1Målet med detta kapitel är att du ska

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1Målet med detta kapitel är att du ska"

Transkript

1 1Målet med detta kapitel är att du ska förstå sambandet mellan inköpspris och försäljningspris i ett handelsföretag kunna beräkna lämplig påläggsprocent förstå skillnaden mellan pålägg och marginal känna till begrepp som kalkylmässig avskrivning och kalkylmässig ränta veta vad särintäkter, särkostnader och samkostnader är kunna beräkna täckningsbidrag, täckningsgrad och nollpunktsomsättning kunna göra handelskalkyler med hjälp av dator 20 1 Kalkylering i handelsföretag Författaren och Studentlitteratur

2 Kalkylering i handelsföretag företaget Sportskon Anton Brink är en sportintresserad ung man som nu har startat ett företag. Antons affärsidé är att sälja sportskor till aktiva motionsidrottare. Oavsett vilken sport man sysslar med ska man kunna hitta lämpliga skor i hans butik till rimliga priser. Han startar företaget i liten skala för att senare kunna utvidga verksamheten. Företaget heter Sportskon och drivs som enskild näringsidkare (enskild firma). I detta kapitel ska du följa Anton i hans arbete med ekonomin i företaget. Arbetet gäller framförallt hur Anton beräknar pålägg och marginal och sätter priser. Under tiden du läser i texten ska du också utföra egna beräkningar. Svaren på dina uträkningar hittar du antingen i texten eller i ett kortfacit i slutet av boken. Kontrollera hela tiden att du har gjort rätt! Prissättning Ett handelsföretag är utsatt för hård konkurrens, eftersom man oftast säljer standardvaror som även säljs av andra företag. För att hävda sig i denna konkurrens måste företagets priser vara konkurrenskraftiga. Samtidigt måste företaget vara lönsamt. Detta gör att prissättningen blir ett svårt dilemma för handlaren. När Anton ska sätta pris på sina varor måste han ta hänsyn till priser som eventuella konkurrenter tar för liknande varor vad konsumenterna är beredda att betala för varorna hur han ska få täckning för sina egna kostnader. Anton vill börja med att beräkna sina egna kostnader och med ledning av dessa bestämma vilka priser han bör sätta. En förutsättning för lönsamhet är ju att han får täckning för sina kostnader. Därefter får han bedöma konkurrens och speciella förhållanden i det enskilda fallet. Författaren och Studentlitteratur 1 Kalkylering i handelsföretag 21

3 Fasta kostnader är kostnader som är oberoende av volymförändringar. Kallas också rörelsekostnader. Företagets fasta kostnader Anton har många kostnader som är lika stora oavsett hur mycket han säljer i butiken. Hit hör t.ex. hyra, löner, reklam, avskrivningar och räntor. Dessa kostnader kallas därför fasta kostnader. En annan benämning är rörelsekostnader, dvs. kostnader för att driva rörelsen (företaget). Så här beräknar Anton sina rörelsekostnader: Ekonomisk livslängd är det antal år som man beräknar att man kan använda ett föremål i företaget. Lokalhyra Löner Resor, reklam m.m. Avskrivning Räntekostnad För butikslokalen som Anton hyr betalar han kr/månad. Det blir kr för hela året. Anton har anställt Mia som arbetar heltid i butiken. Ibland får han också extra hjälp av Peter som går sista året på gymnasiet. Lönekostnaderna inklusive semesterlön och sociala kostnader beräknas till kr för hela året. Anton räknar med kr/år för annonser, resor och andra liknande kostnader. Anton har köpt inventarier för kr. Han räknar med att inventarierna ska kunna användas i 8 år (ekonomisk livslängd). Den årliga värdeminskningen (avskrivningen) blir då 1/8 eller 12,5 %, vilket blir kr. När Anton startade sitt företag fick han ett lån hos den lokala banken. Lånet är på kr och räntesatsen är 8 %. Han behöver inte amortera på lånet de första åren, men betalar ränta varje kvartal. 1:1 Rörelsekostnader Beräkna de sammanlagda rörelsekostnaderna i Sportskon enligt ovanstående Kalkylering i handelsföretag Författaren och Studentlitteratur

4 Företagets rörliga kostnader I beräkningen i uppgift 1:1 saknas en väsentlig kostnad, nämligen kostnaden för varorna. Denna kostnad benämns ingående varukostnad och ska motsvara inköpspris plus eventuella hemtagningskostnader (frakt, tull m.m.) för de varor som Anton kommer att sälja. När Anton summerar ingående varukostnad för alla varor som säljs, får han fram den ingående varukostnaden för de sålda varorna. Den kallas ofta bara kostnad för sålda varor. Storleken av dessa kostnader är inte lätt att uppskatta, men är mycket viktig för de fortsatta beräkningarna. Efter mycket huvudbry har Anton kommit fram till att han under ett år ska kunna sälja varor som i inköp kostar sammanlagt ca kr. Kostnad för sålda varor betraktas som en rörlig kostnad, eftersom den är högre när Anton säljer många skor och lägre när han säljer få skor. Rörlig kostnad är en kostnad som varierar i takt med volymförändringar. Ingående varukostnad Inköpspriset + Hemtagningskostnader Kostnad för sålda varor Ingående varukostnad för alla de varor som sålts under en period Kostnader för inköp av idrottsskor är den största rörliga kostnaden. Författaren och Studentlitteratur Finansiering och kalkylering 23

5 Pålägg Nu kan Anton beräkna vilket pålägg han måste göra på sina inköpta varor, för att få täckning för sina kostnader. Han jämför den totala fasta kostnaden (se s. 22) med den rörliga kostnaden (kostnad för sålda varor). På det sättet får han fram en påläggsprocent som han kan använda när han ska sätta pris på skorna som han tänker sälja / = 0,4155 = 42 % Påläggsprocent Fasta kostnader Kostnad för sålda varor Egenavgifter är lagstadgade avgifter för olika sociala försäkringar för egenföretagaren. Om Anton lägger detta pålägg ovanpå sitt inköpspris för alla skor han säljer och om han säljer så många skor som han tänkt kommer han att få täckning för alla sina kostnader. Han kommer däremot inte att få något till sig själv för det arbete han lägger ner på sitt företag. Anton beräknar att han vill ha ca kr i lön till sig själv. Denna lön ska även täcka hans egenavgifter (sociala kostnader för egenföretagare). 1:2 Påläggsberäkning Hur stort blir pålägget om det även ska täcka lönen till Anton? Företagsvinst Anton är ännu inte nöjd. Han tänker på att företaget behöver utvecklas och för det behövs kapital. Han vill därför räkna in en vinst för företaget. Vinsten ska kunna sparas i företaget för att användas till företagets framtida utveckling. Sparade vinster kan dessutom vara bra att ha, om det går sämre för företaget ett kommande år. Man kan se denna vinstberäkning som en reserv (buffert) om Antons beräkningar och antaganden om intäkter och kostnader inte riktigt infrias. I vinsten räknar Anton in tre saker: Kalkylmässig merkostnad för avskrivning Kalkylmässig merkostnad för ränta Reserv för framtida utveckling 24 1 Kalkylering i handelsföretag Författaren och Studentlitteratur

6 Kalkylmässig merkostnad för avskrivning När inventarierna är förbrukade och ska återanskaffas är det troligt att priset är högre. För att också i framtiden kunna ha samma resurser i företaget krävs alltså ett högre belopp än de kr som en gång betalades för inventarierna. Anton vill gardera sig mot detta. Därför beräknar han värdeminskningen på inventariernas återanskaffningsvärde (nuvärde), vilket han tror är ca kr. Värdeminskningen blir då /8 = kr, vilket är kr mer än de tidigare beräknade bokföringsmässiga avskrivningarna. En på detta sätt beräknad värdeminskning (avskrivning) kallas kalkylmässig avskrivning. Kalkylmässig merkostnad för ränta Anton har satsat kr i eget kapital i företaget. Han vill ha en avkastning på detta kapital som motsvarar 15 % ränta. Anton lägger därför till kr som en extra kalkylmässig ränta. Återanskaffningsvärde motsvarar det pris som man framöver får betala om man vill ersätta sina nuvarande maskiner eller inventarier. Kalkylmässig avskrivning är en avskrivning som beräknas på återanskaffningsvärdet. Reserv för framtida utveckling För framtida utveckling av företaget lägger Anton till kr. Det sammanlagda tillägget för vinst blir alltså = = kr. Påläggsprocent Rörelsekostnader + Önskad vinst inkl. ägarlön Kostnad för sålda varor 1:3 Slutgiltig påläggsberäkning Beräkna den slutgiltiga påläggsprocent som Anton behöver för sin prissättning. Författaren och Studentlitteratur 1 Kalkylering i handelsföretag 25

7 Resultatberäkning Omsättning = ett företags försäljning under en viss period. I uppgift 1:3 bör du ha fått fram att pålägget ska vara 60 %. Om Anton gör detta procentuella pålägg på alla varor kommer företagets beräknade försäljningsintäkter (årsomsättning) att bli kr enligt följande: ,60 = kr Resultatet (vinst eller förlust) kan du räkna fram genom att minska försäljningsintäkterna med alla kostnader. 1:4 Resultatberäkning Gör en uppställning som beräknar vinsten för företaget enligt förutsättningarna på s Använd nedanstående mall. Försäljningsintäkter Kostnad för sålda varor = Bruttovinst Övriga kostnader Lokalhyra Löner Resor, reklam m.m. Avskrivning (ej kalkylmässig) Räntekostnad (ej kalkylmässig) = Resultat Resultatet motsvarar Antons ersättning ( kr) och den önskade vinsten ( kr). Bruttovinst Företagets försäljningsintäkter Kostnaden för sålda varor 26 1 Kalkylering i handelsföretag Författaren och Studentlitteratur

8 Marginal Marginal är ett uttryck för hur mycket man tjänar på varor som säljs. Den kan uttryckas i kronor och är då detsamma som bruttovinst. Den kan också uttryckas i procent och visar då bruttovinsten i procent av försäljningsintäkten. Anton räknar ut sin marginalprocent så här: Bruttovinst/Försäljningsintäkter = / = 0,375 = 37,5 % Procenttalet kallas antingen marginalprocent eller bruttovinstprocent. Marginalprocent Bruttovinst Försäljningsintäkter Om försäljningsintäkterna och marginalprocenten är kända kan bruttovinsten (marginalen i kronor) beräknas. Bruttovinst Försäljningsintäkter Marginalprocent 1:5 Bruttovinst och marginalprocent A Beräkna Antons bruttovinst som försäljningsintäkter multiplicerat med marginalprocenten och jämför med uppställningen ovan! Du ska få samma bruttovinst i kr. B Hur stor blir bruttovinsten om omsättningen är kr? C Vilken omsättning ger en bruttovinst på kr? D Hur stor är marginalprocenten om omsättningen är kr och kostnaden för sålda varor är kr? Författaren och Studentlitteratur 1 Kalkylering i handelsföretag 27

9 Moms är en konsumtionsskatt som läggs på de flesta varor och tjänster. Den är 25 %, 12 % eller 6 %. Hemtagningskostnader är t.ex. frakt, tull, transportförsäkring och speditionsavgifter. Prissättning med hjälp av pålägg När påläggsprocenten är fastställd kan Anton använda den för att sätta pris på inköpta varor. Om han har köpt in en sko för 300 kr blir försäljningspriset 300 1,60 = 480 kr. Anton lägger sedan på moms med 25 %: 480 1,25 = 600 kr. Om Anton har betalt frakt, tull eller andra hemtagningskostnader ska dessa räknas in i inköpspriset innan pålägget läggs på. Pålägget görs alltså på den ingående varukostnaden. 1:6 Prissättning Med hjälp av den redan beräknade påläggsprocenten (60 %) ska du hjälpa Anton att sätta pris på följande inköpta varor. Priset ska inkludera moms (25 %). Avrunda priset till närmaste tiotal kronor uppåt. Gör så här: (Inköpsvärde exkl. moms + Frakt exkl. moms)/antalet 1,60 1,25 Skoimporten AB FAKTURA Artikel Antal Pris Rabatt Totalt Nike Soft ,00 kr ,00 kr Frakt Summa exkl. moms Moms 25 % TOTALT 500,00 kr ,00 kr 2 625,00 kr ,00 kr AB Skogrossisten FAKTURA Artikel Antal Pris Rabatt Totalt Adidas Silver ,00 kr 5 % ,00 kr Frakt Summa exkl. moms Moms 25 % TOTALT 800,00 kr ,00 kr 4 190,00 kr ,00 kr 28 1 Kalkylering i handelsföretag Författaren och Studentlitteratur

10 Two Brothers Inc. INVOICE Goods Quantity Price Total Boros Air ,00 USD 3 840,00 USD Freight Total before tax Tax TOTAL 120,00 USD 3 960,00 USD 3 960,00 USD Tull m.m. kostade kr exkl. moms. Kursen på USD är 10,40 SEK. AB Golfsport FAKTURA Artikel Antal Pris Rabatt Totalt Footjoy GHX ,00 kr 10 % ,00 kr Nike ST ,00 kr 10 % ,00 kr Frakt Summa exkl. moms Moms 25 % TOTALT 2 400,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr Eftersom skorna väger ungefär lika mycket per par kan frakten fördelas i proportion till antalet inköpta skor. Beräkna inköpspris utifrån försäljningspriset Om Anton ska göra en inventering i butiken för att fastställa ett lagervärde, måste han veta inköpspriset för varje par skor. Eftersom skorna i butiken är prismärkta med försäljningspris inklusive moms kan han inte direkt se vad inköpspriset varit. Han får då räkna baklänges. Anton tar först bort momsen genom att dividera priset med 1,25 (eller multiplicera med 0,80). Därefter tar han bort sitt pålägg genom att dividera med 1,60. Ett annat sätt att räkna är att först ta bort momsen och sedan ta bort marginalen genom att multiplicera med faktorn (1 marginalprocenten), i det här fallet 1 0,375 = 0,625. Författaren och Studentlitteratur 1 Kalkylering i handelsföretag 29

11 1:7 Beräkning av inköpspris Beräkna inköpspriset för följande skor. Prova båda sätten att räkna! Maxisoft TR Adidas Gold Försäljningspris: 460 kr Försäljningspris: 940 kr Som du nog upptäckte blev inköpspriset exkl. moms precis hälften av försäljningspriset inkl. moms. Detta beror på att 1,60 1,25 = 2. Är pålägget ett annat blir det inte lika enkelt. 1:8 Beräkning av inköpspris Beräkna inköpspriset för skorna i uppgift 1:7, men utgå ifrån att pålägget som gjorts har varit 80 %. Anton räknar baklänges för att få fram hur stort inköpspriset har varit Kalkylering i handelsföretag Författarna och Studentlitteratur

12 Anton har ställt upp företagets intäkter och kostnader för det första året i nedanstående översikt. I den första kolumnen visas de bokförda siffrorna. I andra kolumnen har Anton lagt in sin budget. Ett år har gått Verkligt år 1 Budget år 1 Försäljningsintäkter Kostnad för sålda varor = Bruttovinst Övriga kostnader Lokalhyra Löner Resor, reklam m.m Avskrivning Ränta = Resultat (vinst) :9 Analys av marginalprocent A Beräkna hur stor den genomsnittliga verkliga marginalprocenten har varit under år 1. B Vilken genomsnittlig påläggsprocent motsvarar detta? C Vilka kan orsakerna vara till att marginalen blev lägre än vad Anton planerade? 1:10 Sportskons resultatproblem A Anton hade planerat för ett resultat på kr. Nu blev det bara kr. Hur mycket kan Anton ta ut ur företaget som lön till sig själv, om han håller fast vid den ursprungliga vinstsparplanen för företaget? B Vad ska Anton göra, tycker du, för att resultatet ska bli bättre det kommande året? Författarna och Studentlitteratur 1 Kalkylering i handelsföretag 31

13 Anton förbereder nästa års verksamhet Inför andra året har Anton övertagit en större och bättre belägen lokal. Han tror på en betydligt större försäljning det andra året. Lokalkostnaden ökar till kr. Lönerna ökar också, eftersom han behöver anställa ytterligare en person på deltid. Lönerna beräknas till kr. Övriga kostnader beräknas till kr. Inventariernas anskaffningsvärde uppgår nu till kr på grund av gjorda nyinköp. Företagets lån har ökats med kr. Livslängd och räntesats är samma som tidigare. På grund av ökad försäljning (omsättning) beräknar Anton att varukostnaden nu blir ca kr. 1:11 Pålägg och marginal år 2 A Beräkna rörelsekostnaderna inklusive avskrivning och räntekostnad för det kommande andra året. B Beräkna vilken genomsnittlig påläggsprocent Anton behöver ha om han vill ha kr till sig själv och kr i vinsttillägg. C Beräkna vilken genomsnittlig marginalprocent det beräknade pålägget enligt B motsvarar (1 decimal). D Hur stora blir de totala försäljningsintäkterna (omsättningen) om pålägget enligt B används? E Anton vill också veta vilken omsättning som krävs för att verksamheten precis ska gå ihop, dvs. ge täckning för alla kostnader (exkl. Antons egen lön ), om marginalprocenten är som den i C. F Hur stor bör omsättningen (med samma marginalprocent) vara för att även räcka till ett privat uttag av kr? 1:12 Resultatbudget år 2 Komplettera uppställningen på nästa sida med en budget för år 2. Siffror hämtar du från texten ovan och från uppgift 1: Kalkylering i handelsföretag Författaren och Studentlitteratur

14 Verkligt år 1 Budget år 1 Budget år 2 Försäljningsintäkter Kostnad för sålda varor = Bruttovinst Övriga kostnader Lokalhyra Löner Resor, reklam m.m Avskrivning Ränta = Resultat (vinst) Nollpunktsomsättning Den uträkning som du gjorde i uppgift 1:11 E visar hur mycket Anton måste sälja för att verksamheten ska gå jämnt ihop, dvs. resultatet ska bli noll. Denna försäljningsvolym kallas nollpunkt. När nollpunkten uttrycks i kronor kallas den nollpunktsomsättning. Vid beräkning av nollpunkten kan man välja om man vill ha med lönen till ägaren (som i F-uppgiften) eller inte (som i E-uppgiften). Nollpunkt är den verksamhetsvolym som ger resultatet = 0. Nollpunktsomsättning är den försäljning i kronor som ger resultatet = 0. Nollpunktsomsättningen är ett viktigt mått för ett företag. Om försäljningen sjunker under denna nivå är läget kritiskt, eftersom man då inte får täckning för alla kostnader. Nollpunktsomsättningen kallas därför ibland också för kritisk omsättning. Nollpunktsomsättning Rörelsekostnader Marginalprocenten eller Rörelsekostnader + Ägarlön Marginalprocenten Författaren och Studentlitteratur 1 Kalkylering i handelsföretag 33

15 1:13 Mer prissättning Beräkna försäljningspris för nedanstående inköpta varor med det nya pålägget enligt 1:11 B. Skoimporten AB FAKTURA Artikel Antal Pris Rabatt Totalt Adam Light ,00 kr ,00 kr Frakt Summa exkl. moms Moms 25 % TOTALT 500,00 kr ,00 kr 4 325,00 kr ,00 kr AB Skogrossisten FAKTURA Artikel Antal Pris Rabatt Totalt Adidas Gold ,00 kr 5 % ,00 kr Frakt Summa exkl. moms Moms 25 % TOTALT 400,00 kr ,00 kr 4 280,00 kr ,00 kr AB Golfsport FAKTURA Artikel Antal Pris Rabatt Totalt Footjoy Soft ,00 kr 10 % ,00 kr Baxter Golf ,00 kr 10 % ,00 kr Frakt Summa exkl. moms Moms 25 % TOTALT 1 600,00 kr ,00 kr 9 490,00 kr ,00 kr 34 1 Kalkylering i handelsföretag Författaren och Studentlitteratur

16 Räkna med marginal I stället för att prissätta skorna med hjälp av pålägg skulle Anton kunna använda sig av marginalprocenten. Han kan då ha som målsättning att företaget ska uppnå en viss marginalprocent. Anton kan t.ex. fråga sig själv: Vilket pris ska jag sätta för att uppnå 25 % marginal? Vilket är högsta inköpspris som jag kan betala för en sko om jag vill uppnå 25 % marginal? Den sista frågan kan vara aktuell när Anton ska sätta speciella kampanjpriser. Den marginal som Anton har på varje sko utgör sedan tidigare 35,5 % av försäljningspriset. Detta betyder i sin tur att inköpspriset är 64,5 % av försäljningspriset (100 35,5). Man kan säga att försäljningspriset består av två delar: inköpspriset och marginalen. Marginal 35,5 % Inköpspris 64,5 % Försäljningsprisets två delar. Exempel 1 Anton räknar på kampanjpriser Anton planerar en kampanj på joggingskor inför våren. För att dra kunder till butiken tänker han sälja modellen Bronx 99 för 290 kr mot normalt 520 kr. Trots det låga priset vill han ha en liten vinst. Han tänker därför förhandla med sin leverantör om ett lägre inköpspris än vanligt. Hur mycket kan Anton högst betala för skorna om han vill ha en marginal på 10 % på dem? Författaren och Studentlitteratur 1 Kalkylering i handelsföretag 35

17 Lösning: Av försäljningspriset exkl. moms ska Anton ha 10 % och hans leverantör 90 %. Inköpspriset blir således 90 % av försäljningspriset exkl. moms. 290/1,25 = ,90 = 208,80 kr 1:14 Kampanjpriser A Hur stor blir marginalprocenten om leverantören i exempel 1 vill ha 220 kr för skon? B Hur stor blir marginalprocenten om leverantören vill ha 245 kr för skon? C Hur mycket kan Anton högst betala för skorna om han vill ha en marginal på 30 % på dem? Exempel 2 Anton prissätter ett tillfälligt parti Anton har kommit över ett konkursparti stövlar. Han betalade kr exkl. moms för 300 par stövlar. Frakt och andra hemtagningskostnader gick på kr. Anton tror att ca 10 % av stövlarna blir över och dem tänker han skänka till de hemlösas förening. Vilket blir försäljningspriset inkl. moms för ett par stövlar om Anton vill ha 30 % marginal på affären? Lösning: = kr 300 0,9 = 270 par /270 = 79,63 79,63/0,70 = 113,76 113,76 1,25 = 142,20 kr 150 kr eller: ,25/(300 0,9 0,70) = 142,20 kr 150 kr 1:15 Pris på tillfälligt parti A Vilket blir försäljningspriset i exempel 2 om 20 % av stövlarna beräknas bli osålda? B Vilket blir försäljningspriset om marginalen ska vara 15 % och alla stövlarna kan säljas? 36 1 Kalkylering i handelsföretag Författaren och Studentlitteratur

18 Kalkylmodeller i datorn För att slippa räkna så mycket vill Anton utnyttja datorn för alla de olika beräkningar som måste göras. Du ska hjälpa Anton att lägga upp kalkylmodeller i Excel (eller i ett annat kalkylprogram). Modellerna ska klara de typer av beräkningar som du har gjort här i kapitlet. Här följer förslag på hur kalkylmodellerna kan se ut. Du får själv komplettera med formler. I kapitel 9 hittar du en kort introduktion i hur man arbetar i Excel. När du gör kalkylmodeller bör du lägga alla faktauppgifter på ett ställe och alla uträkningar (formler) på ett annat ställe. Då blir modellen lättare att arbeta med. Det blir också lättare för andra som vill använda din modell att förstå var de ska skriva in faktauppgifterna. Kontrollera att dina formler stämmer genom att lägga in fakta från Antons andra år. Modell 1 A B C D E 1 Beräkning av påläggsprocent 2 3 Faktadel Beräkningsdel 4 Skriv in här Formler 5 Rörelsekostnader 6 Hyra Försäljning 7 Löner inkl. sociala kostnader Ingående varukostnad 8 Resor, reklam m.m. Bruttovinst 9 Ev. övriga kostnader Rörelsekostnader exkl. avskrivning och ränta 10 Avskrivning 11 Inventariers anskaffningsvärde Räntekostnad 12 Ekonomisk livslängd, antal år Summa rörelsekostnader 13 Befintliga lån Vinst inkl. ägarlön 14 Aktuell räntesats 15 Påläggsprocent 16 Beräknad ingående varukostnad Detta motsvarar en marginalprocent på Önskad ägarlön 19 Önskad vinst TIPS: försäljning räknas fram baklänges utifrån vinst inkl. ägarlön. Formel: B18+B19+E12+E7 Författaren och Studentlitteratur 1 Kalkylering i handelsföretag 37

19 Modell 2 A B C D E 1 Prissättning med hjälp av påläggsprocent 2 3 Faktadel Beräkningsdel 4 Skriv in här Formler 5 6 Inköpt antal Ingående varukostnad/st 7 Totalt fakturapris exkl. moms Pålägg 8 Hemtagningskostnader Pris exkl. moms 9 Moms 10 Aktuell påläggsprocent Pris inkl. moms 11 Aktuell momssats 12 Modell 3 A B C D E F G 1 Prissättning med hjälp av påläggsprocent 2 vid flera varor på samma faktura: 3 4 Faktadel Beräkningsdel 5 6 Skriv in här Skriv in här Formler Formler 7 8 Antal Fakturapris Ing. varu- Försäljn.pris 9 totalt kostnad inkl. moms 10 Vara 1 Vara 1 11 Vara 2 Vara 2 12 Vara 3 Vara 3 13 Vara 4 Vara 4 14 Vara 5 Vara 5 15 Hemtagningskostnader Aktuell påläggsprocent 18 Aktuell momssats Kalkylering i handelsföretag Författaren och Studentlitteratur

20 Modell 4 A B C D E 1 Beräkning av inköpspris 2 3 Faktadel Beräkningsdel 4 A. Beräkning utifrån påläggsprocent 5 Skriv in här Formler 6 7 Försäljningspris Beräknat inköpspris 8 Aktuell momssats 9 Aktuell påläggsprocent B. Beräkning utifrån marginalprocent 12 Skriv in här Försäljningspris Beräknat inköpspris 15 Aktuell momssats 16 Aktuell marginalprocent 17 Modell 5 A B C D E 1 Beräkning av försäljningspris på inköpt parti 2 utifrån önskad marginal 3 4 Faktadel Beräkningsdel 5 Skriv in här Formler 6 7 Totalt fakturapris exkl. moms Försäljningspris inkl. moms 8 Hemtagningskostnader Försäljningspris exkl. moms 9 Inköpt antal 10 Andel som inte kan säljas Avrundat pris 11 Önskad marginalprocent på partiet 12 Aktuell momssats 13 Författaren och Studentlitteratur 1 Kalkylering i handelsföretag 39

21 Simulering med hjälp av datorn ger värdefull information. Anton räknar med modeller Kalkylmodellerna på föregående sidor underlättar arbetet för Anton. Med hjälp av modellerna kan han också göra simuleringar. Anton lägger alltså in nya förutsättningar för att se hur detta påverkar t.ex. hans påläggsprocent och marginal. Din uppgift blir att hjälpa Anton att lösa följande uppgifter. Använd dina kalkylmodeller om du har gjort dessa. I annat fall får du räkna själv. 1:16 Simulering i kalkylmodell A Anton vill veta vilket pålägg han behöver göra om han anställer ytterligare en person på heltid. Lönekostnaden inkl. sociala avgifter skulle då öka med kr. Allt annat är oförändrat. Beräkna både påläggs- och marginalprocent. Utgå ifrån siffrorna för Antons andra år. B Vilken blir påläggsprocenten respektive marginalprocenten om han anställer personen och samtidigt ökar omsättningen så att varukostnaden blir 10 % högre? 1:17 Prissättning Anton vill veta hur priserna skulle påverkas om han använde ett pålägg på 75 % på alla varor. Beräkna därför vilka priserna blir med detta pålägg på varorna i uppgift 1:13. 1:18 Pris på tillfälligt parti Anton har erbjudits ett parti om 250 vinterjackor som han tror att han skulle kunna sälja i sin butik i samband med en kampanj för vinterskor. Han ska be Kalkylering i handelsföretag Författaren och Studentlitteratur

22 tala kr för jackorna plus frakt kr. Anton tror att 15 % av jackorna blir osålda och han vill ha 40 % marginal på affären. A Vilket pris ska han ta för en jacka med dessa förutsättningar? B Vilket blir priset om han vill ha 50 % marginal på affären? C Vilket bör priset vara om 25 % av jackorna riskerar att bli osålda och marginalen ska vara 40 %? Täckningsbidrag och täckningsgrad Ibland kan man se andra uttryck för bruttovinst. Eftersom bruttovinsten ska användas till att täcka de fasta kostnaderna och bidra med vinst, kallas bruttovinsten också för täckningsbidrag (TB). Täckningsbidrag kan beräknas för varje enskild vara och betecknas då TB/st. TB/st Försäljningspris/st Ingående varukostnad/st Företagets totala bruttovinst kallas i det här sammanhanget för totalt täckningsbidrag (TTB). TTB Försäljningsintäkter Kostnad för sålda varor Om TB/st jämförs med försäljningspriset får man täckningsgraden (TG). Detta är alltså detsamma som marginalprocenten. Man kan också jämföra totala täckningsbidraget med hela försäljningen. Täckningsgrad anger hur stor del av försäljningspriset som är täckningsbidrag. Är detsamma som marginalprocent. Täckningsgrad TB/st Försäljningspris/st TTB Totala försäljningen Författaren och Studentlitteratur 1 Kalkylering i handelsföretag 41

23 Anta att Anton anställer en person till enligt uppgift 1:16 A. Hans fasta kostnader utöver egen lön uppgår då till kr. Den genomsnittliga marginalen är ca 40 %. Om Antons totala försäljning uppgår till totalt kr kommer han att få en bruttovinst på 0, = kr. Denna bruttovinst är alltså det totala täckningsbidrag som ska användas för att täcka alla fasta kostnader och bidra till både Antons egen lön och vinst. Totalt täckningsbidrag (TTB) kr Fasta kostnader kr = Resultat kr Detta resultat ska räcka till ägarlön och vinst. Här räcker inte resultatet till Antons önskade lön på kr. Om Anton sänker sitt eget lönekrav till kr blir det över kr att spara i företaget. 1:19 Resultatberäkning A Vilket blir resultatet om försäljningen skulle uppgå till kr och marginalen (TG) är 40 %? Räkna med fasta kasta kostnader enligt ovan. B Hur mycket kan Anton då ta ut till sig själv om han vill spara kr i företaget? C Vilket blir resultatet om TG är 45 % och försäljningen uppgår till kr? Fasta kostnader antas vara kr. 1:20 Täckningsgrad A Vilken är täckningsgraden för Adidas Soft, som säljs för 450 kr inkl. moms? Ingående varukostnad är 190 kr. B Vilken är täckningsgraden för Nike Super Air, som säljs för 990 kr inkl. moms? Ingående varukostnad är 520 kr Kalkylering i handelsföretag Författaren och Studentlitteratur

24 Realisation I sko- och konfektionsbranschen är det vanligt med realisation ett par gånger om året. Detta betyder att alla varor inte säljs till det pris som man har fastställt från början. Sådana realisationer bör planeras och tas med i beräkningen när man ska bestämma pålägg. I Sportskon har Anton tidigare beräknat följande för andra året: Planerade rörelsekostnader och vinst = kr Planerad ingående varukostnad = kr Påläggsprocent = / = 55 % Marginal = /( ,55) = 35,5 % (eller: 0,55/1,55 = 35,5 %) För att få täckning för alla kostnader och vinst behövs alltså en försäljning på = kr. Detta uppnår Anton genom att lägga på 55 % på inköpspriserna (1, = = kr). Anta nu att man i Sportskon säljer 30 % av varorna på realisation med 40 % prisnedsättning. Resterande 70 % säljs till ordinarie priser. Den genomsnittliga rabatten blir då 0,30 0,40 = 0,12 = 12 %. Detta betyder att man bara får behålla 88 % av de tidigare kalkylerade försäljningsintäkterna. Frågan Anton nu måste ställa sig är: Vilket pålägg behöver jag göra för att få så stora bruttointäkter (intäkter före rabatt) att 88 % av dem blir kr? Lösning: Bruttointäkterna måste vara /0,88 = kr / = 1,76. Pålägget måste alltså vara 76 %. Du kan kontrollera att detta stämmer på följande sätt: 70 % av varorna: 0, ,76 = kr. 30 % av varorna: 0, ,76 0,60 = kr = kr. (Det slår på kr beroende på att 1,76 är ett avrundat tal.) Författaren och Studentlitteratur 1 Kalkylering i handelsföretag 43

K11 Prissä)ning, För 2. Kan e) företag ha god försäljning, men ändå gå med förlust?

K11 Prissä)ning, För 2. Kan e) företag ha god försäljning, men ändå gå med förlust? K11 Prissä)ning, För 2 Kan e) företag ha god försäljning, men ändå gå med förlust? Vad är rä) pris? Det är vik*gt a- varor och tjänster får rä- pris när de ska säljas *ll kunden: om priset sä-s för lågt

Läs mer

Inbetalning = 300 000 kr den 30 juni Intäkt = 300 000 / 3 månader = 100 000 kr per månad mellan 1 mars och 1 juni

Inbetalning = 300 000 kr den 30 juni Intäkt = 300 000 / 3 månader = 100 000 kr per månad mellan 1 mars och 1 juni Fråga 1 Den 1 juni köpte företag A en maskin för 300 000 kr som levererades direkt den 1 juni. Produkten hade producerats mellan 1 mars och 1 juni. Den 30 juni betalade företag A fakturan. Efter att maskinen

Läs mer

Del 1 Praktikfall. Sven Tullgren och Studentlitteratur Praktikfall 1 5

Del 1 Praktikfall. Sven Tullgren och Studentlitteratur Praktikfall 1 5 1 Del 1 Praktikfall I denna första del av arbetsboken ska du arbeta med redovisning i olika företag. Det finns fem praktikfall av olika omfattning som du kan arbeta med. I det första får du lite tips och

Läs mer

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader Uppgift 2.0: Resultatplanering Företaget Aha tillverkar produkten Skyar. Företaget har kalkylerat med fasta kostnader på 936 000 kr och rörliga

Läs mer

Totalanalys, tentamen #1 - facit sid 1 [10]

Totalanalys, tentamen #1 - facit sid 1 [10] Totalanalys, tentamen #1 - facit sid 1 [10] Klicka på länkarna nedan för att ta dig till rätt tentamensuppgift. Nivå Tentamensuppgift 1 E Kritiska punkten. Tentamensuppgift 2 E Säkerhetsmarginal. Tentamensuppgift

Läs mer

Startkapital med finansiering, likviditetsbudget och resultatbudget

Startkapital med finansiering, likviditetsbudget och resultatbudget EKONOMI Startkapital med finansiering, likviditetsbudget och resultatbudget Att göra en budget kan kännas som en ren gissningslek. Det är dock väldigt viktigt att tänka igenom den ekonomiskadelen i sitt

Läs mer

Kalkylering. Daniel Nordström

Kalkylering. Daniel Nordström Kalkylering Daniel Nordström Presentationens innehåll Bidragskalkylering Täckningsgrad Lönsamhetsberäkningar Nollpunktsberäkning Täckningsbidrag Säkerhetsmarginal Företagets kapacitetsanpassning Investeringskalkylens

Läs mer

Övningsuppgifter, sid 1 [21] pålägg & marginal - facit, nivå E

Övningsuppgifter, sid 1 [21] pålägg & marginal - facit, nivå E Övningsuppgifter, sid 1 [21] go green & keep on screen tänk smart bli jordklok För att spara på vår miljö har vi valt att hålla våra facit on screen. Klicka på länkarna här nedan för att ta dig till rätt

Läs mer

LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING

LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING FÖRE UPPGIFTER... 2 3.1 KOKOKADAI... 2 3.2 BONGO... 2 3.3 KONTERA... 2 UNDER UPPGIFTER... 3 3.4 SPANNARPS ALUMINIUM... 3 3.5 GIOVANNI SVENSSON... 3 3.6 ISGÄRDE... 3 3.7 SMYCKESKRINET...

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Begrepp Organisation Byggproduktion 1 Ekonomiska grundbegrepp Byggproduktion 2 Kostnads och intäkts analys Huvudområden Budgetering / redovisning Produktkalkylering Investeringsbedömning

Läs mer

Seminarium 4 (kap 16-17)

Seminarium 4 (kap 16-17) TPYT16 Industriell Ekonomi Lektion 4 Resultatplanering Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi Seminarium 4 (kap 16-17) Resultatplanering

Läs mer

Momshantering 31 Inköp av varor och material 35 Försäljning av varor och tjänster 42 Utlandsaffärer 48 Löner och andra personalkostnader 53

Momshantering 31 Inköp av varor och material 35 Försäljning av varor och tjänster 42 Utlandsaffärer 48 Löner och andra personalkostnader 53 2 Momshantering 31 Inköp av varor och material 35 Försäljning av varor och tjänster 42 Utlandsaffärer 48 Löner och andra personalkostnader 53 Representationskostnader 58 Materiella anläggningstillgångar

Läs mer

Resultat- planering. HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

Resultat- planering. HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel Resultat- planering HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel Grunden för ett företags affärsidé -att sälja varor eller tjänster Varor i byggnadssamanhang kan vara olika produkter som hus eller delar av hus

Läs mer

Kalkylering i ett tjänsteföretag med hjälp av Excel

Kalkylering i ett tjänsteföretag med hjälp av Excel Kalkylering i ett tjänsteföretag med hjälp av Excel Baserat på ett exempel ur Anderssons bok kapitel 5.4 Som vanligt gäller att kalkylmodellen endast är en förenklad modell av verkligheten. För att du

Läs mer

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng HÖGSKOLAN I BORÅS REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: SRO011 Tentamen ges för: Administratör inom offentlig verksamhet Namn:.. Personnummer:..

Läs mer

Prissättning. Daniel Nordström

Prissättning. Daniel Nordström Prissättning Daniel Nordström Presentationens innehåll Faktorer som påverkar prissättningen Prissättning för tjänsteföretag Prissättning för varuproducerande företag Divisionskalkyl Momsberäkning Pålägg

Läs mer

Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor

Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor I en reklambyrå med två avdelningar I och II framställs tjänsterna A och B. Båda tjänsterna utvecklas först i avdelning I för att sedan färdigställas i avdelning

Läs mer

Testa och utveckla din företagsidé

Testa och utveckla din företagsidé Testa och utveckla din företagsidé TESTA OCH UTVECKLA DIN FÖRETAGSIDÉ Ännu har du inte bestämt dig för att starta, men du har en tydlig bild av vilken verksamhet du skulle ha i ditt företag om det blev

Läs mer

Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer

Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer Inledning Det här är ett kalkylunderlag gjort för dig som har tankar på att starta Grön omsorg på gården eller redan är igång. I den kan du göra beräkningar

Läs mer

Företagsekonomi Facit övningsuppgifter bidragskalkylering

Företagsekonomi Facit övningsuppgifter bidragskalkylering Bidragskalkyl för frukostverksamhet Ökad försäljning 800 000 Varukostnaden 160 000 (800 000*0,20) Värdeminskning 25 000 (100 000/4) Löner 200 000 Arbetsgivaravgifter 80 000 (200 000*0,40) Reklam 50 000

Läs mer

Ett företag ägnar sig åt att hyra ut båtar: Företagens kostnader för en total uthyrningstid på mellan och timmar ser ut som följer:

Ett företag ägnar sig åt att hyra ut båtar: Företagens kostnader för en total uthyrningstid på mellan och timmar ser ut som följer: UPPGIFT 1-1 RÖRLIGA OCH FASTA KOSTNADER (BLOCK 2:4) Ett företag ägnar sig åt att hyra ut båtar: Företagens kostnader för en total uthyrningstid på mellan 5.000 och 8.000 timmar ser ut som följer: Total

Läs mer

3 anställda *1600= timmar /4 800 = 329 kronor/h exkl. moms

3 anställda *1600= timmar /4 800 = 329 kronor/h exkl. moms Övningsuppgifter Divisionskalkyl för tjänsteföretag Personalkostnad 900 000 kr 80 000 kr Diverse kostnader på 100 000 kr Summa kostnader 1 280 000 kr 300 000 kr 3 anställda *1600= 4 800 timmar 1 580 000/4

Läs mer

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013 Örebro universitet Handelshögskolan Omtentamen i konomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013 atum: 21 augusti 2013 Lärare: Mats ornvik Skriv tentamenskod på samtliga inlämnade ark. ndast en uppgift besvaras per

Läs mer

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp] Tentamenskod: Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi, 30hp] elkurs: [konomistyrning,3 alt 4hp. Provkod:0810] atum: [2013-11-30] ntal timmar: [08:15-12:15] nsvarig lärare: [Mats ornvik] ntal frågor: [3 alt

Läs mer

Totalanalys, tentamen #1 sid 1 [10]

Totalanalys, tentamen #1 sid 1 [10] Totalanalys, tentamen #1 sid 1 [10] Omdöme E [180 min] Uppgift 1 Beskriv vad den kritiska punkten är för något. Uppgift 2 Beskriv vad säkerhetsmarginal [i ett resultatdiagram] är. Uppgift 3 Den 10 nov

Läs mer

Utvärdering av dina matematiska förmågor - Procent

Utvärdering av dina matematiska förmågor - Procent Utvärdering av dina matematiska förmågor - Procent Göra beräknar med promille och ppm 1. En person med 4,8 liter blod i kroppen har en alkoholhalt i blodet som är 0,25 promille. Hur många centiliter alkohol

Läs mer

T E N T A M E N S S K R I V N I N G

T E N T A M E N S S K R I V N I N G Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO), T8 Företagsekonomi för icke-ekonomer FIE840, VT 2010 T E N T A M E N S S K R I V N I N G Torsdag 3 juni 2010, kl 08.00-12.30 Lokal: Universitetets skrivsal, Viktoriagatan

Läs mer

Omtentamen i [Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp]

Omtentamen i [Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp] Tentamenskod: Omtentamen i [Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp] Delkurs: [Externredovisning och räkenskapsanalys, 6 hp. Provkod:0530] Datum: [2013-12-14] Antal timmar: [14:15-19:15] Ansvarig lärare: [Per

Läs mer

IEK102 Industriell ekonomi M IEK 415 Industriell ekonomi E

IEK102 Industriell ekonomi M IEK 415 Industriell ekonomi E IEK102 Industriell ekonomi M IEK 415 Industriell ekonomi E Fredagen den 23e augusti em (tre timmar) 2013 Tillåtna hjälpmedel Typgodkänd räknare, linjal, räntetabeller (sist i tentamenstesen) Presentation

Läs mer

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014 Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014 Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel: Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller Skrivningsansvarig lärare:

Läs mer

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering 1 Bidragskalkyl används vid beslut Vid ledig kapacitet

Läs mer

Övningar. Produktkalkylering. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 17-19

Övningar. Produktkalkylering. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 17-19 Övningar Produktkalkylering Indek gk Håkan Kullvén Kapitel 17-19 1 Förkalkyler och efterkalkyler, 17-06 Adam och Eva säljer begagnade golfbollar. År 1998 räknar man med att sälja golfbollar för 550 000

Läs mer

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014 Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014 Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel: Kalkylator och bifogade räntetabeller Skrivningsansvarig lärare: Jonas Råsbrant

Läs mer

Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust?

Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust? 1 FÖRELÄSNING 5 KALKYLERING Kerstin Collman Tre grundläggande frågeställningar: 1. Beslut kring kapacitet och kapacitetsutnyttjande. Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka

Läs mer

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING FÖR EVENT 7,5 Högskolepoäng

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING FÖR EVENT 7,5 Högskolepoäng HÖGSKOLAN I BORÅS REDOVISNING FÖR EVENT 7,5 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: SRV011 Tentamen ges för: Event Management programmet Namn:.. Personnummer:.. Tentamensdatum: 2012-08-30 Tid: 09.00

Läs mer

Vad kostar det att ha en bil? beräknar kostnader och intäkter

Vad kostar det att ha en bil? beräknar kostnader och intäkter Vad kostar det att ha en bil? Kalkylobjekt: Det objekt för vilket vi beräknar kostnader och intäkter Exempel på bilkalkyl (Konsumentverket) Kostnad/mil: 73.900 37 kr/mil 2.000 Verksamhetsvolym Tänk på

Läs mer

Övningar. K/I-analys. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 15-16

Övningar. K/I-analys. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 15-16 Övningar K/I-analys Indek gk Håkan Kullvén Kapitel 15-16 1 Grundläggande ekonomiska begrepp, 15-02 Kreditköp av råvaror Betalning av råvaror Förbrukning av råvaror vid produktion av färdiga varor Kontantinköp

Läs mer

Blanketterna är framställda i Excel med formler för snabbare beräkningar. Ladda ner mallarna till datorn först innan du gör beräkningarna.

Blanketterna är framställda i Excel med formler för snabbare beräkningar. Ladda ner mallarna till datorn först innan du gör beräkningarna. Anvisningar till budgetmallar. Blanketterna är framställda i Excel med formler för snabbare beräkningar. Ladda ner mallarna till datorn först innan du gör beräkningarna. 1. Startkapitalbudget. En startkapitalbudget

Läs mer

Kostnads- och intäktsanalys. Ekonomi. Kostnads- och intäktsanalys. Historik. Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering

Kostnads- och intäktsanalys. Ekonomi. Kostnads- och intäktsanalys. Historik. Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering Kostnads- och intäktsanalys Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Ekonomi Företagsekonomi Ekonomi OIKONOMIA

Läs mer

Fe2, redovisning, tentamen 3

Fe2, redovisning, tentamen 3 sid 1 [10] Namn: Klass: Var noga med att disponera tiden, 240 minuter går fort. Provet innehåller 21 frågor. Omdöme E 1. Definiera en intäkt? 2. Vad innebär en lämnad kassarabatt för ditt företag? 3. Vad

Läs mer

TEIE51 Industriell Ekonomi. Produktkalkyler Sofi Rehme

TEIE51 Industriell Ekonomi. Produktkalkyler Sofi Rehme TEIE51 Industriell Ekonomi Produktkalkyler Sofi Rehme 2 Produktkalkylering behövs för att ta reda på lönsamheten hos produkter och beslut Företag vill ha större intäkter än kostnader De behöver därför

Läs mer

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: IDA TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 2011-08-23 09:00 13:00

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: IDA TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 2011-08-23 09:00 13:00 HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: IDA TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 2011-08-23 09:00 13:00 TENTAMEN BESTÅR AV 10 FRÅGOR OCH KAN GE MAXIMALT 40 POÄNG.

Läs mer

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP.

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP. KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Företagsekonomiska institutionen 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786

Läs mer

Övningsuppgifter, sid 1 [21] totalanalys - facit, nivå C

Övningsuppgifter, sid 1 [21] totalanalys - facit, nivå C Övningsuppgifter, sid 1 [21] go green & keep on screen tänk smart bli jordklok För att spara på vår miljö har vi valt att hålla våra facit on screen. Klicka på länkarna här nedan för att ta dig till rätt

Läs mer

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital:

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital: 2p 1. Ett företag köper i början av 2008 en maskin för 100 000 kr. Man beräknar att den ska kunna användas under 5 år och att restvärdet då är noll. a. Hur stor är företagets utgift 2008? Svar: 100 000

Läs mer

6 uppgifter och totalt 70 poäng

6 uppgifter och totalt 70 poäng Luleå tekniska universitet TENTAMEN Kurskod: R0009N Kursnamn: Modeller för intern styrning Tentamensdatum: 2015-06-05 Skrivtid: 4 timmar Tillåtna hjälpmedel: Penna, suddgummi och Miniräknare som rensats

Läs mer

Aktiebolagstjänst. Leif Malmborg. Aktiebolagstjänst www.ab.se leif@ab.se

Aktiebolagstjänst. Leif Malmborg. Aktiebolagstjänst www.ab.se leif@ab.se Leif Malmborg Aktiebolagstjänst www.ab.se leif@ab.se 1 Leif Malmborg Rådgivare Nyföretagarcentrum Personlig rådgivning, vanligtvis måndagskvällar ojämna veckor Allmän rådgivning Val av företagsform Ekonomi

Läs mer

Datum för tentamen 2007-03-25 Skrivningsansvarig lärare Carina Åresved-Gustavsson

Datum för tentamen 2007-03-25 Skrivningsansvarig lärare Carina Åresved-Gustavsson Skriftligt prov i delkurs Affärsredovisning och budgetering 5p Inom kurs eller program Företagsekonomi 1-10p inr. ekonomistyrning (distans) Med kurskod FEK106 Datum för tentamen 2007-03-25 Skrivningsansvarig

Läs mer

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid 298-301 Linjär programmering

Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid 298-301 Linjär programmering Produktkalkyler Kap 17 Kalkylering Kap 18 ering Kap 19 Bidragskalkylering Ingår ej i kursen Sid 298-301 Linjär programmering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Grundbegrepp Repetition

Läs mer

Den löpande verksamheten Fem små uppgifter för KFA-inlärning

Den löpande verksamheten Fem små uppgifter för KFA-inlärning Den löpande verksamheten Fem små uppgifter för KFA-inlärning Sifferunderlaget för KFA-föreläsning 1 1 Personalkostnader Företaget anställer tre personer på deltid. Under året är den normala bruttolönen

Läs mer

Kalkyler som beslutsunderlag

Kalkyler som beslutsunderlag Kalkyler som beslutsunderlag Kapital 1 Inledning Distribution överföring från producent till konsument Företagsformer - Aktiebolag: Vanligast, dominerande bland stora företag, ägare satsa kapital, får

Läs mer

c) Hur stort blir det bokförda värdet år 2010 efter att det årets avskrivningar är gjorda?

c) Hur stort blir det bokförda värdet år 2010 efter att det årets avskrivningar är gjorda? Bo Ekdahl Hörby Lärcenter Prov Redovisning, Namn: Uppgift 1 (4 p) Ett företag köpte en kopieringsmaskin för 120 000 kr år 2008. Man bedömer att den har en ekonomisk livslängd på 6 år. Man betalar hälften

Läs mer

Agenda Sex grundläggande ekonomiska begrepp Resultat, Lönsamhet Indelning av kostnader

Agenda Sex grundläggande ekonomiska begrepp Resultat, Lönsamhet Indelning av kostnader Agenda Sex grundläggande ekonomiska begrepp Resultat, Lönsamhet Indelning av kostnader 1 Terminologi Utgift - värdet av anskaffad resurs (fakturan bokförs) Inkomst värdet av utförd prestation (fakturerad)

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-01-11 Sid 1 (7)

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-01-11 Sid 1 (7) Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-01-11 Sid 1 (7) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.

Läs mer

Datum för tentamen 2007-11-11

Datum för tentamen 2007-11-11 Skriftligt prov i delkurs Inom kurs eller program Med kurskod Datum för tentamen 2007-11-11 Skrivningsansvarig lärare Affärsredovisning och budgetering 7,5hp Företagsekonomi A redovisning och kalkylering

Läs mer

Papper, miniräknare med tomt minne och penna. Räknare på smartphones, ipad, Tab eller liknande är inte tillåtet.

Papper, miniräknare med tomt minne och penna. Räknare på smartphones, ipad, Tab eller liknande är inte tillåtet. Grundläggande företagsekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Kursen är totalt 7,5 högskolepoäng Tentamen 51FE01 För textilstudenter på Textil produktutveckling, Butikschef, Textilingenjör, Designtekniker

Läs mer

REDOVISNINGENS GRUNDER

REDOVISNINGENS GRUNDER REDOVISNINGENS GRUNDER Tid: 3 h Bokföring Texten får medtas 28.08.2006 Hjälpmedel: Kalkylator ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Grundläggande företagsekonomi 4p

Grundläggande företagsekonomi 4p Grundläggande företagsekonomi 4p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TE02 11FE00 OPUS2 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2015-04-30 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Årsredovisningslagen och Bokföringslagen

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6)

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6) Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.

Läs mer

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING FÖR ADMINISTRATÖRER 7,5 Högskolepoäng

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING FÖR ADMINISTRATÖRER 7,5 Högskolepoäng HÖGSKOLAN I BORÅS REDOVISNING FÖR ADMINISTRATÖRER 7,5 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: 21RV1A Tentamen ges för: ADM 12 Namn:.. Personnummer:.. Tentamensdatum: 2013-08-20 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Grundläggande företagsekonomi 7,5p

Grundläggande företagsekonomi 7,5p Grundläggande företagsekonomi 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TE02 11FE00 OPUS2 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-08-15 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Årsredovisningslagen och Bokföringslagen

Läs mer

Timkostnader för egen företagare

Timkostnader för egen företagare Timkostnader för egen företagare Räkna ut din timkostnad vid ett genomsnittligt löneuttag om du både arbetar med administration och uppdrag (kundtid). Timkostnaden beräknas på kundtiden därför att det

Läs mer

Grundkurs 2 IKT. Dan Haldin Ålands lyceum

Grundkurs 2 IKT. Dan Haldin Ålands lyceum Grundkurs 2 IKT Dan Haldin Ålands lyceum IT 2 GRUNDKURS 2 I DATABEHANDLING VID ÅLANDS LYCEUM I den här boken kommer du att lära dig de program som behövs för att klara Datakörkortets Modul 4 (Microsoft

Läs mer

Fe2, redovisning, tentamen 1 - facit

Fe2, redovisning, tentamen 1 - facit sid 1 [10] Omdöme E 1. När uppstår en utgift? Den uppstår redovisningstekniskt när du erhåller ett kvitto eller en faktura. 2. Vad innebär att periodisera? När du fördelar inkomster och utgifter till rätt

Läs mer

Fråga 6.. poäng (5p) Fråga 5.. poäng (2p) Fråga 3.. poäng (4p)

Fråga 6.. poäng (5p) Fråga 5.. poäng (2p) Fråga 3.. poäng (4p) Industriell ekonomi Provmoment: Salstentamen, 7,5 högskolepoäng Namn: Tentamensdatum: 150603 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Räknedosa Totalt antal poäng på tentamen: 20p För att få respektive betyg krävs:

Läs mer

Datum för tentamen 2007-05-05 Skrivningsansvarig lärare Ulrika Melin

Datum för tentamen 2007-05-05 Skrivningsansvarig lärare Ulrika Melin Skriftligt prov i delkurs Företagsekonomi 5p Inom kurs eller program Företagsekonomi Introduktionskurs 5p Med kurskod FEK070 Datum för tentamen 2007-05-05 Skrivningsansvarig lärare Ulrika Melin Tentamen

Läs mer

Företags- och Personalekonomi G88

Företags- och Personalekonomi G88 Företags- och Personalekonomi 06 722G88 Repitition produktkalkylering Kalkylmässiga kostnader o o o o Materialkostnad Avskrivningar Ränta Företagarlön Kostnadsfördelning Sysselsättningen och produktkalkylering

Läs mer

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING FÖR ADMINISTRATÖRER 7,5 Högskolepoäng

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING FÖR ADMINISTRATÖRER 7,5 Högskolepoäng HÖGSKOLAN I BORÅS REDOVISNING FÖR ADMINISTRATÖRER 7,5 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: 21RV2A Tentamen ges för: ADM 12 och ADM 13 Namn:.. Personnummer:.. Tentamensdatum: 2014-08-18 Tid: 09.00

Läs mer

Uppgift: Självkostnad och ABC

Uppgift: Självkostnad och ABC Uppgift: Självkostnad och ABC Företaget DEF har tillämpat traditionell kostnadsfördelningsteknik för sina produkter Optimum, Maximum och Zenith. Materialomkostnaderna har fördelats efter värdet på direkt

Läs mer

» Industriell ekonomi

» Industriell ekonomi » Industriell ekonomi FÖ5 Produktkalkylering Norrköping 2013-01-24 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ5 Produktkalkylering» Välkommen» Syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? Magnus Moberg 2 Case 1» Anna

Läs mer

Fe2, redovisning, tentamen 1

Fe2, redovisning, tentamen 1 sid 1 [10] Namn: Klass: Var noga med att disponera tiden, 180 minuter går fort. Provet innehåller 16 frågor. Omdöme E 1. När uppstår en utgift? 2. Vad innebär att periodisera? 3. Visa en indirekt avskrivning

Läs mer

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Lördag 27 april 2013, kl. 9 13

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Lördag 27 april 2013, kl. 9 13 Ekonomisk styrning, 15 hp Omskrivning, Delkurs Kalkylering Lördag 27 april 2013, kl. 9 13 Skrivtid: Hjälpmedel: Övrigt: 4 timmar Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller Genomför eventuella

Läs mer

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen Företagets skuld till ägaren Skillnaden mellan företagets tillgångar och skulder brukar benämnas företagets

Läs mer

Tonnquist Projektledning 2012-02-26

Tonnquist Projektledning 2012-02-26 Tonnquist Projektledning Projektekonomi (Kapitel 6 sid. 171-181) Projekt på rätt kurs Uppföljning av ekonomin (Kapitel 9 sid. 241-256) Nils Lundgren 2012-02-26 6 Projektekonomi Kalkylera kostnader och

Läs mer

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering.

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering. Produktkalkyler Kap 17 Kalkylering Kap 18 ering Kap 19 Bidragskalkylering ME1003 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 1 Thorolf Hedborg 1 Kostnadsslag Repetition Rörlig kostnad Fast kostnad Direkt kostnad

Läs mer

Tentamen för kurs IndustriellEkonomi GK, Sid 1 (6)

Tentamen för kurs IndustriellEkonomi GK, Sid 1 (6) Tentamen för kurs IndustriellEkonomi GK, 2011-08-19 Sid 1 (6) För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (tidigare än höstterminen 2011) på någon av följande

Läs mer

Tentamen i Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp

Tentamen i Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp Tentamenskod: Tentamen i Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp Delkurs: Externredovisning och räkenskapsanalys, 6 hp. Provkod:0530 Datum: 2013-11-07 Antal timmar: 14:15-19:15 Ansvarig lärare: Per Forsberg, Mats

Läs mer

OLIKA SÄTT ATT RÄKNA

OLIKA SÄTT ATT RÄKNA OLIKA SÄTT ATT RÄKNA Man brukar utgå från en s k fullkostnadskalkyl där alla kostnader (både direkta och indirekta) och en viss vinst är medräknad. En sådan modell tar inte hänsyn till marknadspris och

Läs mer

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Torsdag 21 mars 2013, kl

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Torsdag 21 mars 2013, kl Ekonomisk styrning, 15 hp Omskrivning, Delkurs Kalkylering Torsdag 21 mars 2013, kl. 13 17 Skrivtid: Hjälpmedel: Övrigt: 4 timmar Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller Genomför eventuella

Läs mer

... ... Produkt & Idé

... ... Produkt & Idé ... Produkt & Idé Företaget styrs av enbart en medlem Tillverkar ljusyktor i marin stil gjorda av glasburkar, rep, snäckor, stenar, dekaler m.m. Glasburkar & snäckor köps från lopptorg om möjligt (ekologiskt

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Resultaträkningen Idé och struktur

Resultaträkningen Idé och struktur Resultaträkningen Idé och struktur Idén med resultaträkningen Visar hur affärerna gått Resultaträkningen ska visa hur affärerna gått under en tidsperiod, ett år, ett kvartal en måndad o dy. Den handlar

Läs mer

Budget. ALMI Företagspartner AB 0204

Budget. ALMI Företagspartner AB 0204 Budget Blankettomgången på de sidor som följer kan användas som hjälpmedel vid upprättande av en budget. Den är väldigt detaljerad för att den ska uppfylla skattelagstiftningens krav på information. Den

Läs mer

Entreprenörskap- och affärsutveckling. 15 hp (varav skriftlig tentamen 6 hp) Provmoment: Skriftlig Tentamen Ladokkod: TPA012 Tentamen ges för: TPU13

Entreprenörskap- och affärsutveckling. 15 hp (varav skriftlig tentamen 6 hp) Provmoment: Skriftlig Tentamen Ladokkod: TPA012 Tentamen ges för: TPU13 Entreprenörskap- och affärsutveckling Provmoment: Skriftlig Tentamen Ladokkod: TPA012 Tentamen ges för: TPU13 15 hp (varav skriftlig tentamen 6 hp) Namn (KOD): (Ifylles av student) Tentamensdatum: 150324

Läs mer

Facit. 1 Affärsidén viktigast för företaget. 2 Företagets olika former och intressenter. 1. Rätt eller fel? 1. Rätt eller fel

Facit. 1 Affärsidén viktigast för företaget. 2 Företagets olika former och intressenter. 1. Rätt eller fel? 1. Rätt eller fel Facit 1 Affärsidén viktigast för företaget 2 Företagets olika former och intressenter? 1. Rätt 2. Fel 3. Rätt 4. Rätt 5. Fel 6. Rätt 7. Fel 8. Rätt 9. Rätt 10. Rätt 11. Fel 12. Fel 13. Rätt 14. Fel 1.

Läs mer

Företags- och Personalekonomi G88

Företags- och Personalekonomi G88 Företags- och Personalekonomi 05 722G88 Repetition Priselasticitet Korselasticitet 2012-01-04 2 Repetition Kan man i vissa fall avstå från kravet på total kostnadstäckning? På kort sikt gäller följande

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Övningsuppgifter till Bokföring Björn Lundén och Anette Broberg 18:e upplagan

Övningsuppgifter till Bokföring Björn Lundén och Anette Broberg 18:e upplagan Övningsuppgifter till Bokföring av Björn Lundén och Anette Broberg 18:e upplagan Björn Lundén Information AB Box 84 820 64 Näsviken Tel:0650-541400 Fax: 0650-541401 info@blinfo.se www.blinfo.se Del 1

Läs mer

6 uppgifter och totalt 70 poäng

6 uppgifter och totalt 70 poäng Luleå tekniska universitet TENTAMEN Kurskod: R0009N Kursnamn: Modeller för intern styrning Tentamensdatum: 2015-08-26 Skrivtid: 4 timmar Tillåtna hjälpmedel: Penna, suddgummi och Miniräknare som rensats

Läs mer

Tentamensdatum: 12-11-21 Tid: 9-14 Sal: D409 Hjälpmedel: Miniräknare Lärobok med anteckningar i, men inga lösa blad.

Tentamensdatum: 12-11-21 Tid: 9-14 Sal: D409 Hjälpmedel: Miniräknare Lärobok med anteckningar i, men inga lösa blad. Textil Projekt- och Affärsutveckling 15 högskolepoäng Skriftlig tentamen avseende 6 högskolepoäng Tentamen ges för: TPU3 Namn (eller kod): Tentamensdatum: 12-11-21 Tid: 9-14 Sal: D409 Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

Vad innebär vinstmarginalbeskattning?

Vad innebär vinstmarginalbeskattning? Vad innebär vinstmarginalbeskattning? Vinstmarginalbeskattning (VMB) innebär att ett reseföretag utgår från vinstmarginalen i stället för priset vid beräkning av momsen på en resetjänst. VMB får endast

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Extern

Läs mer

Tentamen i Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp

Tentamen i Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp Tentamenskod: Tentamen i Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp Delkurs: Externredovisning och räkenskapsanalys, 6 hp. Provkod:0530 Datum: 2014-03-27 Antal timmar: 5 Ansvarig lärare: Karin Seger 0761-88 88 45,

Läs mer

Balansrapport Förändring

Balansrapport Förändring 1 (1) 8024677802 Utskriven: 20150310, 19:25 20140101 20141231 T o m ver nr: A 206 Balansrapport 20140101 Förändring 20141231 TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar 1630 Skattekonto 9 367,00 4 179,00 13 546,00

Läs mer

Kostnads- och intäktsanalys

Kostnads- och intäktsanalys Välkommen till Industriell Ekonomi gk Kostnads- och intäktsanalys Kapitel 15: Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kapitel 16: Resultatplanering 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Ekonomi

Läs mer