Beräkning av räntekostnadsindex i KPI

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Beräkning av räntekostnadsindex i KPI"

Transkript

1 Pm till nämnden för KPI 1(9) Beräkning av räntekostnadsindex i KPI För diskussion Förändringar i räntekostnadsindex har de senaste åren haft ett stort genomslag på Konsumentprisindex (KPI). Denna pm belyser några delar i undersökningen som kan betraktas som bristfälliga, framförallt rörande räntesatsindex. o Mätperioden för räntesatser är endast en dag i månanden, den 15:e eller närmaste vardagen. o Förändringar i den korta räntan (tremånadersräntan) påverkar räntesatsindex fullt ut direkt till skillnad från övriga bolåneräntor där ett glidande medelvärde över löptiden först beräknas. o Räntesatsindex beräknas från listräntor, inte hushållens faktiskt erhållna räntesatser. o Uppdelningen som görs mellan bottenlån och topplån inom räntesatsindex blir allt svårare att motivera. o Ingen hantering av ränteavdraget görs i dagens undersökning. Bakgrund Kommentarer och påpekanden om beräkningen av räntekostnader i KPI, både i stort och smått, har yttrats i KPI-nämnden vid ett flertal tillfällen de senaste åren under diskussionerna om boendeposten. Samtidigt har den stora variationen i räntekostnadsindex de senaste åren haft en mycket stor effekt på KPI, vilket inneburit att fokus riktats mot beräkningarna även från användarhåll. Det är därför motiverat att belysa möjliga brister och svagheter i undersökningen och diskutera behovet av möjliga förbättringar. Hur beräkningar går till i nuvarande undersökning sammanfattas i en appendix till denna pm. Effekten på KPI från ändrade räntekostnader har varit stor dels för att vägningstalet i KPI är relativt stort (cirka 4-6 procent historiskt) och dels för att variationen varit så pass kraftig. 12-månaderstalet var cirka 20 procent under 2007 och större delen av 2008, detta föll sedan till cirka -45 procent i oktober

2 Pm till nämnden för KPI 2(9) 2009 för att sedan stiga igen till nästan 50 procent i april 2011 (se diagram 1 nedan). Diagram 1, 12-månaderstal räntekostnader procent Årsförändring - räntekostnader Effekten på inflationen var närmare -3,0 procentenheter i oktober 2009 och i genomsnitt -1,9 under Under 2011 var effekten nästan den motsatta då räntekostnadsindex påverkade uppåt med i genomsnitt 1,8 procentenheter (se diagram 2 nedan). Det underliggande inflationsmåttet KPIF, som SCB beräknar åt Riksbanken, beräknas som KPI med fast ränta vilket innebär att räntekostnadsindex exkluderas i beräkningen och att hela vikten istället överförs på kapitalstocksindex. Inflationen enligt KPIF visas också i diagram 2 nedan. Diagram 2, KPI, KPIF samt effekt från räntekostnadsförändringar på KPIinflationen Procent 4,0 3,0 2,0 1,0 0, ,0-2,0-3,0-4,0 KPI-effekt från räntekostnadsindex KPI-inflation KPIF-inflation

3 Pm till nämnden för KPI 3(9) Mätperiod Mätperioden för räntesatser sker på en specifik mätdag, den 15:e eller närmast föregående vardag dvs. på fredagen om den 15:e infaller på en lördag eller söndag. Förändringar i räntesatserna efter mätdagen periodiseras därmed till nästkommande indexmånad. Det finns ingen given mätperiod för insamlingen i KPI längre, tidigare gällde nästan uteslutande den vecka som den 15:e inföll dvs. en slags mittvecka i månaden. Idag samlas dock merparten av priserna, tex. intervjuinsamlad data, in under en treveckorsperiod där även veckan före och efter mittveckan utgör mätperiod. Andra undersökningar nyttjar data för hela eller större delen av månaden såsom börspriset på el och några av de provbokade reseundersökningarna. Det är också fortfarande vanligt med insamling under 15:e veckan. Nedan visas en tabell som jämför dagens insamling för räntekostnader per den 15:e med ett genomsnitt av hela månadens räntesatser. Tabell 1, räntesatser och förändringstal - mätdag den 15:e alternativt månadsgenomsnitt. Mätperiod räntesatser i KPI år mån genomsnitt, mån 15:e m/m-1, genomsnitt, mån m/m-1, 15:e 2011 jan 3,25 3,25 feb 3,44 3,40 5,8 4,6 mars 3,72 3,75 8,1 10,3 april 3,83 3,80 3,0 1,3 maj 3,93 3,93 2,7 3,4 juni 3,98 3,98 1,2 1,3 juli 4,06 3,98 2,1 0,0 aug 4,16 4,15 2,5 4,3 sept 4,21 4,20 1,1 1,2 okt 4,30 4,30 2,1 2,4 nov 4,30 4,30 0,0 0,0 dec 4,53 4,60 5,4 7, jan 4,44 4,50-2,0-2,2 feb 4,26 4,30-4,1-4,4 mars 4,12 4,10-3,3-4,7

4 Pm till nämnden för KPI 4(9) Beräkning av kort ränta Den kortaste räntan i KPI representeras sedan flera år av boräntor med en löptid på 3 månader. Det finns ingen aktör i urvalet som idag erbjuder helt rörlig ränta till nyutlåning, den helt rörliga räntan har därför fasats ur KPI sedan länge. För samtliga löptider i urvalet av bolåneräntor beräknas en medelvärdesränta per löptid. Den aktuell räntesatsen för ett 1-års lån påverkar därmed medelvärdesräntan för lån med 1-års löptid med en tolftedel under en specifik månad (se formel 3.1 i appendix). För tremånadersräntan används istället aktuell räntesats direkt i beräkningen, förmodligen är detta en rest från när beräkningen gjordes utifrån helt rörliga räntor. Listräntor Räntesatserna som räntesatsindex beräknas utifrån är så kallade listräntor, dvs. de officiella räntesatser som bankerna/bostadsinstituten publicerar på sina hemsidor. Hushållens faktiska räntesats kan dock skilja sig från denna listränta då en förhandling mellan långivaren och låntagaren normalt sker. Det antas implicit i undersökningen att marginalen mellan listräntan och den faktiska räntan är konstant över tiden. För den delen av lånestocken (ca 5% av vikten i 2012 års räntesatsindex) som avser rörlig bankränta (vilket betraktas som topplån) hämtas dock räntan (en medelränta) från finansmarknadsstatistiken. Den räntan avser därmed ett genomsnitt av det låntagaren faktiskt betalat. Efter den senaste tidens fokus på ändrade marginaler mellan listräntor och hushållens faktiskt erhållna bolåneräntor finns det anledning att tro att marginalen inte längre är konstant över tid. Prisenheten anser det därför motiverat för nämnden att diskutera behovet av ändrad mätvariabel.

5 Pm till nämnden för KPI 5(9) Vilka möjligheter som finns att mäta hushållens faktiska räntesatser måste dock utredas vidare om nämnden anser det motiverat. Bottenlån och topplån Ett grundläggande antagande i dagens räntekostnadsundersökning är att bottenlån placeras i långivarens bostadsinstitut och topplån i banken. Denna traditionella rollfördelning har ansetts spegla verkligheten hyfsat trots att undantag finns som har hanteras speciellt, exempelvis saknar några banker eget fristående bostadsinstitut och någon bank styr över topplånen till sitt bostadsinstitut. Det är samtidigt inte självklart, och har möjligen aldrig varit så, var gränsen går mellan så kallade botten- och topplån för de flesta långivarna då priset för hela lånet normalt är förhandlingsbart. I och med införandet av det så kallade bolånetaket ändrade också några aktörer definitionen av sina topplån, där topplånen tidigare utgjordes av den delen av lånebeloppet som översteg 85 % medan gränsen nu ändrades nedåt. Blancolån är inte medtagna då dessa saknar säkerhet i bostaden, vilket är kriteriet för vilka lån som ska inkluderas i ränteundersökningen. Mot bakgrund av detta har det blivit alltmer problematiskt att dels fördela lånestockarna i viktunderlagen till deras korrekta tillhörighet, bottenlån eller topplån, dels avseende vilka räntesatser som ska mätas för topplån. Ränteavdrag I dagens räntesatsindex tas ingen hänsyn till avdragsrätten för ränteutgifter i hushållens deklaration (direkt skatt). I dagens plånboksnära kostnadskalkyl för hela egnahemsposten ingår dock såväl den kommunala fastighetsavgiften som skattereduktion för ROT-arbeten där båda hänförs till kategorin direkta skatter. Fram till 2001 fanns räntesubventioner för statliga lån med i räntesatsindexet innan dessa avvecklades..

6 Pm till nämnden för KPI 6(9) Vid en internationell jämförelse kan sägas att KPI utredningen från 1999, sid 74, anger att endast i Storbritannien påverkas beräkningen av möjligheten att göra avdrag för utgiftsräntor. Å andra sidan är det inte särskilt många länder som tillämpar user cost ansatsen. Vid sidan om Sverige och Storbritannien är det endast Canada och Finland enligt samma utredning. För närvarande ligger ränteavdraget på 30 % för räntekostnader upp till kr och däröver på 21 %. I likhet med beräkningen av den kommunala fastighetsavgiften och särskilt i samband med beräkningen av den inkomstrelaterade begränsningsregeln, kan enheten för mikrosimuleringar nyttjas för effektberäkningar vid behov.

7 Pm till nämnden för KPI 7(9) Appendix Undersökningen för räntekostnader i KPI avser att mäta hushållens räntekostnader för att bo i egnahem. Räntekostnadsindex (R) beräknas som en produkt av två delindex, räntesatsindex (RS) och kapitalstocksindex (KS). Räntesatsindex syftar till att mäta den genomsnittliga räntesatsutvecklingen för lån kopplade till egnahem dvs. lånestocken av villalån, kapitalstocksindex syftar till att mäta utvecklingen över tid av dessa hus genomsnittliga anskaffningspris eller annorlunda uttryckt förändringen i det kapital som lagts ned i husen värderat till inköpspris. Räntekostnadsindexet (R) beräknas genom att räntesatsindexet multipliceras med kapitalstocksindexet enligt: R 10 RS RS 1 0 KS KS 1 0 Beskrivningen av räntesatsindex (RS) nedan följer (Grünewald 2008) från nämndens möte i december 2008 (nr. 237). I den nuvarande metoden för beräkning av räntesatsindex används ett geometriskt medelvärde av medelvärdesräntor för lån med olika bindningstider från banker och bolåneinstitut. Räntesatsindexet beräknas enligt nedanstående ekvation: där α står för bolåneinstitut och β betecknar banker, w i är vikter för lån från bolåneinstituten med bindningstid i och v är vikten för banker och avser endast rörlig ränta. i 0,1,2,3,5, 8 och betecknar bindningstid uttryckt i år på lånen och t står för mätperiod. Vikten för lån med bindningstid i, w, samt vikten för bankerna, v, baseras på hur stor andel som de respektive bindningstiderna svarar för av det totala ränteintäktsvärdet i relation till den totala stocken av lån för egnahem. I beräkningarna av dessa vikter räknas både rörliga och bundna räntor i

8 Pm till nämnden för KPI 8(9) och således gäller att v m w i i 1 1. B är referensperioden för indexet och S i är mängden lån med bindningstid i som ingår i undersökningen., t är ett geometriskt medelvärde av rörliga räntor vid tidpunkt t från bankerna medan, t, i är ett geometriskt medelvärde av glidande medelvärden för räntor från bolåneinstitut vid tidpunkt t och med bindningstid i. Den senare beräknas enligt följande: där j står för bolåneinstitut och i, j betecknar institut j:s vikt för räntor med bindningstid i och r betecknar institut j:s glidande medelvärde av räntor med bindningstid i vid tidpunkt t. Ovanstående gäller för i>0. För i=0, dvs. rörlig ränta från bolåneinstituten beräknas inget glidande medelvärde utan de aktuella räntesatserna används. Det glidande medelvärdet beräknas enligt följande: 3 r 12i 1 r t k k 0 t, i, j, 12i där r betecknar räntesatsen för bolåneinstitut j med bindningstid i vid tidpunkt t. Som ett exempel på hur ekvation 4 fungerar gäller t ex för bolåneinstitut X:s glidande medelvärde för lån med bindningstid på ett år: rt k r t,1, X k 0 12, dvs. den aktuella räntesatsen vid tidpunkt t för lån med bindningstid på ett år påverkar bolåneinstitutet X:s medelvärde med en tolftedel.

9 Pm till nämnden för KPI 9(9) För bankerna beräknas bara de rörliga räntorna: där l betecknar vikten för bank l och l r, är den rörliga räntan för bank l vid t tidpunkt t. Räntesatsindex tar sammanfattningsvis hänsyn till aktuella räntesatser såväl som historiska räntesatser samt sammansättningen av lånestocken.

Hantering av ränteavdraget

Hantering av ränteavdraget ES/PR Peter Nilsson PM till Nämnden för KPI 2014-10-16 1(10) Hantering av ränteavdraget För diskussion Syftet med denna PM är att utgöra underlag för en diskussion om, och i så fall hur, avdragsrätten

Läs mer

Bindningstider och rabatter i räntesatsindex

Bindningstider och rabatter i räntesatsindex Pm till nämnden för KPI 1(8) ES/PR Bindningstider och rabatter i räntesatsindex För diskussion För närvarande är räntesatsindex i allt väsentligt baserat på bankernas/ bostadsinstitutens officiella listräntor.

Läs mer

Finansmarknadsdata Utvärdering av olika framskrivningsalternativ

Finansmarknadsdata Utvärdering av olika framskrivningsalternativ ES/PR-S Niklas Neville och Peter Nilsson PM till Nämnden för KPI 2014-10-15 1(5) Finansmarknadsdata Utvärdering av olika framskrivningsalternativ För beslut På KPI-nämndens sammanträde nr 250 beslutades

Läs mer

Användning av finansmarknadsdata i räntesatsindex

Användning av finansmarknadsdata i räntesatsindex ES/PR-S Ronny Andersson och Emanuel Carlsson PM till Nämnden för KPI 2014-04-07 1(13) Användning av finansmarknadsdata i räntesatsindex För beslut Dagens räntesatsindex i KPI använder de listräntor som

Läs mer

Behandling av avdragsrätten för utgiftsräntor i räntekostnadsindex

Behandling av avdragsrätten för utgiftsräntor i räntekostnadsindex ES/PR-S Ronny Andersson PM till Nämnden för KPI 2013-10-16 1(7) Behandling av avdragsrätten för utgiftsräntor i räntekostnadsindex För diskussion Räntekostnader utgör 5,4 procent av indexkorgen för KPI

Läs mer

Bolånestatistik januari augusti 2004

Bolånestatistik januari augusti 2004 1 Bolånestatistik januari augusti 2004 Presentation hos Bankföreningen 16 september 2004 2 Bostadsutlåning från bostadsinstitut och banker Utlåning mot säkerhet i bostad, miljarder kronor, augusti 2003

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Bankföreningens bolånestatistik Mars 2009

Bankföreningens bolånestatistik Mars 2009 Bankföreningens bolånestatistik Mars 29 Johan Hansing, chefsekonom 1 Bakgrund Tidigare har bolånestatistiken grundats på SCB:s uppgifter om bostadsinstitutens utlåning. Under senare år har flera aktörer

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Finansinspektionen införde nyligen ett tak för belåningsgraden för nya bolån dvs. för hur mycket man får låna i förhållande till marknadsvärdet på den underliggande säkerheten

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

STATISTISKA CENTRALBYRÅN STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 1(12) Beräkning av vägningstal för räntekostnad i KPI För beslut I denna pm presenteras ett förslag till ny vägningstalsberäkning för räntekostnadsindex

Läs mer

Appendix 2. Kommentar från Lars E.O. Svensson

Appendix 2. Kommentar från Lars E.O. Svensson Appendix. Kommentar från Lars E.O. Svensson De synpunkter som framförs i denna kommentar är Svenssons egna och delas inte nödvändigtvis av Riksbankens övriga direktionsledamöter och medarbetare. Korrigering

Läs mer

Bankföreningens bolånestatistik. Svenska Bankföreningen

Bankföreningens bolånestatistik. Svenska Bankföreningen Bankföreningens bolånestatistik December 2008 1 Bakgrund Tidigare har bolånestatistiken ik grundats på SCB:s uppgifter om bostadsinstitutens utlåning. Under senare år har flera aktörer avvecklat sina bostadsinstitut

Läs mer

Metodjustering för egnahemsposten i KPI. 2. Tidigare beräkningssätt

Metodjustering för egnahemsposten i KPI. 2. Tidigare beräkningssätt STATISTISKA CENTRALYRÅN PM 1(5) Metodustering för egnahesposten i KPI 1. akgrund Nänden för konsuentprisindex beslutade vid sitt saanträde 2009-12- 17 att ustera etoden för beräkning av räntekostnadsindex,

Läs mer

Genomsnittsräntor i räntesatsindex

Genomsnittsräntor i räntesatsindex ES/PR-S Ronny Andersson PM till Nämnden för KPI 2013-10-17 1(11) Genomsnittsräntor i räntesatsindex För diskussion En övergång till finansmarknadsstastikens (FMR-statistiken) genomsnittsräntor innebär

Läs mer

Konsumentprisindex. Juli 2015 KPI 2015:7 14.8.2015. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Juli 2015 KPI 2015:7 14.8.2015. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2015:7 14.8.2015 Konsumentprisindex Juli 2015 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

- Bolånerapporten, juli 2003 - Långsam minskning av storbankernas dominans

- Bolånerapporten, juli 2003 - Långsam minskning av storbankernas dominans Långsam minskning av storbankernas dominans Hushåll med bolån bör plocka russinen ur kakan! Ett genomsnittligt hushåll i Stockholm kan spara nära 2.500 kronor per år på att överföra sitt bolån från en

Läs mer

Konsumentprisindex. Maj 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Maj 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2015:5 17.6.2015 Konsumentprisindex Maj 2015 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0

Läs mer

n Varför behöver vi mått på underliggande inflation?

n Varför behöver vi mått på underliggande inflation? n Varför behöver vi mått på underliggande inflation? Jesper Hansson, Jesper Johansson och Stefan Palmqvist Författarna är verksamma på Riksbankens penningpolitiska avdelning. Riksbankens inflationsmål

