Räntefokus April Riksbanken fortsätter att höja, men i ett lugnare tempo.
|
|
- Marianne Persson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Räntefokus April 2011 Riksbanken fortsätter att höja, men i ett lugnare tempo.
2 SAMMANFATTNING Riksbanksledningen höjer räntan som väntat till 1,75 procent när den samlas till ett nytt räntemöte den 19 april. Samtidigt lämnas prognosen för framtida räntehöjningar (räntebanan) oförändrad. När tillväxten mattas av framöver kommer det dock att bli uppenbart att den nuvarande räntebanan är för brant. Men redan idag talar det mesta för att ekonomin skulle må bättre av en lägre räntebana. o o Trots en hög tillväxttakt finns det fortfarande gott om lediga resurser i ekonomin. Tydliga tecken på begynnande överhettning på arbetsmarknaden saknas och det inhemska pristrycket är mycket lågt. Dessutom underskattar Riksbanken effekten av räntehöjningarna på såväl kronan som hushållens konsumtion. Med en lägre räntebana skulle Riksbanken inte bara nå sitt prisstabilitetsmål snabbare. Den skulle också bidra till att sänka arbetslösheten snabbare. Det minskar i sin tur risken för att folk ska fastna i långtidsarbetslöshet. Den utvecklig av reporäntan som vi räknar med innebär att bolåneräntorna fortsätter att stiga, men i måttlig takt. Uppgången mildras också av att de riskpremier som i dag drar upp bankernas påslag på räntorna successivt kommer att minska. Reporäntan Bolåneräntor 3 mån 2 år 5 år dec-11 2,25 4,05 4,9 5,7 dec-12 2,75 4,4 5,2 5,8 Räntefokus är namnet på Fastighetsägarnas återkommande ränteanalyser. Analysen fokuserar främst på penningpolitikens utveckling samt den övergripande ekonomiska utvecklingens konsekvenser för räntorna på bostadslån under den närmaste tvåårsperioden.
3 Riksbanken höjer i april Den 19 april är det åter dags för Riksbanksledningen att samlas för att fatta beslut om reporäntan 1. Inget pekar på att majoriteten i den sexhövdade ledningen kommer att vika från den väg som stakades ut under mötet den 14 februari. Det innebär att räntan höjs till 1,75 procent och att prognosen för framtida räntehöjningar (räntebanan) ligger fast. Vi bedömer dock på att Riksbanken framöver kommer att höja i en lugnare takt än vad som anges av räntebanan. Det beror bl.a. på att återhämtningen mattas av och på att det finns gott om lediga resurser i ekonomin. Det innebär att det inhemska pristrycket förblir lågt. Dessutom anser vi att Riksbanken underskattar effekten av räntehöjningarna på kronans utveckling och hushållens konsumtion. Under 2011 räknar vi med att Riksbanken höjer räntan ytterligare två gånger till följd av oro för att de internationellt stigande energioch livsmedelspriserna ska påverka de förestående löneförhandlingar. Därmed ligger reporäntan på 2,25 procent i slutet av året (grön linje i figur 1). Under 2012 höjs den ytterligare 50 punkter till 2,75 procent. Enligt den nuvarande räntebanan (röd linje) höjs räntan till 2,75 procent i år och till 3,25 procent nästa år. Figur 1 Räntebanan justeras ned, % 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 Utfall Riksbanken Fastighetsägarna Under februarimötet lyfte Riksbanksmajoriteten fram den oväntat starka tillväxten i BNP och sysselsättningen. Samtidigt underströks risken för att den starka utvecklingen ska leda till flaskhalsar på arbetsmarknaden. För att hålla tillbaka en lönedriven inflation ansåg majoriteten därför att räntan behöver höjas relativt snabbt. Högre räntor var också önskvärt för att dämpa bostadspriserna. Samtidigt nedtonades risken för att räntehöjningarna ska stärka kronan på ett sätt som skapar problem för svenska exportföretag. Enligt vår analys bygger Riksbanksmajoritetens bedömning på en överskattning av såväl tillväxtens styrka som de potentiella hoten mot den underliggande prisstabiliteten. Jämfört med de flesta andra mogna ekonomier sticker den