1Målet med detta kapitel är att du ska

Transkript

1 1Målet med detta kapitel är att du ska förstå sambandet mellan inköpspris och försäljningspris i ett handelsföretag kunna beräkna lämplig påläggsprocent förstå skillnaden mellan pålägg och marginal känna till begrepp som kalkylmässig avskrivning och kalkylmässig ränta veta vad särintäkter, särkostnader och samkostnader är kunna beräkna täckningsbidrag, täckningsgrad och nollpunktsomsättning kunna göra handelskalkyler med hjälp av dator 20 1 Kalkylering i handelsföretag Författaren och Studentlitteratur

2 Kalkylering i handelsföretag företaget Sportskon Anton Brink är en sportintresserad ung man som nu har startat ett företag. Antons affärsidé är att sälja sportskor till aktiva motionsidrottare. Oavsett vilken sport man sysslar med ska man kunna hitta lämpliga skor i hans butik till rimliga priser. Han startar företaget i liten skala för att senare kunna utvidga verksamheten. Företaget heter Sportskon och drivs som enskild näringsidkare (enskild firma). I detta kapitel ska du följa Anton i hans arbete med ekonomin i företaget. Arbetet gäller framförallt hur Anton beräknar pålägg och marginal och sätter priser. Under tiden du läser i texten ska du också utföra egna beräkningar. Svaren på dina uträkningar hittar du antingen i texten eller i ett kortfacit i slutet av boken. Kontrollera hela tiden att du har gjort rätt! Prissättning Ett handelsföretag är utsatt för hård konkurrens, eftersom man oftast säljer standardvaror som även säljs av andra företag. För att hävda sig i denna konkurrens måste företagets priser vara konkurrenskraftiga. Samtidigt måste företaget vara lönsamt. Detta gör att prissättningen blir ett svårt dilemma för handlaren. När Anton ska sätta pris på sina varor måste han ta hänsyn till priser som eventuella konkurrenter tar för liknande varor vad konsumenterna är beredda att betala för varorna hur han ska få täckning för sina egna kostnader. Anton vill börja med att beräkna sina egna kostnader och med ledning av dessa bestämma vilka priser han bör sätta. En förutsättning för lönsamhet är ju att han får täckning för sina kostnader. Därefter får han bedöma konkurrens och speciella förhållanden i det enskilda fallet. Författaren och Studentlitteratur 1 Kalkylering i handelsföretag 21

3 Fasta kostnader är kostnader som är oberoende av volymförändringar. Kallas också rörelsekostnader. Företagets fasta kostnader Anton har många kostnader som är lika stora oavsett hur mycket han säljer i butiken. Hit hör t.ex. hyra, löner, reklam, avskrivningar och räntor. Dessa kostnader kallas därför fasta kostnader. En annan benämning är rörelsekostnader, dvs. kostnader för att driva rörelsen (företaget). Så här beräknar Anton sina rörelsekostnader: Ekonomisk livslängd är det antal år som man beräknar att man kan använda ett föremål i företaget. Lokalhyra Löner Resor, reklam m.m. Avskrivning Räntekostnad För butikslokalen som Anton hyr betalar han kr/månad. Det blir kr för hela året. Anton har anställt Mia som arbetar heltid i butiken. Ibland får han också extra hjälp av Peter som går sista året på gymnasiet. Lönekostnaderna inklusive semesterlön och sociala kostnader beräknas till kr för hela året. Anton räknar med kr/år för annonser, resor och andra liknande kostnader. Anton har köpt inventarier för kr. Han räknar med att inventarierna ska kunna användas i 8 år (ekonomisk livslängd). Den årliga värdeminskningen (avskrivningen) blir då 1/8 eller 12,5 %, vilket blir kr. När Anton startade sitt företag fick han ett lån hos den lokala banken. Lånet är på kr och räntesatsen är 8 %. Han behöver inte amortera på lånet de första åren, men betalar ränta varje kvartal. 1:1 Rörelsekostnader Beräkna de sammanlagda rörelsekostnaderna i Sportskon enligt ovanstående Kalkylering i handelsföretag Författaren och Studentlitteratur

