Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 17 februari Sidan 2 Ränteuppgång på gång Sidan 4 Ny syn på normal kort boränta

Transkript

1 Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 17 februari 20 Sidan 2 Ränteuppgång på gång Sidan 4 Ny syn på normal kort boränta

2 Ränteuppgång på gång Riksbanken räknar med att höja styrräntan i juli eller september. Vi tror som tidigare att det dröjer till september. Boräntorna kommer dock att börja stiga innan dess. För den som överväger att binda boräntorna så finns det ingen anledning att vänta. Vid räntemötet den februari bröts äntligen en del av oenigheten i Riksbanksdirektionen. Fem av sex ledamöter var överens om att den fortsatta normaliseringen på finansmarknaderna i kombination med att ekonomin verkar utvecklas något starkare än de tidigare trott, innebär att normaliseringen av penningpolitiken behöver ske lite tidigare än de tidigare räknat med. Samtidigt gjorde Riksbanken även bedömningen att styrräntan kan höjas lite saktare under 20 och 20 än tidigare planerat. Riksbanken har ändrat i prognoserna Jämfört med i december räknar Riksbanken nu med en något högre global BNP-tillväxt än tidigare. Den svenska BNP-tillväxtprognosen är däremot i princip oförändrad på omkring 2,5 procent 20 och 3,5 procent 20 och 20. De senaste månaderna har arbetsmarknaden utvecklats bättre än väntat, vilket fått Riksbanken att skruva ned arbetslöshetsprognosen för både 20 och 20 från till 9,5 procent. Därmed är Riksbanken lite mer optimistisk om både BNP- och sysselsättningstillväxt än vad vi själva är. Prognoser av inflationen, enligt KPIF Utfall Riksbankens nya prognos Riksbanlens gamla prognos SBAB:s prognos jan-09 jul-09 jan- jul- jan- jul- jan- jul- Direktionsmajoritetens nya inflationsprognos ligger däremot väldigt nära vår egen prognos. Upprevideringen för 20 beror främst på att Riksbanken räknar med högre elpriser och svagare krona än tidigare. Sammantaget väntas den underliggande inflationen, enligt KPIF som exkluderar effekter på boendekostnaderna av ränteförändringar, sjunka från nivåer kring 2,5 procent i slutet av 2009 till omkring 1procent i slutet av 20. Därefter väntas en successiv uppgång till 2 procent, Riksbankens inflationsmål, i slutet av 20. Första höjningen framflyttad Även prognosen för styrräntan, den så kallade räntebanan, justerades vid räntemötet. Tidigare räknade 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 Riksbanken med att styrräntan skulle behöva höjas under det fjärde kvartalet, troligtvis vid mötet i oktober. Den senaste prognosen är istället att den första höjningen kommer i juli eller september. Vår egen bedömning har sedan juli 2009 varit att den första höjningen troligtvis sker i september. För vår del kom således inte Riksbankens besked som någon större överraskning, även om vi nog hade väntat oss att det skulle dröja ytterligare ett möte innan räntebanan ändrades. Prognoser av styrräntan Riksbankens gamla prognos Riksbanken nya prognos SBAB:s prognos Räntemarknadens förväntan, enl. swapräntor 13 4,50 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 Långsammare höjningstakt Att Riksbanken kommer att höja styrräntan snart har naturligtvis stor betydelse för bolåntagarna men den exakta tidpunkten är egentligen underordnad. Däremot är takten i de räntehöjningarna som förväntas under de kommande åren mycket viktiga. Även när det gäller denna bedömning har Riksbankens prognos närmat sig vår egen tro. Direktionen gör nu bedömningen att räntehöjningarna på lite längre sikt kan ske mer gradvis och prognosen på längre sikt har därför justerats ned. Bakom nedjusteringen ligger sannolikt också att skattningen av vad som är en långsiktigt neutral reporänta ändrats från intervallet 3,5-5,0 procent till 3,5-4,5 procent. Det är ingen slump att ränteprognosen landar exakt mitt i detta nya intervall (se mer om långsiktigt normal styrränta och effekterna på boräntorna på sidan 4). Nu väntar sig både Riksbanken och vi att styrräntan når 1 procent i början av 20. Därefter sker en successiv uppgång till 2,5 procent i början av 20 och 4 procent i början av Eftersom Riksbanken, i normala fall, har sex räntemöten om året så motsvarar detta en höjning med 0,25 procentenhet vid varje möte. Marknadens förväntningar, så som de kan utläsas i prissättningen på penning- och obligationsmarknaden, ligger kortsiktigt någorlunda i linje med vår (och Riksbankens) prognos. Däremot räknar marknaden med färre höjningar under 20 och 20. I början av 2013, väntas styrräntan enligt marknadsförväntningarna, ligga på 3 procent. Denna, i vår mening, allt för låga förväntan är en av anledningarna till att vi räknar med att längre marknadsräntor kommer att stiga framöver. SBAB:S ANALYS OCH PROGNOSER 2 BORÄNTENYTT 17 FEBRUARI 20

3 Grekiska sjukan har smittat På de internationella finansmarknaderna har vi, de senaste veckorna, återigen sett att en viss oro blossat upp. Denna gång är det Grekland som står i centrum. Stor statsskuld och stora underskott i statsfinanserna i kombination med en svag bytesbalans och en ovilja till politiska reformer har medfört att viljan att investera i grekiska värdepapper sjunkit. Grekiska räntor har därmed stigit kraftigt. Oron har också spridit sig till andra länder med statsfinansiella problem, så som Portugal, Spanien och Italien. I och med att Grekland är med i EMU så har en viss oro också drabbat euron, som tappat en del i värde. Aktiemarknaderna världen över har också gått ned, som en följd av minskad riskaptit hos internationella investerare. Euro/US-dollar, globalt aktieindex (procentuell utveckling sedan årsskiftet) jan- feb- Euro/US-dollar Globalt aktieindex I denna situation har starka statsfinanser gynnat Sverige. Svenska statsräntor ligger i nuläget faktiskt lite lägre än vad de gjorde i början av året och kronan har stärkts. Däremot har den minskade riskaptiten inneburit att priset på kreditrisk stigit. Detta har bland annat inneburit att ränteskillnaden mellan bostadsoch statsobligationer stigit, vilket i sin tur påverkar bolåneföretagens upplåningskostnader. Justeringar i boränteprognosen I stort sett håller vi fast vid vår tidigare bedömning när det gäller ränteprognosen. Det dröjer till det första räntemötet efter sommaren, i september, innan Riksbanken börjar höja styrräntan. Räntemarknaden lär dock fortsätta räkna med att det kan komma en höjning redan i juli. Därför räknar vi nu med att tremånadersräntan kan gå upp något fram till juni. Under andra halvåret fortsätter boräntan att gå upp och når 2,20 procent i slutet av december. Sedan fortsätter uppgången under 20, i takt med Riksbankens höjningar. Den uppjustering som gjorts hänger främst ihop med att vi räknar med något högre långsiktiga finansieringskostnader än vi gjorde tidigare. Flera faktorer talar för att de långa boräntorna kommer att stiga framöver. Internationellt har räntenivåerna tryckts ned ordentligt av alla stödåtgärder som centralbankerna vidtagit. Under 20 kommer många av dessa att avvecklas. Vi kommer också allt närmare den tidpunkt då centralbankerna kommer att börja normalisera styrräntorna. En starkare konjunktur och normaliseringen från finanskrisen bör också innebära att långa räntor stiger, efterhand som internationell efterfrågan på finansiering stiger. Slutligen talar också 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3,0-4,0-5,0-6,0 de dåliga statsfinanserna i flera länder för att långa marknadsräntor kommer att stiga. Prognos för SBAB:s boräntor med olika bindningstider 17 feb 20 Jun 20 Dec 20 Dec 20 3 mån 1,59 1,70 (+0,20) 2,20 (+0,20) 3,60 (+0,25) 2 år 2,45 2,90 (-0,15) 3,60 (-0,05) 4,90 (-0,05) 5 år 4,25 4,55 (-0,20) 5,00 (+0,) 5,50 Anm: Förändringen i prognosen från Boräntenytt 21 januari anges inom parentes. Sammantaget räknar vi med att både den tvååriga och den femåriga boräntan kommer att stiga med omkring 0,4 procentenhet fram till juni. Nedrevideringen från förra prognosen beror främst på att vi räknar med att greklandsproblematiken kommer att hålla nere räntorna under längre tid än vad vi tidigare trodde. Den tvååriga boräntan landar på drygt 3,5 procent och den femåriga på 5 procent i slutet av 20. Under 20 fortsätter uppgången. Billigt att binda boräntan Vår prognos innebär att det fortfarande är fördelaktigast att välja tremånadersränta framför längre bindningstider. Fördelen, som ligger mellan 0,1 och 0,4 procentenhet beroende på bindningstid, är dock liten både i ett historiskt perspektiv och med tanke på de risker och osäkerheter som alltid finns i prognoser. Skillnad mellan bunden boränta och beräknad tremånadersränta under bindningstiden SBAB:s bundna boränta SBAB:s prognos av bunden tremånaders boränta 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år I dagsläget finns det också en stor osäkerhet om hur framtidens bolånemarknad kommer att se ut. Med största sannolikhet kommer vi att få se skärpta regleringar de kommande åren. Däremot är det omöjligt att veta om, och i så fall hur mycket, dessa kommer att påverka boräntorna uppåt. Med tanke på att de långa räntorna väntas gå upp en del även kortsiktigt så finns det ingen anledning att vänta och se för den som överväger att binda. 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 Tor Borg ekonomiskasekretariatet@sbab.se SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 3 NUMMER 2 17 FEBRUARI 20

4 Ny syn på normal kort boränta Riksbanken har justerat ner sin bedömning av vad som är en normal styrränta. Det innebär också att vår bedömning av intervallet för en normal kort boränta justeras ner till 4,5-5,5 procent. Striktare regler på bolånemarknaden efter finanskrisen kan emellertid dra upp boräntorna till en högre normalnivå. Riksbankens styrränta Normalt intervall Vid Riksbankens senaste räntemöte i februari justerade man upp prognosen för styrräntan under andra halvåret 20 och under 20. Samtidigt drog man ner prognosen för styrräntan under 20. I slutet av Riksbankens prognosperiod, första kvartalet 2013, väntas styrräntan nu vara cirka 4 procent. Det är ingen slump att styrräntan väntas ligga på den nivån. Nytt normalintervall för styrräntan Tidigare har Riksbanken beräknat att en normal styrränta troligen ligger i intervallet 3,5-5,0 procent. Det var då naturligt att styrräntan i slutet av prognosperioden brukade fasas in mot mittpunkten på detta intervall, nämligen 4,25 procent. I den senaste penningpolitiska rapporten uppdaterade Riksbanken bedömningen av en normal styrränta och landade då i intervallet 3,5-4,5 procent. Det är en viktig förklaring till att prognosen för styrräntan justerats ner till 4 procent i slutet av prognosperioden och att den därmed ligger i mitten av det nya normalintervallet. Förändringen i Riksbankens bedömning av vad som är en normal styrränta kan tyckas vara marginell men är ändå betydelsefull. Om Riksbanken har rätt i sin analys, så innebär det att styrräntan i genomsnitt över en längre period kommer att vara 0,25 procentenheter lägre än vad man tidigare räknat med. Det innebär då också att den kortaste boräntan, som är bunden på tre månader, över en längre tidsperiod kommer att vara lägre än vad vi tidigare beräknat. Låg styrränta senaste -15 åren Hur har då styrräntan utvecklats i förhållande till det normala intervallet under de senaste -15 åren? Ser vi till perioden från 1993 och framåt är genomsnittet för styrräntan 4,2 procent, vilket är nära mittpunkten i Riksbankens intervall. De närmaste åren efter kronans fall 1992 var emellertid en inkörningsperiod för penningpolitiken med inflationsmål då den inte var helt etablerad. Det är därför rimligare att se på perioden från 1997 och framåt för att utvärdera styrräntan. Under dessa drygt 13 år är genomsnittet för styrräntan 3,1 procent, vilket är betydligt lägre än vad som Riksbanken anser är normalt. Sedan 1997 har styrräntan ofta varit lägre än den undre gränsen på 3,5 procent i normalintervallet men bara en gång högre än den övre gränsen på 4,5 procent, nämligen från mitten av september till mitten av oktober Source: Reuters EcoWin Normal kort boränta 4,5-5,5 procent Vilka slutsatser ska man dra av detta? Den låga genomsnittliga styrräntan sedan 1997 kan vara en tillfällighet. Perioden inrymmer flera allvarliga kriser - Asienkrisen, den spräckta IT-bubblan och finanskrisen som bidragit till att styrräntan varit låg. På längre sikt framstår Riksbankens beräkningar av en normal kort realränta på 2 procent och inflationsförväntningar kring 2 procent som väl grundade, vilket ger en normal nominell styrränta på cirka 4 procent. Det är därför rimligt att använda intervallet 3,5-4,5 procent som en indikation på en långsiktig normal styrränta. Skillnaden mellan tremånaders boränta och styrräntan var under tioårsperioden före finanskrisen drygt en procentenhet. Om denna ränteskillnad etableras även framöver kan man således räkna med en normal kort boränta på 4,5-5,5 procent. men gardera för en högre nivå Det normala intervallet för den korta boräntan gäller över en längre tidsperiod. Erfarenheten är emellertid att boräntan under ganska lång tid kan hamna utanför detta intervall. Sedan 1997 har boräntan, som nämnts, för det mesta varit lägre än normalt men det är ingen garanti för att inte boräntan under de kommande tio åren istället kan vara högre än normalt. Vår bedömning av det normala intervallet för den korta boräntan baseras på nuvarande konkurrensförhållanden och regler på bolånemarknaden. Det som nu diskuteras, efter finanskrisen, är emellertid olika skärpningar av regelsystemen, som kan öka upplåningskostnaden och därmed dra upp boräntorna. Innan vi vet hur regelförändringarna kommer att utformas är rådet att tolka det normala intervallet för den korta boräntan försiktigt och gardera för en högre räntenivå. Tomas Pousette ekonomiskasekretariatet@sbab.se SBAB:S ANALYS OCH PROGNOSER 4 BORÄNTENYTT 17 FEBRUARI 20

5 Boräntenytt är ett nyhetsbrev från SBAB. Boräntenytt har sammanställts av SBAB:s Ekonomiska Sekretariat. Ansvariga för brevet: Tomas Pousette, tfn Tor Borg, tfn Det har baserats på källor som Sekretariatet bedömer som tillförlitliga. Dokumentet är inte gjort för att utgöra det enda redskapet vid enskilda beslut om lån och investeringar. SBAB påtar sig inte något ansvar för direkt eller indirekt förlust till följd av beslut grundade på detta dokument. Citera gärna Boräntenytt men ange alltid källa. Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag AB Besöksadress: Löjtnantsgatan 21 Postadress: Box Stockholm Tel Fax Internet: E-post: headoffice@sbab.se (Org.nr ) SBAB:S ANALYS OCH PROGNOSER 5 BORÄNTENYTT 17 FEBRUARI 20