KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP."

Transkript

1 KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Företagsekonomiska institutionen Umeå DISPOSITION PRODUKT (KAP. 7) PRODUKTKALKYL KALKYLMÄSSIGA AVSKRIVNINGAR KALKYLMÄSSIGA RÄNTOR SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP. 10) DEFINITION DEFINITION PERIODKALKYLERING SÄR- OCH SAMKOSTNADER ORDERKALKYLERING PERIODKALKYLERING ORDERKALKYLERING PRODUKT - DEFINITION PRODUKTKALKYL - En produktkalkyl är en sammanställning av intäkter och/eller kostnader för ett visst kalkylobjekt i en viss kalkylsituation PRODUKTKALKYLERING - Den process i vilken produktkalkyler tas fram PRODUKTKALKYLSYSTEM - Produktkalkylsystem (eller kalkylsystem) utgör produktkalkyleringens formaliserade och rutinbundna delar 1

2 PRODUKT- / TJÄNSTEKALKYL - MODELL AV VERKLIGHETEN KALKYLMÄSSIGA KOSTNADER KALKYLMÄSSIG AVSKRIVNING (KMA) - Denna avskrivning görs till NYanskaffningspriset. Alltså inte till historiskt pris i enlighet med externredovisningen. Vi måste spara så vi har råd med att kunna bevara vår kapacitet när vi behöver köpa en ny maskin. Vi behöver alltså ta hänsyn till inflationen. KALKYLMÄSSIG RÄNTA (KMR) - Denna Ränta är en avkastningsränta på Tillgångarna, varför vi nyttar Sysselsatt Kapital. KMR är ett genomsnitt av avkastningskravet på EK och andra Räntebärande Lån. Vi tar hänsyn till Inflation för att kunna bevara kapaciteten. KALKYLMÄSSIG AVSKRIVNING - ETT EXEMPEL Kalkylmässig Nuanskaffningspris Inflation Prisökning Avskrivning "Ack. avskrivning" Pris o avskr år % År % År % År % År % Totalt

3 KALKYLMÄSSIG RÄNTA - ETT EXEMPEL SJÄLVKOSTNAD - DEFINITION ORDER - Självkostnaden utgör summan av samtliga kostnader för en order till dess att den är fullgjord och betald. TJÄNST - Självkostnaden utgör summan av samtliga kostnader för en tjänst till dess att den är utförd och betald. VARA - Självkostnaden utgör summan av samtliga kostnader för en vara till dess att den är levererad och betald. 2HUVUDMETODER 1) PERIODKALKYLERING (Även benämnd Processkalkylering) 2) ORDERKALKYLERING (Även benämnd Kund- och Påläggskalkylering) Självkostnadskalkylering Periodkalkylering - Divisionsmetoden - Normalmetoden - Ekvivalentmetoden Orderkalkylering - Påläggsmetoden (- ABC-metoden, 23/1) 3

4 PERIODKALKYLERING - DIVISIONSMETODEN Totalkostnad för en tidsperiod Verksamhetsvolym = Självkostnad/styck Med eller utan uppdelning på kostnadsställen, vilket t.ex. kan vara avdelning eller tillverkningsavsnitt Exempel: Säljer liter Rent och liter Extrarent (även vid kundbesök) Telefonfsg Kundbesök Administration Totalt Löner Resekostnader Avskrivningar Övriga kostnader = Rörliga kostnader Verklig volym PERIODKALKYLERING - NORMALMETODEN + Fasta kostnader Normal volym = Självkostnad/styck Med eller utan uppdelning på kostnadsställen Övertäckning: Verklig volym>normal volym => För höga fasta kostnader/st Undertäckning: Verklig volym<normal volym => För låga fasta kostnader/st Exempel: Normal volym tidningar/månad Mars endast sålda tidningar Rörlig kostnad Fast kostnad Ordermottagning kr kr Tryckeri kr kr Distribution kr kr Redaktion 0 kr kr = kr kr PERIODKALKYLERING - EKVIVALENTMETODEN Passar för produkter som är olika resurskrävande Vi börjar med att räkna ut ekvivalenttal och ekvivalentvolym för respektive resursslag. Ekvivalenttalet talar t.ex. om produkternas relativa materialåtgång i förhållande till total åtgång. Ekvivalentvolym är sedan Ek.talet * Producerad volym för en produkt. Totala kostnaden för en produkts resursslag är produktens Ek.vol. / total Ek. vol. * Sammanlagd kostnad för resursslaget. 4

5 ORDERKALKYLERING - 2 YTTERLIGARE DEFINITIONER VARA - Självkostnaden utgör summan av samtliga kostnader för en vara till dess att den är levererad och betald. Teoretisk: Självkostnaden utgörs av kalkylobjektets SÄRkostnader plus fördelade SAM-kostnader. Praktisk: Självkostnaden utgörs av kalkylobjektets direkta kostnader plus fördelade omkostnader. SÄR- OCH SAMKOSTNADER - DET TEORETISKA BEGREPPSPARET SÄR-kostnader är kostnader som kalkylobjektet ensamt orsakar. Dessa kostnader kan både vara Fasta och Rörliga. Tar man inte hänsyn till de fasta kostnaderna kommer kalkylen att bli missvisande, eftersom särkostnaderna kommer att underskattas. SAM-kostnader är kostnader som kalkylobjekten orsakar gemensamt. Dessa tar man inte hänsyn till, eftersom de endast godtyckligt kan fördelas. De Rörliga kostnaderna kan dock till skillnad ifrån Fasta fördelas. DIREKTA KOSTNADER OCH OMKOSTNADER - DET PRAKTISKA BEGREPPSPARET Direkta kostnader (SÄR) = Kostnader som påförs kalkylobjektet Direkt Omkostnader (SAM) = Kostnader som påförs kalkylobjektet via Fördelning 5

6 ORDERKALKYLERING - PÅLÄGGSMETODEN (SIDA 1 AV 2) Omkostnader Fördelningsnyckel = Pålägg Fördelningsnyckel: - Tid (t.ex. arbets- och maskintid) - Kvantitet/Mängd (t.ex. stycken, vikt och yta) - Värde (t.ex. material-, löne-, varu- och tillverkningskostnad) Exempel: Materialomkostnader (MO) (t.ex. inköps- och förrådspersonal (lön), ränta på lager och energi) Materialomkostnader Direkt materialkostnad = Pålägg Materialomkostnader Kvantitet direkt material = Pålägg ORDERKALKYLERING - PÅLÄGGSMETODEN (SIDA 2 AV 2) Materialomkostnader (MO) Tillverkningsomkostnader (TO) - Direkt materialkostnad - Kvantitet direkt material - Direkt lönekostnad - Direkt arbetstid Administrations- och Försäljningsomkostnader (AFFO*) - Tillverkningskostnad Samma fördelningsnyckel varför Administration och Försäljning slås ihop * AFFO är den vanliga förkortningen, även om boken inledningsvis nyttjar AO & FO BIDRAG - DEFINITION Bidragskalkylering är en Resultatinriktad kalkylmetod. Fokus ligger på Intäkter och Kostnader, som har en direkt koppling till kalkylobjektet. Intäkterna kallas för Särintäkter. Kostnaderna kallas för Särkostnader. Resultatet kallas för Täckningsbidrag. Företagets resultat = Totalt Täckningsbidrag - Samkostnader Täckningsgrad (B:o vinstmarginal) = Täckningsbidrag/Särintäkt Vid jämförelse med Budgetföreläsningen har denna kalkylmetod fokus på Värdeskapande. 6

7 PERIODKALKYL - DIVISIONSMETODEN Divisionsmetoden nyttjas ju när t.ex. flera produkter/tjänster är lika resurskrävande och som utnyttjar lika slag och kvantiteter av material och/eller arbetsmetoder. Exempel: A B Volym st st Försäljningspris 100 kr 140 kr Totalt + Rörlig Särintäkt Rör. Särkostn./kostn.ställe Alfa Beta Gamma = Täckningsbidrag Rör. Sam-kostn./kostn. Alfa 200 Beta 80 Gamma 120 = Resultat 250 PERIODKALKYL - EKVIVALENTMETODEN (SIDA 1 AV 2) Repetition Ekvivalentmetoden används ju när kalkylobjekten inte förorsakar kostnader i lika proportioner. Ekvivalenttalet tar hänsyn till skillnader i resurskraven, vilket fastställs genom särskilda studier av verksamheten. Ekvivalentvolym är sedan Ek.talet * Producerad volym för en produkt. Totala kostnaden för en produkts resursslag är produktens (Ek.vol. / total Ek. vol.) * Sammanlagd kostnad för resursslaget. PERIODKALKYL - EKVIVALENTMETODEN (SIDA 2 AV 2) Exempel: Försäljning av blomsterbuketter i 3 storlekar Liten Mellan Stor Totalt_ Försäljningspris 15 kr 30 kr 40 kr Försäljningsvolym Ekvivalenttal 1,0 2,0 2,5 Ekvivalentvolym Rörliga kostnader = kr Fasta kostnader (SAM) = kr Rörlig särkostnad per bukett Liten Bukett: / * = kr Mellan Bukett: / * = kr Stor Bukett: / * = kr 2,0 Mkr 7

8 ORDERKALKYL - BIDRAG MED SÄRKOSTNADER (SIDA 1 AV 2) SÄR-kostnader är kostnader som kalkylobjektet ensamt orsakar. Dessa kostnader kan både vara Fasta och Rörliga. Fasta kan vara kostnader för Reklam och Omställningar av maskiner. Rörliga kan vara Materialkostnader. Formel: Formel: + Särintäkter - Rörliga särkostnader - Fasta särkostnader = Täckningsbidrag (TB) + Totala särintäkter - Totala rörliga särkostnader - Totala fasta särkostnader = Totalt Täckningsbidrag - Samkostnader = Resultat ORDERKALKYL - BIDRAG MED SÄRKOSTNADER (SIDA 2 AV 2) Exempel: Amandis Dentist AB säljer olika tandvårdsprodukter Försäljning av Tandborsten komma åt överallt + Särintäkt 20 kr * st = kr kr - Rörliga Särkostnader Material 7 kr * st = kr Lön 8 kr * st = kr - Fasta Särkostnader Omställning av utrustning kr Annons kr kr = Täckningsbidrag kr kr Täckningsgrad = kr/ kr = 18% ORDERKALKYL -STEGKALKYL Med en Stegkalkyl analyserar man täckningsbidrag (TB) efter respektive Särkostnadspost => Vi kommer ha flera olika TB. Denna metod ger oss därför en bättre kunskap om kostnaderna. Exempel: CD-Krängaren AB Göteborg Stockholm Majorna Linné Solna Söder + Särintäkter Rörliga Butikssärkostnader = Täckningsbidrag Fasta Butikssärkostnader = Täckningsbidrag Summa TB 2 per butik = 500 = Särkostnader per stad = Täckningsbidrag Summa TB 3 per stad = Övriga kostnader per stad 450 = Resultat

Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid 298-301 Linjär programmering

Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid 298-301 Linjär programmering Produktkalkyler Kap 17 Kalkylering Kap 18 ering Kap 19 Bidragskalkylering Ingår ej i kursen Sid 298-301 Linjär programmering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Grundbegrepp Repetition

Läs mer

De generella kalkylproblemen

De generella kalkylproblemen De generella kalkylproblemen Urval: Vilka resurser skall tas med i kalkylen? Periodisering: Hur skall kostnaderna för anläggningstillgångar fördelas över tiden? Värdering: Till vilket värde skall resursförbrukningen

Läs mer

Produktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl

Produktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl Produktkalkylering Full kostnadsfördelning Bidragskalkylering Dagens tema Periodkalkyler - Ren divisionskalkyl - Normalkalkyl - Ekvivalentkalkyl Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl Orderkalkylering

Läs mer

Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor

Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor I en reklambyrå med två avdelningar I och II framställs tjänsterna A och B. Båda tjänsterna utvecklas först i avdelning I för att sedan färdigställas i avdelning

Läs mer

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering.

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering. Produktkalkyler Kap 17 Kalkylering Kap 18 ering Kap 19 Bidragskalkylering ME1003 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 1 Thorolf Hedborg 1 Kostnadsslag Repetition Rörlig kostnad Fast kostnad Direkt kostnad

Läs mer

Kalkyleringens avvägning

Kalkyleringens avvägning AJK 8 Självkostnadskalkylering Kalkyleringens avvägning Kausalitetsprincipen Väsentlighetsprincipen Intäkter/ kostnader Vad styr kostnadsuppdelningen? Verksamhetsvolym Fördelning Vilken uppdelning leder

Läs mer

Grunder. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Nancy Holmberg kap

Grunder. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på Grunder Produkt - Lägsta pris, lönsamhet Förädlingskedja Förädlar olika Kalkylerar Intäkter Kostnader KI-analys Kapitalkostnad =avskrivningar+räntor NH 15 1 NH 15

Läs mer

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42. Construction Management

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42. Construction Management Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42 Självkostnadskalkylering (Produktkalkylering) Resultatplanering - ett exempel Agenda Självkostnadskalkylering Resultatplanering-

Läs mer

1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition

1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition Produktkalkylering Välkommen till Industriell Ekonomi gk Kapitel 17: Kalkylering, Kapitel 18: ering, Kapitel 19: Bidragskalkylering 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Mkr % av TI Intäkter 9 749

Läs mer

AJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl

AJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl Kalkyleringens avvägning AJK kap 8 Kausalitetsprincipen Väsentlighetsprincipen Självkostnadskalkylering Kalkylobjektet skall påföras den resursförbrukning det har orsakat. Sid 194 AJK Motiverar ökad precision

Läs mer

Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Självkostnadskalkylering HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Budgetering Uppskattning av kostnader Fördelning av kostnader över tid Bedömning av åtgärdens lönsamhet Uppföljning av kostnader Vad ska

Läs mer

Kalkyleringens avvägning

Kalkyleringens avvägning Kalkyleringens avvägning Vad styr kostnadsuppdelningen? Vilken uppdelning leder den till? När används uppdelningen? Intäkter/ kostnader Verksamhetsvolym Fördelning Rörliga eller fasta kostnader Direkta

Läs mer

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42 Självkostnadskalkylering (Produktkalkylering) Resultatplanering - ett exempel Resurser Kostnader Förädling Produkter Intäkter

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Trång sektor Byggdelskalkyl ABC - Aktivitetsbaserad kalkylering Självkostnadskalkylering: Periodkalkylering (processkalkylering) Orderkalkylering (påläggskalkylering)

Läs mer

» Industriell ekonomi

» Industriell ekonomi » Industriell ekonomi FÖ6 Produktkalkylering forts Norrköping 2013-01-24 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ6 Produktkalkylering forts» Välkommen» Syfte och tidsplan» Frågor? Magnus Moberg 2 Kostnadsindelningar

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0005N Grundkurs i industriell ekonomi Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Uppladdad av Rickard

Läs mer

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2 Fråga 1 a. Vilka periodkalkyler finns det? b. Fördelar och nackdelar med ABC-kalkylerling. Förklara följande begrepp: c. Materialkostnad (MO) d. Tillverkningsomkostnader (TO) e. Affärsomkostnader (AFFO)

Läs mer

Normalkalkyl. Divisionskalkyl. Kalkyleringens avvägning. Övning divisionskalkyl Kostnad / styck. Normalkalkyl kostnad / styck =

Normalkalkyl. Divisionskalkyl. Kalkyleringens avvägning. Övning divisionskalkyl Kostnad / styck. Normalkalkyl kostnad / styck = AJK 8 Självkostnadskalkylering Kalkyleringens avvägning Kausalitetsprincipen Väsentlighetsprincipen Divisionskalkyl / styck = Totala kostnader under perioder Verksamhetsvolym Kalkylobjektet skall påföras

Läs mer

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering 1 Bidragskalkyl används vid beslut Vid ledig kapacitet

Läs mer

Seminarium 4 (kap 16-17)