4 Företagets rörliga kostnader I beräkningen i uppgift 1:1 saknas en väsentlig kostnad, nämligen kostnaden för varorna. Denna kostnad benämns ingående varukostnad och ska motsvara inköpspris plus eventuella hemtagningskostnader (frakt, tull m.m.) för de varor som Anton kommer att sälja. När Anton summerar ingående varukostnad för alla varor som säljs, får han fram den ingående varukostnaden för de sålda varorna. Den kallas ofta bara kostnad för sålda varor. Storleken av dessa kostnader är inte lätt att uppskatta, men är mycket viktig för de fortsatta beräkningarna. Efter mycket huvudbry har Anton kommit fram till att han under ett år ska kunna sälja varor som i inköp kostar sammanlagt ca kr. Kostnad för sålda varor betraktas som en rörlig kostnad, eftersom den är högre när Anton säljer många skor och lägre när han säljer få skor. Rörlig kostnad är en kostnad som varierar i takt med volymförändringar. Ingående varukostnad Inköpspriset + Hemtagningskostnader Kostnad för sålda varor Ingående varukostnad för alla de varor som sålts under en period Kostnader för inköp av idrottsskor är den största rörliga kostnaden. Författaren och Studentlitteratur Finansiering och kalkylering 23

5 Pålägg Nu kan Anton beräkna vilket pålägg han måste göra på sina inköpta varor, för att få täckning för sina kostnader. Han jämför den totala fasta kostnaden (se s. 22) med den rörliga kostnaden (kostnad för sålda varor). På det sättet får han fram en påläggsprocent som han kan använda när han ska sätta pris på skorna som han tänker sälja / = 0,4155 = 42 % Påläggsprocent Fasta kostnader Kostnad för sålda varor Egenavgifter är lagstadgade avgifter för olika sociala försäkringar för egenföretagaren. Om Anton lägger detta pålägg ovanpå sitt inköpspris för alla skor han säljer och om han säljer så många skor som han tänkt kommer han att få täckning för alla sina kostnader. Han kommer däremot inte att få något till sig själv för det arbete han lägger ner på sitt företag. Anton beräknar att han vill ha ca kr i lön till sig själv. Denna lön ska även täcka hans egenavgifter (sociala kostnader för egenföretagare). 1:2 Påläggsberäkning Hur stort blir pålägget om det även ska täcka lönen till Anton? Företagsvinst Anton är ännu inte nöjd. Han tänker på att företaget behöver utvecklas och för det behövs kapital. Han vill därför räkna in en vinst för företaget. Vinsten ska kunna sparas i företaget för att användas till företagets framtida utveckling. Sparade vinster kan dessutom vara bra att ha, om det går sämre för företaget ett kommande år. Man kan se denna vinstberäkning som en reserv (buffert) om Antons beräkningar och antaganden om intäkter och kostnader inte riktigt infrias. I vinsten räknar Anton in tre saker: Kalkylmässig merkostnad för avskrivning Kalkylmässig merkostnad för ränta Reserv för framtida utveckling 24 1 Kalkylering i handelsföretag Författaren och Studentlitteratur

6 Kalkylmässig merkostnad för avskrivning När inventarierna är förbrukade och ska återanskaffas är det troligt att priset är högre. För att också i framtiden kunna ha samma resurser i företaget krävs alltså ett högre belopp än de kr som en gång betalades för inventarierna. Anton vill gardera sig mot detta. Därför beräknar han värdeminskningen på inventariernas återanskaffningsvärde (nuvärde), vilket han tror är ca kr. Värdeminskningen blir då /8 = kr, vilket är kr mer än de tidigare beräknade bokföringsmässiga avskrivningarna. En på detta sätt beräknad värdeminskning (avskrivning) kallas kalkylmässig avskrivning. Kalkylmässig merkostnad för ränta Anton har satsat kr i eget kapital i företaget. Han vill ha en avkastning på detta kapital som motsvarar 15 % ränta. Anton lägger därför till kr som en extra kalkylmässig ränta. Återanskaffningsvärde motsvarar det pris som man framöver får betala om man vill ersätta sina nuvarande maskiner eller inventarier. Kalkylmässig avskrivning är en avskrivning som beräknas på återanskaffningsvärdet. Reserv för framtida utveckling För framtida utveckling av företaget lägger Anton till kr. Det sammanlagda tillägget för vinst blir alltså = = kr. Påläggsprocent Rörelsekostnader + Önskad vinst inkl. ägarlön Kostnad för sålda varor 1:3 Slutgiltig påläggsberäkning Beräkna den slutgiltiga påläggsprocent som Anton behöver för sin prissättning. Författaren och Studentlitteratur 1 Kalkylering i handelsföretag 25

