RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

Transkript

1 RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

2 SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken. Det ökar trycket på Riksbanken att sänka reporäntan. Därför räknar de flesta bedömare med att räntan sänks från 0,75 procent till 0,5 procent i samband med räntemötet den 2 juli (offentliggörs dagen därpå). Den svenska inflationen har legat långt under Riksbankens inflationsmål under mycket lång tid, vilket nu börjar synas i inflationsförväntningarna. För att minska risken för att trovärdigheten för penningpolitiken ska urholkas, kommer Riksbanken att prioritera inflationsmålet högre än tidigare och lämna ansvaret för hanteringen av eventuella problem med hushållens skulder åt Finansinspektionen. Av det skälet räknar vi med att reporäntan sänks till 0,25 procent i höst. Svag återhämtning i omvärlden, lågt resursutnyttjande och låga löneökningar gör att Riksbanken sänker sin prognos för framtida ränteförändringar ganska mycket. En höjning av reporäntan blir inte aktuell förrän framåt hösten Höjningstakten därefter blir långsam. Den lättare penningpolitiken får stort genomslag på marknadsräntorna. Det finns med andra ord inga starka ekonomiska argument för att binda räntan på längre tider. För bolånetagaren är den korta 3-månadersräntan därmed det bästa alternativet i dagsläget. Reporäntan Bolåneräntor 3 mån 2 år 5 år jul-14 0,5 2,40 2,55 3,20 dec-14 0,25 2,35 2,85 3,55 dec-15 0,75 2,60 3,30 4,50 Räntefokus är namnet på Fastighetsägarnas återkommande ränteanalyser. Analysen fokuserar främst på penningpolitikens utveckling samt den övergripande ekonomiska utvecklingens konsekvenser för räntorna på bostadslån.

3 INGET DRAG I VÄRLDSEKONOMIN Återhämtningen i världsekonomin går långsamt framåt. USA visade visserligen negativ BNP-tillväxt mellan fjärde kvartalet i fjol och första kvartalet i år, men det berodde troligen främst på att den kalla vintern minskade den ekonomiska aktiviteten. Det mesta tyder på att den amerikanska ekonomin växer i hyfsad takt. Samma sak gäller en del andra viktiga svenska exportmarknader som Storbritannien, Kina och, i mindre grad, våra nordiska grannar Norge och Danmark. Det innebär dock inte det blir något kraftigt drag världsekonomin och i den svenska exportsektorn. Många länder i eurozonen utvecklas nämligen mycket svagt eller t.o.m. negativt. Återhämtningen i dessa länder kommer att gå mycket trögt efter som de sitter fast i den gemensamma valutans rävsax. Utan möjlighet att låta valutan anpassa sig till de enskilda ländernas ekonomiska behov, krävs en intern anpassning för att skapa konkurrenskraft i de krisande länderna i valutaunionens periferi. Eftersom inflationen är mycket låg, även i de euroländer som har en bättre utveckling, kräver en sådan anpassning att lönerna måste minska i nominella termer. Det ser vi också ske, men vägen dit har gått, och fortsätter alltjämt att gå, via mycket hög arbetslöshet. Det håller tillbaka den inhemska konsumtionen. Utan något riktigt drag i den globala ekonomin, pekar allt därför på att tillväxten kommer att vara fortsatt låg i dessa länder under lång tid. ÖKAD PRESS PÅ RIKSBANKEN För undvika regelrätt deflation i unionen sänkte den europeiska centralbanken, ECB, nyligen sin styrränta till 0,15 procent samtidigt som den lanserade ett omfattande låneprogram till de banker som är beredda att låna vidare till mindre företag. Enligt Internationella valutafonden, IMF, kommer detta inte att räcka. Fonden uppmanar därför ECB att genomföra kvantitativa lättnader, d.v.s. köpa obligationer i stor skala för nytryckta pengar i syfte att stödja tillgångsmarknader och öka inflationen. Vi räknar med att ECB kommer att återkomma med ytterligare åtgärder senare i år. Utveckligen i eurozonen sätter ytterligar press på Riksbanken, som förväntas sänka reporäntan från 0,75 procent till 0,5 procent i samband med räntemötet den 2 juli (beskedet offentliggörs dagen därpå). Men mycket talar för att det kan bli ytterligare en sänkning tidigt i höst till 0,25 procent. Alternativt sänks den till den nivån redan i juli. Sannolikheten för det är dock mycket liten, trots att det är motiverat givet inflationsläget i ekonomin. Precis som i eurozonen är pristrycket nämligen farligt lågt även i Sverige och har varit så under lång tid. Den långvarigt låga inflationen har tryckt ned inflationsförväntningarna, vilket framgår av Prosperas senaste mätning. På ett års sikt väntas inflationen landa på 0,8 procent, på två års sikt på 1,3 procent och på fem års sikt på 1,8 procent. Det är säkerligen besvärande läsning för Riksbanksledningen, som nu måste ta sitt uppdrag avseende inflationen på större allvar om inte trovärdigheten för penningpolitiken ska urholkas. Hittills har oron för hushållens skulder använts som argument för att åsidosätta inflationsmålet, vilket framstår som alltmer orimligt, i synnerhet sedan Finansinspektionen fått huvudansvaret för makrotillsynen som innefattar eventuella risker med hushållens skuldsättning. LÄGRE RÄNTEBANA De signaler som kommit från Riksbanken är blandade, men det är uppenbart att den låga

4 inflationen fått högre prioritet hos ledningen. Därför räknar vi med att Riksbanken, utöver en sänkning av räntan, även sänker räntebanan (prognosen för framtida ränteförändringar). Vi räknar med att den kommer att öppna för en sänkning i september och att den första räntehöjningen skjuts på framtiden hösten 2015). Den mer expansiva penningpolitiken kommer sannolikt att få ett ganska stort genomslag på marknadsräntorna. Det finns med andra ord inga starka ekonomiska argument för att binda räntan på längre tider. För bolånetagaren är den korta 3-månadersräntan därmed det bästa alternativet i dagsläget. Den slutsatsen har hushållen uppenbarligen redan dragit. Enligt SBAB:s månadsstatistik över nyutlåningen till privatkunder, valde 77 procent av låntagarna tremånadersränta under maj. Det var en uppgång med 2 procentenheter sedan föregående månad. Den andelen har sannolikt ökat i juni. För mer information kontakta: Tomas Ernhagen, chefekonom Telefon: , e-post: Låst läge tomas.ernhagen@fastighetsagarna.se mycket oroande

5 Utdelningsadress: Box 16132, Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 33, Stockholm Telefon: Fax: Webbplats: E-post: