Räntefokus 8 november Fördel korta räntor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor"

Transkript

1 Räntefokus 8 november 2011 Fördel korta räntor

2 SAMMANFATTNING Den 3 november sänkte den europeiska centralbanken, ECB, sin styrränta från 1,5 till 1,25 procent. Ytterligare sänkningar är troliga framöver. Men ECB kommer att behöva gör mer än så. Försämrade tillväxtutsikter hotar eurosamarbetet. För att snabbt minska trycket på de stora krisländerna Italien och Spanien krävs en tydlig deklaration från ECB att den är redo att, vid behov, köpa euroländernas statsobligationer. Vi räknar med att det kommer att ske relativt snart ECB:s sänkning ökar trycket på att Riksbanken ska följa efter och sänka reporäntan. Vi räknar nu med att en sänkning av räntan till 1,75 procent kan komma redan i december och att ytterligare en sänkning till 1,5 procent följer under våren. På den nivån ligger räntan kvar en bra bit in på Under det senaste halvåret har marginalerna mellan bankkundernas boräntor och bankernas finansieringskostnader på samma löptider ökat kraftigt. Givet att konkurrensen på bankmarknaden fungerar bör dessa marginaler minska något framöver. Minskade bankmarginaler och lägre reporänta innebär att boräntorna faller från dagens nivåer. Tremånadersräntan är därför det bästa alternativet för tillfället. I tabellen nedan återges Fastighetsägarnas prognos för boräntorna under de närmaste två åren. Ränteprognoser (bästa erbjudande exkl. eventuella rabatter) Reporäntan 3 mån 2 år 5 år dec-11 1,75 4,0 3,9 4,5 dec-12 1,5 3,5 3,7 4,3 dec -13 1,75 3,75 4,1 4,5 Räntefokus är namnet på Fastighetsägarnas återkommande ränteanalyser. Analysen fokuserar främst på penningpolitikens utveckling samt den övergripande ekonomiska utvecklingens konsekvenser för räntorna på bostadslån under den närmaste tvåårsperioden.

3 ECB gjorde det oväntade Europeiska centralbankens nytillträdde chef, Mario Draghi, gjorde det oväntade: sänkte räntan. Det borde hans företrädare Jean-Claude Trichet, av uppenbara skäl, ha gjort för länge sedan. Tillväxtutsikterna är bleka och inflationen på väg nedåt samtidigt som de svaga euroländerna kämpar för sin överlevnad. Att beslutet var oväntat berodde på att de flesta bedömare hade räknat med att italienaren Draghi skulle tvingas agera hökaktigt för att inte väcka ont blod hos Tyskland. Lyckligtvis hade han mer integritet än så. Beslutet var mycket välkommet eftersom det öppnar för möjligheten att ECB är beredd att på allvar bidra till att lösa den eskalerande skuldkrisen. Hittills har banken på ett oroande enögt vis enbart fokuserat på inflationsutvecklingen. Men ECB kommer att behöva involveras betydligt mer för att stilla långivarnas oro för de svaga euroländernas återbetalningsförmåga. De krispaket som euroledarna hittills har presenterat har konsekvent visat sig vara för små. Vi har vid ett flertal tillfällen diskuterat den ödesdigra dynamiken i den europeiska skuldkrisen (se ex. vår senaste konjunkturrapport på Lite förenklat kan den beskrivas på följande sätt: De svaga euroländerna sitter fast i en rävsax med stora budgetunderskott och skulder. Eftersom länderna inte har tillgång till ECB:s sedelpress, kan långivarna inte ens vara säkra på att få tillbaka de pengar de lånat ut i euro. Grekland visar att det är en högst reell risk. Att detta har betydelse för de räntor länderna måste betala blir tydligt om deras situation jämförs med lika skuldsatta länder utanför eurozonen. Länder som Japan och USA får betala 1-2 procent för att låna på tio år. Italien tvingas nu betala över 6 procent. Den viktigaste skillnaden är just det faktum att USA och Japan har tillgång till sedelpressen och att de därmed alltid kan betala de lån de tagit i sin egen valuta. Långivarnas oro riskerar att bli självuppfyllande. De höga räntorna förvärrar ländernas ekonomiska situation och försämrar därmed utsikterna för att de ska klara sina betalningsåtaganden. Det ökar förlustriskerna för banker som har stora innehav av krisländernas statsobligationer. Ökad risk för bankerna, ökar i sin tur deras upplåningskostnader. Dessa kostnader förs över på kunderna, d.v.s. hushåll och företag, som drar ned på konsumtion och investeringar. Konjunkturen försvagas ytterligare och minskar länderna skatteintäkter och ökar deras utgifter via socialförsäkringssystemen. Möjligheterna att klara sina betalningsåtaganden minskar och långivarna kräver ännu högre räntor för att vara beredda att ta på sig den ökade risken o.s.v. För att bryta den negativa spiralen krävs tillväxt. Frågan är bara var den ska komma ifrån. Den privata inhemska efterfrågan (hushållens konsumtion och företagens investeringar) är svag. Hög arbetslöshet och svaga bostadsmarknader talar för att den kommer att förbli svag under lång tid. Samtidigt har regeringarna valt att försöka vinna marknadernas förtroende genom att spara. Den enda vägen till tillväxt som återstår är därmed exporten. År av snabbt stigande lönekostnader och priser har dock urholkat de svaga ländernas konkurrenskraft. Hade de haft sin egen valuta, skulle den ha försvagats för att anpassa kostnadsläget gentemot konkurrenterna på exportmarknaderna. Innanför eurons murar måste anpassningen istället ske genom en sänkning av löner och priser. I en höginflationsmiljö kan sådana sänkningar ske genom att löner och priser hålls oförändrade. Eftersom inflationen i eurozonen förväntas vara låg framöver, måste dock anpassningen göras i nominella termer och det är tuffare, vilket de återkommande demonstrationerna i Sydeuropa visar. Att tillväxten är svag i USA, Japan och Storbritannien samtidigt som de kinesiska myndigheterna stramar åt för att hejda inflationen gör inte exportvägen framkomligare. Att långivarna oroar sig är mot denna bakgrund inte förvånande. Oron har inte minskat av euroledarnas ovilja att presentera ett riktigt övertygande krispaket. Den europeiska stödfonden har inte fått den

4 kapacitet som krävs eftersom euroländerna inte är beredda att tillskjuta mer pengar. Resultatet av euroledarnas maratonmöte den oktober var en vag plan för att öka fondens kapacitet från nuvarande 440 miljarder euro till 1000 miljarder euro. Utan egna pengar ställdes förhoppningarna till länder som Kina, Brasilien och Ryssland. I samband med helgens G20-möte i Cannes, blev det tydligt att deras intresse var minimalt. Som ett alternativ till en sådan lösning, diskuterades det illusoriska tricket att öka fondens kapacitet genom att begränsa dess åtagande till att gälla en mindre del, kanske 20 procent, av de potentiella förlusterna på euroländernas statsskuld. En sådan lösning är inget annat än en lek med siffror. Paketet lyckades heller inte övertyga placerarna. Det är nu uppenbart att det på kort sikt bara finns en institution i eurozonen som har den kapacitet som krävs för att lugna långivarna och det är ECB. Banken skulle kunna få ett slut på spekulationen mot länder som Italien och Spanien, genom att tydligt deklarerar att den, vid behov, är redo att köpa euroländernas statsobligationer. Det skulle placera euroländerna i samma situation som de skuldsatta länderna utanför eurozonen och därmed pressa ned statsobligationsräntorna i eurozonen. Det skulle vara en välkommen hjälp som skulle öka möjligheterna för ekonomisk återhämtning. ECB:s sänkning är ett steg i samma riktning och ökar, enligt vår mening, sannolikheten för att ECB ska komma att ta på sig rollen som euroländernas räddare i nöden (lender of last resort). Våra prognoser om den svenska ränteutvecklingen bygger på att det blir så. Det innebär å andra sidan inte att Europa står inför en snabb återhämtning, bara att en snar kollaps i eurosamarbetet kan undvikas. Tillväxten i eurozonen kommer att bli mycket svag de närmaste åren, även med ett lägre ränteläge. Riksbanken följer efter ECB:s sänkning har stor betydelse för Riksbanken vars ränta (reporäntan) i dagsläget ligger på 2 procent. I och med ECB:s sänkning ökar skillnaden mellan den europeiska och den svenska räntan, vilket stärker den svenska kronan. Det gör i sin tur att den importerade inflationen minskar. Det innebär att den redan mycket låga underliggande svenska inflationen (1,5 procent i september), blir ännu lägre (figur 1). 1 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0 Figur 1. Fortsatt låg underliggande inflation -3, Källa: SCB KPI KPIF Den starka kronan riskerar dessutom att försämra förutsättningarna för den svenska exporten. Det är inget som Sverige behöver. Exporten har redan börjar mattas av och industriproduktionen har tappat 1 Konsumentprisindex uppgick till 3,2 procent i september. Exkluderas förändringarna i egnahemsägarnas räntekostnader fås måttet KPIF som ger en bättre bild av det underliggande inflationstrycket. Skillnaden mellan måtten förklaras nämligen till stor del av Riksbankens eget agerande. För att tydliggöra hur starkt det inhemskt genererade pristrycket är, brukar även kostnadsutvecklingen för energi och livsmedel exkluderas. Det måttet kallas kärninflation och uppgår till cirka 1 procent.