Seminarium 4 (kap 16-17) TPYT16 Industriell Ekonomi Lektion 4 Resultatplanering Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi Seminarium 4 (kap 16-17) Resultatplanering

Läs mer

Övningar. Produktkalkylering. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 17-19

Övningar. Produktkalkylering. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 17-19 Övningar Produktkalkylering Indek gk Håkan Kullvén Kapitel 17-19 1 Förkalkyler och efterkalkyler, 17-06 Adam och Eva säljer begagnade golfbollar. År 1998 räknar man med att sälja golfbollar för 550 000

Läs mer

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version 130111

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version 130111 KMProdOvn Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version 130111 MÅL: Efter deltagandet i de introducerande föreläsningarna om produktkalkyler

Läs mer

Företags- och Personalekonomi G88

Företags- och Personalekonomi G88 Företags- och Personalekonomi 06 722G88 Repitition produktkalkylering Kalkylmässiga kostnader o o o o Materialkostnad Avskrivningar Ränta Företagarlön Kostnadsfördelning Sysselsättningen och produktkalkylering

Läs mer

Redovisning och Kalkylering

Redovisning och Kalkylering Redovisning och Kalkylering Föreläsning 26 Sammanfattning Kalkylering Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@fek.uu.se Examination Kalkylering Kalkylering, 6 hp Skriftlig tentamen Duggor (4 st à max 0,5 SE) Seminarieuppgift

Läs mer

Inbetalning = 300 000 kr den 30 juni Intäkt = 300 000 / 3 månader = 100 000 kr per månad mellan 1 mars och 1 juni

Inbetalning = 300 000 kr den 30 juni Intäkt = 300 000 / 3 månader = 100 000 kr per månad mellan 1 mars och 1 juni Fråga 1 Den 1 juni köpte företag A en maskin för 300 000 kr som levererades direkt den 1 juni. Produkten hade producerats mellan 1 mars och 1 juni. Den 30 juni betalade företag A fakturan. Efter att maskinen

Läs mer

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program Byggdelskalkyl 1 Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde Minimikrav Program Projektering Produktion Skeden 2 Utredning Program Projektering Söka ram Låsa ram Hålla ram 3 Söka Ram Typ av projekt

Läs mer

KALKYLERING II - ACTIVITY BASED COSTING DISPOSITION CENTRALA BEGREPP

KALKYLERING II - ACTIVITY BASED COSTING DISPOSITION CENTRALA BEGREPP KALKYLERING II - ACTIVITY BASED COSTING Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Avdelningen för redovisning och finansiering 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786

Läs mer

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014 Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014 Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel: Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller Skrivningsansvarig lärare:

Läs mer

» Industriell ekonomi

» Industriell ekonomi » Industriell ekonomi FÖ4 Produktkalkylering forts Linköping 2012-11-01 Magnus Moberg FÖ4 Produktkalkylering forts» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition Anna och Lisa har länge funderat på att öppna

Läs mer

Uppgift: Självkostnad och ABC

Uppgift: Självkostnad och ABC Uppgift: Självkostnad och ABC Företaget DEF har tillämpat traditionell kostnadsfördelningsteknik för sina produkter Optimum, Maximum och Zenith. Materialomkostnaderna har fördelats efter värdet på direkt

Läs mer

Sammanfattning av Den nya Ekonomistyrningen. Upplaga 3

Sammanfattning av Den nya Ekonomistyrningen. Upplaga 3 Sammanfattning av Den nya Ekonomistyrningen Upplaga 3 EN MALMÖ 2006 KAPITEL FYRA EKONOMISTYRNING... 1 Intro... 1 Styrning... 1 KAPITEL FEM RÖRLIGA OCH FASTA KOSTNADER... 3 Rörliga kostnader... 3 Fasta

Läs mer

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2 Fråga 1 Förklara nedanstående begrepp: a. Man kan prata om tre stycken kostnadsdrivare. Vilka är de och var innebär de? b. Vilka tre internprestationer brukar man identifiera? c. Vad är syftet med internprissättning?

Läs mer

PRODUKTKALKYLERING I ETT TJÄNSTEFÖRETAG

PRODUKTKALKYLERING I ETT TJÄNSTEFÖRETAG Jonathan Carlson PRODUKTKALKYLERING I ETT TJÄNSTEFÖRETAG Case Hydrolink Oy Ab Företagsekonomi och turism 2014 VASA YRKESHÖGSKOLA Företagsekonomi ABSTRAKT Författare Jonathan Carlson Lärdomsprovets titel

Läs mer

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014 Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014 Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel: Kalkylator och bifogade räntetabeller Skrivningsansvarig lärare: Jonas Råsbrant

Läs mer

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader Uppgift 2.0: Resultatplanering Företaget Aha tillverkar produkten Skyar. Företaget har kalkylerat med fasta kostnader på 936 000 kr och rörliga

Läs mer

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Tentamen lördag februari 2012 FACIT/LÖSNINGSFÖRSLAG

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Tentamen lördag februari 2012 FACIT/LÖSNINGSFÖRSLAG Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Tentamen lördag februari 2012 FACIT/LÖSNINGSFÖRSLAG Särskild information till studenter som läst kursen under höstterminen 2010, vårterminen

Läs mer

TEIE51 Industriell Ekonomi. Produktkalkyler Sofi Rehme

TEIE51 Industriell Ekonomi. Produktkalkyler Sofi Rehme TEIE51 Industriell Ekonomi Produktkalkyler Sofi Rehme 2 Produktkalkylering behövs för att ta reda på lönsamheten hos produkter och beslut Företag vill ha större intäkter än kostnader De behöver därför

Läs mer

Kalkyler som beslutsunderlag

Kalkyler som beslutsunderlag Kalkyler som beslutsunderlag Kapital 1 Inledning Distribution överföring från producent till konsument Företagsformer - Aktiebolag: Vanligast, dominerande bland stora företag, ägare satsa kapital, får

Läs mer

Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust?

Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust? 1 FÖRELÄSNING 5 KALKYLERING Kerstin Collman Tre grundläggande frågeställningar: 1. Beslut kring kapacitet och kapacitetsutnyttjande. Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka

Läs mer

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version 130111

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version 130111 FACITKMProdOvn Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version 130111 MÅL: Efter deltagandet i de introducerande föreläsningarna

Läs mer

Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 1

Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 1 Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS tolk och översättarlinjen Introduktionsförel reläsning 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 1 Övnings / föreläsningsuppgifterna delas ut till er på föreläsningarna Kostnads

Läs mer

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor Skulder 8 000 000 kronor Från resultaträkningen Rörelsens intäkter 40 000

Läs mer

Företags- och Personalekonomi G88

Företags- och Personalekonomi G88 Företags- och Personalekonomi 05 722G88 Repetition Priselasticitet Korselasticitet 2012-01-04 2 Repetition Kan man i vissa fall avstå från kravet på total kostnadstäckning? På kort sikt gäller följande

Läs mer

Produktkalkylering - en studie för ett litet producerande företag

Produktkalkylering - en studie för ett litet producerande företag UPPSALA UNIVERSITET D-UPPSATS Företagsekonomiska institutionen VT 2006 Handledare: Elving Gunnarsson Författare: Daniel Brånby Produktkalkylering - en studie för ett litet producerande företag Innehållsförteckning

Läs mer

d) Vilket resultat erhålls vid samma produktion som i c) om försäljningspriset är 349 kr/st. Resultat = (349 75) * = kr

d) Vilket resultat erhålls vid samma produktion som i c) om försäljningspriset är 349 kr/st. Resultat = (349 75) * = kr 1 Normalkalkyl a) Beräkna rörlig kostnad per styck. RK/st = (10 500 000 9 750 000)/10 000 = 75 kr per styck b) Beräkna fast kostnad FK = 9 750 000 70 000 * 75 = 4 500 000 kr c) Beräkna kostnad per styck

Läs mer

» Industriell ekonomi

» Industriell ekonomi » Industriell ekonomi FÖ5 Produktkalkylering Norrköping 2013-01-24 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ5 Produktkalkylering» Välkommen» Syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? Magnus Moberg 2 Case 1» Anna

Läs mer

Stegfördelning och självkostnadskalkyl för ett producerande företag

Stegfördelning och självkostnadskalkyl för ett producerande företag Stegfördelning och självkostnadskalkyl för ett producerande företag Join the Army Now AB (JANAB) tillverkar ryggsäck, sovsäck och tält på tre separata produktionslinjer. Dessa tre linjer får stöd av en

Läs mer

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 9 mars 2010

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 9 mars 2010 Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 9 mars 2010 Skrivtid: Tillåtna hjälpmedel: kl 9-12 (3 timmar) Miniräknare (dock inte i mobiltelefon) Detta skriftliga prov omfattar 21

Läs mer

2 Normalkalkyl. b) Normalkalkyl. 3 Förändring Fasta kostnader

2 Normalkalkyl. b) Normalkalkyl. 3 Förändring Fasta kostnader 1 Normalkalkyl Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet: Produktion Kostnad 70 000 9 750 000 80 000 10 500 000 90 000 11 250 000 100 000 12 000 000 a) Beräkna

Läs mer

Produktkalkylering En fallstudie av ett mindre tillverkande företag

Produktkalkylering En fallstudie av ett mindre tillverkande företag Produktkalkylering En fallstudie av ett mindre tillverkande företag Författare: Andreas Persson Per Roback Glenn Svensson Handledare: Petter Boye Program: Ekonomprogrammet Ämne: Företagsekonomi Nivå och

Läs mer

Produktkalkylering som grund vid prissättning i småföretag

Produktkalkylering som grund vid prissättning i småföretag Joakim Fagerudd Produktkalkylering som grund vid prissättning i småföretag Case Företag X Företagsekonomi 2016 VASA YRKESHÖGSKOLA Företagsekonomi ABSTRAKT Författare Joakim Fagerudd Lärdomsprovets titel

Läs mer

VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggnadsekonomi

VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggnadsekonomi VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi Kursmål Kunskap och förståelse För godkänd kurs skall studenten kunna: beskriva byggprocessens olika skeden utifrån ett byggherreperspektiv identifiera och definiera

Läs mer

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program Byggdelskalkyl 1 Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde Minimikrav Program Projektering Produktion Skeden 2 Utredning Program Projektering Söka ram Låsa ram Hålla ram 3 Allmänt om kalkylering Kalkylobjekt

Läs mer

C-UPPSATS. Kalkylering i ett mindre, hustillverkande företag

C-UPPSATS. Kalkylering i ett mindre, hustillverkande företag C-UPPSATS 2007:301 Kalkylering i ett mindre, hustillverkande företag En studie av Englundshus AB Margaretha Jönsson Björn Lönnberg Luleå tekniska universitet C-uppsats Företagsekonomi Institutionen för

Läs mer

Jonne Väkeväinen ABC- KALKYLERING INOM BYGGNADSBRANSCHEN

Jonne Väkeväinen ABC- KALKYLERING INOM BYGGNADSBRANSCHEN Jonne Väkeväinen ABC- KALKYLERING INOM BYGGNADSBRANSCHEN Företagsekonomi 2015 VASA YRKESHÖGSKOLA Tradenom ABSTRAKT Författare Jonne Väkeväinen Lärdomsprovets titel Kalkyleringsmetoder inom byggnadsbranschen

Läs mer

Introduktion. Av Tobias Lindström KPP039 MDH 2010

Introduktion. Av Tobias Lindström KPP039 MDH 2010 Sida1 Introduktion I kursen KPP039 på Mälardalens högskola fick vi i uppgift att fördjupa oss om ett ämne som härrörde till våran senaste uppgift som vi utfört. Jag var i en grupp som har hjälpt ett företag

Läs mer

Kostnads- och intäktsanalys. Ekonomi. Kostnads- och intäktsanalys. Historik. Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering

Kostnads- och intäktsanalys. Ekonomi. Kostnads- och intäktsanalys. Historik. Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering Kostnads- och intäktsanalys Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Ekonomi Företagsekonomi Ekonomi OIKONOMIA

Läs mer

Företagsekonomi Facit övningsuppgifter bidragskalkylering

Företagsekonomi Facit övningsuppgifter bidragskalkylering Bidragskalkyl för frukostverksamhet Ökad försäljning 800 000 Varukostnaden 160 000 (800 000*0,20) Värdeminskning 25 000 (100 000/4) Löner 200 000 Arbetsgivaravgifter 80 000 (200 000*0,40) Reklam 50 000

Läs mer

Produktkalkylering för varor och tjänster

Produktkalkylering för varor och tjänster 1 Extra övningar, Block 3 Produktkalkylering för varor och tjänster Självkostnadskalkylering och bidragskalkylering 3:1 Företaget Sista Tentafrågan AB tillverkar och säljer tre slag av s k partylådor benämnda

Läs mer

Tentamen i Kalkylering och intern redovisning, 7,

Tentamen i Kalkylering och intern redovisning, 7, Tentamen i Kalkylering och intern redovisning, 7, 2015-08-17 Tentamens totala poäng är 100. Svara på ett strukturerat och läsbart sätt. Otydliga och oläsliga svar ges noll poäng. Redovisa alla era beräkningar

Läs mer

ABC-kalkylering (Activity Based Costing) HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

ABC-kalkylering (Activity Based Costing) HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel ABC-kalkylering (Activity Based Costing) HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel Activity Based Costing Utvecklades på 70-talet i USA i samband med utvecklingen av massproduktion av Ford. Robert S. Kaplan

Läs mer

KAPITEL 1 EKONOMISTYRNINGENS UTGÅNGSPUNKTER

KAPITEL 1 EKONOMISTYRNINGENS UTGÅNGSPUNKTER 1 av 51 KAPITEL 1 EKONOMISTYRNINGENS UTGÅNGSPUNKTER Företag arbetar med olika slag av mål. De kan vara finansiella och icke-finansiella. Ekonomistyrning fokuserar traditionellt på ekonomiska mål men det

Läs mer

Implementeringsprocess av en kundlönsamhetsanalys - En fallstudie i ett e-handelsföretag

Implementeringsprocess av en kundlönsamhetsanalys - En fallstudie i ett e-handelsföretag Implementeringsprocess av en kundlönsamhetsanalys - En fallstudie i ett e-handelsföretag Magisteruppsats i företagsekonomi Ekonomistyrning Vårterminen 2012 Författare: Hasselgren Emma 830923 Larsson Michaela

Läs mer

Kostnads- och intäktsanalys

Kostnads- och intäktsanalys Välkommen till Industriell Ekonomi gk Kostnads- och intäktsanalys Kapitel 15: Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kapitel 16: Resultatplanering 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Ekonomi

Läs mer

Jan Gun Hans Karin Charlotte

Jan Gun Hans Karin Charlotte Tentamen Ekonomistyrning (4 hp) på delkursen Företagets affärer och styrning den 5 juni 2009 Skrivningen är på 7 sidor (inkl försättsblad) och den omfattar 5 uppgifter på sammanlagt 100 poäng. Gränsen

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Begrepp Organisation Byggproduktion 1 Ekonomiska grundbegrepp Byggproduktion 2 Kostnads och intäkts analys Huvudområden Budgetering / redovisning Produktkalkylering Investeringsbedömning

Läs mer

KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version 130117

KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version 130117 KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version 130117 UPPGIFT RÄTTNINGS- KOLUMN (som endast rättande lärare får använda.)

