Beräkning av räntekostnadsindex i KPI
|
|
- Cecilia Lindström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Pm till nämnden för KPI 1(9) Beräkning av räntekostnadsindex i KPI För diskussion Förändringar i räntekostnadsindex har de senaste åren haft ett stort genomslag på Konsumentprisindex (KPI). Denna pm belyser några delar i undersökningen som kan betraktas som bristfälliga, framförallt rörande räntesatsindex. o Mätperioden för räntesatser är endast en dag i månanden, den 15:e eller närmaste vardagen. o Förändringar i den korta räntan (tremånadersräntan) påverkar räntesatsindex fullt ut direkt till skillnad från övriga bolåneräntor där ett glidande medelvärde över löptiden först beräknas. o Räntesatsindex beräknas från listräntor, inte hushållens faktiskt erhållna räntesatser. o Uppdelningen som görs mellan bottenlån och topplån inom räntesatsindex blir allt svårare att motivera. o Ingen hantering av ränteavdraget görs i dagens undersökning. Bakgrund Kommentarer och påpekanden om beräkningen av räntekostnader i KPI, både i stort och smått, har yttrats i KPI-nämnden vid ett flertal tillfällen de senaste åren under diskussionerna om boendeposten. Samtidigt har den stora variationen i räntekostnadsindex de senaste åren haft en mycket stor effekt på KPI, vilket inneburit att fokus riktats mot beräkningarna även från användarhåll. Det är därför motiverat att belysa möjliga brister och svagheter i undersökningen och diskutera behovet av möjliga förbättringar. Hur beräkningar går till i nuvarande undersökning sammanfattas i en appendix till denna pm. Effekten på KPI från ändrade räntekostnader har varit stor dels för att vägningstalet i KPI är relativt stort (cirka 4-6 procent historiskt) och dels för att variationen varit så pass kraftig. 12-månaderstalet var cirka 20 procent under 2007 och större delen av 2008, detta föll sedan till cirka -45 procent i oktober
2 Pm till nämnden för KPI 2(9) 2009 för att sedan stiga igen till nästan 50 procent i april 2011 (se diagram 1 nedan). Diagram 1, 12-månaderstal räntekostnader procent Årsförändring - räntekostnader Effekten på inflationen var närmare -3,0 procentenheter i oktober 2009 och i genomsnitt -1,9 under Under 2011 var effekten nästan den motsatta då räntekostnadsindex påverkade uppåt med i genomsnitt 1,8 procentenheter (se diagram 2 nedan). Det underliggande inflationsmåttet KPIF, som SCB beräknar åt Riksbanken, beräknas som KPI med fast ränta vilket innebär att räntekostnadsindex exkluderas i beräkningen och att hela vikten istället överförs på kapitalstocksindex. Inflationen enligt KPIF visas också i diagram 2 nedan. Diagram 2, KPI, KPIF samt effekt från räntekostnadsförändringar på KPIinflationen Procent 4,0 3,0 2,0 1,0 0, ,0-2,0-3,0-4,0 KPI-effekt från räntekostnadsindex KPI-inflation KPIF-inflation
3 Pm till nämnden för KPI 3(9) Mätperiod Mätperioden för räntesatser sker på en specifik mätdag, den 15:e eller närmast föregående vardag dvs. på fredagen om den 15:e infaller på en lördag eller söndag. Förändringar i räntesatserna efter mätdagen periodiseras därmed till nästkommande indexmånad. Det finns ingen given mätperiod för insamlingen i KPI längre, tidigare gällde nästan uteslutande den vecka som den 15:e inföll dvs. en slags mittvecka i månaden. Idag samlas dock merparten av priserna, tex. intervjuinsamlad data, in under en treveckorsperiod där även veckan före och efter mittveckan utgör mätperiod. Andra undersökningar nyttjar data för hela eller större delen av månaden såsom börspriset på el och några av de provbokade reseundersökningarna. Det är också fortfarande vanligt med insamling under 15:e veckan. Nedan visas en tabell som jämför dagens insamling för räntekostnader per den 15:e med ett genomsnitt av hela månadens räntesatser. Tabell 1, räntesatser och förändringstal - mätdag den 15:e alternativt månadsgenomsnitt. Mätperiod räntesatser i KPI år mån genomsnitt, mån 15:e m/m-1, genomsnitt, mån m/m-1, 15:e 2011 jan 3,25 3,25 feb 3,44 3,40 5,8 4,6 mars 3,72 3,75 8,1 10,3 april 3,83 3,80 3,0 1,3 maj 3,93 3,93 2,7 3,4 juni 3,98 3,98 1,2 1,3 juli 4,06 3,98 2,1 0,0 aug 4,16 4,15 2,5 4,3 sept 4,21 4,20 1,1 1,2 okt 4,30 4,30 2,1 2,4 nov 4,30 4,30 0,0 0,0 dec 4,53 4,60 5,4 7, jan 4,44 4,50-2,0-2,2 feb 4,26 4,30-4,1-4,4 mars 4,12 4,10-3,3-4,7
4 Pm till nämnden för KPI 4(9) Beräkning av kort ränta Den kortaste räntan i KPI representeras sedan flera år av boräntor med en löptid på 3 månader. Det finns ingen aktör i urvalet som idag erbjuder helt rörlig ränta till nyutlåning, den helt rörliga räntan har därför fasats ur KPI sedan länge. För samtliga löptider i urvalet av bolåneräntor beräknas en medelvärdesränta per löptid. Den aktuell räntesatsen för ett 1-års lån påverkar därmed medelvärdesräntan för lån med 1-års löptid med en tolftedel under en specifik månad (se formel 3.1 i appendix). För tremånadersräntan används istället aktuell räntesats direkt i beräkningen, förmodligen är detta en rest från när beräkningen gjordes utifrån helt rörliga räntor. Listräntor Räntesatserna som räntesatsindex beräknas utifrån är så kallade listräntor, dvs. de officiella räntesatser som bankerna/bostadsinstituten publicerar på sina hemsidor. Hushållens faktiska räntesats kan dock skilja sig från denna listränta då en förhandling mellan långivaren och låntagaren normalt sker. Det antas implicit i undersökningen att marginalen mellan listräntan och den faktiska räntan är konstant över tiden. För den delen av lånestocken (ca 5% av vikten i 2012 års räntesatsindex) som avser rörlig bankränta (vilket betraktas som topplån) hämtas dock räntan (en medelränta) från finansmarknadsstatistiken. Den räntan avser därmed ett genomsnitt av det låntagaren faktiskt betalat. Efter den senaste tidens fokus på ändrade marginaler mellan listräntor och hushållens faktiskt erhållna bolåneräntor finns det anledning att tro att marginalen inte längre är konstant över tid. Prisenheten anser det därför motiverat för nämnden att diskutera behovet av ändrad mätvariabel.
5 Pm till nämnden för KPI 5(9) Vilka möjligheter som finns att mäta hushållens faktiska räntesatser måste dock utredas vidare om nämnden anser det motiverat. Bottenlån och topplån Ett grundläggande antagande i dagens räntekostnadsundersökning är att bottenlån placeras i långivarens bostadsinstitut och topplån i banken. Denna traditionella rollfördelning har ansetts spegla verkligheten hyfsat trots att undantag finns som har hanteras speciellt, exempelvis saknar några banker eget fristående bostadsinstitut och någon bank styr över topplånen till sitt bostadsinstitut. Det är samtidigt inte självklart, och har möjligen aldrig varit så, var gränsen går mellan så kallade botten- och topplån för de flesta långivarna då priset för hela lånet normalt är förhandlingsbart. I och med införandet av det så kallade bolånetaket ändrade också några aktörer definitionen av sina topplån, där topplånen tidigare utgjordes av den delen av lånebeloppet som översteg 85 % medan gränsen nu ändrades nedåt. Blancolån är inte medtagna då dessa saknar säkerhet i bostaden, vilket är kriteriet för vilka lån som ska inkluderas i ränteundersökningen. Mot bakgrund av detta har det blivit alltmer problematiskt att dels fördela lånestockarna i viktunderlagen till deras korrekta tillhörighet, bottenlån eller topplån, dels avseende vilka räntesatser som ska mätas för topplån. Ränteavdrag I dagens räntesatsindex tas ingen hänsyn till avdragsrätten för ränteutgifter i hushållens deklaration (direkt skatt). I dagens plånboksnära kostnadskalkyl för hela egnahemsposten ingår dock såväl den kommunala fastighetsavgiften som skattereduktion för ROT-arbeten där båda hänförs till kategorin direkta skatter. Fram till 2001 fanns räntesubventioner för statliga lån med i räntesatsindexet innan dessa avvecklades..
6 Pm till nämnden för KPI 6(9) Vid en internationell jämförelse kan sägas att KPI utredningen från 1999, sid 74, anger att endast i Storbritannien påverkas beräkningen av möjligheten att göra avdrag för utgiftsräntor. Å andra sidan är det inte särskilt många länder som tillämpar user cost ansatsen. Vid sidan om Sverige och Storbritannien är det endast Canada och Finland enligt samma utredning. För närvarande ligger ränteavdraget på 30 % för räntekostnader upp till kr och däröver på 21 %. I likhet med beräkningen av den kommunala fastighetsavgiften och särskilt i samband med beräkningen av den inkomstrelaterade begränsningsregeln, kan enheten för mikrosimuleringar nyttjas för effektberäkningar vid behov.
7 Pm till nämnden för KPI 7(9) Appendix Undersökningen för räntekostnader i KPI avser att mäta hushållens räntekostnader för att bo i egnahem. Räntekostnadsindex (R) beräknas som en produkt av två delindex, räntesatsindex (RS) och kapitalstocksindex (KS). Räntesatsindex syftar till att mäta den genomsnittliga räntesatsutvecklingen för lån kopplade till egnahem dvs. lånestocken av villalån, kapitalstocksindex syftar till att mäta utvecklingen över tid av dessa hus genomsnittliga anskaffningspris eller annorlunda uttryckt förändringen i det kapital som lagts ned i husen värderat till inköpspris. Räntekostnadsindexet (R) beräknas genom att räntesatsindexet multipliceras med kapitalstocksindexet enligt: R 10 RS RS 1 0 KS KS 1 0 Beskrivningen av räntesatsindex (RS) nedan följer (Grünewald 2008) från nämndens möte i december 2008 (nr. 237). I den nuvarande metoden för beräkning av räntesatsindex används ett geometriskt medelvärde av medelvärdesräntor för lån med olika bindningstider från banker och bolåneinstitut. Räntesatsindexet beräknas enligt nedanstående ekvation: där α står för bolåneinstitut och β betecknar banker, w i är vikter för lån från bolåneinstituten med bindningstid i och v är vikten för banker och avser endast rörlig ränta. i 0,1,2,3,5, 8 och betecknar bindningstid uttryckt i år på lånen och t står för mätperiod. Vikten för lån med bindningstid i, w, samt vikten för bankerna, v, baseras på hur stor andel som de respektive bindningstiderna svarar för av det totala ränteintäktsvärdet i relation till den totala stocken av lån för egnahem. I beräkningarna av dessa vikter räknas både rörliga och bundna räntor i
8 Pm till nämnden för KPI 8(9) och således gäller att v m w i i 1 1. B är referensperioden för indexet och S i är mängden lån med bindningstid i som ingår i undersökningen., t är ett geometriskt medelvärde av rörliga räntor vid tidpunkt t från bankerna medan, t, i är ett geometriskt medelvärde av glidande medelvärden för räntor från bolåneinstitut vid tidpunkt t och med bindningstid i. Den senare beräknas enligt följande: där j står för bolåneinstitut och i, j betecknar institut j:s vikt för räntor med bindningstid i och r betecknar institut j:s glidande medelvärde av räntor med bindningstid i vid tidpunkt t. Ovanstående gäller för i>0. För i=0, dvs. rörlig ränta från bolåneinstituten beräknas inget glidande medelvärde utan de aktuella räntesatserna används. Det glidande medelvärdet beräknas enligt följande: 3 r 12i 1 r t k k 0 t, i, j, 12i där r betecknar räntesatsen för bolåneinstitut j med bindningstid i vid tidpunkt t. Som ett exempel på hur ekvation 4 fungerar gäller t ex för bolåneinstitut X:s glidande medelvärde för lån med bindningstid på ett år: rt k r t,1, X k 0 12, dvs. den aktuella räntesatsen vid tidpunkt t för lån med bindningstid på ett år påverkar bolåneinstitutet X:s medelvärde med en tolftedel.
9 Pm till nämnden för KPI 9(9) För bankerna beräknas bara de rörliga räntorna: där l betecknar vikten för bank l och l r, är den rörliga räntan för bank l vid t tidpunkt t. Räntesatsindex tar sammanfattningsvis hänsyn till aktuella räntesatser såväl som historiska räntesatser samt sammansättningen av lånestocken.
Hantering av ränteavdraget
ES/PR Peter Nilsson PM till Nämnden för KPI 2014-10-16 1(10) Hantering av ränteavdraget För diskussion Syftet med denna PM är att utgöra underlag för en diskussion om, och i så fall hur, avdragsrätten
Läs merBindningstider och rabatter i räntesatsindex
Pm till nämnden för KPI 1(8) ES/PR Bindningstider och rabatter i räntesatsindex För diskussion För närvarande är räntesatsindex i allt väsentligt baserat på bankernas/ bostadsinstitutens officiella listräntor.