svenska återhämtningen tveklöst ut. Men det gjorde även nedgången under krisen. Den starka tillväxten är därmed en rekyl efter en mycket kraftigt nedgång. Rekylen har vunnit styrka till följd av att efterfrågan i världsekonomin under det senaste året har gynnat svensk export. Därför ökade BNP med 5,5 procent Eftersom det mesta av den uppgången skedde under årets två sista kvartal, kommer tillväxttalen att fortsätta att vara goda även under våren. Tillväxten dämpas markant Framåt hösten då jämförelserna görs med de båda starka kvartalen förra året kommer dock tillväxttakten att sjunka markant. Trots det blir den sammantagna tillväxten under året hög i ett historiskt perspektiv. Vi räknar med att BNP växer med knappt 4 procent. Under 2012 blir det tydligt att Sverige inte är den tigerekonomi som den har utmålats som i media. Då blir tillväxten enligt vår prognos 2,5 procent, vilket är i paritet med den historiska tillväxten. Trots den starka tillväxten har Sverige bara med nöd och näppe återhämtat det produk- 1 Beslutet offentliggörs den 20 april.
4 tionsbortfall som skedde under krisen. Det innebär att produktionsvolymen idag ligger på ungefär samma nivå som för två och halvt år sedan. Under samma tid har befolkningen fortsatt att växa (figur 2). Därför bör det inte förvåna någon att arbetslösheten ligger kvar på hög nivå (7,9 procent), trots en god sysselsättningsutveckling. Det finns alltså gott om lediga resurser i ekonomin. Figur 2 BNP och befolkning, miljarder BNP (vä) Befolkning (hö) Men även om arbetslösheten är hög, skulle man kunna hävda att arbetsmarknaden funktion försämrats till följd av krisen och att arbetslösheten därför inte kan pressas ned särskilt mycket innan inflationen börjar ta fart på allvar. Det är Riksbanksmajoritetens uppfattning. Den ser därför en risk för överhettning på arbetsmarknaden samtidigt som lönerörelsen drar igång på allvar senare i år. Att löntagarna kommer att ställa tuffare krav än vad som gjordes när det såg som mörkast under krisen, kan vi utgå ifrån. Men att det skulle vara av den storleken att det skulle vara farligt inflationsdrivande verkar inte sannolikt. Arbetslösheten ligger på historiskt hög nivå och det mesta talar för att arbetsmarknadens funktion faktiskt har förbättrats de senaste åren. Jobbskatteavdraget, nystarts- och instegsjobb och sänkta arbetsgivaravgifter för vissa grupper har, i kombination med förändringar i de allmänna försäkringssystemen, rimligen gjort det mer attraktivt att arbeta. 9,40 9,30 9,20 9,10 9,00 8,90 8,80 Dessutom ökar befolkningen i arbetsför ålder under de kommande åren. Exakt vilken arbetslöshetsnivå som är långsiktigt hållbar är svårt att säga, men att vi skulle kunna nå en arbetslöshet på de nivåer som rådde under 2008, d.v.s. cirka 6 procent, är sannolikt. Det är också den nivå som Konjunkturinstitutets analyser pekar på 2. Frånvaron av större löneglidning talar för detta. Det gäller även det mycket låga inhemska pristrycket. Låg underliggande inflation Den övergripande inflationen mätt med konsumentprisindex (KPI) steg förvisso med 2,9 procent i mars jämfört med samma månad förra året. KPI-uppgången under det senaste halvåret är dock till stor del en följd av Riksbankens egna höjningar. Det beror på att KPI innehåller räntekostnader. När Riksbanken höjer sin ränta, stiger KPI därmed automatiskt. Av det skälet har Riksbanken gett SCB uppdraget att beräkna den underliggande inflationen Figur 3 Låg underliggande inflation, % KPI KPIF KPIX Två sådana mått tas fram, KPIF och KPIX (figur 3). KPIF, som inte påverkas av egnahemsägarnas räntekostnader, har bara stigit med 1,5 procent under det senaste året. KPIX, som även exkluderar effekterna av förändringar i nettot av indirekta skatter och subventioner, har ökat med måttliga 1,1, procent. Tyvärr 2 Enligt Finansdepartementet kan nivån vara så låg som 5 procent.
5 publiceras inget mått på den så kallade kärninflationen, som även exkluderar varor och tjänster vars priser rör sig mycket upp och ner under året beroende på säsongsmässiga faktorer. Elpriser och livsmedel är sådana exempel. Det är lite märkligt eftersom den inflation som centralbanker försöker tygla är den trendmässiga prisutvecklingen, inte säsongsberoende upp- och nedgångar i priserna. Kärninflationen står dessutom oftast i fokus för diskussionen internationellt. Ett sådant mått skulle visa att den inhemskt drivna inflationen i dagsläget ligger under 1 procent. Kronan kan bli för stark Den internationellt drivna uppgången i energioch livsmedelspriserna har, till en del, mildrats av den starka kronan. Baksidan av myntet är att svenska produkter blivit dyrare utomlands. Hittills verkar inte exportföretagen tagit alltför stor skada. Den troligaste förklaringen är att karaktären på den globala återhämtningen har inneburit att efterfrågan på svenska investerings- och insatsvaror varit stark, inte minst som en följd av att många företag hade behov att återställa sina lager efter de kraftiga neddragningarna under krisen. När denna initiala återhämtningsfas nu är över, ökar risken att kronans styrka får större betydelse för svenska företags konkurrenskraft utomlands. Därmed hamnar fokus på marknadsaktörernas förväntningar om hur andra centralbanker kommer att agera. ECB:s höjning i april har av många setts som en bekräftelse på att vi nu står inför en räntehöjningscykel i Europa. Vi tror att det är en felbedömning. Inflationsgången i Europa drivs av den internationella uppgången i energi- och livsmedelspriserna. Lika lite som i Sverige finns det några påtagliga tecken på att det inhemska pristrycket är på väg uppåt. Kärninflationen ligger runt 1 procent. Bortsett från några få lysande undantag med Tyskland i spetsen, går euroländernas återhämtning betänkligt långsamt. Flera av länderna befinner sig de facto fortfarande djupt inne i krisen. Portugal blev nyligen det tredje landet att ta emot akut krisstöd. Risken att Spanien står på tur är oroväckande hög. Svaga banker, svag tillväxt och ihållande extremt hög arbetslöshet är knappast tecken på en stabil återhämtning. Argumenten för kraftfulla räntehöjningar från ECB:s sida är därför svaga. Vår bedömning är snarare att höjningen i april ska ses som en politiskt motiverad höjning i syfte att understryka att ECB inte försvagats i sin uppfattning om behovet att värna prisstabilitet. Nu är den signalen skickad och ECB vila på hanen igen. Därmed finns det fortfarande en risk för att en alltför brant svensk räntebana ska ge en problematiskt stark krona. Välmotiverade bostadspriser Riksbankscheferna har vi flera tillfällen understrukit att Sverige inte har någon prisbubbla på bostadsmarknaden, vilket banken även har visats i en nyligen presenterar forskningsrapport 3. Trots det har oron för en framväxande bubbla återkommit i diskussionerna under de penningpolitiska mötena. Majoriteten har ansett det vara bra om räntehöjningarna leder till en dämpning av prisutvecklingen på bostadsmarknaden. Det är därför en rimlig tolkning att oron för bubblan har gjort räntebanan brantare än vad den annars skulle ha varit. Givet den höga arbetslösheten är det mycket negativt. Det understryks av att de problem som bostadsmarknaden lider av snarare motverkas av en högre ränta. Prisutvecklingen speglar det faktum att svenskarna i ökad utsträckning flyttar till landets 3 Riksbankens utredning om risker på bostadsmarknaden, april Fastighetsägarna har också analyserat frågan vid ett flertal tillfällen, senast i Konjunkturfokus, februari 2011.
