

5 4 REDU 14 REDOVISNING AV KAPITALFÖRSÄKRINGAR Det innebär följande bokföring under år 20x7 enligt förutsättningarna ovan: 1385 Värde av kapitalförsäkring 1930 Bank IB Återbet Återbet Premie Premie UB Skattefria intäkter Återbet Den orealiserade värdeförändringen på anses i och med uttaget vara en realiserad intäkt, dvs. uttaget görs först från den orealiserade värdeökningen. Eftersom värdeökningen är orealiserad har den inte redovisats i resultaträkningen tidigare utan detta görs i och med uttaget från kapitalförsäkringen. När hela den orealiserade värdeökningen har intäktsredovisats minskas resterande del av uttaget från det redovisade värdet på kapitalförsäkringen. Det redovisade värdet på kapitalförsäkringen kan inte vara högre än det utgående försäkringskapitalet per balansdagen. Av återbetalningen på totalt redovisas därför som en reducering av det redovisade värdet på kapitalförsäkringen och den orealiserade värdeökningen på intäktsredovisas. 2 Ytterligare kommentarer till exemplet Det utgående försäkringskapitalet per 20x uppgår till 2.600, dvs. samma belopp som det redovisade värdet på kapitalförsäkringen vid årets slut. Utgångspunkten är att någon värdetillväxt inte har skett efter uttaget under 20x7, för om så hade varit fallet hade det utgående försäkringskapitalet uppgått till ett större belopp än det redovisade värdet vid årets slut eftersom denna värdetillväxt hade varit orealiserad. Det utgående försäkringskapitalet per 20x hade också uppgått till ett större belopp än det redovisade värdet på kapitalförsäkringen vid årets slut om uttaget hade varit mindre än den orealiserade värdestegringen som uppgår till Ett uttag på t.ex hade inneburit att utgående försäkringskapital hade uppgått till (verkligt värde före uttag med avdrag för uttaget om 1.400). Det ingående försäkringskapitalet per 20x (5.100) uppgår till ett större belopp än det redovisade värdet på kapitalförsäkringen vid årets början (3.860). Det beror på att det vid den tidpunkten föreligger en orealiserad värdeförändring i kapitalförsäkringen som uppgår till Denna värdeförändring ökar netto under 20x7 med 260 (värdeförändring 330 med avdrag för avgift 30 och skatt 40) för att vid årets slut uppgå till Referenser K3 p om tillgångsdefinition K3 p om intäktsdefinition K3 kap. 27 om nedskrivningar K3 p om direktpension K2 p om intäkter K2 kap. 11 om finansiella intäkter K2 p om pensioner 2 En minskning av kapitalförsäkringens redovisade belopp med hela återbetalningen skulle innebära en otillåten nedskrivning enligt ÅRL. En minskning av kapitalförsäkringens redovisade värde med ett lägre belopp än i exemplet skulle innebära en otillåten övervärdering av kapitalförsäkringen.

Kapitel 12 Finansiella instrument värderade enligt 4 kap. 14 a 14 e årsredovisningslagen

Kapitel 12 Finansiella instrument värderade enligt 4 kap. 14 a 14 e årsredovisningslagen Kapitel 12 Finansiella instrument värderade enligt 4 kap. 14 a 14 e årsredovisningslagen Tillämpningsområde Lagtext 4 kap. 14 a första och tredje styckena ÅRL Derivatinstrument och andra finansiella instrument

Läs mer

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut Uppdaterad 2010-12-10 Inledning... 5 A. Lagregler och allmänt råd (BFNAR 2006:1)... 6 Kapitel 1 Tillämpning... 6

Läs mer

REDOVISNINGSPRINCIPER SAMT NOTER

REDOVISNINGSPRINCIPER SAMT NOTER REDOVISNINGSPRINCIPER SAMT NOTER Not 1 Allmän information Oscar Properties Holding AB (publ) med dess dotterföretag, nedan benämnt Oscar Properties eller koncernen, bedriver verksamhet inom fastighetsförvaltning