7 Resultatberäkning Omsättning = ett företags försäljning under en viss period. I uppgift 1:3 bör du ha fått fram att pålägget ska vara 60 %. Om Anton gör detta procentuella pålägg på alla varor kommer företagets beräknade försäljningsintäkter (årsomsättning) att bli kr enligt följande: ,60 = kr Resultatet (vinst eller förlust) kan du räkna fram genom att minska försäljningsintäkterna med alla kostnader. 1:4 Resultatberäkning Gör en uppställning som beräknar vinsten för företaget enligt förutsättningarna på s Använd nedanstående mall. Försäljningsintäkter Kostnad för sålda varor = Bruttovinst Övriga kostnader Lokalhyra Löner Resor, reklam m.m. Avskrivning (ej kalkylmässig) Räntekostnad (ej kalkylmässig) = Resultat Resultatet motsvarar Antons ersättning ( kr) och den önskade vinsten ( kr). Bruttovinst Företagets försäljningsintäkter Kostnaden för sålda varor 26 1 Kalkylering i handelsföretag Författaren och Studentlitteratur

8 Marginal Marginal är ett uttryck för hur mycket man tjänar på varor som säljs. Den kan uttryckas i kronor och är då detsamma som bruttovinst. Den kan också uttryckas i procent och visar då bruttovinsten i procent av försäljningsintäkten. Anton räknar ut sin marginalprocent så här: Bruttovinst/Försäljningsintäkter = / = 0,375 = 37,5 % Procenttalet kallas antingen marginalprocent eller bruttovinstprocent. Marginalprocent Bruttovinst Försäljningsintäkter Om försäljningsintäkterna och marginalprocenten är kända kan bruttovinsten (marginalen i kronor) beräknas. Bruttovinst Försäljningsintäkter Marginalprocent 1:5 Bruttovinst och marginalprocent A Beräkna Antons bruttovinst som försäljningsintäkter multiplicerat med marginalprocenten och jämför med uppställningen ovan! Du ska få samma bruttovinst i kr. B Hur stor blir bruttovinsten om omsättningen är kr? C Vilken omsättning ger en bruttovinst på kr? D Hur stor är marginalprocenten om omsättningen är kr och kostnaden för sålda varor är kr? Författaren och Studentlitteratur 1 Kalkylering i handelsföretag 27

9 Moms är en konsumtionsskatt som läggs på de flesta varor och tjänster. Den är 25 %, 12 % eller 6 %. Hemtagningskostnader är t.ex. frakt, tull, transportförsäkring och speditionsavgifter. Prissättning med hjälp av pålägg När påläggsprocenten är fastställd kan Anton använda den för att sätta pris på inköpta varor. Om han har köpt in en sko för 300 kr blir försäljningspriset 300 1,60 = 480 kr. Anton lägger sedan på moms med 25 %: 480 1,25 = 600 kr. Om Anton har betalt frakt, tull eller andra hemtagningskostnader ska dessa räknas in i inköpspriset innan pålägget läggs på. Pålägget görs alltså på den ingående varukostnaden. 1:6 Prissättning Med hjälp av den redan beräknade påläggsprocenten (60 %) ska du hjälpa Anton att sätta pris på följande inköpta varor. Priset ska inkludera moms (25 %). Avrunda priset till närmaste tiotal kronor uppåt. Gör så här: (Inköpsvärde exkl. moms + Frakt exkl. moms)/antalet 1,60 1,25 Skoimporten AB FAKTURA Artikel Antal Pris Rabatt Totalt Nike Soft ,00 kr ,00 kr Frakt Summa exkl. moms Moms 25 % TOTALT 500,00 kr ,00 kr 2 625,00 kr ,00 kr AB Skogrossisten FAKTURA Artikel Antal Pris Rabatt Totalt Adidas Silver ,00 kr 5 % ,00 kr Frakt Summa exkl. moms Moms 25 % TOTALT 800,00 kr ,00 kr 4 190,00 kr ,00 kr 28 1 Kalkylering i handelsföretag Författaren och Studentlitteratur