6 tärorter, vilket ökar efterfrågan på boende i dessa städer. Den svenska bostadsmarknaden fungerar inte tillräckligt flexibelt för att kunna möta den ökade efterfrågan på bostäder. Följden har blivit stigande priser (figur 4). Den svenska bostadsmarknadens stelhet beror dels på att hyresregleringen och flyttskatter minskar rörligheten, dels på att kommunala planmonopol, höga byggkostnader och långgående överklagandemöjligheter håller tillbaka byggandet. I en internationell jämförelse är bygginvesteringarna i Sverige mycket låga. Så har det varit under snart 20 år. På den punkten skiljer sig Sverige kraftigt från de länder vars bostadsmarknader kollapsade under krisen Figur 4 Bostadspriserna, index 1981= Malmö Stockholm Göteborg Mellansverige Norrland Men för att förstå varför marknadsobalansen har lett till en så kraftig prisuppgång, krävs ytterligare fakta. För det första har prisutvecklingen gått hand i hand med en ganska god inkomstutveckling. För det andra har den andel av inkomsten som går till ränta på bolånen fallit ordentligt sedan den ekonomiska politiken lades om efter 1990-talskrisen. Figur 5 visar räntekostnadernas andel av de svenska hushållens inkomster. I figuren syns den räntechock som drabbade svenska låntagare då Riksbanken försökte rädda den fasta växelkursen i början av talet. Sedan dess har vi inte bara övergivit den fasta växelkursen, vi har också fått tydliga och stabila regler för den statliga och kommunala budgetprocessen. Dessutom har vi fått en självständig centralbank med ett tydligt inflationsmål. Sammantaget har dessa förändringar lett till ökad ekonomisk stabilitet som i sin tur lett till långsiktigt lägre räntor. Det innebär också att sannolikheten att vi ska behöva återuppleva en räntechock à la tidigt 1990-tal är mycket liten Figur 5 Räntekostnader, % av disp. ink Att konstatera att prisuppgången i Sverige är fundamentalt motiverad är inte det samma som att säga att utvecklingen är oproblematisk. Tvärtom. Den kan bli ett problem, inte bara för den enskilde utan för samhället i stort. Skulle prisnivån minska folks vilja att flytta till landets expanderande städer, blir den svenska ekonomin mindre flexibel vilket på sikt leder till lägre tillväxt. Hur vi ska få en väl fungerande bostadsmarknad borde därför ha högsta politiska prioritet. Högre räntor är dock inte en del av lösningen. Boräntorna stiga måttligt Sammanfattningsvis pekar vår analys på att det inte finns några starka skäl för Riksbanken att höja i den takt som för närvarande anges av räntebanan. Trots en hög tillväxttakt finns det fortfarande gott om lediga resurser i ekonomin. Tydliga tecken på begynnande överhettningstendenser på arbetsmarknaden saknas och det inhemska pristrycket är mycket
7 lågt. En lägre räntebana skulle dels göra att Riksbanken når inflationsmålet (den underliggande inflationen) snabbare, dels leda till en snabbare nedgång i arbetslösheten. Det senare är viktigt eftersom en onödigt hög ränta riskerar att öka utanförskapet på arbetsmarknaden och låsa in folk i långtidsarbetslöshet. En sådan politik leder till att den svenska ekonomins långsiktiga tillväxttakt blir lägre. Möjligheten att välja en lägre räntebana underlättas av det faktum att räntehöjningar idag får ett mycket kraftigt och snabbt genomslag. Det beror på att en stor del av hushållens skulder är bundna på mycket kort tid. Givet vår prognos för reporäntan (se figur 1), kommer bolåneräntorna att fortsätta att stiga, men i relativt måttlig takt. Vår bedömning är att den kortaste räntan (3 månader) stiger från dagens nivå runt 3,8 procent till drygt 4 procent i slutet av året. Att uppgången inte blir kraftigare beror på att den marginal som bankerna i dag (drygt 2 procentenheter)lägger ovanpå reporäntan, successivt kommer att minska mot sitt historiska snitt (cirka 1,5 procentenheter) i takt med att riskpremierna för bankupplåning minskar. Vi tror dock inte att den processen hinner genomföras fullt under året. I slutet av 2012 ligger 3-månadersräntan på 4,4 procent. De längre bolåneräntorna följer statsobligationsräntorna med påslag för olika riskpremier. Den krympande svenska statsskulden kommer att hålla tillbaka räntorna på statsobligationer. Vi räknar därför med att den tvååriga bolåneräntan stiger från dagens nivå på cirka 4,4 procent till knappt 4,9 procent i slutet av året. Den femåriga räntan stiger samtidigt från cirka 5,35 procent till 5,7 procent. I slutet av 2012 ligger tvåårsräntan på 5,2 procent och femårsräntan på 5,8 procent. För mer information kontakta: Tomas Ernhagen, chefekonom Telefon: , e-post: tomas.ernhagen@fastighetsagarna.se
RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA
RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.
Läs merInför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit
17 April 2019 Inför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit Torbjörn Isaksson Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad på -0,25 procent men sänker räntebanan något i närtid enligt vår bedömning.
Läs merFASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR
FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,
Läs merFASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST
FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att
Läs merDet ekonomiska läget och penningpolitiken
Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska
Läs merRäntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor
Räntefokus 8 november 2011 Fördel korta räntor SAMMANFATTNING Den 3 november sänkte den europeiska centralbanken, ECB, sin styrränta från 1,5 till 1,25 procent. Ytterligare sänkningar är troliga framöver.
Läs merInför Riksbanken: Sportlov
08 February 2019 Inför Riksbanken: Sportlov Torbjörn Isaksson Riksbanken har satt penningpolitiken on hold. Vi räknar med oförändrad politik och inga nya signaler vid det penningpolitiska mötet nästa vecka.
Läs merVad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.
Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på
Läs merAktuell penningpolitik och det ekonomiska läget
Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget Stefan Ingves Riksbankschef Bankkonferens Di Bank 14 maj 2019, Grand Hotel Stark konjunktur men lite svagare inflation Expansiv penningpolitik ger stöd Inflationen
Läs merFöredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden
Läs merFÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN
RÄNTEFOKUS APRIL 2013 FÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN SAMMANFATTNING Vid sitt aprilmöte lämnade Riksbanken reporäntan oförändrad på 1 procent. Samtidigt sköts tidpunkten för en kommande höjning fram med ett
Läs merPenningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson
Penningpolitiken och lönebildningen Vice riksbankschef Per Jansson Teman i dag Lönebildningen och penningpolitiken I ett längre perspektiv Aspekter på den kommande avtalsrörelsen Det senaste penningpolitiska
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta
Läs merRÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID
RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID SAMMANFATTNING Vi bedömer att den korta boräntan (tre månader) bottnar på 2,75 procent i slutet av nästa år för att därefter successivt stiga
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid SEB, Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer 160
Läs merFinansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011
Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 923 mnkr. Det är en ökning med 180 mnkr sedan förra månaden, och 69% av ramen är utnyttjad.
Läs merBoräntenytt Nummer 2 22 januari 2012
Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2 Sidan 1 Riksbankens Groundhog Day Sidan 3 Liten ljusning på bostadsmarknaden Riksbankens Groundhog Day Vi håller fast vid prognosen att styrräntan kommer att sänkas till
Läs merBoräntenytt Nummer 3 14 april 2011
Boräntenytt Nummer 3 14 april 211 Säker Riksbank i osäker omvärld Den svenska ekonomin växer snabbt och vi räknar fortfarande med att Riksbanken höjer styrräntan tre gånger till i år och att långa räntor
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 mars 13 Riksbankschef Stefan Ingves En lämplig avvägning i penningpolitiken Reporänta 5 5 3 Räntan halverad sedan förra vintern för att stimulera
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 10 794 mnkr. Det är en minskning med 733 mnkr sedan förra månaden.
Läs merPenningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09
Penningpolitiken september 1 Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 1 1-9-9 1 Penningpolitisk uppdatering september 1 Flexibel inflationsmålspolitik Resursutnyttjandet Reporäntebanans
Läs merAktuellt på Malmös bostadsmarknad
Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Stefan Ingves Riksdagens finansutskott 6 mars 18 Riksbankschef Ekonomin i omvärlden nu allt starkare God BNP-tillväxt men fortsatt dämpat underliggande inflationstryck,5 Euroområdet
Läs merVarför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?
Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos
Läs merFastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012
Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern
Läs merPenningpolitik och Inflationsmål
Penningpolitik och Inflationsmål Inflation Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Penningpolitik Finansiell stabilitet Vad är inflation?
Läs merSverige behöver sitt inflationsmål
Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska
Läs merMånadskommentar oktober 2015
Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade
Läs merEkonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick
Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationen stiger men behöver stöd i en osäker omvärld Återhämtningen
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren
Läs merFastighetsägarnas Sverigebarometer FORTSATT MEDVIND I FASTIGHETS- SEKTORN. Juni 2011
Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juni 211 FORTSATT MEDVIND I FASTIGHETS- SEKTORN Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar
Läs merRiksbanken och dagens penningpolitik
Riksbanken och dagens penningpolitik Chalmers Börssällskap 8 oktober 2015 Vice riksbankschef Henry Ohlsson Riksbanken Riksdagen Riksdagen utser elva ledamöter Finansutskottet Riksbanksfullmäktige Fullmäktige
Läs merFinansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010
Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden
Läs merMin penningpolitiska bedömning
Min penningpolitiska bedömning Riksdagens finansutskott 2 september 213 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Min penningpolitiska bedömning Det finns skäl för ännu lägre ränta Tillväxten är svag och resursutnyttjandet
Läs merRÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR
RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.
Läs merEkonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet
Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet BNP Paribas Stockholm 20 november, 2014 Martin Flodén Vice riksbankschef Bättre konjunktur men för låg inflation Nollränta till mitten av 2016
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten
Läs merMånadskommentar juli 2015
Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli
Läs merHushållens långsiktiga förväntningar på bostadsprisutvecklingen. Februari 2019
Hushållens långsiktiga förväntningar på bostadsprisutvecklingen Februari 2019 Om undersökningen Sedan 2014 genomför Evidens regelbundet mätningar av hushållens kortoch långsiktiga förväntningar rörande
Läs merDetaljhandelns Konjunkturrapport - KORTVERSION
Detaljhandelns Konjunkturrapport - KORTVERSION HUI Research AB info@hui.se Juni 2018 Innehåll Sammanfattning 3 Handeln i Sverige 6 Hushållens köpkraft 15 Cityhandeln 19 Amazon 21 Detaljhandeln i Norden
Läs merPenningpolitisk uppföljning december 2007
Penningpolitisk uppföljning december 7 Riksbankens direktion beslutade vid sitt sammanträde den 8 december att lämna reporäntan oförändrad på procent. Under första halvåret 8 väntas reporäntan behöva höjas
Läs merDen låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?
Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? SACO 1 maj 1 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Låg inflation Varför oroas? Vad kan Riksbanken göra? Låg inflation KPI och KPIF KPI
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2019:2. 18 juni 2019
Statsupplåning prognos och analys 2019:2 18 juni 2019 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och finansiering
Läs merPenningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och. öppenhet. Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef. Ratio 24 augusti 2017
Penningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef öppenhet Ratio augusti 17 Dagens presentation Den aktuella penningpolitiken Julibeslutet Kort om händelserna
Läs merNågra lärdomar av tidigare finansiella kriser
Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 6 mars Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Den svenska ekonomin och penningpolitiken vart är vi på väg? Svensk ekonomi har visat relativ
Läs merRemissvar diarienummer /16 - Utvärdering av Riksbankens penningpolitik (2015/16:RFR6)
Datum 2016-04-18 Vår referens ALMLHA Finansutskottet 100 12 Stockholm registrator.riksdagsforvaltningen@riksdagen.se Remissvar diarienummer 1168-2015/16 - Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010-2015
Läs merPenningpolitik när räntan är nära noll
Penningpolitik när räntan är nära noll 48 Sedan början på oktober förra året har Riksbanken sänkt reporäntan kraftigt. Att reporäntan snabbt närmat sig noll har aktualiserat två viktiga frågor: Hur långt
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 527 mnkr. Det är en minskning med 278 mnkr sedan förra månaden.