5 fart. Vi räknar med att ECB kommer att sänka räntan ytterligare ett steg ned till 1 procent relativt snart. Skulle det bli fallet, ökar naturligtvis trycket på Riksbanken att sänka ytterligare. Vår bedömning är därför att Riksbanken sänker räntan till 1,75 procent i samband med räntemötet den 19 december eller den 16 februari. Under våren görs därefter ytterligare en sänkning. Det faktum att den svaga industriutvecklingen har börjat sprida sig till tjänstesektorn (figur 2) ger ytterligare argument för den uppfattningen. Det s.k. tjänsteindexet har nu brutit 50-nivån, vilket indikerar att aktiviteten faller. Svaga tillväxtutsikter och låg inflation gör att räntan ligger kvar på 1,5 procent under större delen av Figur 2. Tjänsteföretagens inköpschefseindex Källa: SCB Vår prognos för reporäntan skiljer sig kraftigt från Riksbankens räntebana. I det beslut som offentliggjordes den 27 oktober räknar Riksbanken med att reporäntan kommer att höjas till 2,25 procent efter sommaren nästa år. Kring årsskiftet 2012/2013 har den höjts ytterligare 25 punkter till 2,5 procent och i slutet av 2013 bedöms den ligga runt 3 procent. Stämmer vår prognos, kommer boräntorna att falla framöver. I vilken utsträckning det sker är dock beroende av hur bankernas finansieringskostnader utvecklas i övrigt samt hur väl konkurrensen på bankmarknaden fungerar. Bankmarginalerna har vidgats Bankernas upplåningskostnader har stigit till följd av den finansiella oron (figur 3). Det är tydligast på kortare löptider. Den korta Stiborräntan (3 månader), som speglar de räntor bankerna kräver för att låna ut till varandra, har stigit från 0,5 procent i oktober 2009 till 2,5 procent i oktober Den uppgången är nära kopplad till Riksbanken höjningar av reporäntan. Utvecklingen på längre löptider är inte lika entydig. Räntan på bankernas tvååriga bostadsobligationer har stigit från 1,5 till 2,3 procent, medan 10-årsräntan i princip är oförändrad, 3,4 procent i oktober 2009 och 3,3 procent i oktober Figur 3. Bankernas finansieringskostnader Stibor 3 m 1 Bostadsobl 2 år Bostadsobl 5 år okt 2010 okt 2011 okt Källa: Sveriges riksbank

6 De räntor bankerna kräver av sina kunder har stigit mer än bankenas finansieringskostnader 2. Under samma period steg den korta boräntan (3-månader) från 1,6 procent till 4,3 procent. Tvååriga respektive femåriga boräntor steg från 2,5 till 4,1 procent respektive 4,2 till 4,4 procent. Att bankernas bolån är lönsamma framgick tydligt av de rapporter bankernas presenterade under oktober månad. Det är framför allt under det senaste halvåret som bankernas marginaler har ökat (figur 4 visar hur marginalerna mellan boräntorna och bankernas upplåningskostnader på samma löptider har förändrats sedan 2009). Bankerna förklarar de ökade marginalerna med de ökade kapitaltäckningskrav som kommer att införas fr.o.m enligt de s.k. Baselreglerna. Krisuppgörelsen den 26 oktober innebär att delar av förändringarna tidigareläggs. Riskbanken har tidigare uppgivit att marginalerna på kortare boräntor borde öka med cirka 0,3 procentenheter till följd av de nya kapitalkraven. Marginalen 3-månader bolån har ökat mer än dubbelt så mycket, medan 2-årsmarginalen har stigit tre gånger så mycket. 2,5 Figur 4. Bankernas marginaler har ökat 2 1,5 3 mån 2 år 5 år 1 0, okt 2010 okt 2011 okt Källa: Sveriges riksbank och Swedbank Givet att konkurrensen på bankmarknaden fungerar någorlunda väl, räknar vi med att marginalerna kommer att minska framöver. Tillsammans med lägre reporänta och svaga tillväxtutsikter (knappt 2 procent 2012 och cirka 2,5 procent 2013) kan vi därför räkna med lägre boräntor. Enligt vår bedömning är 3-månadersräntan det bästa alternativet för tillfället. Reporäntan Bolåneräntor 3 mån 2 år 5 år dec-11 1,75 4,0 3,9 4,5 dec-12 1,5 3,5 3,7 4,3 dec -13 1,75 3,75 4,1 4,5 För mer information kontakta: Tomas Ernhagen, chefekonom Telefon: , e-post: 2 I jämförelsen har vi använt Swedbanks officiellt noterade boräntor (www.swedbank.se)

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 829 mnkr. Totalt är det är en ökning med 63 mnkr sedan förra månaden, 79% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014 Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 204 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 2 056 mnkr. Totalt är det är en ökning med 0 mnkr sedan förra månaden, 9% av ramen

Läs mer

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID SAMMANFATTNING Vi bedömer att den korta boräntan (tre månader) bottnar på 2,75 procent i slutet av nästa år för att därefter successivt stiga

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB september 2015

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB september 2015 Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB september 2015 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 640 mnkr. Totalt är det är en ökning med 17 mnkr sedan förra månaden, 81%

Läs mer

Marknadskommentarer Bilaga 1

Marknadskommentarer Bilaga 1 Marknadskommentarer Bilaga 1 Sammanfattning Under september har utvecklingen på världens börser varit positiv då viktiga beslut har fattats främst i Europa. Både den amerikanska och europeiska centralbanken

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007

Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007 Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 7 917 mnkr. Det är en ökning med 85 mnkr sedan förra månaden, och 87% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010 Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 691 mnkr och stadens borgensåtagande var 1 mnkr för bolaget. Den totala skulden

Läs mer

Makroanalys januari-mars 2012

Makroanalys januari-mars 2012 Makroanalys januari-mars 2012 GLOBALT Tillväxtutsikterna har försämrats i stora delar av världen. Världsbanken och IMF reviderar ned sina globala BNP-prognoser för 2012 och 2013. Världsbanken hänvisar

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010 Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 644 mnkr. Det är en ökning med 23 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

VECKOBREV v.36 sep-15

VECKOBREV v.36 sep-15 0 0,001 Makro Riksbanken meddelade att reporäntan lämnas oförändrad på -0,35 procent. Sedan det senaste beslutet i juli är revideringarna i Riksbankens konjunkturs- och inflationsprognoser små varför direktionen

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013 Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 483 mnkr. Det är en minskning med 24 mnkr sedan förra månaden, och 70% av

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014 Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 557 mnkr. Totalt är det är en ökning med 2 mnkr sedan förra månaden, 71% av

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS 17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS Flera centralbanker bedriver en mycket expansiv penningpolitik för att ge stöd åt den ekonomiska utvecklingen och för att inflationen skall stiga.

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder januari 2014

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder januari 2014 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder januari 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 525 mnkr.det är en ökning med 122 mnkr sedan förra månaden, 74% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 633 mnkr. Det är en ökning med 40 mnkr sedan förra månaden, och 45% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

VECKOBREV v.3 jan-15

VECKOBREV v.3 jan-15 0 0,001 Makro Veckan Valutakaos som uppstod gått efter att Schweiziska centralbanken slopade det valutagolv mot euron om 1.20 som infördes 2011. Schweizerfrancen sågs under eurokrisen som en säker hamn

Läs mer

Räntefokus April Riksbanken fortsätter att höja, men i ett lugnare tempo.

Räntefokus April Riksbanken fortsätter att höja, men i ett lugnare tempo. Räntefokus April 2011 Riksbanken fortsätter att höja, men i ett lugnare tempo. SAMMANFATTNING Riksbanksledningen höjer räntan som väntat till 1,75 procent när den samlas till ett nytt räntemöte den 19

Läs mer

Makroanalys okt-dec 2012

Makroanalys okt-dec 2012 Makroanalys okt-dec 2012 SAMMANFATTNING Eurokrisen fortsätter att styra konjunkturen och den ekonomiska tillväxten Amerikansk och kinesisk konjunkturdata visar tydliga tecken på förbättring Ingen snabb

Läs mer

VECKOBREV v.5 jan-14

VECKOBREV v.5 jan-14 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro Grekland är nära en överenskommelse om en ny utbetalning av stödlån. Överenskommelsen förväntas bli klar i februari vilket skulle innebära att en utbetalning kan ske

Läs mer

Boräntenytt Nummer 3 14 april 2011

Boräntenytt Nummer 3 14 april 2011 Boräntenytt Nummer 3 14 april 211 Säker Riksbank i osäker omvärld Den svenska ekonomin växer snabbt och vi räknar fortfarande med att Riksbanken höjer styrräntan tre gånger till i år och att långa räntor

Läs mer

VECKOBREV v.20 maj-13

VECKOBREV v.20 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Finansutskottet riktar viss kritik mot Riksbanken och menar att de hade kunnat bedriva en något mer expansiv politik de senaste åren. Utskottets utredning aktualiserar

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB augusti 2016

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB augusti 2016 Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB augusti 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 529 mnkr. Totalt är det en ökning med 28 mnkr sedan förra månaden, 91%

Läs mer

VECKOBREV v.41 okt-14

VECKOBREV v.41 okt-14 0 0,001 Makro Veckan som gått Bankföreningen har kommit med en amorteringsrekommendation för bolån för att uppnå en sund amorteringskultur. 1000 Föreningen rekommenderar att alla nya lån med en belåningsgrad

Läs mer

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011 Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 7 308 mnkr och stadens borgensåtagande var 3 mnkr för bolaget. Den totala

Läs mer

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB februari 2015

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB februari 2015 Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB februari 215 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 554 mnkr. Totalt är det är en ökning med 9 mnkr sedan förra månaden,

Läs mer

VECKOBREV v.13 mar-14

VECKOBREV v.13 mar-14 Veckan som gått 0 0,001 Makro I söndags träffades USA och Rysslands utrikesministrar i Paris, ingen uppgörelse nåddes men båda underströk att de tror på en diplomatisk lösning. John Kerry framhöll att

Läs mer

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016 Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 525 mnkr. Totalt är det är en minskning med 108 mnkr sedan förra månaden,

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2015

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2015 Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 215 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 8 413 mnkr. Totalt är det är en ökning med 217 mnkr sedan förra månaden, 85% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 102 mnkr och stadens borgensåtagande var 146 mnkr för bolaget. Den totala skulden

Läs mer

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.