Läs mer

Olika syn på penningpolitiken

Olika syn på penningpolitiken Olika syn på penningpolitiken Lars E.O. Svensson SNS/SIFR Finanspanel 8 juni Min syn på penningpolitiken Penningpolitiken ska stabilisera inflationen runt målet och arbetslösheteten runt en långsiktigt

Läs mer

Översyn av index för utrikes flygresor

Översyn av index för utrikes flygresor STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till nämnden för KPI 1(5) Översyn av index för utrikes flygresor För information Efter en översyn har det internt beslutats att ändra vissa delar av KPIundersökning för utrikes

Läs mer

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009 Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009 Sidan 2 Botten nådd för långräntorna Sidan 4 Högt riskindex på räntemarknaden Botten nådd för långräntorna Det ser lite ljusare ut på finansmarknaderna

Läs mer

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008 n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.

Läs mer

Dags att förbättra inflationsmålet?

Dags att förbättra inflationsmålet? Dags att förbättra inflationsmålet? Handelsbanken 3 december Vice riksbankschef Per Jansson Mina budskap Var försiktig med att göra stora förändringar i de svenska ekonomisk-politiska ramverken! Flexibel

Läs mer

Är hushållens skulder ett problem?

Är hushållens skulder ett problem? Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:

Läs mer

Effekter av bolånetaket

Effekter av bolånetaket Effekter av bolånetaket EN FÖRSTA UTVÄRDERING 6 APRIL 2011 April 2011 Dnr 11-1622 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Bolån efter taket en ögonblicksbild 4 Frågorna samt sammanfattning av bankernas svar 4 2 SAMMANFATTNING

Läs mer

Penningpolitisk rapport. April 2015

Penningpolitisk rapport. April 2015 Penningpolitisk rapport April 2015 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Alternativ ansats för egna hem: Nuvarande metod med konstanthållen innehavstid kompletterad pm

Alternativ ansats för egna hem: Nuvarande metod med konstanthållen innehavstid kompletterad pm STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI (korrigerad) 1(7) Alternativ ansats för egna hem: Nuvarande metod med konstanthållen innehavstid kompletterad pm För diskussion Abstract En simuleringsberäkning

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Konsumentprisindex. Mars 2016 KPI 2016: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Mars 2016 KPI 2016: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2016:3 14.4.2016 Konsumentprisindex Mars 2016 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0

Läs mer

Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 2004

Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 2004 Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 24 Innehållsförteckning sida: 1. Inledning... 1 2. Marknadsförutsättningar... 1 3. Instituten på den svenska bolånemarknaden... 4 4. Utlåningsförändringar...

Läs mer

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor Räntefokus 8 november 2011 Fördel korta räntor SAMMANFATTNING Den 3 november sänkte den europeiska centralbanken, ECB, sin styrränta från 1,5 till 1,25 procent. Ytterligare sänkningar är troliga framöver.

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer De allra flesta länder med inflationsmål inklusive Sverige har någon typ av konsumentprisindex (KPI) som målvariabel för penningpolitiken. I den här ekonomiska kommentaren beskrivs

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-05-13 statliga stabilitetsåtgärderna Andra rapporten 2011 Avser första kvartalet 2011 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERING Marknadsräntornas utveckling

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24 Pressmeddelande Stockholm 2009-11-24 Så blir din ekonomi i januari 2010 Har du jobb och dessutom bostadslån med rörlig ränta? Då tillhör du vinnarna. Är du däremot pensionär i hyresrätt går du på minus.

Läs mer

Konsumentprisindex. December 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. December 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2015:12 19.1.2016 Konsumentprisindex December 2015 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1997 ref. 63

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1997 ref. 63 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1997 ref. 63 Målnummer: 1001-97 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 1997-11-19 Rubrik: Lagrum: Rättsfall: En enskild som avser att ta upp ett lån för inköp av en privatbostadsfastighet

Läs mer

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? SACO 1 maj 1 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Låg inflation Varför oroas? Vad kan Riksbanken göra? Låg inflation KPI och KPIF KPI

Läs mer

PM 5 - Framtida risker för enskilda hushåll vid nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden

PM 5 - Framtida risker för enskilda hushåll vid nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden PROMEMORIA Datum 2013-10-18 FI Dnr 13-11430 Författare Hanna Karlsson PM 5 - Framtida risker för enskilda hushåll vid nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Bostadspriserna i Sverige

Bostadspriserna i Sverige Bostadspriserna i Sverige 56 Trots att svensk ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur ökar bostadspriserna. Det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger något över den nivå som är

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 Lägre räntor men oförändrade marginaler på nya företagslån. Nya krav och klargöranden från Fi medför höjda företagsräntor. Motiverade räntehöjningar störst för

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Prisindex för vård och omsorg

Prisindex för vård och omsorg PM 2009-03-19 1 (14) Avd för ekonomi och styrning Håkan Hellstrand Prisindex för vård och omsorg Slutsatser och förslag 1 Kommuner och landsting/regioner upphandlar en växande andel av sin verksamhet.