Läs merKostnadsutvecklingen och inflationen
Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan
Läs merFinansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016
Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 525 mnkr. Totalt är det är en minskning med 108 mnkr sedan förra månaden,
Läs merFinansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 2017
Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 217 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 339 mnkr. Totalt är det en ökning med 36 mnkr sedan förra månaden, 88% av
Läs merANFÖRANDE. Det ekonomiska läget. Ännu inget slut på finanskrisen. 1. Den internationella utvecklingen
ANFÖRANDE DATUM: 2008-08-21 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Svante Öberg Malmö SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merEffekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden
Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets
Läs merKONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson
KONJUNKTURINSTITUTET 8 augusti 13 Jesper Hansson Sammanfattning Tecken på en vändning i konjunkturen allt tydligare Ökat förtroende från hushåll och företag Långsam förbättring på arbetsmarknaden Riksbanken
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden
Läs merUtvecklingen fram till 2020
Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången
Läs merBostadspriserna i Sverige
Bostadspriserna i Sverige 56 Trots att svensk ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur ökar bostadspriserna. Det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger något över den nivå som är
Läs merANFÖRANDE. Inledning om penningpolitiken. Vår senaste bedömning
ANFÖRANDE DATUM: 2008-02-26 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Riksdagens finansutskott SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merCentralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik
Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Riksbankschef Stefan Ingves Nationalekonomiska föreningen 6 maj 215 Dagens presentation Historiskt perspektiv på dagens
Läs merBJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars
BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars 2012 1 När Europa skälver ett steg efter det andra men turbulens på vägen Mest sannolikt: Ett steg efter det andra Grekland, Italien, Spanien m fl röstar igenom reformer.
Läs merFinansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010
Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 691 mnkr och stadens borgensåtagande var 1 mnkr för bolaget. Den totala skulden
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007
Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 7 917 mnkr. Det är en ökning med 85 mnkr sedan förra månaden, och 87% av ramen är utnyttjad.
Läs merDen penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige
Den penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige Per Jansson Vice riksbankschef Fores 6 december 2017 Det mitt tal handlar om Fundamental internationell debatt om inflationsmålspolitik
Läs merInvestment Management
Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar
Läs merBoräntan, bopriserna och börsen 2015
Boräntan, bopriserna och börsen 2015 22 december 2015 Lägre boräntor, högre bostadspriser och en liten börsuppgång. Så kan man summera svenska folkets förväntningar på 2015. BORÄNTAN, BOPRISERNA & BÖRSEN
Läs merRiksbanken och fastighetsmarknaden
ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46
Läs merSkulder, bostadspriser och penningpolitik
Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net
Läs merDet ekonomiska läget November Carl Oreland
Det ekonomiska läget November 2014 Carl Oreland 141104 BNP-tillväxten i USA är god och har överträffat förväntningarna, men i euroområdet. 2 Fortsatt mycket expansiv penningpolitik som dock divergerar
Läs merEfter den globala finanskrisen återhämtade sig den svenska ekonomin ganska snabbt. Räntorna, som hade sänkts kraftigt under krisen, började
Efter den globala finanskrisen 2007 2009 återhämtade sig den svenska ekonomin ganska snabbt. Räntorna, som hade sänkts kraftigt under krisen, började långsamt höjas under 2010 och 2011. Senare skulle denna
Läs merOptimism i vikande konjunktur
Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen
Läs merPenningpolitiken och lönebildningen ett ömsesidigt beroende
ANFÖRANDE DATUM: 2014-11-06 TALARE: Vice riksbankschef Martin Flodén PLATS: TCO, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merBoräntan, bopriserna och börsen 2016
Boräntan, bopriserna och börsen 2016 31 december 2015 Boräntorna stiger lite grann, bostadspriserna ökar någon procent och kanske börsen stiger en aning. Så kan man summera svenska folkets förväntningar
Läs merVart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank
Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten 2016 Knut Hallberg Swedbank Makroanalys 2 Teman under de närmaste åren Låg global tillväxt Populistiska strömningar Fortsatt expansiv penningpolitik
Läs merFinansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB augusti 2015
Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB augusti 2015 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 639 mnkr. Totalt är det är en ökning med 62 mnkr sedan förra månaden,
Läs mer20 March Trotsig inflation
20 March 2019 Trotsig inflation Torbjörn Isaksson Vi tittar närmare på varför inflationen föll i början på året. Det finns tillfälliga e ekter men de låga utfallen motiverar ändå en nedrevidering av inflationsprognosen.