10 Two Brothers Inc. INVOICE Goods Quantity Price Total Boros Air ,00 USD 3 840,00 USD Freight Total before tax Tax TOTAL 120,00 USD 3 960,00 USD 3 960,00 USD Tull m.m. kostade kr exkl. moms. Kursen på USD är 10,40 SEK. AB Golfsport FAKTURA Artikel Antal Pris Rabatt Totalt Footjoy GHX ,00 kr 10 % ,00 kr Nike ST ,00 kr 10 % ,00 kr Frakt Summa exkl. moms Moms 25 % TOTALT 2 400,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr Eftersom skorna väger ungefär lika mycket per par kan frakten fördelas i proportion till antalet inköpta skor. Beräkna inköpspris utifrån försäljningspriset Om Anton ska göra en inventering i butiken för att fastställa ett lagervärde, måste han veta inköpspriset för varje par skor. Eftersom skorna i butiken är prismärkta med försäljningspris inklusive moms kan han inte direkt se vad inköpspriset varit. Han får då räkna baklänges. Anton tar först bort momsen genom att dividera priset med 1,25 (eller multiplicera med 0,80). Därefter tar han bort sitt pålägg genom att dividera med 1,60. Ett annat sätt att räkna är att först ta bort momsen och sedan ta bort marginalen genom att multiplicera med faktorn (1 marginalprocenten), i det här fallet 1 0,375 = 0,625. Författaren och Studentlitteratur 1 Kalkylering i handelsföretag 29

11 1:7 Beräkning av inköpspris Beräkna inköpspriset för följande skor. Prova båda sätten att räkna! Maxisoft TR Adidas Gold Försäljningspris: 460 kr Försäljningspris: 940 kr Som du nog upptäckte blev inköpspriset exkl. moms precis hälften av försäljningspriset inkl. moms. Detta beror på att 1,60 1,25 = 2. Är pålägget ett annat blir det inte lika enkelt. 1:8 Beräkning av inköpspris Beräkna inköpspriset för skorna i uppgift 1:7, men utgå ifrån att pålägget som gjorts har varit 80 %. Anton räknar baklänges för att få fram hur stort inköpspriset har varit Kalkylering i handelsföretag Författarna och Studentlitteratur

12 Anton har ställt upp företagets intäkter och kostnader för det första året i nedanstående översikt. I den första kolumnen visas de bokförda siffrorna. I andra kolumnen har Anton lagt in sin budget. Ett år har gått Verkligt år 1 Budget år 1 Försäljningsintäkter Kostnad för sålda varor = Bruttovinst Övriga kostnader Lokalhyra Löner Resor, reklam m.m Avskrivning Ränta = Resultat (vinst) :9 Analys av marginalprocent A Beräkna hur stor den genomsnittliga verkliga marginalprocenten har varit under år 1. B Vilken genomsnittlig påläggsprocent motsvarar detta? C Vilka kan orsakerna vara till att marginalen blev lägre än vad Anton planerade? 1:10 Sportskons resultatproblem A Anton hade planerat för ett resultat på kr. Nu blev det bara kr. Hur mycket kan Anton ta ut ur företaget som lön till sig själv, om han håller fast vid den ursprungliga vinstsparplanen för företaget? B Vad ska Anton göra, tycker du, för att resultatet ska bli bättre det kommande året? Författarna och Studentlitteratur 1 Kalkylering i handelsföretag 31