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region BO 39 SM 1401 Hyror i bostadslägenheter 2013 Rents for dwellings 2013 I korta drag 1,7 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,7 procent mellan 2013 och 2014. Hyreshöjningen

Läs mer

Varför har inflationen varit så låg?

Varför har inflationen varit så låg? Varför har inflationen varit så låg? Björn Andersson, Vesna Corbo och Mårten Löf* Författarna är verksamma på Riksbankens avdelning för penningpolitik Inflationen i Sverige har varit låg under en längre

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Procent anger hundradelar och kan användas när man vill jämföra andelar.

Procent anger hundradelar och kan användas när man vill jämföra andelar. Repetition kapitel 2 2.1 Andelen, delen och det hela Viktiga begrepp Procent Hundradel, 1 procent skrivs 1 % Andel Promille Tusendel, 1 promille skrivs 1 ppm Miljondel (parts per million), skrivs 1 ppm

Läs mer

Otrogna stockholmare

Otrogna stockholmare Otrogna stockholmare bolånemarknadens vinnare Bolån på Internet och telefon Storbankernas andel av bolånemarknaden sjunker. Men nio av tio hushåll anlitar fortfarande någon av de fyra storbankerna. Detta

Läs mer

Boräntenytt Nummer 6 8 augusti

Boräntenytt Nummer 6 8 augusti Boräntenytt Nummer 6 8 augusti Rekordlåga bundna boräntor Den rörliga boräntan väntas ligga kvar på låga nivåer ett bra tag till medan de bundna boräntorna, som är nere på rekordlåga nivåer, kan börja

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

STATISTISKA CENTRALBYRÅN STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 1(14) Lotteri i KPI För beslut Föreliggande PM syftar till att visa hur förändringstalen för index avseende lotteri (samlad beteckning för en rad olika

Läs mer

Boräntan, bopriserna och börsen 2015

Boräntan, bopriserna och börsen 2015 Boräntan, bopriserna och börsen 2015 22 december 2015 Lägre boräntor, högre bostadspriser och en liten börsuppgång. Så kan man summera svenska folkets förväntningar på 2015. BORÄNTAN, BOPRISERNA & BÖRSEN

Läs mer

Finansiell månads- och riskrapport Stadshus AB februari 2007

Finansiell månads- och riskrapport Stadshus AB februari 2007 1(6) Finansiell månads- och riskrapport Stadshus AB februari 2007 med bilaga 1, Stockholms stads betalningsberedskap Rapporten sammanställd av finansavdelningen, SLK Handläggare: Magnus Andersson Tfn:

Läs mer

Nybygge i KPI Operationalisering av den semidynamiska egnahemsansatsen

Nybygge i KPI Operationalisering av den semidynamiska egnahemsansatsen STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 1(35) Nybygge i KPI Operationalisering av den semidynamiska egnahemsansatsen För diskussion Abstract I denna pm presenteras en operationalisering av modellen

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Konsumentprisindex. Oktober 2010. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2010:10 16.11.2010. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Oktober 2010. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2010:10 16.11.2010. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2010:10 16.11.2010 Konsumentprisindex Oktober 2010 3,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region BO 39 SM 1501 Hyror i bostadslägenheter 2014 Rents for dwellings 2014 I korta drag 1,3 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,3 procent mellan 2014 och 2015. Regionalt

Läs mer

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011 Konsumentprisindex Januari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

Perspektiv på den låga inflationen

Perspektiv på den låga inflationen Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev

Läs mer

PRESSMEDDELANDE FÖRSTA PUBLICERING AV MFI:S RÄNTESTATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 1

PRESSMEDDELANDE FÖRSTA PUBLICERING AV MFI:S RÄNTESTATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 1 10 december 20033 PRESSMEDDELANDE FÖRSTA PUBLICERING AV MFI:S RÄNTESTATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 1 I dag ger Europeiska centralbanken (ECB) ut ny harmoniserad räntestatistik. Med början från referensmånaden

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007

Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007 Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 7 917 mnkr. Det är en ökning med 85 mnkr sedan förra månaden, och 87% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2012-09-07 Publicerad i september 2012 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se 1 (11) Bolånemarknaden

Läs mer

Visningsbesökare och bostadsspekulanter om utvecklingen på bostadsmarknaden 2011. Resultatpresentation