Läs merEkonomirapport från SKOP om Hushållens ränteförväntningar, 14 februari 2017
Ekonomirapport från SKOP om, februari 17 - kommentar av SKOP:s Ör Hultåker Inför besked från riksbanken om penningpolitiken: - En majoritet av hushållen tror på räntehöjningar under 17 - Nästan ingen tror
Läs merMakrokommentar. April 2017
Makrokommentar April 2017 God stämning på finansmarknaderna De globala aktiemarknaderna utvecklades i huvudsak positivt under den gångna månaden. Goda makroekonomiska förutsättningar och fina kvartalsresultat
Läs merSveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar
Sveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar Henry Ohlsson Vice riksbankschef Offentlig ekonomi 17 januari 2018, Uppsala konsert och kongress Allt starkare konjunktur i omvärlden God BNP-tillväxt
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016
Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 10 100 mnkr. Det är en ökning med 305 mnkr sedan förra månaden. Räntan
Läs merFinansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011
Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 7 308 mnkr och stadens borgensåtagande var 3 mnkr för bolaget. Den totala
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer
Läs merCATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING
Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen
Läs merFinansiell månadsrapport AB Familjebostäder oktober 2015
Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder oktober 215 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 281 mnkr. Totalt är det är en minskning med 41 mnkr sedan förra månaden, 81% av ramen
Läs merFörste vice riksbankschef Svante Öberg Swedbank, Stockholm
ANFÖRANDE DATUM: 2010-08-20 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Svante Öberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker
Läs merFinansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010
Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 633 mnkr. Det är en ökning med 40 mnkr sedan förra månaden, och 45% av ramen är utnyttjad.
Läs merVårprognosen Mot en långsam återhämtning
EUROPEISKA KOMMISSIONEN - PRESSMEDDELANDE Vårprognosen 2012 2013 Mot en långsam återhämtning Bryssel den 11 maj 2012 - Efter produktionsnedgången i slutet av 2011 anses EUekonomin nu befinna sig i en svag
Läs merDags att förbättra inflationsmålet?
Dags att förbättra inflationsmålet? Handelsbanken 3 december Vice riksbankschef Per Jansson Mina budskap Var försiktig med att göra stora förändringar i de svenska ekonomisk-politiska ramverken! Flexibel
Läs merEkonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016
Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationsmålet är värt att försvara Ett gemensamt ankare för pris-
Läs merEffekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik
Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska
Läs merPå väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden
På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46
Läs merPenningpolitiskt beslut
Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation
Läs merAlternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet
Konjunkturläget mars 6 FÖRDJUPNING Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Risken för en sämre utveckling i euroområdet än i Konjunkturinstitutets huvudscenario dominerar. En mer dämpad tillväxt
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 Räkna med minskad husköpkraft när räntorna stiger! I takt med att ränteläget stiger de närmaste åren riskerar den svenska husköpkraften att dämpas. Idag
Läs merFinansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009
Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 102 mnkr och stadens borgensåtagande var 146 mnkr för bolaget. Den totala skulden
Läs merPenningpolitiskt beslut April 2015
Penningpolitiskt beslut April 2015 SABO:s Finansdag 2015-05-12 Vice riksbankschef Per Jansson Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Årlig procentuell förändring respektive procent
Läs mer