Redovisningslösningar på skatterättsliga problem Bengt Bengtsson

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redovisningslösningar på skatterättsliga problem. 2011 Bengt Bengtsson"

Transkript

1 Redovisningslösningar på skatterättsliga problem 2011 Bengt Bengtsson

2 Redovisningslösningar på skatterättsliga problem Verkligt resultat och redovisat resultat Skatterätten ställer inte nu längre några krav på att skattemässiga överväganden också skall tas med i redovisningen. Tidigare fanns en skattesregel som krävde att det företag som önskade genomföra åtgärder av enbart skattemässigt slag också skulle visa detta öppet i sin redovisning för att avdrag skulle kunna medges vid beskattningen. Detta gällde överavskrivningar på maskiner och inventarier, skapande av varulagerreserver och avsättningar till periodiseringsfonder. Däremot ställer redovisningsrätten ännu så länge kravet att vinstreglerande åtgärder som endast bygger på skattemässiga överväganden, skall redovisas öppet trots att några sådana föreskrifter inte finns i EUdirektivet. Redovisning enligt svenska normer ger därför upphov till rubriken "obeskattade reserver" i balansräkningen och "bokslutsdispositioner" i resultaträkningen. Dessa rubriker ser vi däremot inte nu för tiden i svenska koncernredovisningar. Detta har sin förklaring i att koncernen inte är något skattesubjekt så som de juridiska enheterna är. Dessutom är koncernredovisningen bättre anpassad till internationella förhållanden. Eftersom det i Sverige således ännu finns ett samband (om dock försvagat) mellan redovisningen och beskattningen av företagen anser man det lämpligt att visa hur mycket av företagets kostnader som är betingat av verkliga skäl och hur mycket man för upp för att minska skattekostnaden i företaget. Under rubriken "bokslutsdispositioner" i resultaträkningen för man in sådana poster som endast betingas av skatteskäl. Hit hör främst överavskrivningar på anläggningstillgångar och avsättning till periodiseringsfonder. Dessa avsättningar kommer att motbokas i balansräkningens "obeskattade reserver". Detta innebär att årets förändring i obeskattade reserver är lika med årets bokslutsdispositioner. Syftet med en sådan redovisning torde vara att ge läsaren en mera informativ eller rättvisande bild av hur det förhåller sig i företaget. Från internationellt håll har framförts att vårt sätt att redovisa inte ger en rättvisande bild, detta med hänvisning till bl.a. EU direktivet om rättvisande bild. Denna kritik torde kunna ses som omotiverad. Möjligen vill man ha en med andra länder likvärdig redovisning i syfte att utländska läsare lättare skall kunna förstå svensk redovisning. På nästa sida visas en "modell" över balans och resultaträkningen utifrån de grupper och resultatrader som föreskrivs i årsredovisningslagen. De färgade fälten utgörs av sådana grupper som har som syfte att påverka företagets skattesituation. Vidare kan en sådan här redovisning också förändra utdelningsmöjligheterna till aktiebolagets ägare och även förändra kravet på avsättning till reservfonden. Dessa bygger ju på den redovisade vinsten och inte den "verkliga". I flera situationer kan man visserligen ifrågasätta om t.ex. avskrivningar som görs utifrån en bestämd plan som bygger på en anläggningstillgångs anskaffningskostnad och dess beräknade ekonomiska livslängd verkligen är en korrekt värdering. Många anläggningstillgångars värde minskar ofta mer i början och mindre mot slutet av nyttjandeperioden.

3 Om det är på detta sätt skulle avskrivningar enligt skattereglerna kunna ge en mer rättvisande bild än vad planenlig avskrivning kan ge. Utifrån sådana aspekter kan man självfallet ifrågasätta om det svenska sättet att skilja mellan planmässiga "verkliga avskrivningar" och "skattemässiga överavskrivningar" tjänar sitt syfte. Numera är det dock enligt Redovisningsrådets rekommendation nr 12 möjligt att låta den planmässiga avskrivningen, förutom möjligheten till linjär avskrivning, också vara degressiv eller progressiv.

4 Balansräkning Resultaträkning Anläggningstillgångar Eget kapital + omsättning rörelsens kostnader Obeskattade reserver = vinst före finansnetto + finansiella intäkter Avsättningar finansiella kostnader Omsättningstillgångar Långfristiga skulder = vinst före bokslutsdispositioner bokslutsdispositioner Kortfristiga skulder skatter = redovisad vinst Jag skall i ett exempel visa hur det kan se ut om man utnyttjar metoden med s.k. delade avskrivningar i sin redovisning, dvs. man skiljer mellan planenliga avskrivningar och skattemässiga avskrivningar. Vi antar att ett företag i början av år 04 köpt en maskin för kr. Maskinen beräknades ha en nyttjandeperiod på 10 år.

5 År Planenlig avskrivning Restvärde enl. huvudregeln Restvärde enl. kompletteringsregeln x 90 % = x 0,7 1 = ,8 x = x 80 % = x 0,7 2 = ,6 x = x 70 % = x 0,7 3 = ,4 x = x 60 % = x 0,7 4 = ,2 x = x 50 % = x 0,7 5 = ,0 x = Vad ovanstående utvisar är att maskinen vid utgången av år 08 har ett planmässigt restvärde av kr. Man antar således att maskinens verkliga värde vid denna tidpunkt är kr. Vid räkenskapsenlig metod kommer däremot värdet att vara lika med 0 vid denna tidpunkt. Vid utgången av år 04 ser vi också att det planmässiga restvärdet är kr samtidigt som det med hjälp av skattereglerna framräknade lägsta möjliga restvärdet är kr. Vid utgången av år 04 är det således möjligt att göra en s.k. överavskrivning med kr utöver den planmässiga avskrivningen på kr. En rekonstruktion av redovisningen för åren på T konton ger följande utseende: År 04 Maskiner Leverantörer Utgående balans Ackumulerade avskrivningar enligt plan på maskiner Utgående balans Ackumulerade överavskrivningar på maskiner Utgående balans Årets avskrivningar enligt plan Resultat Årets överavskrivningar Resultat

6 Kommentar: 1. De planmässiga avskrivningarna är 10 % av kr, dvs kr. Detta medför en värdeminskning på maskinerna med kr och ett kvarvarande planmässigt värde på kr. 2. Utöver denna avskrivning kan vi göra vad som är skattemässigt möjligt. Vid den s.k. räkenskapsenliga avskrivningsmetoden har vi huvudregeln och kompletteringsregeln att välja mellan. Vill vi uppnå maximala skattemässiga fördelar skall vi välja den regel som ger lägst s.k. skattemässigt restvärde. I detta fall ger huvudregeln det lägsta värdet på maskinerna, dvs kr för år 04. Den avskrivning vi kan göra av skattemässiga skäl blir då hela den avskrivning vi kan göra minus den planmässiga avskrivning vi gjort för året, dvs kr minus kr. År 05 Maskiner Ingående balans Utgående balans Ackumulerade avskrivningar enligt plan på maskiner Utgående balans Ingående balans Ackumulerade överavskrivningar på maskiner Utgående balans Ingående balans Årets avskrivningar enligt plan Resultat Årets överavskrivningar Resultat Kommentar: 1. Årets planmässiga avskrivningar är 10 % av kr lika med kr. 2. Årets överavskrivningar lika med kr. Skattemässigt restvärde på maskiner lika med kr. År 06 Maskiner Ingående balans Utgående balans

7 Ackumulerade avskrivningar enligt plan på maskiner Utgående balans Ingående balans Ackumulerade överavskrivningar på maskiner Utgående balans Ingående balans Årets avskrivningar enligt plan Resultat Årets överavskrivningar Resultat Kommentar: 1. Årets planmässiga avskrivningar är 10 % av kr lika med kr. Kvarvarande planmässigt restvärde lika med Årets överavskrivningar lika med kr. Skattemässigt restvärde på maskiner lika med kr. År 07 Maskiner Ingående balans Utgående balans Ackumulerade avskrivningar enligt plan på maskiner Utgående balans Ingående balans Ackumulerade överavskrivningar på maskiner Utgående balans Ingående balans

8 Årets avskrivningar enligt plan Resultat Årets överavskrivningar Resultat Kommentar: 1. Årets planmässiga avskrivningar är 10 % av kr lika med kr. Kvarvarande planmässigt restvärde lika med Årets överavskrivningar lika med kr. Skattemässigt restvärde på maskiner lika med kr efter byte till kompletteringsregeln som ger ett lägre skattemässigt restvärde än huvudregeln. År 08 Maskiner Ingående balans Utgående balans Ackumulerade avskrivningar enligt plan på maskiner Utgående balans Ingående balans Ackumulerade överavskrivningar på maskiner Utgående balans Ingående balans Årets avskrivningar enligt plan Resultat Årets överavskrivningar Resultat

9 Kommentar: 1. Årets planmässiga avskrivningar är 10 % av kr lika med kr. Kvarvarande planmässigt restvärde lika med Årets överavskrivningar lika med kr. Skattemässigt restvärde på maskiner lika med noll kr. Vid utgången av år 08 är således det bokförda restvärdet för maskinerna lika med noll. Det planmässiga restvärdet är dock kr och detta måste vi fortsätta att skriva av på tills detta värde också är noll. Nu måste vi tänka på att vi totalt inte får skriva av mer än maskinens anskaffningsvärde kr och detta har vi redan gjort. Detta problem löser vi på så sätt att överavskrivningarna varje år återförs med lika mycket som den planmässiga avskrivningen. År 09 kommer detta att se ut enligt nedan på T konton: År 09 Maskiner Ingående balans Utgående balans Ackumulerade avskrivningar enligt plan på maskiner Utgående balans Ingående balans Ackumulerade överavskrivningar på maskiner Ingående balans Utgående balans Årets avskrivningar enligt plan Resultat Årets överavskrivningar Resultat Kommentar: 1. Årets planmässiga avskrivningar är 10 % av kr lika med kr. Kvarvarande planmässigt restvärde lika med

10 2. Årets överavskrivningar lika med kr. Skattemässigt restvärde på maskiner är nu lika med noll kr. Detta innebär att överavskrivningen inte längre är en överavskrivning utan i stället en "underavskrivning" eller återföring av överavskrivning. Efter 10 år, när den beräknade nyttjandeperioden för maskinen är till ända kommer alla överavskrivningar att vara återförda som underavskrivningar. Detta ger oss besked om att överavskrivningar endast ger temporära skattelättnader. Genom överavskrivningar får vi skattekrediter. Eftersom överavskrivningar och underavskrivningar kommer att gå jämnt ut vid utgången av maskinens ekonomiska livslängd kommer normalt ingen definitiv skattelättnad till stånd. Skattebördan förskjuts endast framåt i tiden. Till sist skall jag som exempel visa hur transaktionerna för år 07 påverkar balans och resultaträkningen och i vilka delar av dessa som de olika beloppen kommer att inplaceras. Som vi ser har de planmässiga avskrivningarna påverkat balansräkningens anläggningstillgångar på så sätt att dessa minskat. Vidare kommer denna värdeminskning årligen att påverka resultatraden "rörelsens kostnader" och därmed också minska det "verkliga" resultatet. Överavskrivningarna kommer att påverka balansräkningens "obeskattade reserver" och resultaträkningens "bokslutsdispositioner". Därmed kommer dessa poster inte att påverka det "verkliga" resultatet men väl det redovisade resultatet och den skatt som företaget skall betala. Balansräkning Materiella anläggningstillgångar 1210 Maskiner Ackumulerade avskrivningar på maskiner Obeskattade reserver 2153 Ack överavskrivningar på maskiner Resultaträkning Rörelsens kostnader 7831 Avskrivningar enligt plan på maskiner "Verkligt resultat" Bokslutsdispositioner 8853 Årets överavskrivningar Redovisat resultat före skatt Om avskrivningar både kan sägas vara betingade av reella skäl och av skatteskäl, kan vi konstatera att systemet med periodiseringsfonder under alla omständigheter endast är av skattemässig natur. Storleken på dessa fonder har ingen koppling till t.ex. värdet på maskiner eller värdet på varulagret. Periodiseringsfonderna beräknas uteslutande utifrån företagets vinst. Indirekt kommer dock denna avsättning att i viss

11 grad ha påverkats av tidigare beräkningar i resultaträkningen, nämligen på så sätt att eventuella överavskrivningar först minskar beräkningsunderlaget för periodiseringsfonden. Det var 1993 som riksdagen fattade beslut om införandet av periodiseringsfonder. Reglerna kom att gälla från och med inkomståret En avsättning till periodiseringsfond kommer redovisningsmässigt att påverka balansräkningens "obeskattade reserver" och resultaträkningens "bokslutsdispositioner". En avsättning till periodiseringsfonden kommer att öka värdet av den obeskattade reserven samtidigt som den minskar det resultat som skall beskattas. Vad som inträffar vid en avsättning är egentligen att man "lägger undan" en del av vinsten till ett senare år. Avsättningen får nämligen inte bestå för evigt. Efter en tid måste den fond som skapats tack vare avsättningen upplösas. Då kommer värdet av den obeskattade reserven att minska medan det skattemässiga resultatet kommer att öka. Reglerna för avsättning till periodiseringsfond och återföring av periodiseringsfond är i korthet följande: 1. Avsättning till periodiseringsfond får för aktiebolag och andra juridiska personer göras med högst 25 % av vinsten före avsättning. För enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag får avsättning göras med 30 % av vinsten före avsättning. 2. Belopp som avsatts till periodiseringsfond måste återföras senast efter 7:de året efter avsättningen. 3. För att åtskilja olika års avsättning till periodiseringsfond skall varje års avsättning bilda en egen fond och redovisas var för sig. 4. Återförd periodiseringsfond från tidigare år får ingå i underlaget för beräkning av årets periodiseringsfond. Som underlag för beräkningen av avsättningens storlek upprättar man ett "justerat resultat". Man utgår i första steget från vinsten efter gjorda överavskrivningar på maskiner och inventarier. I nästa steg måste man ta hänsyn till om detta resultat påverkats av kostnader som ej är skattemässigt avdragsgilla eller av inkomster som inte är skattepliktiga. I tredje steget skall man till det justerade resultatet lägga sådana återföringar av fonder som gjorts frivilligt eller av tvång. Efter dessa tre åtgärder har man fått fram det värde som skall ligga som underlag för beräkningen av den möjliga avsättningen för året. Justerat resultat som underlag för beräkning av årets avsättning till periodiseringsfond kan då se ut så här: Vinst efter finansiella poster Avskrivning utöver plan Ej avdragsgilla kostnader Ej skattepliktiga intäkter Återföring av gammal periodiseringsfond

12 Årets underlag för avsättning Avsättning får enligt nuvarande regler göras med 25 % av ovanstående belopp. Resultaträkningen kommer att få följande utseende: Vinst efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Avskrivningar utöver plan Återföring av periodiseringsfond Avsättning till periodiseringsfond Vinst före skatt En enkel skatteplanering med hjälp av skattelagarnas regelsystem Med de kunskaper som förvärvats i detta kapitel kan vi nu genomföra en s.k. skatteplanering för företaget. Skatteplaneringen sker utifrån de lagreglerade möjligheter som finns. Vi kan skapa varulagerreserver, överavskrivningar på maskiner och inventarier samt göra avsättning till periodiseringsfond. Ett exempel får belysa hr man går till väga. Exempel Ett företags resultat före bokslutsdispositioner uppgår till kr. Företaget har kommit fram till att man vill redovisa ett resultat (nettovinst) efter bokslutsdispositioner och skatt som uppgår till kr. Företagets maximalt möjliga överavskrivningar på maskiner och inventarier uppgår till kr. Innevarande år måste man upplösa en periodiseringsfond uppgående till kr. Företaget har under året gjort en "reaförlust" på försäljning av maskiner. Beloppet uppgår till kr. Årets planmässiga avskrivningar har beräknats till kr. Är det möjligt att redovisa en vinst på kr? Hur skulle i så fall då bokslutsdispositionerna se ut och till vilket belopp skulle företagets skattekostnad uppgå under förutsättning att den maximalt tillåtna avsättningen till periodiseringsfond är 25 % och bolagsskattesatsen är 28 % och att man gör "optimala överväganden". Lösning: Beräkning "nedåt" och "uppåt" Nedåt Uppåt Resultat före bokslutsdispositioner (B) Överavskrivningar (A) Upplösning av periodiseringsfond (C)

13 Internt beräkningsunderlag för avsättning Avsättning till periodiseringsfond Resultat före skatt Skatt 28 % Redovisat resultat (D) Ja, det är utifrån ett skatteperspektiv möjligt att redovisa en vinst på kr eftersom detta belopp är större än , dvs. det lägsta resultat man skulle haft om man utnyttjat skattereglerna maximal. Eftersom det resultat företaget vill uppnå är högre måste vi göra en beräkning "uppåt" i resultaträkningen. Beräkningarna är gjorda enligt följande: A = B + C - (D / E / F) A = ( / 0,72 / 0,75) A = A = Definitioner A = Överavskrivningar B = Resultat före bokslutsdispositioner C = Påtvingad upplösning av periodiseringsfond D = Önskat redovisat resultat E = 1 minus skattesatsen F = 1 minus maximal avsättning till periodiseringsfond A motsvarar således det värde man kan utnyttja för överavskrivningar. Om A får negativt värde innebär detta att det redovisade resultatet också kommer att vara negativt. Om man önskar uppnå ett nollresultat får man starta om beräkningarna och sätta D till noll. Möjligheten att redovisa en öppen varulagerreserv kan behandlas på samma sätt som överavskrivningar eller tillsammans med dessa. A skall då beteckna överavskrivningar och varulagerreserv i en klumpsumma. Naturligtvis måste man också förvissa sig om att överavskrivningarna och/eller varulagerreservens storlek inte överstiger vad som är skattemässigt tillåtit.

14 Öppen redovisning av varulagerreserv I häftet Periodiserad redovisning behandlades hur redovisningen av varulagret och eventuella avvikelser mellan verkligt och bokfört värde skulle hanteras. Nu skall vi se närmare på hur man går till väga i de fall man måste redovisa sådana avvikelser öppet. Enligt punkt 27 i varulagerrekommendationen RR 2 gäller följande: "Det är vanligt i praxis att lagrets värde i balansräkningen reduceras med skattemässigt tillåtet inkuransavdrag även om detta är högre än bedömd verklig inkurans. Eftersom inkuransbedömningen ofta är förenad med stor osäkerhet, bör en sådan redovisning kunna tillåtas under förutsättning att avvikelsen från en värdering enligt lägsta värdets princip ej i väsentlig grad påverkar bedömningen av företagets resultat och ställning. Om så dock är fallet skall lagret tas upp på balansräkningens tillgångssida till värde beräknat enligt lägsta värdets princip. På skuldsidan redovisas skillnaden mellan detta värde och det skattemässiga godtagna värdet som lagerreserv under obeskattade reserver". Av paragraf 27 framgår att man i vissa fall måste redovisa de skattemässiga åtgärderna öppet. På balansräkningens skuldsida kommer man att få ett extra konto under gruppen Obeskattade reserver. I resultaträkningen kommer att finnas ett extra konto under gruppen Bokslutsdispositioner. Under denna grupp redovisas summan av de vinster som man lagligen kunnat undanhålla från beskattning under året, medan gruppen obeskattade reserver i balansräkningen innefattar det ackumulerade beloppet av dessa vinster. Nedan redovisas ett exempel på redovisning av öppen varulagerreserv. Exempel Ett företags varulager har vid bokslutet den siste december ett anskaffningsvärde om 100 och ett verkligt värde om 98. Emellertid finns enligt gällande skattelag möjlighet att minska lagrets anskaffningsvärde med 3 procent, dvs. till 97. Under förutsättning att denna nedskrivning saknar väsentlig betydelse för en bedömning av företagets ekonomiska situation kan lagervärdet bestämmas till 97 utan att redovisas öppet, dvs. varulagerkontot kan redovisas till 97 direkt. Om man dock gör den bedömningen att det är av väsentlig betydelse att redovisa nedskrivningen öppet skall man också göra detta. I vårt exempel kommer den obeskattade reserven att uppgå till 1 (98 minus 97). Varulager (balansräkning debet) Ingående balans Utgående balans Varulagerreserv (balansräkning kredit) Ingående balans 4 Utgående balans 1 4 4

15 Sålda varors kostnad (ingår i rörelsens normala kostnader) Inköp under året 960 Resultat Förändring varulagerreserv (ingår i bokslutsdispositioner) Resultat Detta exempel visar att resultatet i verkligheten har påverkats med 972 och inte 973 enligt den redovisning som gjordes i kapitel 2. Den resultatpåverkan som genomförts enbart för att minska företagets skatt redovisas i detta exempel öppet. Vi kan också se att det inte är den dolda reservens absoluta belopp som påverkar årets redovisade resultat utan istället förändringen i reservens storlek mellan årets början och årets slut.

16 Frikoppling mellan redovisning och beskattning? Den 1 januari 1997 fick Sverige en ny årsredovisningslag. Denna är i allt väsentligt en anpassning till EU:s fjärde direktiv avseende företagets bokslut och årsredovisning. I några avseenden har dock svensk lagstiftning valt att behålla gamla principer för redovisning. En av dessa är redovisningen av de obeskattade reserverna. Enligt EU direktivet och även enligt internationella rekommendationer skall några obeskattade reserver inte finnas i redovisningen och därmed inte heller några öppet redovisade bokslutsdispositioner. Man måste dock ha klart för sig att även i andra länder förekommer stora avvikelser mellan företagets verkliga resultat och det resultat som skall ligga till grund för beskattning. Internationellt brukar man dock inte visa skattemässiga dispositioner i företagets redovisningsrapporter. Däremot skall man redovisa de framtida skattekonsekvenser som är följden av gjorda dispositioner. Detta ger upphov till s.k. uppskjutna inkomstskatter (tidigare lattenta skatter). Det kan gälla antingen uppskjutna skattefordringar eller uppskjutna skatteskulder. Tanken är den att den vinst som undanhålls från beskattning och därmed också den skatteminskning som blir följden inte är definitiv utan endast skall ses som en kredit. Om redovisningen skall göras på detta sätt i framtiden i den juridiska enheten (metoden tillämpas redan för koncerner) måste vi eliminera bort den obeskattade reserven. Vid en skattesats på 28 %, som för närvarande är den som gäller, skall 28 % av reserven överföras till kontot "Latent skatteskuld". Detta konto skall ses som en långfristig skuld. Resterande del av reserven överförs till det egna kapitalet. I resultatet kommer årets bokslutsdispositioner att fördelas på årets skattekostnad och årets vinst. Detta får den konsekvensen att skattekostnaden inte utvisar den skatt som kommer att debiteras för året utan även den skatt som skulle ha debiterats om några skattemässiga dispositioner inte genomförts. EU:s argument för införande av denna metod är att den skall bidra till en rättvisande bild gällande företagets ställning och resultat. Det är dock i högsta grad tveksamt om metoden är bättre i detta avseende än den gamla metoden. Inom redovisningsrätten har man också efter en viss tids utredande kommit fram till att behålla systemet med obeskattade reserver och bokslutsdispositioner i den juridiska enheten, åtminstone för en tid framöver. Skatterätten ställer dock inte längre några krav på att det måste finnas överensstämmelse mellan skattemässigt resultat och redovisat resultat vad det gäller sådana åtgärder som ryms inom begreppet obeskattade reserver, dvs. varulagernedskrivningar, överavskrivningar på maskiner och inventarier samt avsättningar till periodiseringsfonder.

17

18 Övning 1 Avskrivningar enligt årsredovisningslag och skattelag Ett företag anskaffade i början av år 01 inventarier för Inventarierna beräknades ha en livslängd på 10 år. Visa hur bokföringen skulle se ut för alla 10 åren för detta inventarium. Gör både planmässiga avskrivningar och maximala skattemässiga avskrivningar för alla åren. Syftet är att uppnå största möjliga skattelättnad i denna uppgift. Fyll också i de framräknade utgående värdena i balansräkningen och resultaträkningen. Använd bara huvudregeln. Övning 2 Avskrivningar enligt årsredovisningslag och skattelag Ett företag köpte i början av år 01 ett inventarium för kr. Man beräknade att nyttjandeperioden för detta inventarium borde vara 8 år. Visa bokföringen för detta företag för åren Man har delade avskrivningar, dvs. man skiljer på redovisningsrättens och skatterättens avskrivningar samt har skilda värdeminskningskonton. Gör största skattemässigt tillåtna avskrivning (huvudregeln/kompletteringsregeln). Övning 3 a Avskrivningar enligt årsredovisningslag och skattelag Ett företags inventarieanskaffning uppgick vid början av år 06 till följande värden: Anskaffningsår Belopp Planenlig avskrivning år % per år år % per år år % per år år % per år Under år 06 såldes de inventarier som köpts år 03. Försäljningsbeloppet uppgick till kr. I början av år 06 köptes också inventarier för kr. Nyttjandeperiod = 5 år. Inventariernas bokförda värde i bokslutet år 05 uppgår till kr. Boka in ingående balanser, bokför årets inköp samt försäljningen på lämpliga T konton. Vad blir reavinsten/reaförlusten på försäljningen? Gör dessutom avskrivningar på de inventarier som finns kvar vid årets slut i enlighet med årsredovisningslagens krav. Vad blir minsta möjliga utgående balans (skattemässigt restvärde) enligt skattelagens regler? Bokför också skillnaden mellan avskrivningar enligt plan och skattemässiga avskrivningar. Övning 3 b Avskrivningar enligt årsredovisningslag och skattelag Ett företags inventarieanskaffning uppgick vid början av år 06 till följande värden: Anskaffningsår Belopp Planenlig avskrivning år % per år år % per år år % per år år % per år

19 Under år 06 såldes de inventarier som köpts år 04. Försäljningsbeloppet uppgick till kr. I början av år 06 köptes också inventarier för kr. Nyttjandeperiod = 5 år. Inventariernas bokförda värde i bokslutet år 05 uppgår till kr. Boka in ingående balanser, bokför årets inköp samt försäljningen på lämpliga T konton. Vad blir reavinsten/reaförlusten på försäljningen? Gör dessutom avskrivningar på de inventarier som finns kvar vid årets slut i enlighet med årsredovisningslagens krav. Vad blir minsta möjliga utgående balans (skattemässigt restvärde) enligt skattelagens regler? Bokför också skillnaden mellan avskrivningar enligt plan och skattemässiga avskrivningar. Övning 3 c Avskrivningar enligt årsredovisningslag och skattelag Ett företags inventarieanskaffning uppgick vid början av år 06 till följande värden: Anskaffningsår Belopp Planenlig avskrivning år % per år år % per år år % per år år % per år Under år 06 såldes de inventarier som köpts år 02. Försäljningsbeloppet uppgick till kr. I början av år 06 köptes också inventarier för kr. Nyttjandeperiod = 5 år. Inventariernas bokförda värde i bokslutet år 05 uppgår till kr. Boka in ingående balanser, bokför årets inköp samt försäljningen på lämpliga T konton. Vad blir reavinsten/reaförlusten på försäljningen? Gör dessutom avskrivningar på de inventarier som finns kvar vid årets slut i enlighet med årsredovisningslagens krav. Vad blir minsta möjliga utgående balans (skattemässigt restvärde) enligt skattelagens regler? Bokför också skillnaden mellan avskrivningar enligt plan och skattemässiga avskrivningar. Övning 3 d Avskrivningar enligt årsredovisningslag och skattelag Ett företags inventarieanskaffning uppgick vid början av år 06 till följande värden: Anskaffningsår Belopp Planenlig avskrivning år % per år år % per år år % per år år % per år Under år 06 såldes de inventarier som köpts år 04. Försäljningsbeloppet uppgick till kr. I början av år 06 köptes också inventarier för kr. Nyttjandeperiod = 5 år. Inventariernas bokförda värde i bokslutet år 05 uppgår till kr.

20 Boka in ingående balanser, bokför årets inköp samt försäljningen på lämpliga T konton. Vad blir reavinsten/reaförlusten på försäljningen? Gör dessutom avskrivningar på de inventarier som finns kvar vid årets slut i enlighet med årsredovisningslagens krav. Vad blir minsta möjliga utgående balans (skattemässigt restvärde) enligt skattelagens regler? Bokför också skillnaden mellan avskrivningar enligt plan och skattemässiga avskrivningar. Övning 3 e Avskrivningar enligt årsredovisningslag och skattelag Ett företags inventarieanskaffning uppgick vid början av år 06 till följande värden: Anskaffningsår Belopp Planenlig avskrivning år % per år år % per år år % per år år % per år Under år 06 såldes de inventarier som köpts år 02. Försäljningsbeloppet uppgick till kr. I början av år 06 köptes också inventarier för kr. Nyttjandeperiod = 5 år. Inventariernas bokförda värde i bokslutet år 05 uppgår till kr. Boka in ingående balanser, bokför årets inköp samt försäljningen på lämpliga T konton. Vad blir reavinsten/reaförlusten på försäljningen? Gör dessutom avskrivningar på de inventarier som finns kvar vid årets slut i enlighet med årsredovisningslagens krav. Vad blir minsta möjliga utgående balans (skattemässigt restvärde) enligt skattelagens regler? Bokför också skillnaden mellan avskrivningar enligt plan och skattemässiga avskrivningar. Övning 3 f Avskrivningar enligt årsredovisningslag och skattelag Ett företags inventarieanskaffning uppgick vid början av år 06 till följande värden: Anskaffningsår Belopp Planenlig avskrivning år % per år år % per år år % per år år % per år Under år 06 såldes de inventarier som köpts år 02. Försäljningsbeloppet uppgick till kr. I början av år 06 köptes också inventarier för kr. Nyttjandeperiod = 5 år. Inventariernas bokförda värde i bokslutet år 05 uppgår till kr. Boka in ingående balanser, bokför årets inköp samt försäljningen på lämpliga T konton. Vad blir reavinsten/reaförlusten på försäljningen?

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut Uppdaterad 2010-12-10 Inledning... 5 A. Lagregler och allmänt råd (BFNAR 2006:1)... 6 Kapitel 1 Tillämpning... 6

Läs mer

Redovisning av affärsverksamhet. mot bakgrund av självkostnadsprincipen

Redovisning av affärsverksamhet. mot bakgrund av självkostnadsprincipen Redovisning av affärsverksamhet mot bakgrund av självkostnadsprincipen Förord Affärsverksamhet bedriven utifrån principen om självkostnad är en motsägelsefull företeelse och innebörden av denna princip

Läs mer

RR 15 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR. REDOVISNINGSRÅDET AUGUSTI 2000 inkl. ändring

RR 15 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR. REDOVISNINGSRÅDET AUGUSTI 2000 inkl. ändring RR 15 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR REDOVISNINGSRÅDET AUGUSTI 2000 inkl. ändring INLEDNING 1 Denna rekommendation behandlar redovisning av immateriella tillgångar, inklusive krav på upplysningar. Alla immateriella

Läs mer

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Årsredovisning och koncernredovisning Uppdaterad 2014-11-17 Inledning... 8 Lagregler, allmänt råd (BFNAR 2012:1) och kommentarer... 10 Kapitel 1 Tillämpning... 10 Definitioner...

Läs mer

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING. Årsredovisning och koncernredovisning

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING. Årsredovisning och koncernredovisning Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Årsredovisning och koncernredovisning Inledning... 8 Lagregler, allmänt råd (BFNAR 2012:1) och kommentarer... 10 Kapitel 1 Tillämpning... 10 Definitioner... 10 Vilka företag

Läs mer

EN HANDLEDNING I BOKFÖRING FRÅN BOKFÖRINGSNÄMNDEN

EN HANDLEDNING I BOKFÖRING FRÅN BOKFÖRINGSNÄMNDEN BOKFÖRING ÄR MER ÄN ATT FÖRA BOK. VAD SOM INGÅR I BEGREPPET BOKFÖRING FÖRKLARAS I DENNA HANDLEDNING FÖR DIG SOM STARTAR EGET. VI TAR OCKSÅ UPP HUR VIKTIGT DET ÄR ATT GÖRA EN BUDGET. Information till enskilda

Läs mer

RFR 2.3. Uppdaterad december 2009 REDOVISNING FÖR JURIDISKA PERSONER

RFR 2.3. Uppdaterad december 2009 REDOVISNING FÖR JURIDISKA PERSONER RFR 2.3 Uppdaterad december 2009 REDOVISNING FÖR JURIDISKA PERSONER 1 Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 4 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 7 HUVUDREGEL 7 UNDANTAG FRÅN OCH TILLÄGG TILL IFRS 8 IFRS 1 Första gången

Läs mer

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Redovisning av avsättningar och ansvarsförbindelser UTKAST (dec 2003) Innehållsförteckning Inledning... 1 Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Redovisningsregler... 2 Skatteregler...

Läs mer

EN HANDLEDNING I BOKFÖRING FRÅN BOKFÖRINGSNÄMNDEN

EN HANDLEDNING I BOKFÖRING FRÅN BOKFÖRINGSNÄMNDEN BOKFÖRING ÄR MER ÄN ATT FÖRA BOK. VAD SOM INGÅR I BEGREPPET BOKFÖRING FÖRKLARAS I DENNA HANDLEDNING FÖR DIG SOM STARTAR EGET. VI TAR OCKSÅ UPP HUR VIKTIGT DET ÄR ATT GÖRA EN BUDGET. Information till enskilda

Läs mer

22 Expansionsfonder. Sammanfattning

22 Expansionsfonder. Sammanfattning 365 22 Expansionsfonder prop. 1993/94:50 s. 234 f., 245 f. och 315 f ds 1993:28 s. 171 f, 183 f, 279 f prop. 1996/97:12 s. 28 f, 54 f bet. 1997/98:SkU30 s. 8 prop. 1999/2000:2 del 2 s. 407 f Sammanfattning

Läs mer

En snabbguide i K2. Förenklat regelverk för redovisning. kpmg.se/k2k3

En snabbguide i K2. Förenklat regelverk för redovisning. kpmg.se/k2k3 En snabbguide i K2 Förenklat regelverk för redovisning kpmg.se/k2k3 K2 förenklat regelverk för redovisning Vad innebär det förenklade redovisningsregelverket K2? Hur skiljer det sig från K3 och den äldre

Läs mer

Kapitel 12 Finansiella instrument värderade enligt 4 kap. 14 a 14 e årsredovisningslagen

Kapitel 12 Finansiella instrument värderade enligt 4 kap. 14 a 14 e årsredovisningslagen Kapitel 12 Finansiella instrument värderade enligt 4 kap. 14 a 14 e årsredovisningslagen Tillämpningsområde Lagtext 4 kap. 14 a första och tredje styckena ÅRL Derivatinstrument och andra finansiella instrument

Läs mer

Att vara föreningsrevisor

Att vara föreningsrevisor Att vara föreningsrevisor av Sven Knutson SISU Idrottsutbildarna och SISU Idrottsböcker 1 Innehåll Förord 3 Uppdraget som revisor 4 Vem kan utses till revisor? 4 Detta styr revisorernas arbete 5 Att planera

Läs mer

Skog. och skatter. En guide för nya skogsägare

Skog. och skatter. En guide för nya skogsägare Skog och skatter En guide för nya skogsägare 2012 Innehållsförteckning: Skogsbruksplan... 3 Sköta skogen själv eller leja bort... 3 Försäljning av virke... 3 Avverkningsrätt... 4 Leveransvirke... 4 Betalningsplan...

Läs mer

REDOVISNINGSPRINCIPER SAMT NOTER

REDOVISNINGSPRINCIPER SAMT NOTER REDOVISNINGSPRINCIPER SAMT NOTER Not 1 Allmän information Oscar Properties Holding AB (publ) med dess dotterföretag, nedan benämnt Oscar Properties eller koncernen, bedriver verksamhet inom fastighetsförvaltning

Läs mer

Lär Dig bokföring på 20 minuter

Lär Dig bokföring på 20 minuter UNICELL AB http://www.unicell.se 1 Lär Dig bokföring på 20 minuter Lär Dig bokföring NU. Det tar cirka 20 minuter att läsa igenom denna kurs. När Du är färdig har Du tillräckligt med kunskaper för att

Läs mer

8 Vad som ska dras av i näringsverksamhet

8 Vad som ska dras av i näringsverksamhet Vad som ska dras av i näringsverksamhet 879 8 Vad som ska dras av i näringsverksamhet Nettoinkomstbeskattning 8.1 Allmänt Alla kostnader för intäkternas förvärvande eller bibehållande är i princip avdragsgilla.

Läs mer

RR 10 ENTREPRENADER OCH LIKNANDE UPPDRAG REDOVISNINGSRÅDET

RR 10 ENTREPRENADER OCH LIKNANDE UPPDRAG REDOVISNINGSRÅDET RR 10 ENTREPRENADER OCH LIKNANDE UPPDRAG REDOVISNINGSRÅDET JULI 1999 1 Innehållsförteckning INLEDNING 3 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 3 DEFINITIONER 3 ETT ELLER FLERA UPPDRAG 4 UPPDRAGSINKOMST 4 UPPDRAGSUTGIFTER

Läs mer

FARs REKOMMENDATIONER I REDOVISNINGSFRÅGOR. RedU 13 Övergång till komponentmetod fastigheter

FARs REKOMMENDATIONER I REDOVISNINGSFRÅGOR. RedU 13 Övergång till komponentmetod fastigheter FARs REKOMMENDATIONER I REDOVISNINGSFRÅGOR RedU 13 Övergång till komponentmetod fastigheter FARS REKOMMENDATIONER I REDOVISNINGSFRÅGOR RedU 13 Övergång till komponentmetod fastigheter (december 2013) REDU

Läs mer

PM Dok.bet. PID124950 2013-11-19

PM Dok.bet. PID124950 2013-11-19 1 (12) PM Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Gunilla Larsson Skatt före och från och med 66-årsåret Kunskaperna om de ekonomiska konsekvenserna i valet mellan att fortsätta att arbeta eller

Läs mer

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Bokföring

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Bokföring Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Bokföring 2013-12-05 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förkortningslista... 5 Lagregler, allmänt råd (BFNAR 2013:2) och kommentarer... 6 Avsnitt I Inledande bestämmelser...

Läs mer

Taxeringsvärde vid köp och gåva av fastighet

Taxeringsvärde vid köp och gåva av fastighet examensarbete Våren 2010 Sektionen för hälsa och samhälle Taxeringsvärde vid köp och gåva av fastighet Assessed value at purchase and gift of a property Författare Linda Elvstrand Frida Skoog Handledare

Läs mer

1Målet med detta kapitel är att du ska

1Målet med detta kapitel är att du ska 1Målet med detta kapitel är att du ska förstå sambandet mellan inköpspris och försäljningspris i ett handelsföretag kunna beräkna lämplig påläggsprocent förstå skillnaden mellan pålägg och marginal känna

Läs mer

Ett Sverige med Meidners löntagarfonder vad skulle ha hänt? Fredrik Erixon & Per Hortlund?????

Ett Sverige med Meidners löntagarfonder vad skulle ha hänt? Fredrik Erixon & Per Hortlund????? ?????? Ett Sverige med Meidners löntagarfonder vad skulle ha hänt? Fredrik Erixon & Per Hortlund?????????? Ett Sverige med Meidners löntagarfonder vad skulle ha hänt? Fredrik Erixon & Per Hortlund Författarpresentation:

Läs mer

Företagens kostnader för 3:12-reglerna

Företagens kostnader för 3:12-reglerna Företagens kostnader för 3:12-reglerna Augusti 2007 Innehållsförteckning Inledning och bakgrund...3 Metod...5 Studiens upplägg...6 Företagens hantering av 3:12-reglerna...7 Studiens resultat...9 Kostnader

Läs mer

INFORMATION OM AUTOMATISKT INLÖSENFÖRFARANDE AV AKTIER I ENEA AB (PUBL) 2015

INFORMATION OM AUTOMATISKT INLÖSENFÖRFARANDE AV AKTIER I ENEA AB (PUBL) 2015 INFORMATION OM AUTOMATISKT INLÖSENFÖRFARANDE AV AKTIER I ENEA AB (PUBL) 2015 Innehåll BAKGRUND OCH MOTIV 3 BESKRIVNING AV INLÖSENFÖRFARANDET 4 VILLKOR OCH ANVISNINGAR 6 FINANSIELLA EFFEKTER FÖR ENEA 7

Läs mer

SÅ KOLLAR DU BOSTADSRÄTTS-

SÅ KOLLAR DU BOSTADSRÄTTS- SÅ KOLLAR DU BOSTADSRÄTTS- FÖRENINGenS FÖRENINGENS EKONOMI SÅ KOLLAR DU BOSTADSRÄTTS- När NÄR DU du HAR har KÖPT köpt ELLER eller SKA KÖPA ska BOSTADSRÄTT köpa bostadsrätt Version 1.0 Köp inte grisen i

Läs mer

Ersättning för inkomstförlust till egna företagare vid personskada

Ersättning för inkomstförlust till egna företagare vid personskada Ersättning för inkomstförlust till egna företagare vid personskada Av Veronica Johansson Handledare: Jur.dr. Marcus Radetzki Examensarbete 20 poäng i civilrätt Stockholm universitet, höstterminen 2005

Läs mer

Sponsring som finansieringskälla?

Sponsring som finansieringskälla? ESV 2002:15 Sponsring som finansieringskälla? En vägledning för statliga myndigheter. Innehåll Förord... 5 Vad är sponsring?...7 Ett begrepp med många definitioner Gränsdragning mot avgift Gränsdragning

Läs mer

Erhållna bidrag och donationer

Erhållna bidrag och donationer ESV 2005:14 Erhållna bidrag och donationer I handledningen beskrivs hur erhållna bidrag och donationer kan redovisas Innehåll FÖRORD... 3 1. DEFINITION AV BIDRAG... 4 1.1 DONATIONSFÖRORDNINGEN... 5 1.2

Läs mer