Läs mer

VECKOBREV v.42 okt-12

VECKOBREV v.42 okt-12 Veckan som gått 0 0.001 Makro 1000 Grekland och Trojkan är överens inom de flesta områdena men det finns fortfarande utestående detaljer som måste lösas. EUordförande Juncker meddelande förra veckan att

Läs mer

VECKOBREV v.15 apr-15

VECKOBREV v.15 apr-15 0 0,001 Makro Veckan På onsdag som kommer gått regeringen lägga fram sin vårbudget, vars innehåll i stora drag redan är känt. På DI Debatt har ett antal företrädare för svenska arbetsgivarorganisationer

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016 Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 10 100 mnkr. Det är en ökning med 305 mnkr sedan förra månaden. Räntan

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

VECKOBREV v.23 jun-14

VECKOBREV v.23 jun-14 Veckan som gått 0 0,001 Makro En räntesänkning med 10 punkter till 0,15 procent, negativ inlåningsränta om minus 0,10 procent samt billiga lån till banker för att stimulera dess utlåning till privata företag

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012 Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2 Sidan 1 Riksbankens Groundhog Day Sidan 3 Liten ljusning på bostadsmarknaden Riksbankens Groundhog Day Vi håller fast vid prognosen att styrräntan kommer att sänkas till

Läs mer

Penningpolitik och Inflationsmål

Penningpolitik och Inflationsmål Penningpolitik och Inflationsmål Inflation Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Penningpolitik Finansiell stabilitet Vad är inflation?

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

FÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN

FÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN RÄNTEFOKUS APRIL 2013 FÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN SAMMANFATTNING Vid sitt aprilmöte lämnade Riksbanken reporäntan oförändrad på 1 procent. Samtidigt sköts tidpunkten för en kommande höjning fram med ett

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt

Läs mer

VECKOBREV v.11 mar-14

VECKOBREV v.11 mar-14 Veckan som gått 0 0,001 Makro Under söndagen hölls folkomröstning på Krim och hela 96,7 procent röstade för att halvön ska ansluta sig till Ryssland. Omröstningen fördöms internationellt och under måndagen

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) juli 2015

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) juli 2015 Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) juli 2015 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 12 955 mnkr. Det är en ökning med 7 mnkr sedan förra månaden. Räntan

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

VECKOBREV v.17 apr-13

VECKOBREV v.17 apr-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Europakommissionens ordförande Barosso menar att Europa inte kan införa ytterligare åtstramande politik eftersom den möter allt större motstånd i flera länder. Eniro

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB december 2015

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB december 2015 Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB december 2015 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 523 mnkr. Totalt är det är en minskning med 100 mnkr sedan förra månaden,

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010 Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 600 mnkr. Det är en ökning med 15 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem december 2015

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem december 2015 Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem december 215 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 9 291 mnkr. Totalt är det är en ökning med 17 mnkr sedan förra månaden, 87% av ramen är

Läs mer

VECKOBREV v.24 jun-15

VECKOBREV v.24 jun-15 0 0,001 Makro Veckan En grekisk som konkurs gått kommer allt närmre efter att söndagens förhandling avbröts efter endast 45 minuter eftersom det förslag Grekland lade fram inte innehöll de ändringar av

Läs mer

Makroanalys juli-okt 2012

Makroanalys juli-okt 2012 Makroanalys juli-okt 2012 Globalt Den globala återhämtningen har drabbats av nya bakslag främst på grund av politiska låsningar och handlingsförlamning i Europa och USA. Tillväxten är inte självgående

Läs mer

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 17 februari Sidan 2 Ränteuppgång på gång Sidan 4 Ny syn på normal kort boränta

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 17 februari Sidan 2 Ränteuppgång på gång Sidan 4 Ny syn på normal kort boränta Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 17 februari 20 Sidan 2 Ränteuppgång på gång Sidan 4 Ny syn på normal kort boränta Ränteuppgång på gång Riksbanken räknar med att höja styrräntan i juli eller september.

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

VECKOBREV v.46 nov-14

VECKOBREV v.46 nov-14 0 0,001 Makro Veckan Finansinspektionen som gått meddelade i veckan att de vill införa ett amorteringskrav liknande det förslag som bankföreningen tidigare lagt fram. Mycket är ännu oklart men i stora

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2016

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2016 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 216 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 365 mnkr. Totalt är det är en ökning med 9 mnkr sedan förra månaden, 77% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

VECKOBREV v.48 nov-13

VECKOBREV v.48 nov-13 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro I en rapport om den finansiella stabiliteten konstaterar Riksbanken att det svenska banksystemet är robust men att dess storlek och koncentration kan utgöra problem på

