Kapitaladministration. inom industriföretag. Del 5

Transkript

1 Kapitaladministration inom industriföretag Del 5 Hasse R Persson har skrivit fyra artiklar i Balans om kapitaladministration (#1/2016, #1/2017, #4/2017, #1/2018). I denna femte och avslutande del tar han upp frågan om det verkligen är nödvändigt med en tabellkonstruktion för att kalkylera in utvecklings- och startkostnader. Med hänvisning till mina tidigare artiklar finns troligen någon som ställt frågan: måste man använda en tabellkonstruktion som i grundmodellen för att kalkylera in utvecklings- och startkostnader? Är det inte enklare att fördela dessa genom ett pålägg på priset? Denna frågeställning tas upp i det följande. Vidare visas ytterligare exempel på att det är väsentligt att studera tidsnyttan (time value) i ekonomiska sammanhang, särskilt om förloppen är fleråriga. 1

2 Balans Fördjupning #3/2018 FÖRFATTARE: HASSE R PERSSON Jämförelse med påläggskalkylering Vi utgår från tabellen i Kapitaladministration inom industriföretag del 2, Diskussionsfall 2. För förklaring av storheterna i tabellen hänvisas till nämnd artikel. Pris/st 1,7 TSEK, kostnad/st 1,0 TSEK. Produkten betalas vid inköpstillfället, ligger en månad i lager samt säljs med en månads kredit. Tabell 1 TK/st TSEK 1, Kostnad d:o Betalning inköpta produkter Sålda produkter kostnad Månadsränta 3,12% Årsränta 44,86% Kassa UB Nettovinst -110,00-20, Ack. nettovinst Med samma avsikt som i exemplet, nämligen att intjäna utvecklingskostnaderna redan första året, kan följande beräkning utföras., 110 MSEK, ska fördelas på samtliga produktenheter som säljs under året. 110 MSEK ska fördelas på 11 x = enheter. Detta motsvarar 0,5 TSEK per enhet. TK ska alltså ökas till 1, 5 TSEK och tas bort. Se tabell 2. Tabell 2 TK/st TSEK 1,50 Kostnad d:o Betalning inköpta produkter Sålda produkter kostnad Månadsränta 6,46% Årsränta 111,91% Kassa UB Nettovinst Ack. nettovinst Jämfört med tabell 1 har månadsräntan mer än fördubblats och årsräntan stiger från 44,66 % till 111,91 %. Bidraget är oförändrat, 44 MSEK. Detta är ett exempel på vad som händer om man inte strikt håller sig till operativa kassaflöden. Genom påläggskonstruktionen amorteras av utan ränta, ren payoff alltså vilket inte är matematiskt korrekt. Så vi måste göra som de som sparar i madrassen, lägga dit lite till ränta också. Se Tabell 3. 2

3 Tabell 3 TK/st TSEK 1,60 Periodantal Ränta % Annuitet TK pålägg 11 3,12 0, ,59854 Kostnad d:o 0 31,97 31,97 31,97 31,97 31,97 31,97 31,97 31,97 31,97 31,97 31, Betalning inköpta produkter 0 31,97 31,97 31,97 31,97 31,97 31,97 31,97 31,97 31,97 31,97 31, Sålda produkter kostnad ,97 31,97 31,97 31,97 31,97 31,97 31,97 31,97 31,97 31,97 31, Månadsränta 3,12% -31,97-31,97 2,03 2,03 2,03 2,03 2,03 2,03 2,03 2,03 2,03 2, Årsränta 44,66% Kassa UB Nettovinst Ack. nettovinst -31,97-63,94-61,91-59,88-57,85-55,82-53,80-51,77-49,74-47,71-45,68-11,68 22,32 22,32 22,32 22,32 En annuitet fast på månadsbasis beräknas i huvudet ovanför själva tabellen. Som räntesats användes den månadsränta som erhölls i tabell 1. Periodantalet är elva månader, februari till december. na ska återbetalas med en konstant summa per månad, 110 MSEK multiplicerat med (månads)annuiteten 0, Genom att dividera denna produkt med antalet enheter per månad, , erhålles TKpåslaget per enhet, 0, Detta ger nytt TK, 1,60 TSEK (avkortat). Månads-och årsränta återställs nu till tidigare värden i tabell 1. Bidraget sjunker till 22,32 eftersom 220 x 0,09854 = 21,68 (räntedelen summerad) inte motsvaras av en kostnad som fördelats utan uppkommer som positiv differens och ger en internvinst. Detta exempel visar att den konventionella metoden att kalkylera kan vara missvisande. Kan det tänkas att just denna modell har studerats och lett till slutsatsen om återinvesteringskrav vid kalkylering av internränta? Verkligheten visar som synes att internräntans kalkyl är mera korrekt än rak kostnadsfördelning. Å andra sidan kan man vända på steken och se tabell 2 som gällande ett företag som inte har initialkostnader, exempelvis en detaljist. I det fallet kan pålägget betraktas som kostnader för distribution och försäljning av produkterna, det vill säga operativt kassaflöde vid rätta tidpunkter. Plötsligt är summorna helt acceptabla relationsmässigt. Inget räntetillägg behövs. Men även en detaljist har väl vissa investeringskostnader? Inte nödvändigtvis, det mesta går att hyra i dag. Då kan tabellerna illustrera varför det är enklare att administrera kapital i en verksamhet baserad på att sälja exempelvis livsmedel jämfört med företag som måste lägga ner kostnader för exempelvis FoU i flera år. Detta sagt utan alla jämförelser i övrigt. Det är också möjligt att ytterligare förbättra lönsamheten i det senare fallet. Ett exempel är att det knappast är troligt att detta företag lämnar kredit till kunderna. Genom att sätta 0 i rutan DIFF FAKT FÅTT BETALT fås i tabell 4 följande ytterligare höjning av årsräntan. Den konventionella metoden att kalkylera kan vara missvisande. Kan det tänkas att just denna modell har studerats och lett till slutsatsen om återinvesteringskrav vid kalkylering av internränta? 3

4 Balans Fördjupning #3/2018 FÖRFATTARE: HASSE R PERSSON Tabell 4 TK/st TSEK 1,50 Pålägg = 110/220 = 0,5 TSEK DIFF FAKT FÅTT BETALT MÅN 0 Kostnad d:o Betalning inköpta produkter Sålda produkter kostnad Månadsränta 13,33% Årsränta 349,05% Kassa UB Nettovinst Ack. nettovinst Nu är affären oerhört lönsam. För att vrida om skruven ytterligare kan förmodligen även lagerhållningen justeras nedåt, från en månad till två veckor exempelvis. Då fås ännu mer hisnande siffror. Observera att bidraget är oförändrat jämfört med utgångsläget. Kapitalet utnyttjas effektivare (omsätts oftare), vilket visas i en förbättrad likviditetssituation. Värdet på internräntan anger detta. För att återgå till det första exemplet i tabell 1 kan skillnaden mellan de båda affärssituationerna ytterligare accentueras om utvecklingskostnaderna har åstadkommits under några år bakåt i tiden. Detta visas i tabell 5. Genom att förlänga tabell 1 bakåt i tiden med totalt samma operativa kassaflöden i form av FoU (Forskning och Utveckling) kan den tidsmässiga påverkan simuleras. Under 2014 har 2 MSEK per månad lagts in, under MSEK per månad och under MSEK per månad, totalt 108 MSEK. Återstående 2 MSEK till totalt 110 MSEK som tidigare, har placerats i januari Tabelldelen utvisande åren 2014 till 2016 har dolts av utrymmesskäl. Tabell 5 TK/st TSEK 1, Kostnad d:o Betalning inköpta produkter Sålda produkter kostnad Månadsränta 1,25% Årsränta 16,08% Kassa UB Nettovinst Ack. nettovinst

5 Denna tidsförflyttning påverkar kraftigt resultatet. Årsräntan sjunker från 44,66 % till 16,08 %. Bidraget är detsamma, 44 MSEK. Den lägre räntesatsen pekar framförallt på den sämre likviditetssituation som uppkommer genom att företaget ligger ute med kapital i förfluten tid. Exemplet pekar på att företag med stora kostnader i FoU måste skärpa sitt kalkylseende, särskilt om en betydande del av dessa ligger bakåt i tiden. Detta gäller inte minst uppföljningen. Ekonomisystemen behöver uppenbarligen ses över och kompletteras. Till sist ytterligare ett exempel som påvisar att metoderna avseende IRR-beräkning bör kompletteras. Kassaflödena , , och har rötterna ±15 %, ±10 % och ±5 %. Lösningen -5 % bör väljas. Hasse R Persson är civilingenjör och företagsekonom. Han har lång erfarenhet från chefsuppdrag inom bland annat AGA, SAAB och Ericsson. Han driver ett konsultbolag som arbetar med metoder inom Profit Management baserade på internränta. 5