Läs merAnvändning av finansmarknadsdata i räntesatsindex
ES/PR-S Ronny Andersson och Emanuel Carlsson PM till Nämnden för KPI 2014-04-07 1(13) Användning av finansmarknadsdata i räntesatsindex För beslut Dagens räntesatsindex i KPI använder de listräntor som
Läs merFinansmarknadsdata Utvärdering av olika framskrivningsalternativ
ES/PR-S Niklas Neville och Peter Nilsson PM till Nämnden för KPI 2014-10-15 1(5) Finansmarknadsdata Utvärdering av olika framskrivningsalternativ För beslut På KPI-nämndens sammanträde nr 250 beslutades
Läs merBehandling av avdragsrätten för utgiftsräntor i räntekostnadsindex
ES/PR-S Ronny Andersson PM till Nämnden för KPI 2013-10-16 1(7) Behandling av avdragsrätten för utgiftsräntor i räntekostnadsindex För diskussion Räntekostnader utgör 5,4 procent av indexkorgen för KPI
Läs merBolånestatistik januari augusti 2004
1 Bolånestatistik januari augusti 2004 Presentation hos Bankföreningen 16 september 2004 2 Bostadsutlåning från bostadsinstitut och banker Utlåning mot säkerhet i bostad, miljarder kronor, augusti 2003
Läs merKorgeffekten - effekter av förändringar i varukorgens sammansättning
STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm 1(5) Korgeffekten - effekter av förändringar i varukorgens sammansättning I tabellen nedan visas korgeffekten på KPI i januari sedan 2009. Både effekten på månadstalet (förändringen
Läs merKorgeffekten - effekter av förändringar i varukorgens sammansättning
STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm 1(5) Korgeffekten - effekter av förändringar i varukorgens sammansättning I tabellen nedan visas korgeffekten på KPI i januari sedan 2008. Både effekten på månadstalet (förändringen
Läs merAktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi
Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är
Läs mern Ekonomiska kommentarer
n Ekonomiska kommentarer Finansinspektionen införde nyligen ett tak för belåningsgraden för nya bolån dvs. för hur mycket man får låna i förhållande till marknadsvärdet på den underliggande säkerheten
Läs merBeskrivning av KPIF-måtten
Enheten för prisstatistik (ES/PR) 20170907 Sida 1 (11) Beskrivning av KPIFmåtten Bakgrund Det vanligaste och mest kända måttet på inflation i Sverige är förändringen i konsumentprisindex, KPI. Syftet med
Läs merSTATISTISKA CENTRALBYRÅN
STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 1(12) Beräkning av vägningstal för räntekostnad i KPI För beslut I denna pm presenteras ett förslag till ny vägningstalsberäkning för räntekostnadsindex
Läs merAppendix 2. Kommentar från Lars E.O. Svensson
Appendix. Kommentar från Lars E.O. Svensson De synpunkter som framförs i denna kommentar är Svenssons egna och delas inte nödvändigtvis av Riksbankens övriga direktionsledamöter och medarbetare. Korrigering
Läs merDirekta effekter av högre räntor på statens inkomster från kapitalskatt
Konjunkturläget oktober 2018 69 FÖRDJUPNING Direkta effekter av högre räntor på statens inkomster från kapitalskatt Ränteläget är för närvarande mycket lågt men väntas bli högre. Förändringar i ränteläget
Läs merBankföreningens bolånestatistik Mars 2009
Bankföreningens bolånestatistik Mars 29 Johan Hansing, chefsekonom 1 Bakgrund Tidigare har bolånestatistiken grundats på SCB:s uppgifter om bostadsinstitutens utlåning. Under senare år har flera aktörer
Läs merVal av bindningstid. Specialstudie 14 januari Kort bindningstid är populärast både för låntagare i småhus och bostadsrätt
Val av bindningstid Specialstudie 14 januari 21 Rekordhög efterfrågan på den kortaste bindningstiden 29 Kort bindningstid på bolån är inget storstadsfenomen Låntagare i åldrarna 3- år har den kortaste
Läs mer52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag
FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden
Läs merMetodjustering för egnahemsposten i KPI. 2. Tidigare beräkningssätt
STATISTISKA CENTRALYRÅN PM 1(5) Metodustering för egnahesposten i KPI 1. akgrund Nänden för konsuentprisindex beslutade vid sitt saanträde 2009-12- 17 att ustera etoden för beräkning av räntekostnadsindex,
Läs merHushållens räntekänslighet
Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån
Läs mern Varför behöver vi mått på underliggande inflation?
n Varför behöver vi mått på underliggande inflation? Jesper Hansson, Jesper Johansson och Stefan Palmqvist Författarna är verksamma på Riksbankens penningpolitiska avdelning. Riksbankens inflationsmål
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 mars 13 Riksbankschef Stefan Ingves En lämplig avvägning i penningpolitiken Reporänta 5 5 3 Räntan halverad sedan förra vintern för att stimulera
Läs merBostadsutlåningen 2004
Bostadsutlåningen 2004 Presentation av Johan Hansing,, 2 mars 2005 Utlåning till svensk allmänhet miljarder kronor, dec 2004 (förändring under 2004), exkl värdepapperiserade stockar Hushåll Företag m.fl.
Läs merBankföreningens bolånestatistik. Svenska Bankföreningen
Bankföreningens bolånestatistik December 2008 1 Bakgrund Tidigare har bolånestatistiken ik grundats på SCB:s uppgifter om bostadsinstitutens utlåning. Under senare år har flera aktörer avvecklat sina bostadsinstitut
Läs merEffekter av bolånetaket
Effekter av bolånetaket EN FÖRSTA UTVÄRDERING 6 APRIL 2011 April 2011 Dnr 11-1622 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Bolån efter taket en ögonblicksbild 4 Frågorna samt sammanfattning av bankernas svar 4 2 SAMMANFATTNING
Läs merKonsumentprisindex. December Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder. jul-07. aug-07. sep-07
Maria Rundberg, utredare KPI 2007:12 Tel 018-25495 15.1.2008 Konsumentprisindex December 2007 Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,6 3,4 3,2 3,0 2,8 2,6 2,4 2,2 2,0 1,8 1,6 1,4
Läs mer- Bolånerapporten, juli 2003 - Långsam minskning av storbankernas dominans
Långsam minskning av storbankernas dominans Hushåll med bolån bör plocka russinen ur kakan! Ett genomsnittligt hushåll i Stockholm kan spara nära 2.500 kronor per år på att överföra sitt bolån från en
Läs merOlika syn på penningpolitiken
Olika syn på penningpolitiken Lars E.O. Svensson SNS/SIFR Finanspanel 8 juni Min syn på penningpolitiken Penningpolitiken ska stabilisera inflationen runt målet och arbetslösheteten runt en långsiktigt
Läs merDen svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 2004
Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 24 Innehållsförteckning sida: 1. Inledning... 1 2. Marknadsförutsättningar... 1 3. Instituten på den svenska bolånemarknaden... 4 4. Utlåningsförändringar...
Läs merGenomsnittsräntor i räntesatsindex
ES/PR-S Ronny Andersson PM till Nämnden för KPI 2013-10-17 1(11) Genomsnittsräntor i räntesatsindex För diskussion En övergång till finansmarknadsstastikens (FMR-statistiken) genomsnittsräntor innebär
Läs merBILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet
Läs merKonsumentprisindex. Juli 2015 KPI 2015:7 14.8.2015. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581. - Ålands officiella statistik -
Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2015:7 14.8.2015 Konsumentprisindex Juli 2015 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0
Läs merKonsumentprisindex. Maj 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -
Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2015:5 17.6.2015 Konsumentprisindex Maj 2015 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0
Läs mer1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008
n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.
Läs merDags att förbättra inflationsmålet?
Dags att förbättra inflationsmålet? Handelsbanken 3 december Vice riksbankschef Per Jansson Mina budskap Var försiktig med att göra stora förändringar i de svenska ekonomisk-politiska ramverken! Flexibel
Läs merKonsumentprisindex mars 2019
apr.18 maj.18 jun.18 jul.18 aug.18 sep.18 okt.18 nov.18 dec.18 jan.19 feb.19 mar.19 Jonas Karlsson, Statistiker Tel. 018-25581 KPI 2019:3 17.4.2019 Konsumentprisindex mars 2019 Inflationen 1,0 procent
Läs merStrukturell utveckling av arbetskostnaderna
Lönebildningsrapporten 2016 31 FÖRDJUPNING Strukturell utveckling av arbetskostnaderna Riksbankens inflationsmål är det nominella ankaret i ekonomin. Det relevanta priset för näringslivets förmåga att
Läs merKonsumentprisindex januari 2019
feb.18 mar.18 apr.18 maj.18 jun.18 jul.18 aug.18 sep.18 okt.18 nov.18 dec.18 jan.19 Jonas Karlsson, Statistiker Tel. 018-25581 KPI 2019:1 22.2.2019 Konsumentprisindex januari 2019 Inflationen 1,3 procent
Läs mern Ekonomiska kommentarer
n Ekonomiska kommentarer De allra flesta länder med inflationsmål inklusive Sverige har någon typ av konsumentprisindex (KPI) som målvariabel för penningpolitiken. I den här ekonomiska kommentaren beskrivs
Läs merÄr hushållens skulder ett problem?
Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:
Läs merPenningpolitisk rapport. April 2015
Penningpolitisk rapport April 2015 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors
Läs merKonsumentprisindex. December 2017 KPI 2017: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -
Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2017:12 17.1.2018 Konsumentprisindex December 2017 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5
Läs merSverige behöver sitt inflationsmål
Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska
Läs merFinansiell månads- och riskrapport AB Stockholmshem juni 2007
1(6) Finansiell månads- och riskrapport AB Stockholmshem juni 2007 med bilaga 1, Stockholms stads betalningsberedskap 2(6) Sammanfattning och kommentarer AB Stockholmshems (Bolaget) låneportfölj uppgick
Läs merAmorteringskraven: Felaktiga grunder och negativa effekter
Amorteringskraven: Felaktiga grunder och negativa effekter Lars E.O. Svensson Stockholm School of Economics, CEPR, and NBER Web: larseosvensson.se Email: Leosven@gmail.com Stockholms Handelskammare 27
Läs merAlternativ ansats för egna hem: Nuvarande metod med konstanthållen innehavstid kompletterad pm
STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI (korrigerad) 1(7) Alternativ ansats för egna hem: Nuvarande metod med konstanthållen innehavstid kompletterad pm För diskussion Abstract En simuleringsberäkning
Läs merPressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24
Pressmeddelande Stockholm 2009-11-24 Så blir din ekonomi i januari 2010 Har du jobb och dessutom bostadslån med rörlig ränta? Då tillhör du vinnarna. Är du däremot pensionär i hyresrätt går du på minus.
Läs merKonsumentprisindex. Juli 2017 KPI 2017: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -
Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2017:7 17.8.2017 Konsumentprisindex Juli 2017 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0
Läs merKonsumentprisindex. April 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -
Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2015:4 19.5.2015 Konsumentprisindex April 2015 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0
Läs merKonsumentprisindex. Oktober 2017 KPI 2017: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -
Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2017:10 16.11.2017 Konsumentprisindex Oktober 2017 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5
Läs merÖversyn av index för utrikes flygresor
STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till nämnden för KPI 1(5) Översyn av index för utrikes flygresor För information Efter en översyn har det internt beslutats att ändra vissa delar av KPIundersökning för utrikes
Läs merRäntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor
Räntefokus 8 november 2011 Fördel korta räntor SAMMANFATTNING Den 3 november sänkte den europeiska centralbanken, ECB, sin styrränta från 1,5 till 1,25 procent. Ytterligare sänkningar är troliga framöver.
Läs merBoräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009
Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009 Sidan 2 Botten nådd för långräntorna Sidan 4 Högt riskindex på räntemarknaden Botten nådd för långräntorna Det ser lite ljusare ut på finansmarknaderna
Läs merFigur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder. jan.14. dec.13. feb.14
Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018 25 581 KPI 2014:8 22.9.2014 Konsumentprisindex Augusti 2014 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0
Läs merKonsumentprisindex. Mars 2016 KPI 2016: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -
Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2016:3 14.4.2016 Konsumentprisindex Mars 2016 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2018
Redogörelse för penningpolitiken 2018 Kapitel 1 Diagram 1:1. KPIF och variationsband Årlig procentuell förändring 4 4 3 3 2 2 1 1 0 0 1 11 13 15 17 Anm. Det rosa fältet visar Riksbankens variationsband
Läs merEkonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet
Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet BNP Paribas Stockholm 20 november, 2014 Martin Flodén Vice riksbankschef Bättre konjunktur men för låg inflation Nollränta till mitten av 2016
Läs merDen låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?
Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? SACO 1 maj 1 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Låg inflation Varför oroas? Vad kan Riksbanken göra? Låg inflation KPI och KPIF KPI
Läs merKonsumentprisindex juli 2019
aug.18 sep.18 okt.18 nov.18 dec.18 jan.19 feb.19 mar.19 apr.19 maj.19 jun.19 jul.19 Jonas Karlsson, Statistiker Tel. 018-25581 KPI 2019:7 19.8.2019 Konsumentprisindex juli 2019 Inflationen 0,5 procent
Läs merOtrogna stockholmare
Otrogna stockholmare bolånemarknadens vinnare Bolån på Internet och telefon Storbankernas andel av bolånemarknaden sjunker. Men nio av tio hushåll anlitar fortfarande någon av de fyra storbankerna. Detta
Läs merEffekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna
Effekterna av de 2011-05-13 statliga stabilitetsåtgärderna Andra rapporten 2011 Avser första kvartalet 2011 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERING Marknadsräntornas utveckling
Läs merKonsumentprisindex juni 2019
jul.18 aug.18 sep.18 okt.18 nov.18 dec.18 jan.19 feb.19 mar.19 apr.19 maj.19 jun.19 Jonas Karlsson, Statistiker Tel. 018-25581 KPI 2019:6 18.7.2019 Konsumentprisindex juni 2019 Inflationen 0,6 procent
Läs merKonsumentprisindex. April 2017 KPI 2017: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -
Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2017:4 17.5.2017 Konsumentprisindex April 2017 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0
Läs merKonsumentprisindex oktober 2018
nov.17 dec.17 jan.18 feb.18 mar.18 apr.18 maj.18 jun.18 jul.18 aug.18 sep.18 okt.18 Jonas Karlsson, Statistiker Tel. 018-25581 KPI 2018:10 16.11.2018 Konsumentprisindex oktober 2018 Inflationen 1,8 procent
Läs merKonsumentprisindex december 2018
jan.18 feb.18 mar.18 apr.18 maj.18 jun.18 jul.18 aug.18 sep.18 okt.18 nov.18 dec.18 Jonas Karlsson, Statistiker Tel. 018-25581 KPI 2018:12 18.1.2019 Konsumentprisindex december 2018 Inflationen 1,0 procent
Läs merKonsumentprisindex maj 2019
jun.18 jul.18 aug.18 sep.18 okt.18 nov.18 dec.18 jan.19 feb.19 mar.19 apr.19 maj.19 Jonas Karlsson, Statistiker Tel. 018-25581 KPI 2019:5 18.6.2019 Konsumentprisindex maj 2019 Inflationen 1,0 procent i
Läs merKonsumentprisindex. Januari 2016 KPI 2016: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -
Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2016:1 19.2.2016 Konsumentprisindex Januari 2016 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0
Läs merKonsumentprisindex september 2018
okt.17 nov.17 dec.17 jan.18 feb.18 mar.18 apr.18 maj.18 jun.18 jul.18 aug.18 sep.18 Jonas Karlsson, Statistiker Tel. 018-25581 KPI 2018:9 17.10.2018 Konsumentprisindex september 2018 Inflationen 1,7 procent
Läs merFlexibel inflationsmålspolitik. Flexibel inflationsmålspolitik och senaste räntebeslutet. Varning
Flexibel inflationsmålspolitik och senaste räntebeslutet Flexibel inflationsmålspolitik Inflationsmål, % för Stabilisera inflationen runt inflationsmålet Stabilisera resursutnyttjandet Lars E.O. Svensson
Läs merBostadspriserna i Sverige
Bostadspriserna i Sverige 56 Trots att svensk ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur ökar bostadspriserna. Det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger något över den nivå som är
Läs merKonsumentprisindex. September Jonas Karlsson, statistiker Tel KPI 2012: Ålands officiella statistik -
Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2012:9 16.10.2012 Konsumentprisindex September 2012 Procent 4,5 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0
Läs merKonsumentprisindex. December 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -
Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2015:12 19.1.2016 Konsumentprisindex December 2015 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5
Läs merKonsumentprisindex. Juni 2017 KPI 2017: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -
Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2017:6 20.7.2017 Konsumentprisindex Juni 2017 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0
Läs merKonsumentprisindex. November 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -
Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2015:11 16.12.2015 Konsumentprisindex November 2015 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5
Läs merFinansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 2017
Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 217 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 339 mnkr. Totalt är det en ökning med 36 mnkr sedan förra månaden, 88% av
Läs merProcent anger hundradelar och kan användas när man vill jämföra andelar.
Repetition kapitel 2 2.1 Andelen, delen och det hela Viktiga begrepp Procent Hundradel, 1 procent skrivs 1 % Andel Promille Tusendel, 1 promille skrivs 1 ppm Miljondel (parts per million), skrivs 1 ppm
Läs merKonsumentprisindex. Januari 2018 KPI 2018: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -
Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2018:1 23.2.2018 Konsumentprisindex Januari 2018 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0
Läs merSkulder, bostadspriser och penningpolitik
Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net
Läs merKonsumentprisindex augusti 2018
sep.17 okt.17 nov.17 dec.17 jan.18 feb.18 mar.18 apr.18 maj.18 jun.18 jul.18 aug.18 Jonas Karlsson, Statistiker Tel. 018-25581 KPI 2018:8 17.9.2018 Konsumentprisindex augusti 2018 Inflationen 1,6 procent
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid SEB, Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer 160
Läs merPerspektiv på den låga inflationen
Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev
Läs merKostnadsutvecklingen och inflationen
Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan
Läs merKonsumentprisindex. Januari Jonas Karlsson, Statistiker Tel KPI 2008: Ålands officiella statistik -
Jonas Karlsson, Statistiker Tel. 018-25581 KPI 2008:1 15.2.2008 Konsumentprisindex Januari 2008 Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 4,6 4,4 4,2 4,0 3,8 3,6 3,4 3,2 3,0 2,8 2,6
Läs merFigur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder. sep.13. aug.13. jul.13
Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018 25 581 KPI 2014:3 16.4.2014 Konsumentprisindex Mars 2014 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5
Läs merFinansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB februari 2016
Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB februari 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 633 mnkr. Totalt är det är en ökning med 53 mnkr sedan förra månaden,
Läs merR e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1997 ref. 63
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1997 ref. 63 Målnummer: 1001-97 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 1997-11-19 Rubrik: Lagrum: Rättsfall: En enskild som avser att ta upp ett lån för inköp av en privatbostadsfastighet
Läs merKonsumentprisindex. Februari 2016 KPI 2016: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -
Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2016:2 17.3.2016 Konsumentprisindex Februari 2016 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden
Läs merPM 5 - Framtida risker för enskilda hushåll vid nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden
PROMEMORIA Datum 2013-10-18 FI Dnr 13-11430 Författare Hanna Karlsson PM 5 - Framtida risker för enskilda hushåll vid nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden Finansinspektionen Box 7821 SE-103
Läs merFigur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder. jun.14. aug.14. jul.14
Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018 25 581 KPI 2015:2 17.3.2015 Konsumentprisindex Februari 2015 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0
Läs merBoräntan, bopriserna och börsen 2015
Boräntan, bopriserna och börsen 2015 22 december 2015 Lägre boräntor, högre bostadspriser och en liten börsuppgång. Så kan man summera svenska folkets förväntningar på 2015. BORÄNTAN, BOPRISERNA & BÖRSEN
Läs merKonsumentprisindex. December Jonas Karlsson, statistiker Tel KPI 2012:
Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018 25581 KPI 2012:12 16.1.2013 Konsumentprisindex December 2012 Procent 4,5 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5
Läs merMånadskommentar juli 2015
Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli
Läs merPenningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och. öppenhet. Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef. Ratio 24 augusti 2017
Penningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef öppenhet Ratio augusti 17 Dagens presentation Den aktuella penningpolitiken Julibeslutet Kort om händelserna
Läs merLöneekvationen. Ökad vinstandel och/eller importpriser. Real löner 0% Inflation 3,5% Produktivitet 1,5% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5%
Löneekvationen Produktivitet 1,5% Löneinflation 2% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5% Inflation 3,5% Real löner 0% Ökad vinstandel och/eller importpriser Löneandelen föll mellan 1975-1995 75,0 Löneandel
Läs merKonsumentprisindex. September Jonas Karlsson, Statistiker Tel KPI 2009: Ålands officiella statistik -
Jonas Karlsson, Statistiker Tel. 018-25581 KPI 2009:09 15.10.2009 Konsumentprisindex September 2009 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex
Läs merPenningpolitisk rapport juli 2015
Penningpolitisk rapport juli 2015 Kapitel 1 Diagram 1:1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merPrisuppdatering av vikter i elementärindex
PM till Nämnden för KPI ES/PR Sammanträde nr 2 Nilsson Peter 2017-05-15 Ståhl Olivia Prisuppdatering av vikter i elementärindex För diskussion Index på elementärnivå i KPI beräknas ofta som ett geometriskt
Läs merEffekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna
Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas
Läs merKonsumentprisindex. April 2018 KPI 2018: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -
Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2018:4 16.5.2018 Konsumentprisindex April 2018 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0
Läs mer