Läs mer

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING. Årsredovisning och koncernredovisning

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING. Årsredovisning och koncernredovisning Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Årsredovisning och koncernredovisning Inledning... 8 Lagregler, allmänt råd (BFNAR 2012:1) och kommentarer... 10 Kapitel 1 Tillämpning... 10 Definitioner... 10 Vilka företag

Läs mer

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Årsredovisning och koncernredovisning Uppdaterad 2014-11-17 Inledning... 8 Lagregler, allmänt råd (BFNAR 2012:1) och kommentarer... 10 Kapitel 1 Tillämpning... 10 Definitioner...

Läs mer

RFR 2.3. Uppdaterad december 2009 REDOVISNING FÖR JURIDISKA PERSONER

RFR 2.3. Uppdaterad december 2009 REDOVISNING FÖR JURIDISKA PERSONER RFR 2.3 Uppdaterad december 2009 REDOVISNING FÖR JURIDISKA PERSONER 1 Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 4 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 7 HUVUDREGEL 7 UNDANTAG FRÅN OCH TILLÄGG TILL IFRS 8 IFRS 1 Första gången

Läs mer

INFORMATION OM AUTOMATISKT INLÖSENFÖRFARANDE AV AKTIER I ENEA AB (PUBL) 2015

INFORMATION OM AUTOMATISKT INLÖSENFÖRFARANDE AV AKTIER I ENEA AB (PUBL) 2015 INFORMATION OM AUTOMATISKT INLÖSENFÖRFARANDE AV AKTIER I ENEA AB (PUBL) 2015 Innehåll BAKGRUND OCH MOTIV 3 BESKRIVNING AV INLÖSENFÖRFARANDET 4 VILLKOR OCH ANVISNINGAR 6 FINANSIELLA EFFEKTER FÖR ENEA 7

Läs mer

Redovisning av affärsverksamhet. mot bakgrund av självkostnadsprincipen

Redovisning av affärsverksamhet. mot bakgrund av självkostnadsprincipen Redovisning av affärsverksamhet mot bakgrund av självkostnadsprincipen Förord Affärsverksamhet bedriven utifrån principen om självkostnad är en motsägelsefull företeelse och innebörden av denna princip

Läs mer

Redovisningslösningar på skatterättsliga problem. 2011 Bengt Bengtsson

Redovisningslösningar på skatterättsliga problem. 2011 Bengt Bengtsson Redovisningslösningar på skatterättsliga problem 2011 Bengt Bengtsson Redovisningslösningar på skatterättsliga problem Verkligt resultat och redovisat resultat Skatterätten ställer inte nu längre några

Läs mer

RR 10 ENTREPRENADER OCH LIKNANDE UPPDRAG REDOVISNINGSRÅDET

RR 10 ENTREPRENADER OCH LIKNANDE UPPDRAG REDOVISNINGSRÅDET RR 10 ENTREPRENADER OCH LIKNANDE UPPDRAG REDOVISNINGSRÅDET JULI 1999 1 Innehållsförteckning INLEDNING 3 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 3 DEFINITIONER 3 ETT ELLER FLERA UPPDRAG 4 UPPDRAGSINKOMST 4 UPPDRAGSUTGIFTER

Läs mer

FARs REKOMMENDATIONER I REDOVISNINGSFRÅGOR. RedU 13 Övergång till komponentmetod fastigheter

FARs REKOMMENDATIONER I REDOVISNINGSFRÅGOR. RedU 13 Övergång till komponentmetod fastigheter FARs REKOMMENDATIONER I REDOVISNINGSFRÅGOR RedU 13 Övergång till komponentmetod fastigheter FARS REKOMMENDATIONER I REDOVISNINGSFRÅGOR RedU 13 Övergång till komponentmetod fastigheter (december 2013) REDU

Läs mer

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Redovisning av avsättningar och ansvarsförbindelser UTKAST (dec 2003) Innehållsförteckning Inledning... 1 Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Redovisningsregler... 2 Skatteregler...