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem december 2013

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem december 2013 Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem december 213 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 853 mnkr. Det är en ökning med 136 mnkr sedan förra månaden, och 85% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB april 2016

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB april 2016 Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB april 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 11 024 mnkr. Totalt är det är en ökning med 208 mnkr sedan förra månaden, 87%

Läs mer

VECKOBREV v.45 nov-14

VECKOBREV v.45 nov-14 0 0,001 Makro Veckan Vid månadens som gått ECB möte lämnades som väntat styrräntan oförändrad på 0,05 procent. Mario Draghi sade på den efterföljande presskonferensen att hela ECB-rådet är helt eniga om

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 20 Januari 2011. Sidan 2 Ränteuppgången rullar på Sidan 4 Fast elpris bra val till våren

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 20 Januari 2011. Sidan 2 Ränteuppgången rullar på Sidan 4 Fast elpris bra val till våren Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser Januari 11 Sidan Ränteuppgången rullar på Sidan Fast elpris bra val till våren Ränteuppgången rullar på Den allt starkare konjunkturen och de stigande råvarupriserna

Läs mer

Boräntenytt Nummer 1 19 januari 2012

Boräntenytt Nummer 1 19 januari 2012 Boräntenytt Nummer 1 19 januari 2012 Sidan 1 Boräntorna på väg ned, sprid riskerna Sidan 4 Tidpunkten viktig för val av fast elpris Boräntorna på väg ned, sprid riskerna Vi håller fast vid prognosen att

Läs mer

VECKOBREV v.47 nov-11

VECKOBREV v.47 nov-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska arbetslösheten enligt SCB:s beräkningar steg från 6,8 % till 6,9 % i oktober, där förväntat var en oförändrad nivå. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer förkunnade

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Fondbolagens förening 25 maj 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Anm. Årlig procentuell

Läs mer

Månadsrapport augusti 2012

Månadsrapport augusti 2012 Månadsrapport augusti 2012 Våra analytiker beskriver rådande marknadsläge och prognoser för kommande månad. I rapporten får du också förslag på placeringar samt fördelning mellan aktier och räntor. Fördelning

Läs mer

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Pentti Hakkarainen Finlands Bank Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Mariehamn, 15.8.2016 15.8.2016 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet 15.8.2016 Pentti Hakkarainen 2 Svagare

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2013

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2013 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 213 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 2 71 mnkr. Det är en minskning med 139 mnkr sedan förra månaden, och 6% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? SACO 1 maj 1 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Låg inflation Varför oroas? Vad kan Riksbanken göra? Låg inflation KPI och KPIF KPI

Läs mer

VECKOBREV v.18 maj-11

VECKOBREV v.18 maj-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Det svenska inköpschefsindexet steg från 58,6 till 59,8 i april. Förväntat var 58,5. I övrigt var det skralt med väsentlig svensk statistik, dock offentliggjordes protokollet

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

2015 börjar positivt för transportnäringen

2015 börjar positivt för transportnäringen Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) februari 2016

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) februari 2016 Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) februari 2016 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 9 795 mnkr. Det är en minskning med 10 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

Vart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar. Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015

Vart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar. Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015 Vart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015 Fågelperspektivet Global konjunktur & finansiella slutsatser Svensk ekonomi & riksbanksutmaningar

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Sverige behöver sitt inflationsmål

Sverige behöver sitt inflationsmål Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

VECKOBREV v.37 sep-15

VECKOBREV v.37 sep-15 0 0,001 Makro Inflationsmålet vara eller icke vara diskuteras allt mer frekvent och på DI-debatt ger vice riksbankscheferna Martin Flodén och Per Jansson svar på tal. Kritikerna menar att Riksbanken jagar

Läs mer

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009 Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009 Sidan 2 Botten nådd för långräntorna Sidan 4 Högt riskindex på räntemarknaden Botten nådd för långräntorna Det ser lite ljusare ut på finansmarknaderna

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2011

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2011 Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 737 mnkr och stadens borgensåtagande var 1 mnkr för bolaget. Den totala skulden ökade

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) maj 2015

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) maj 2015 Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) maj 2015 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 12 938 mnkr. Det är en minskning med 772 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer