Finansräkenskaper 2015

Transkript

1 Nationalräkenskaper 216 Finansräkenskaper 215 Hushållens nettoförmögenhet steg till 56 miljarder euro år 215 Hushållens finansiella tillgångar uppgick till 281 miljarder euro och övriga tillgångar till 426 miljarder euro i slutet av år 215. Under året ökade de finansiella tillgångarna med 13 miljarder euro. Övriga tillgångar, dvs. reala tillgångar, ökade med 4 miljarder euro. Av övriga tillgångar är byggnader och mark de mest betydande. Också hushållens skulder ökade. Ökningen var 5 miljarder euro och nivån steg till 147 miljarder euro. Hushållens nettoförmögenhet som utgörs av finansiella tillgångar och skulder samt övriga tillgångar steg därmed till 56 miljarder euro. Ökningen från året innan var 16 miljarder euro. Största delen av detta utgjordes av kapitalvinster på finansiella tillgångar. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens statistik över finansräkenskaperna. Hushållens finansiella tillgångar och skulder, övriga tillgångar samt nettotillgångar 2 215, miljarder euro Hushållens placeringar i finansiella tillgångar på en låg nivå Helsingfors Uppgifterna får lånas med uppgivande av Statistikcentralen som källa.

2 Hushållens nettoplaceringar i finansiella tillgångar ökade något år 215. Redan under några års tid har nivån legat under nivån i början av århundradet. Hushållens nettoplaceringar i noterade aktier minskade med omkring en halv miljard euro. Nettoplaceringarna i fondandelar ökade lika mycket. Insättningarna ökade med något under en miljard euro. När det gäller insättningar fortsatte övergången från tidsbundna insättningar till överförbara inlåningskonton liksom under tidigare år. Även om också skuldsättningen ökade år 215, bidrog aktiekursernas gynnsamma utveckling och ökningen av övriga tillgångar till att hushållens totala förmögenhet ökade också år 215. Hushållens finansiella förmögenhet genererade kapitalvinster för 1 miljarder euro år 215. Kapitalvinsterna uppstod särskilt av noterade aktier. Hushållens största enskilda placeringsinstrument är fortfarande insättningar. Trots låga räntor uppgick hushållens finansiella tillgångar i insättningar till 8 miljarder euro i slutet av år 215. Detta motsvarar 28 procent av hushållens totala finansiella tillgångar. Det totala värdet av hushållens innehav av noterade aktier och fondandelar uppgick till 52 miljarder euro i slutet av år 215. Skuldsättningsgraden ökar Hushållens låneskulder uppgick till nästan 138 miljarder euro i slutet av år 215. Låneskulderna ökade under år 215 med totalt 5 miljarder euro. Detta gjorde att hushållens skuldsättningsgrad steg med 3,1 procentenheter till 124,6 procent. Hushållens skuldsättningsgrad beräknas genom att hushållens låneskulder i slutet av året sätts i relation till den sammanlagda disponibla inkomsten under hela året. 2

3 Innehåll 1. Kapitalvinsterna ökade hushållens finansiella tillgångar år Den offentliga sektorns förmögenhetsställning förbättrades Företag minskade sin skuldfinansiering Inhemska placeringsfonder fortsatte att öka Utlandet drog tillbaka sina insättningar i Finland Utvecklingen av den privata sektorns skuld var måttlig...5 Tabeller Tabellbilagor Tabellbilaga 1. Hushållens finansiella tillgångar, milj. EUR...7 Tabellbilaga 2. Hushållens finansiella skulder, milj. EUR...7 Tabellbilaga 3. Hushållens nettoanskaffning av finansiella tillgångar, milj. EUR...7 Tabellbilaga 4. Hushållens nettoanskaffning av skulder, milj. EUR...8 Tabellbilaga 5. Finansiella tillgångar för icke-finansiella företag, milj. EUR...8 Tabellbilaga 6. Finansiella skulder för icke-financiella företag, milj. EUR...8 Tabellbilaga 7. Financiella nettotillgångar per sektor, milj. EUR...9 Tabellbilaga 8. Netto financiella transaktioner per sektor, milj. EUR...1 Tabellbilaga 9. Statistisk skillnad per sektor, milj. EUR...11 Tabellbilaga 1. Tillgångar uppdelade per sektor i 215, md. EUR...12 Figurer Figur 1. Förändring av hushållens finansiella tillgångar, miljarder euro...4 Figur 2. Den privata sektorns icke-konsoliderade skuld i förhållande till bruttonationalprodukten...6 Figurbilagor Figurbilaga 1. Hushållens finansiella förmögenhet...13 Figurbilaga 2. Förändring av hushållens finansiella tillgångar...13 Figurbilaga 3. Hushållens placeringar i insättningar, börsaktier och fonder...14 Figurbilaga 4. Hushållens skuldsättningsgrad...14 Figurbilaga 5. Den privata sektorns skuld i förhållande till bruttonationalprodukten

4 1. Kapitalvinsterna ökade hushållens finansiella tillgångar år 213 Hushållens finansiella tillgångar ökade med 15 miljarder euro år 213. I och med att aktiekurserna steg erhöll hushållen kapitalvinster på sammanlagt 12 miljarder euro. Dessutom var hushållens nettoplaceringar i finansiella tillgångar 3 miljarder euro. Eftersom ökningen av finansiella tillgångar var större än kredittagningen, ökade hushållens finansiella nettotillgångar. Figur 1. Förändring av hushållens finansiella tillgångar, miljarder euro 213 föredrog hushållen att placera i överförbara inlåningskonton och andelar i placeringsfonder. Däremot drog hushållen tillbaka sina tillgångar från tidsbundna insättningskonton. Övergången från tidsbundna insättningskonton till överförbara inlåningskonton har fortsatt sedan början av år 212. I slutet av år 213 hade hushållen finansiella tillgångar på totalt 252 miljarder euro. Av dem var 8 miljarder insättningar, 58 miljarder icke noterade aktier och andelar, 47 miljarder försäkrings- och pensionsfordringar, 3 miljarder börsaktier och 17 miljarder fondandelar. Hushållen hade andra finansiella tillgångar på 19 miljarder euro. Hushållens bostadsaktier statistikförs inte som hushållens finansiella tillgångar i finansräkenskaperna. Hushållens skulder fortsatte att öka, men betydligt långsammare än tidigare år. Hushållens låneskulder ökade under året med drygt 3 miljarder euro och uppgick i slutet av året till 127 miljarder euro. Skuldsättningsgraden, dvs. låneskulderna i förhållande till den disponibla inkomsten, steg med,9 procentenheter till 118,1 procent. Eftersom hushållens finansiella tillgångar ökade mer än skulderna, ökade hushållens finansiella nettotillgångar till 116 miljarder euro i slutet av året. 1.1 Den offentliga sektorns förmögenhetsställning förbättrades Den offentliga sektorns förmögenhetsställning förbättrades år 213. I slutet av året uppgick den offentliga sektorns finansiella nettotillgångar till 11 miljarder euro, vilket är 8 miljarder euro mer än året innan. Förbättringen av förmögenhetsställningen förklaras av ökningen av de finansiella tillgångarna med 11 miljarder hos arbetspensionsanstalterna, som hör till socialskyddsfonderna. Samtidigt krympte statens finansiella nettotillgångar med,6 miljarder och lokalförvaltningens med mer än en miljard euro. Försvagningen av statens förmögenhetsställning som började år 28 fortsatte, men var nu långsammare än tidigare år. Statsförvaltningens finansiella nettotillgångar minskade under år 213 med,6 miljarder euro till -48 miljarder euro. Ännu under år 212 minskade de finansiella nettotillgångarna med 8 4

5 miljarder.den viktigaste orsaken till minskningen av de finansiella nettotillgångarna var ökningen av masskuldebrevsstocken. Statsförvaltningens bruttoskuld till marknadspris ökade enligt finansräkenskaperna med 2 miljarder euro under året. Arbetspensionsanstalternas finansiella nettotillgångar ökade under år 213 från 147 miljarder euro till 157 miljarder euro. Ökningen av arbetspensionsanstalternas finansiella nettotillgångar förklaras delvis av aktiekursernas gynnsamma utveckling. I och med att marknadsvärdet på noterade aktier och fondandelar steg uppgick arbetspensionsanstalternas kapitalvinster till 5 miljarder euro. På motsvarande sätt var nettoinvesteringarna 6 miljarder euro. 213 placerade arbetspensionsanstalterna sina tillgångar främst i långfristiga skuldpapper och fondandelar Företag minskade sin skuldfinansiering Företagens skuldfinansiering minskade under år 213. Föregående gång detta inträffade var år 29. Med skuldfinansiering avses summan av låneskulder och finansiering i form av skuldebrev. Företagens låneskulder minskade under året från 168 miljarder euro till 163 miljarder euro. Minskningen av lånen ersattes delvis av finansiering i form av skuldebrev eftersom företagen emitterade skuldpapper på 3 miljarder euro netto. 213 var företagen i någon mån intresserade av att ta upp finansiering i form av eget kapital på aktiemarknaden. De börsnoterade företagen emitterade nya aktier för något under en miljard euro. Emissionerna minskade dock jämfört med året innan. Återköpen av egna aktier har varit obetydliga fr.o.m. år 29. Från år 23 till år 28 amorterade företagen sin aktieskuld genom att köpa tillbaka egna aktier i större omfattning än vad de emitterade aktier Inhemska placeringsfonder fortsatte att öka De inhemska placeringsfonderna ökade med totalt 8 miljarder euro år 213. Omkring hälften av tillväxten förklaras av nettoplaceringar. Den andra hälften utgörs av placeringsfondernas kapitalvinster. Finansiella företag och försäkringsföretag placerade flitigast i placeringsfonder under året. Också hushållens, den offentliga sektorns och företagens nettoplaceringar i placeringsfonder var positiva Utlandet drog tillbaka sina insättningar i Finland De utländska nettoplaceringarna i Finland var 14 miljarder euro negativa. Detta förklaras till stor del av att utlandet drog tillbaka sina pengar ur insättningar i finländska banker. Om man inte beaktar insättningarna var de utländska nettoplaceringarna i Finland 1 miljarder euro. Utländska investerare ökade i fjol sina innehav av finländska värdepapper och noterade aktier. Värdet av det utländska börsinnehavet var 72 miljarder euro i slutet av året. Det utländska innehavet av värdet på inhemska börsaktier vände samtidigt uppåt efter att ha minskat under flera år och uppgick till 47 procent i slutet av året. Utländska masskuldebrevslån och noterade aktier intresserade finländarna år 213. Finländska enheters innehav av utländska noterade aktier uppgick i slutet av året till 55 miljarder euro och av inhemska noterade aktier till 8 miljarder euro. Däremot investerade finländarna klart mindre än tidigare år i utländska placeringsfonder. Det skedde en betydande förändring när det gäller finländarnas insättningar i utlandet i och med att centralbanken drog tillbaka 49 miljarder euro i insättningar i utlandet. Centralbankens insättningar i utlandet var sålunda åter på nästan samma nivå som föregick den branta stegringen i slutet av år 211. Lån till utlandet beviljades liksom under de föregående åren främst av inlåningsbankerna Utvecklingen av den privata sektorns skuld var måttlig Den privata sektorns skuld ökade i fjol med 2 miljarder euro. Skuldens förhållande till bruttonationalprodukten sjönk samtidigt med,9 procentenheter till 169,9 procent. I den privata sektorns 5

6 skuld ingår företagens, hushållens och hushållens icke-vinstsyftande organisationers låneskulder och skulder i form av skuldpapper. Figur 2. Den privata sektorns icke-konsoliderade skuld i förhållande till bruttonationalprodukten 6

7 Tabellbilagor Tabellbilaga 1. Hushållens finansiella tillgångar, milj. EUR Instrument AF Finansobjekt totalt AF21 Sedlar och mynt AF22 Överförbar inlåning AF29 Övrig inlåning AF3 Penningmarknadsinstrument och masskuldebrevslån AF4 Lån AF511 Noterade aktier AF512 Icke noterade aktier AF519 Andra ägarandelar AF52 Fondandelar AF6 Försäkring, pension och standardiserade garantier AF7 Finansiella derivat och anställningsoption AF8 Obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter Tabellbilaga 2. Hushållens finansiella skulder, milj. EUR Instrument Skulder totalt Lån Övriga skulder Tabellbilaga 3. Hushållens nettoanskaffning av finansiella tillgångar, milj. EUR Instrument AF Finansobjekt totalt AF21 Sedlar och mynt AF22 Överförbar inlåning AF29 Övrig inlåning AF31 Penningmarknadsinstrument AF32 Masskuldebrevslån AF4 Lån AF511 Noterade aktier AF512 Icke noterade aktier AF519 Andra ägarandelar AF52 Fondandelar AF6 Försäkring, pension och standardiserade garantier AF7 Finansiella derivat och anställningsoption 7

8 Instrument AF8 Obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter Tabellbilaga 4. Hushållens nettoanskaffning av skulder, milj. EUR Instrument Skulder totalt Lån Övriga skulder Tabellbilaga 5. Finansiella tillgångar för icke-finansiella företag, milj. EUR Instrument AF Finansobjekt totalt AF2 Sedlar, mynt och inlåning AF31 Penningmarknadsinstrument AF32 Masskuldebrevslån AF4 Lån AF511 Noterade aktier AF512 Icke noterade aktier AF519 Andra ägarandelar AF52 Fondandelar AF6 Försäkring, pension och standardiserade garantier AF7 Finansiella derivat och anställningsoption AF8 Obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter Tabellbilaga 6. Finansiella skulder för icke-financiella företag, milj. EUR Instrument AF Finansobjekt totalt AF31 Penningmarknadsinstrument AF32 Masskuldebrevslån AF4 Lån AF511 Noterade aktier AF512 Icke noterade aktier AF519 Andra ägarandelar AF7 Finansiella derivat och anställningsoption AF8 Obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter Finansiella nettotillgångar

9 Tabellbilaga 7. Financiella nettotillgångar per sektor, milj. EUR Sektor S111 Icke-finansiella företag utom bostadssamfund S112 Bostadssamfund S121 Centralbanken S1221 Inlåningsbanker S1222+S1223 Övriga kreditinstitut och övriga monetära finansinstitut S123 Penningmarknadsfonder S124 Kollektiva fondföretag, utom penningmarknadsfonder S125+S126+S127 Övriga finansinstitut, financiella serviceföretag och koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag S128 Försäkringsföretag S129 Pensionsinstitut S1311 Staten S1313 Lokalförvaltning S13141 Arbetspensionsanstalter S13149 Övriga socialskyddsfonder S14 Hushåll S15 Hushållens icke-vinstsyftande organisationer S2 Utlandet

10 Tabellbilaga 8. Netto financiella transaktioner per sektor, milj. EUR Sektor/ S11 Icke-finansiella företag S121+S122+S123 Monetära finansinstitut S124 Kollektiva fondföretag, utom penningmarknadsfonder S125+S126+S127 Övriga finansinstitut, financiella serviceföretag och koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag S13 Offentlig sektor S14 Hushåll S2 Utlandet Nettoanskaffning av skulder Nettoanskaffning av finansiella tillgångar Financiella transaktioner netto

11 Tabellbilaga 9. Statistisk skillnad per sektor, milj. EUR Sektor/Instrument S11 Icke-finansiella företag Financiella transaktioner netto Nettoanskaffning av finansiella tillgångar Statistisk skillnad S12 Finansiella företag och försäkringsföretag Financiella transaktioner netto Nettoanskaffning av finansiella tillgångar Statistisk skillnad S13 Offentlig sektor Financiella transaktioner netto Nettoanskaffning av finansiella tillgångar Statistisk skillnad S14 Hushåll Financiella transaktioner netto Nettoanskaffning av finansiella tillgångar Statistisk skillnad S15 Hushållens icke-vinstsyftande organisationer Financiella transaktioner netto Nettoanskaffning av finansiella tillgångar Statistisk skillnad S2 Utlandet Financiella transaktioner netto Nettoanskaffning av finansiella tillgångar Statistisk skillnad

12 Tabellbilaga 1. Tillgångar uppdelade per sektor i 215, md. EUR Sektor S1 Totala ekonomin S11 Icke-finansiella företag S12 Finansiella företag och försäkringsföretag S13 Offentlig sektor S14 Hushåll S15 Hushållens icke-vinstsyftande organisationer Tillgångar Bostäder, Övriga byggnader och anläggningar Maskiner, inventarier och vapensystem Övriga anläggningstillgångar Lagerstockar och värdeföremål Mark Finansiella tillgångar Skulder Nettotillgångar

13 Figurbilagor Figurbilaga 1. Hushållens finansiella förmögenhet Figurbilaga 2. Förändring av hushållens finansiella tillgångar 13

14 Figurbilaga 3. Hushållens placeringar i insättningar, börsaktier och fonder Figurbilaga 4. Hushållens skuldsättningsgrad 14

15 Figurbilaga 5. Den privata sektorns skuld i förhållande till bruttonationalprodukten 15

16 Nationalräkenskaper 216 Förfrågningar Henna Laasonen Ansvarig statistikdirektör: Ville Vertanen Källa: Finansräkenskaper, Statistikcentralen Kommunikation och informationstjänst, Statistikcentralen tel Beställning av publikationer, Edita Publishing Oy tel ISSN = Finlands officiella statistik ISSN (pdf)