13 Anton förbereder nästa års verksamhet Inför andra året har Anton övertagit en större och bättre belägen lokal. Han tror på en betydligt större försäljning det andra året. Lokalkostnaden ökar till kr. Lönerna ökar också, eftersom han behöver anställa ytterligare en person på deltid. Lönerna beräknas till kr. Övriga kostnader beräknas till kr. Inventariernas anskaffningsvärde uppgår nu till kr på grund av gjorda nyinköp. Företagets lån har ökats med kr. Livslängd och räntesats är samma som tidigare. På grund av ökad försäljning (omsättning) beräknar Anton att varukostnaden nu blir ca kr. 1:11 Pålägg och marginal år 2 A Beräkna rörelsekostnaderna inklusive avskrivning och räntekostnad för det kommande andra året. B Beräkna vilken genomsnittlig påläggsprocent Anton behöver ha om han vill ha kr till sig själv och kr i vinsttillägg. C Beräkna vilken genomsnittlig marginalprocent det beräknade pålägget enligt B motsvarar (1 decimal). D Hur stora blir de totala försäljningsintäkterna (omsättningen) om pålägget enligt B används? E Anton vill också veta vilken omsättning som krävs för att verksamheten precis ska gå ihop, dvs. ge täckning för alla kostnader (exkl. Antons egen lön ), om marginalprocenten är som den i C. F Hur stor bör omsättningen (med samma marginalprocent) vara för att även räcka till ett privat uttag av kr? 1:12 Resultatbudget år 2 Komplettera uppställningen på nästa sida med en budget för år 2. Siffror hämtar du från texten ovan och från uppgift 1: Kalkylering i handelsföretag Författaren och Studentlitteratur

14 Verkligt år 1 Budget år 1 Budget år 2 Försäljningsintäkter Kostnad för sålda varor = Bruttovinst Övriga kostnader Lokalhyra Löner Resor, reklam m.m Avskrivning Ränta = Resultat (vinst) Nollpunktsomsättning Den uträkning som du gjorde i uppgift 1:11 E visar hur mycket Anton måste sälja för att verksamheten ska gå jämnt ihop, dvs. resultatet ska bli noll. Denna försäljningsvolym kallas nollpunkt. När nollpunkten uttrycks i kronor kallas den nollpunktsomsättning. Vid beräkning av nollpunkten kan man välja om man vill ha med lönen till ägaren (som i F-uppgiften) eller inte (som i E-uppgiften). Nollpunkt är den verksamhetsvolym som ger resultatet = 0. Nollpunktsomsättning är den försäljning i kronor som ger resultatet = 0. Nollpunktsomsättningen är ett viktigt mått för ett företag. Om försäljningen sjunker under denna nivå är läget kritiskt, eftersom man då inte får täckning för alla kostnader. Nollpunktsomsättningen kallas därför ibland också för kritisk omsättning. Nollpunktsomsättning Rörelsekostnader Marginalprocenten eller Rörelsekostnader + Ägarlön Marginalprocenten Författaren och Studentlitteratur 1 Kalkylering i handelsföretag 33

15 1:13 Mer prissättning Beräkna försäljningspris för nedanstående inköpta varor med det nya pålägget enligt 1:11 B. Skoimporten AB FAKTURA Artikel Antal Pris Rabatt Totalt Adam Light ,00 kr ,00 kr Frakt Summa exkl. moms Moms 25 % TOTALT 500,00 kr ,00 kr 4 325,00 kr ,00 kr AB Skogrossisten FAKTURA Artikel Antal Pris Rabatt Totalt Adidas Gold ,00 kr 5 % ,00 kr Frakt Summa exkl. moms Moms 25 % TOTALT 400,00 kr ,00 kr 4 280,00 kr ,00 kr AB Golfsport FAKTURA Artikel Antal Pris Rabatt Totalt Footjoy Soft ,00 kr 10 % ,00 kr Baxter Golf ,00 kr 10 % ,00 kr Frakt Summa exkl. moms Moms 25 % TOTALT 1 600,00 kr ,00 kr 9 490,00 kr ,00 kr 34 1 Kalkylering i handelsföretag Författaren och Studentlitteratur

16 Räkna med marginal I stället för att prissätta skorna med hjälp av pålägg skulle Anton kunna använda sig av marginalprocenten. Han kan då ha som målsättning att företaget ska uppnå en viss marginalprocent. Anton kan t.ex. fråga sig själv: Vilket pris ska jag sätta för att uppnå 25 % marginal? Vilket är högsta inköpspris som jag kan betala för en sko om jag vill uppnå 25 % marginal? Den sista frågan kan vara aktuell när Anton ska sätta speciella kampanjpriser. Den marginal som Anton har på varje sko utgör sedan tidigare 35,5 % av försäljningspriset. Detta betyder i sin tur att inköpspriset är 64,5 % av försäljningspriset (100 35,5). Man kan säga att försäljningspriset består av två delar: inköpspriset och marginalen. Marginal 35,5 % Inköpspris 64,5 % Försäljningsprisets två delar. Exempel 1 Anton räknar på kampanjpriser Anton planerar en kampanj på joggingskor inför våren. För att dra kunder till butiken tänker han sälja modellen Bronx 99 för 290 kr mot normalt 520 kr. Trots det låga priset vill han ha en liten vinst. Han tänker därför förhandla med sin leverantör om ett lägre inköpspris än vanligt. Hur mycket kan Anton högst betala för skorna om han vill ha en marginal på 10 % på dem? Författaren och Studentlitteratur 1 Kalkylering i handelsföretag 35

17 Lösning: Av försäljningspriset exkl. moms ska Anton ha 10 % och hans leverantör 90 %. Inköpspriset blir således 90 % av försäljningspriset exkl. moms. 290/1,25 = ,90 = 208,80 kr 1:14 Kampanjpriser A Hur stor blir marginalprocenten om leverantören i exempel 1 vill ha 220 kr för skon? B Hur stor blir marginalprocenten om leverantören vill ha 245 kr för skon? C Hur mycket kan Anton högst betala för skorna om han vill ha en marginal på 30 % på dem? Exempel 2 Anton prissätter ett tillfälligt parti Anton har kommit över ett konkursparti stövlar. Han betalade kr exkl. moms för 300 par stövlar. Frakt och andra hemtagningskostnader gick på kr. Anton tror att ca 10 % av stövlarna blir över och dem tänker han skänka till de hemlösas förening. Vilket blir försäljningspriset inkl. moms för ett par stövlar om Anton vill ha 30 % marginal på affären? Lösning: = kr 300 0,9 = 270 par /270 = 79,63 79,63/0,70 = 113,76 113,76 1,25 = 142,20 kr 150 kr eller: ,25/(300 0,9 0,70) = 142,20 kr 150 kr 1:15 Pris på tillfälligt parti A Vilket blir försäljningspriset i exempel 2 om 20 % av stövlarna beräknas bli osålda? B Vilket blir försäljningspriset om marginalen ska vara 15 % och alla stövlarna kan säljas? 36 1 Kalkylering i handelsföretag Författaren och Studentlitteratur

18 Kalkylmodeller i datorn För att slippa räkna så mycket vill Anton utnyttja datorn för alla de olika beräkningar som måste göras. Du ska hjälpa Anton att lägga upp kalkylmodeller i Excel (eller i ett annat kalkylprogram). Modellerna ska klara de typer av beräkningar som du har gjort här i kapitlet. Här följer förslag på hur kalkylmodellerna kan se ut. Du får själv komplettera med formler. I kapitel 9 hittar du en kort introduktion i hur man arbetar i Excel. När du gör kalkylmodeller bör du lägga alla faktauppgifter på ett ställe och alla uträkningar (formler) på ett annat ställe. Då blir modellen lättare att arbeta med. Det blir också lättare för andra som vill använda din modell att förstå var de ska skriva in faktauppgifterna. Kontrollera att dina formler stämmer genom att lägga in fakta från Antons andra år. Modell 1 A B C D E 1 Beräkning av påläggsprocent 2 3 Faktadel Beräkningsdel 4 Skriv in här Formler 5 Rörelsekostnader 6 Hyra Försäljning 7 Löner inkl. sociala kostnader Ingående varukostnad 8 Resor, reklam m.m. Bruttovinst 9 Ev. övriga kostnader Rörelsekostnader exkl. avskrivning och ränta 10 Avskrivning 11 Inventariers anskaffningsvärde Räntekostnad 12 Ekonomisk livslängd, antal år Summa rörelsekostnader 13 Befintliga lån Vinst inkl. ägarlön 14 Aktuell räntesats 15 Påläggsprocent 16 Beräknad ingående varukostnad Detta motsvarar en marginalprocent på Önskad ägarlön 19 Önskad vinst TIPS: försäljning räknas fram baklänges utifrån vinst inkl. ägarlön. Formel: B18+B19+E12+E7 Författaren och Studentlitteratur 1 Kalkylering i handelsföretag 37

19 Modell 2 A B C D E 1 Prissättning med hjälp av påläggsprocent 2 3 Faktadel Beräkningsdel 4 Skriv in här Formler 5 6 Inköpt antal Ingående varukostnad/st 7 Totalt fakturapris exkl. moms Pålägg 8 Hemtagningskostnader Pris exkl. moms 9 Moms 10 Aktuell påläggsprocent Pris inkl. moms 11 Aktuell momssats 12 Modell 3 A B C D E F G 1 Prissättning med hjälp av påläggsprocent 2 vid flera varor på samma faktura: 3 4 Faktadel Beräkningsdel 5 6 Skriv in här Skriv in här Formler Formler 7 8 Antal Fakturapris Ing. varu- Försäljn.pris 9 totalt kostnad inkl. moms 10 Vara 1 Vara 1 11 Vara 2 Vara 2 12 Vara 3 Vara 3 13 Vara 4 Vara 4 14 Vara 5 Vara 5 15 Hemtagningskostnader Aktuell påläggsprocent 18 Aktuell momssats Kalkylering i handelsföretag Författaren och Studentlitteratur

20 Modell 4 A B C D E 1 Beräkning av inköpspris 2 3 Faktadel Beräkningsdel 4 A. Beräkning utifrån påläggsprocent 5 Skriv in här Formler 6 7 Försäljningspris Beräknat inköpspris 8 Aktuell momssats 9 Aktuell påläggsprocent B. Beräkning utifrån marginalprocent 12 Skriv in här Försäljningspris Beräknat inköpspris 15 Aktuell momssats 16 Aktuell marginalprocent 17 Modell 5 A B C D E 1 Beräkning av försäljningspris på inköpt parti 2 utifrån önskad marginal 3 4 Faktadel Beräkningsdel 5 Skriv in här Formler 6 7 Totalt fakturapris exkl. moms Försäljningspris inkl. moms 8 Hemtagningskostnader Försäljningspris exkl. moms 9 Inköpt antal 10 Andel som inte kan säljas Avrundat pris 11 Önskad marginalprocent på partiet 12 Aktuell momssats 13 Författaren och Studentlitteratur 1 Kalkylering i handelsföretag 39

21 Simulering med hjälp av datorn ger värdefull information. Anton räknar med modeller Kalkylmodellerna på föregående sidor underlättar arbetet för Anton. Med hjälp av modellerna kan han också göra simuleringar. Anton lägger alltså in nya förutsättningar för att se hur detta påverkar t.ex. hans påläggsprocent och marginal. Din uppgift blir att hjälpa Anton att lösa följande uppgifter. Använd dina kalkylmodeller om du har gjort dessa. I annat fall får du räkna själv. 1:16 Simulering i kalkylmodell A Anton vill veta vilket pålägg han behöver göra om han anställer ytterligare en person på heltid. Lönekostnaden inkl. sociala avgifter skulle då öka med kr. Allt annat är oförändrat. Beräkna både påläggs- och marginalprocent. Utgå ifrån siffrorna för Antons andra år. B Vilken blir påläggsprocenten respektive marginalprocenten om han anställer personen och samtidigt ökar omsättningen så att varukostnaden blir 10 % högre? 1:17 Prissättning Anton vill veta hur priserna skulle påverkas om han använde ett pålägg på 75 % på alla varor. Beräkna därför vilka priserna blir med detta pålägg på varorna i uppgift 1:13. 1:18 Pris på tillfälligt parti Anton har erbjudits ett parti om 250 vinterjackor som han tror att han skulle kunna sälja i sin butik i samband med en kampanj för vinterskor. Han ska be Kalkylering i handelsföretag Författaren och Studentlitteratur