Läs mer

Åtgärdsplan för gröna företag i expansionsoch utvecklingsfas

Åtgärdsplan för gröna företag i expansionsoch utvecklingsfas Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårdsoch växtproduktionsvetenskap Åtgärdsplan för gröna företag i expansionsoch utvecklingsfas Therése Nilsson Självständigt arbete 15 hp Affärsledarskap påbyggnadsprogram

Läs mer

Uppgift 1.1 i resultatplanering

Uppgift 1.1 i resultatplanering Uppgift 1.1 i resultatplanering Justa Plagg AB tillverkar matchtröjor åt idrottslag på beställning. Under 2007 blev företagets produktions- och försäljningsvolym 4000 tröjor, vilken motsvarar företagets

Läs mer

Lönsamhetsanalys och Prissättningskalkyler i Bemanningsföretaget AB

Lönsamhetsanalys och Prissättningskalkyler i Bemanningsföretaget AB Institutionen för ekonomi Gunnar Sakari Lönsamhetsanalys och Prissättningskalkyler i Bemanningsföretaget AB C-uppsats Företagsekonomi Termin: Handledare: HT05 Bengt Bengtsson Sammanfattning Produktkalkyler

Läs mer

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013 Örebro universitet Handelshögskolan Omtentamen i konomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013 atum: 21 augusti 2013 Lärare: Mats ornvik Skriv tentamenskod på samtliga inlämnade ark. ndast en uppgift besvaras per

Läs mer

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng HÖGSKOLAN I BORÅS REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: SRO011 Tentamen ges för: Administratör inom offentlig verksamhet Namn:.. Personnummer:..

Läs mer

Kostnads- och intäktsanalys

Kostnads- och intäktsanalys Välkommen till Industriell Ekonomi gk Kostnads- och intäktsanalys Kapitel 15: Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kapitel 16: Resultatplanering 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Ekonomi

Läs mer

Vad det gäller matematiken, så minns att den egentligen inte är alltför svår.

Vad det gäller matematiken, så minns att den egentligen inte är alltför svår. SVECASA Mindre simulerat prov 2 Företagsekonomi Henri (Hema) Virkkunen Alla frågor är flervalsfrågor. Endast ett alternativ är rätt. Har man rätt får man ett (1) poäng, har man fel förlorar man ett halvt

Läs mer

Övningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR

Övningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR Övningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR Svårighetsgrad Ö 3:1 Tillverkningskostnad. Påläggskalkyl och ABC-kalkyl (Produkt A) 1 Ö 3:2 Tillverkningskostnad. Påläggskalkyl och ABC-kalkyl (Produkt Alfa och

Läs mer

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp] Tentamenskod: Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi, 30hp] elkurs: [konomistyrning,3 alt 4hp. Provkod:0810] atum: [2013-11-30] ntal timmar: [08:15-12:15] nsvarig lärare: [Mats ornvik] ntal frågor: [3 alt

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsstyrning, 15 hp (2FE252) Skrivning (8hp) lördag 18 augusti 2012, kl. 9-13

Ekonomi- och verksamhetsstyrning, 15 hp (2FE252) Skrivning (8hp) lördag 18 augusti 2012, kl. 9-13 Ekonomi- och verksamhetsstyrning, 15 hp (2FE252) Skrivning (8hp) lördag 18 augusti 2012, kl. 9-13 OBS. Svar för fråga 5 är ändrat (2013-02-05) Fråga 1 (10 SE). Nedan följer tio påståenden. Ange i svarsblanketten

Läs mer

Byggdelskalkyl. Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program Projektering Produktion

Byggdelskalkyl. Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program Projektering Produktion Byggdelskalkyl 1 Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde Minimikrav Program Projektering Produktion Skeden 2 1 Utredning Program Projektering Söka ram Låsa ram Hålla ram 3 Allmänt om kalkylering

Läs mer

Sammanfattning. HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

Sammanfattning. HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel Sammanfattning HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel Definitionen av företagsekonomi Företags hushållning med begränsade resurser Grunden för ett företags affärsidé -att sälja varor eller tjänster Varor

Läs mer

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning Robert Bjärnemo och Damien Motte Avdelningen för maskinkonstruktion Institutionen för designvetenskaper LTH Inledning Kalkylmetoder Payback-metoden (återbetalningsmetoden)

Läs mer

PRODUKTKALKYLERING HOS ÅLÄNDSKA LIVSMEDELSBOLAG

PRODUKTKALKYLERING HOS ÅLÄNDSKA LIVSMEDELSBOLAG Examensarbete, Högskolan på Åland, Utbildningsprogrammet för företagsekonomi PRODUKTKALKYLERING HOS ÅLÄNDSKA LIVSMEDELSBOLAG Erika Mattsson Taava Perälä 2017:09 12.05.2017 Handledare: Ben Henriksson EXAMENSARBETE

Läs mer

PRODUKTKALKYLERING SOM UN- DERLAG VID RESULTATPLANERING

PRODUKTKALKYLERING SOM UN- DERLAG VID RESULTATPLANERING Joakim Fågelklo PRODUKTKALKYLERING SOM UN- DERLAG VID RESULTATPLANERING Case: Oy Syketec Ab Företagsekonomi och turism 2012 VASA YRKESHÖGSKOLA Företagsekonomi ABSTRAKT Författare Joakim Fågelklo Lärdomsprovets

Läs mer

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Lördag 27 april 2013, kl. 9 13

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Lördag 27 april 2013, kl. 9 13 Ekonomisk styrning, 15 hp Omskrivning, Delkurs Kalkylering Lördag 27 april 2013, kl. 9 13 Skrivtid: Hjälpmedel: Övrigt: 4 timmar Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller Genomför eventuella

Läs mer

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: IDA TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 2011-08-23 09:00 13:00

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: IDA TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 2011-08-23 09:00 13:00 HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: IDA TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 2011-08-23 09:00 13:00 TENTAMEN BESTÅR AV 10 FRÅGOR OCH KAN GE MAXIMALT 40 POÄNG.

Läs mer

Uppgift i kalkyldifferenser 4.0

Uppgift i kalkyldifferenser 4.0 Uppgift i kalkyldifferenser 4.0 Legotillverkaren Non Capisco brukar tillverka och leverera två produkter kallade Styran och Stellan åt en storkund. Materialet för produkterna skickas från beställaren,

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Kalkylering

Läs mer

SVECASA Simulerat prov

SVECASA Simulerat prov SVECASA Simulerat prov 18.5.2017 Ditt namn: Din grupp (för- eller intensivgruppen): Redovisning / Finansiell ekonomi Alla frågor är flervalsfrågor. Endast ett alternativ är rätt. Har man rätt får man två

Läs mer

ABC-kalkylering inom restaurangbranschen

ABC-kalkylering inom restaurangbranschen Emilia Back ABC-kalkylering inom restaurangbranschen Case Strand-Mölle Företagsekonomi och turism 2014 2 VASA YRKESHÖGSKOLA Företagsekonomi ABSTRAKT Författare Emilia Back Lärdomsprovets titel ABC-kalkylering

Läs mer

OBS! Ringa nedan in det tentamensalternativ du tenterar

OBS! Ringa nedan in det tentamensalternativ du tenterar Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap Tentamen i IEF150, Grundkurs i projektoch industriell ekonomi samt IEF100, Grundkurs industriell ekonomi Datum: 2006-10-28 Tid: 09.00-13.00 (4

Läs mer

2. Lilla Björn AB tillverkar leksaksdjur. för en av deras produkter gäller följande data:

2. Lilla Björn AB tillverkar leksaksdjur. för en av deras produkter gäller följande data: TENTER I KOSTNADSANALYS Del A 1. Förklara följande begrepp (5p): Degressivt rörlig kostnad Driftbetingad fast kostnad SärkostnadIndirekt kostnad Matchning Kostnadsbärare Alternativkostnad Normalkalkyl

Läs mer

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering 7,5 poäng Anders JERRELING Observera att alla svar skall anges i häftet! Inga lösblad! Vid ev. utrymmesbrist skriver Du på baksidan Uppgift 2 (15 poäng)

Läs mer

Ekonomiska grundbegrepp. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Ekonomiska grundbegrepp. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Ekonomiska grundbegrepp HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Agenda Vad är företagsekonomi? Några grundbegrepp Produktkalkylernas uppbyggnad och vad den här kursen berör Nästa timme inläsning på eftermiddagens

Läs mer

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Ordinarie tentamen, 23 mars 2011

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Ordinarie tentamen, 23 mars 2011 Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Ordinarie tentamen, 23 mars 2011 Särskild information till studenter som läst kursen under VT 2011 och HT 2010 (8 högskolepoäng) Skrivtid:

Läs mer

Genomgång av Produktionsekonomianteckningar

Genomgång av Produktionsekonomianteckningar Genomgång av Produktionsekonomianteckningar Planering Företagets produktion, resultatplanering, kalkylering (självkostnadskalkyl, bidragskalkyl, investeringskalkyl), repetition, kunskapstest. Företagets

Läs mer

IEK 415 Industriell ekonomi

IEK 415 Industriell ekonomi IEK 415 Industriell ekonomi 1 Onsdagen den 16e januari 2013, em Tillåtna hjälpmedel Typgodkänd räknare, linjal, räntetabeller (sist i tentamenstesen) Presentation Obs! Före rättning sorteras tentamenssvaren

Läs mer

Tentamen för kurs IndustriellEkonomi GK, Sid 1 (6)

Tentamen för kurs IndustriellEkonomi GK, Sid 1 (6) Tentamen för kurs IndustriellEkonomi GK, 2011-08-19 Sid 1 (6) För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (tidigare än höstterminen 2011) på någon av följande

Läs mer

TENTAMEN I 722G01 FÖRETAGSEKONOMI I, grk Kalkylerig och Budgetering

TENTAMEN I 722G01 FÖRETAGSEKONOMI I, grk Kalkylerig och Budgetering 1 Linköpings universitet LIU 2007-11-29 EIE/Företagsekonomi, Mehran Noghabai Rum 3A:857, tel 013-28 14 86 TENTAMEN I 722G01 FÖRETAGSEKONOMI I, grk Kalkylerig och Budgetering Fredagen den 30:e novemver

Läs mer

LÖSNINGSFÖRSLAG EFTERUPPGIFTER...

LÖSNINGSFÖRSLAG EFTERUPPGIFTER... EFTERUPPGIFTER EFTERUPPGIFTER... 2 5.1 LASTBILEN... 2 5.2 PÄRMEN... 2 5.3 NASDIT... 2 5.4 VELAB... 2 5.5 UTLIV... 2 5.6 FIFELOBOG... 3 5.7 BRYTJÄMT... 3 5.8 PRUTNOT... 3 5.9 LÄREKONOMI... 3 5.10 FRUKTAUTOMATEN...

Läs mer

2 Normalkalkyl. b) Normalkalkyl. 3 Förändring Fasta kostnader

2 Normalkalkyl. b) Normalkalkyl. 3 Förändring Fasta kostnader 1 Normalkalkyl Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet: Produktion Kostnad 70 000 9 750 000 80 000 10 500 000 90 000 11 250 000 100 000 12 000 000 a) Beräkna

Läs mer

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 14 februari 2015

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 14 februari 2015 Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 14 februari 2015 Skrivningsansvarig lärare: Matthias Holmstedt Rättningsansvarig lärare: Sten Ljunggren Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel:

Läs mer