Läs mer

22 Expansionsfonder. Sammanfattning

22 Expansionsfonder. Sammanfattning 365 22 Expansionsfonder prop. 1993/94:50 s. 234 f., 245 f. och 315 f ds 1993:28 s. 171 f, 183 f, 279 f prop. 1996/97:12 s. 28 f, 54 f bet. 1997/98:SkU30 s. 8 prop. 1999/2000:2 del 2 s. 407 f Sammanfattning

Läs mer

RR 15 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR. REDOVISNINGSRÅDET AUGUSTI 2000 inkl. ändring

RR 15 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR. REDOVISNINGSRÅDET AUGUSTI 2000 inkl. ändring RR 15 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR REDOVISNINGSRÅDET AUGUSTI 2000 inkl. ändring INLEDNING 1 Denna rekommendation behandlar redovisning av immateriella tillgångar, inklusive krav på upplysningar. Alla immateriella

Läs mer

Erhållna bidrag och donationer

Erhållna bidrag och donationer ESV 2005:14 Erhållna bidrag och donationer I handledningen beskrivs hur erhållna bidrag och donationer kan redovisas Innehåll FÖRORD... 3 1. DEFINITION AV BIDRAG... 4 1.1 DONATIONSFÖRORDNINGEN... 5 1.2

Läs mer

Att vara föreningsrevisor

Att vara föreningsrevisor Att vara föreningsrevisor av Sven Knutson SISU Idrottsutbildarna och SISU Idrottsböcker 1 Innehåll Förord 3 Uppdraget som revisor 4 Vem kan utses till revisor? 4 Detta styr revisorernas arbete 5 Att planera

Läs mer

Försäkringsvillkor. för premiebestämd ålderspension (Alecta Optimal Pension) enligt PA-KFS 09 och Gamla PA-KFS

Försäkringsvillkor. för premiebestämd ålderspension (Alecta Optimal Pension) enligt PA-KFS 09 och Gamla PA-KFS Försäkringsvillkor för premiebestämd ålderspension (Alecta Optimal Pension) enligt PA-KFS 09 och Gamla PA-KFS Gäller från och med 1 januari 2014 Innehåll Försäkringsavtalet 3 Försäkringens utformning en

Läs mer

En snabbguide i K2. Förenklat regelverk för redovisning. kpmg.se/k2k3

En snabbguide i K2. Förenklat regelverk för redovisning. kpmg.se/k2k3 En snabbguide i K2 Förenklat regelverk för redovisning kpmg.se/k2k3 K2 förenklat regelverk för redovisning Vad innebär det förenklade redovisningsregelverket K2? Hur skiljer det sig från K3 och den äldre

Läs mer

8 Vad som ska dras av i näringsverksamhet

8 Vad som ska dras av i näringsverksamhet Vad som ska dras av i näringsverksamhet 879 8 Vad som ska dras av i näringsverksamhet Nettoinkomstbeskattning 8.1 Allmänt Alla kostnader för intäkternas förvärvande eller bibehållande är i princip avdragsgilla.

Läs mer

Acando AB (publ) Årsstämma 5 maj 2014 DAGORDNING

Acando AB (publ) Årsstämma 5 maj 2014 DAGORDNING Bilaga 2 Acando AB (publ) Årsstämma 5 maj 2014 DAGORDNING 1. Stämmans öppnande samt val av ordförande vid stämman. 2. Upprättande och godkännande av röstlängd. 3. Val av en eller två justeringsmän. 4.

Läs mer

Privat Pension Gäller från 2015-01-01

Privat Pension Gäller från 2015-01-01 PRIVAT PENSION FÖRKÖPSINFORMATION Privat Pension Gäller från 2015-01-01 1 Så fungerar Privat Pension Det är klokt att ha ett eget sparande till pensionen. Inte minst med tanke på att många får inkomsten

Läs mer

SÅ KOLLAR DU BOSTADSRÄTTS-

SÅ KOLLAR DU BOSTADSRÄTTS- SÅ KOLLAR DU BOSTADSRÄTTS- FÖRENINGenS FÖRENINGENS EKONOMI SÅ KOLLAR DU BOSTADSRÄTTS- När NÄR DU du HAR har KÖPT köpt ELLER eller SKA KÖPA ska BOSTADSRÄTT köpa bostadsrätt Version 1.0 Köp inte grisen i

Läs mer

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Bokföring

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Bokföring Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Bokföring 2013-12-05 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förkortningslista... 5 Lagregler, allmänt råd (BFNAR 2013:2) och kommentarer... 6 Avsnitt I Inledande bestämmelser...

Läs mer

Information om. alternativ ITP (10-taggarlösning) till dig som tjänar över 10 inkomstbasbelopp om året och är född 1978 eller tidigare

Information om. alternativ ITP (10-taggarlösning) till dig som tjänar över 10 inkomstbasbelopp om året och är född 1978 eller tidigare Information om alternativ ITP (10-taggarlösning) till dig som tjänar över 10 inkomstbasbelopp om året och är född 1978 eller tidigare 10 2014 Innehåll Vad är en tiotaggare? 4 Du är försäkrad på flera sätt

Läs mer

EN HANDLEDNING I BOKFÖRING FRÅN BOKFÖRINGSNÄMNDEN

EN HANDLEDNING I BOKFÖRING FRÅN BOKFÖRINGSNÄMNDEN BOKFÖRING ÄR MER ÄN ATT FÖRA BOK. VAD SOM INGÅR I BEGREPPET BOKFÖRING FÖRKLARAS I DENNA HANDLEDNING FÖR DIG SOM STARTAR EGET. VI TAR OCKSÅ UPP HUR VIKTIGT DET ÄR ATT GÖRA EN BUDGET. Information till enskilda

Läs mer

Tio frågor och svar om options- och terminshandel

Tio frågor och svar om options- och terminshandel Tio frågor och svar om options- och terminshandel Den här broschyren vänder sig till dig som vill lära dig mer om vad optioner och terminer är. Du får samtidigt en del praktisk information och exempel

Läs mer

EN HANDLEDNING I BOKFÖRING FRÅN BOKFÖRINGSNÄMNDEN

EN HANDLEDNING I BOKFÖRING FRÅN BOKFÖRINGSNÄMNDEN BOKFÖRING ÄR MER ÄN ATT FÖRA BOK. VAD SOM INGÅR I BEGREPPET BOKFÖRING FÖRKLARAS I DENNA HANDLEDNING FÖR DIG SOM STARTAR EGET. VI TAR OCKSÅ UPP HUR VIKTIGT DET ÄR ATT GÖRA EN BUDGET. Information till enskilda

Läs mer

Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt. HFD 2014 ref 10 Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt. Lagrum: 16 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229) Av en ansökan från X AB hos

Läs mer

Välkommen till Nordnet Pension!

Välkommen till Nordnet Pension! Välkommen till Nordnet Pension! Hos oss får du en tjänstepension utan höga avgifter och med placeringsmöjligheter långt utöver det normala. Här har vi samlat de blanketter du behöver för att flytta över

Läs mer

INBJUDAN TILL TECKNING AV PREFERENSAKTIER I SERENDIPITY INNOVATIONS AB (PUBL)

INBJUDAN TILL TECKNING AV PREFERENSAKTIER I SERENDIPITY INNOVATIONS AB (PUBL) INBJUDAN TILL TECKNING AV PREFERENSAKTIER I SERENDIPITY INNOVATIONS AB (PUBL) SOLE MANAGER AND BOOKRUNNER RETAIL SELLING AGENT Viktig information till investerare Detta Prospekt ( Prospektet ) har upprättats

Läs mer