Visningsbesökare och bostadsspekulanter om utvecklingen på bostadsmarknaden 2011. Resultatpresentation Visningsbesökare och bostadsspekulanter om utvecklingen på bostadsmarknaden 2011 Resultatpresentation Om undersökningen Genomförd via postal och webbenkät Undersökningen har genomförts under perioden 2011

Läs mer

Svar till Andersson och Jonung de misstar sig på alla punkter

Svar till Andersson och Jonung de misstar sig på alla punkter Svar till Andersson och Jonung de misstar sig på alla punkter Lars E.O. Svensson Web: larseosvensson.se Reviderad 2014-04-29 Fredrik Andersson och Lars Jonung framför kritik mot min analys av och mina

Läs mer

VECKOBREV v.46 nov-14

VECKOBREV v.46 nov-14 0 0,001 Makro Veckan Finansinspektionen som gått meddelade i veckan att de vill införa ett amorteringskrav liknande det förslag som bankföreningen tidigare lagt fram. Mycket är ännu oklart men i stora

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011 Konsumentprisindex Februari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Mars 2015 Rapporten presenterar marknadsriskpremien och andra kritiska komponenter som krävs för att uppskatta avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden.

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB september 2015

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB september 2015 Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB september 2015 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 640 mnkr. Totalt är det är en ökning med 17 mnkr sedan förra månaden, 81%

Läs mer

Finansiell månads- och riskrapport AB Stockholmshem augusti 2007

Finansiell månads- och riskrapport AB Stockholmshem augusti 2007 1(6) Finansiell månads- och riskrapport AB Stockholmshem augusti 2007 med bilaga 1, Stockholms stads betalningsberedskap 2(6) Sammanfattning och kommentarer AB Stockholmshems (Bolaget) låneportfölj uppgick

Läs mer

Bolånekod. EU-kod för information om bolån

Bolånekod. EU-kod för information om bolån Svenska Bankföreningen 2002-04-10 Version 2 Bolånekod EU-kod för information om bolån Allmän information till konsumenten Informationen i denna folder har tagits fram gemensamt av de långivare som är medlemmar

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 Oförändrade räntor och högre marginaler på nya företagslån. Ökade skillnader i räntor mellan små och stora företag. Skillnader i risk motiverar inte högre räntor

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Så mycket lånade svenska hushåll för att betala stämpelskatt 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg

Läs mer

Tänkbara behållningar på premiepensionskonton

Tänkbara behållningar på premiepensionskonton SOU 1997:131 Bilaga 6 285 Tänkbara behållningar på premiepensionskonton Promemorians syfte är att ge en bild av olika tänkta personers behållning på premiepensionskontot. Beräkningarna bygger på en rad

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 203 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Innehåll Förord... 3 Sammanfattning av årets studie... 4 Undersökningsmetodik...

Läs mer

Boräntenytt Nummer 3 14 april 2011

Boräntenytt Nummer 3 14 april 2011 Boräntenytt Nummer 3 14 april 211 Säker Riksbank i osäker omvärld Den svenska ekonomin växer snabbt och vi räknar fortfarande med att Riksbanken höjer styrräntan tre gånger till i år och att långa räntor

Läs mer

2015-09-10 Dnr 2015:1392

2015-09-10 Dnr 2015:1392 2015-09-10 Dnr 2015:1392 Vad är den offentligfinansiella effekten av att både avskaffa uppskovsräntan på kapitalvinstskatten, samt maxgränsen för uppskov vid försäljning av privatbostäder? Anta att förändringen

Läs mer

Penning- och valutapolitik 2015:3

Penning- och valutapolitik 2015:3 Penning- och valutapolitik 2015:3 s v e r i g e s r i k s b a n k Penning- och valutapolitik webbtidskrift utgiven av sveriges riksbank 2015:3 1 PENNING- OCH VALUTAPOLITIK utges av Sveriges riksbank. ANSVARIG

Läs mer

Hushållens riskindex Nummer 1 17 juni 2013

Hushållens riskindex Nummer 1 17 juni 2013 Hushållens riskindex Nummer 1 17 juni 2013 Vi introducerar vårt nya finansiella riskindex för hushållen där vi, med ett stresstest, mäter deras risktagande på aktie-, bostads- och räntemarknaderna Hushållens

Läs mer

Penningpolitisk rapport April 2016

Penningpolitisk rapport April 2016 Penningpolitisk rapport April 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

SVENSK PRIVATEKONOMISK BAROMETER

SVENSK PRIVATEKONOMISK BAROMETER SVENSK PRIVATEKONOMISK BAROMETER Q4 2014 Christina har arbetat på Compricer sedan februari 2012 och hjälper Compricers kunder att spara pengar genom att sprida kunskap om privatekonomi. Christina har en

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta

Läs mer

Lönsamhet på bolånemarknaden i Danmark och Sverige

Lönsamhet på bolånemarknaden i Danmark och Sverige Lönsamhet på bolånemarknaden i Danmark och Sverige STUDIE PÅ UPPDRAG AV VILLAÄGARNA RAPPORT FRÅN POUSETTE EKONOMIANALYS NOVEMBER 2013 Sammanfattning och slutsatser Är bankernas vinster på den svenska bolånemarknaden

Läs mer

INNEHÅLL. Bostadsmarknaden i Sverige sedan 1990-talet Kassaflödesanalys. Villor i residensstäderna Bostadsrätter i residensstäderna

INNEHÅLL. Bostadsmarknaden i Sverige sedan 1990-talet Kassaflödesanalys. Villor i residensstäderna Bostadsrätter i residensstäderna BETALT FÖR ATT BO En kassaflödesanalys av pris- ch kstnadsutvecklingen under de senaste fem åren på villa- respektive bstadsrättsmarknaderna i Sverige 2014-06-09 1 INNEHÅLL Bstadsmarknaden i Sverige sedan

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Konjunkturinstitutet har utvärderat de inflationsprognoser Riksbanken har gjort sedan. De menar att Riksbanken har överskattat inflationen systematiskt och drar långtgående slutsatser

Läs mer

Pressmeddelande från SCB 2003-01-16 kl 10:00 Nr 2003:014

Pressmeddelande från SCB 2003-01-16 kl 10:00 Nr 2003:014 Konsumentprisindex (KPI) för december 2002: Oförändrad inflationstakt 1(7) 2003-01-16 kl 10:00 Nr 2003:014 Konsumentpriserna steg med i genomsnitt 0,1 procent från november till december. Under samma period

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Silja Marandi 2013-11-07 KSN-2013-1384. Finansutskottet. Finansrapport avseende perioden 1 januari 30 september 2013

Handläggare Datum Diarienummer Silja Marandi 2013-11-07 KSN-2013-1384. Finansutskottet. Finansrapport avseende perioden 1 januari 30 september 2013 KS 6 15 JANUARI 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Silja Marandi 20-11-07 KSN-20-84 Finansutskottet Finansrapport avseende perioden 1 januari 30 september 20 Förslag till beslut

Läs mer

www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2012 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Innehåll Introduktion... 3 Sammanfattning av årets studie... 4 Undersökningsmetodik...

Läs mer

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB december 2015

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB december 2015 Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB december 2015 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 523 mnkr. Totalt är det är en minskning med 100 mnkr sedan förra månaden,

Läs mer

VECKOBREV v.11 mar-14

VECKOBREV v.11 mar-14 Veckan som gått 0 0,001 Makro Under söndagen hölls folkomröstning på Krim och hela 96,7 procent röstade för att halvön ska ansluta sig till Ryssland. Omröstningen fördöms internationellt och under måndagen

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem december 2015

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem december 2015 Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem december 215 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 9 291 mnkr. Totalt är det är en ökning med 17 mnkr sedan förra månaden, 87% av ramen är

Läs mer

Internbanken Västerås stad FINANSRAPPORT 2015-02-28. Kjell Andersson och Sofia Wahlund. Sammanfattning av månaden

Internbanken Västerås stad FINANSRAPPORT 2015-02-28. Kjell Andersson och Sofia Wahlund. Sammanfattning av månaden FINANSRAPPORT 2015-02-28 Kjell Andersson och Sofia Wahlund Sammanfattning av månaden Räntebärande nettotillgång: Har minskat med 15 mnkr till 622 mnkr Upplåning: Har minskat med 19 mnkr till totalt 7692

Läs mer

Privatekonomiskbarometer Maj2013

Privatekonomiskbarometer Maj2013 Privatekonomiskbarometer Maj2013 CompricerAB ChristinaSöderberg,sparekonom 070-6522883 christina.soderberg@compricer.se Bolån Sammanfattning för maj 2013 Räntan på bolånenfortsätter att sjunka. De rörliga

Läs mer

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 20 Januari 2011. Sidan 2 Ränteuppgången rullar på Sidan 4 Fast elpris bra val till våren

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 20 Januari 2011. Sidan 2 Ränteuppgången rullar på Sidan 4 Fast elpris bra val till våren Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser Januari 11 Sidan Ränteuppgången rullar på Sidan Fast elpris bra val till våren Ränteuppgången rullar på Den allt starkare konjunkturen och de stigande råvarupriserna

Läs mer

Sammanvägning av avtalsformer i elundersökningen

Sammanvägning av avtalsformer i elundersökningen Pm till Nämnden för KPI 1(13) Sammanvägning av avtalsformer i elundersökningen För diskussion I KPI:s elundersökning prismäts ett urval av avtalsformer för leverans av elström till hushåll. Hur dessa ska

Läs mer