22 tala kr för jackorna plus frakt kr. Anton tror att 15 % av jackorna blir osålda och han vill ha 40 % marginal på affären. A Vilket pris ska han ta för en jacka med dessa förutsättningar? B Vilket blir priset om han vill ha 50 % marginal på affären? C Vilket bör priset vara om 25 % av jackorna riskerar att bli osålda och marginalen ska vara 40 %? Täckningsbidrag och täckningsgrad Ibland kan man se andra uttryck för bruttovinst. Eftersom bruttovinsten ska användas till att täcka de fasta kostnaderna och bidra med vinst, kallas bruttovinsten också för täckningsbidrag (TB). Täckningsbidrag kan beräknas för varje enskild vara och betecknas då TB/st. TB/st Försäljningspris/st Ingående varukostnad/st Företagets totala bruttovinst kallas i det här sammanhanget för totalt täckningsbidrag (TTB). TTB Försäljningsintäkter Kostnad för sålda varor Om TB/st jämförs med försäljningspriset får man täckningsgraden (TG). Detta är alltså detsamma som marginalprocenten. Man kan också jämföra totala täckningsbidraget med hela försäljningen. Täckningsgrad anger hur stor del av försäljningspriset som är täckningsbidrag. Är detsamma som marginalprocent. Täckningsgrad TB/st Försäljningspris/st TTB Totala försäljningen Författaren och Studentlitteratur 1 Kalkylering i handelsföretag 41

23 Anta att Anton anställer en person till enligt uppgift 1:16 A. Hans fasta kostnader utöver egen lön uppgår då till kr. Den genomsnittliga marginalen är ca 40 %. Om Antons totala försäljning uppgår till totalt kr kommer han att få en bruttovinst på 0, = kr. Denna bruttovinst är alltså det totala täckningsbidrag som ska användas för att täcka alla fasta kostnader och bidra till både Antons egen lön och vinst. Totalt täckningsbidrag (TTB) kr Fasta kostnader kr = Resultat kr Detta resultat ska räcka till ägarlön och vinst. Här räcker inte resultatet till Antons önskade lön på kr. Om Anton sänker sitt eget lönekrav till kr blir det över kr att spara i företaget. 1:19 Resultatberäkning A Vilket blir resultatet om försäljningen skulle uppgå till kr och marginalen (TG) är 40 %? Räkna med fasta kasta kostnader enligt ovan. B Hur mycket kan Anton då ta ut till sig själv om han vill spara kr i företaget? C Vilket blir resultatet om TG är 45 % och försäljningen uppgår till kr? Fasta kostnader antas vara kr. 1:20 Täckningsgrad A Vilken är täckningsgraden för Adidas Soft, som säljs för 450 kr inkl. moms? Ingående varukostnad är 190 kr. B Vilken är täckningsgraden för Nike Super Air, som säljs för 990 kr inkl. moms? Ingående varukostnad är 520 kr Kalkylering i handelsföretag Författaren och Studentlitteratur

24 Realisation I sko- och konfektionsbranschen är det vanligt med realisation ett par gånger om året. Detta betyder att alla varor inte säljs till det pris som man har fastställt från början. Sådana realisationer bör planeras och tas med i beräkningen när man ska bestämma pålägg. I Sportskon har Anton tidigare beräknat följande för andra året: Planerade rörelsekostnader och vinst = kr Planerad ingående varukostnad = kr Påläggsprocent = / = 55 % Marginal = /( ,55) = 35,5 % (eller: 0,55/1,55 = 35,5 %) För att få täckning för alla kostnader och vinst behövs alltså en försäljning på = kr. Detta uppnår Anton genom att lägga på 55 % på inköpspriserna (1, = = kr). Anta nu att man i Sportskon säljer 30 % av varorna på realisation med 40 % prisnedsättning. Resterande 70 % säljs till ordinarie priser. Den genomsnittliga rabatten blir då 0,30 0,40 = 0,12 = 12 %. Detta betyder att man bara får behålla 88 % av de tidigare kalkylerade försäljningsintäkterna. Frågan Anton nu måste ställa sig är: Vilket pålägg behöver jag göra för att få så stora bruttointäkter (intäkter före rabatt) att 88 % av dem blir kr? Lösning: Bruttointäkterna måste vara /0,88 = kr / = 1,76. Pålägget måste alltså vara 76 %. Du kan kontrollera att detta stämmer på följande sätt: 70 % av varorna: 0, ,76 = kr. 30 % av varorna: 0, ,76 0,60 = kr = kr. (Det slår på kr beroende på att 1,76 är ett avrundat tal.) Författaren och Studentlitteratur 1 Kalkylering i handelsföretag 43