STATISTISKA CENTRALBYRÅN
|
|
- Hugo Göransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 1(12) Beräkning av vägningstal för räntekostnad i KPI För beslut I denna pm presenteras ett förslag till ny vägningstalsberäkning för räntekostnadsindex i KPI. Förslaget utgör en enklare och mer transparent metod jämfört med nuvarande beräkning. Enheten föreslår följaktligen att den nya metoden börjar tillämpas i KPI från och med vägningstalsberäkningen inför Bakgrund Nämnden för konsumentprisindex beslutade vid sitt sammanträde att justera metoden för beräkning av räntekostnadsindex, som är en del av index för boendekostnaderna i egnahem. Däremot togs inget beslut om hur beräkningen för hur vägningstalet bör beräknas. Metodjusteringen har tilllämpats på konsumentprisindex (KPI) fr.o.m. index för januari 2010 med den tidigare beräkningen för vägningstalet som grund. Syftet med detta pm är således att bidra med ett underlag för beslut gällande hur vägningstalet för räntor i egnahemsposten ska beräknas för 2011 och framåt. 1.1 Tidigare beräkningssätt för index Index för egnahem i KPI består av åtta delindex varav ett är räntekostnadsindex. Räntekostnadsindex avser att mäta hur räntekostnaden förändras över tiden på det totala belopp som bostaden anskaffats för, oavsett i vilken utsträckning som bostaden belånas. Räntekostnaden i KPI påverkas över tiden dels av förändringar av de belopp som krävs för att finansiera boendet, dels av förändringar i räntesatserna. Beräkningen består därför av två delar: ett index för räntesatsen och ett index för kapitalbeloppet (även kallat kapital-
2 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 2(12) stocken). Det senare syftar till att mäta utvecklingen över tid av husens genomsnittliga anskaffningspris och har beräknats genom att följa observerade faktiska förvärvspriser. Nya hus införlivades i beräkningen genom att man i den aktuella perioden summerade förvärvspriserna över samtliga egnahem. Samma sak gjordes i basperioden, med skillnaden att priset för de som är nybyggda sedan prisbasperioden (den period med vilken aktuell prisnivå närmast jämförs med), justerades ned med utvecklingen i byggnadsprisindex mellan bas- och jämförelseperiod Problem med det tidigare beräkningssättet för index Bristerna med den dåvarande metoden var bland annat följande: a) Förändringar av hur länge hushållen ägt sina fastigheter fick en direkt inverkan på indexutvecklingen. b) Nybyggnation fick inte ett korrekt genomslag på index. c) Ingen hänsyn togs till kvalitetsförändringar. Problem a) Syftet med KPI är att det ska visa kostnadsförändringen vid en oförändrad nytta. Det skattar man i en operationaliserad index genom att mäta kostnadsförändringen på en oförändrad varukorg, dvs. man bortser från de förändringar av kostnaden som är en följd av att konsumenter ändrat sitt beteende. Det tidigare beräkningssättet för kapitalstocken på basis av FastKPI uppfyllde inte detta helt på grund av följande: Effekten på index av förändringar i innehavstiden är att en utveckling mot längre innehavstider i husstocken tenderar att minska indexets ökningstakt vid långsiktigt stigande bostadspriser, medan en utveckling mot kortare innehavstider tenderar att öka indexets ökningstakt vid långsiktigt stigande bostadspriser. Detta innebar att förändringar i konsumtionsvalet fick en direkt inverkan på index vilket inte är adekvat för vad KPI ska visa.
3 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 3(12) Problem b) Finansieringsbehovet för ett nybyggt hus jämfördes med finansieringsbehovet för nya hus i basperioden. Detta är omotiverat inkonsekvent med behandlingen av ägarbyten för befintliga hus. De nya husen fyller samma funktion som de befintliga husen (givet samma kvalitet) i stocken och ska därför jämföras med de kostnader konsumenterna har för dessa, som i många fall anskaffades långt tillbaka (vanligtvis till ett betydligt lägre pris). Detta gjordes också för befintliga egna hem som bytt ägare. För nybyggda egna hem blev resultatet att den dåvarande metoden missade den största delen av den kostnadsökning som drabbade konsumenterna till följd av högre räntekostnader i förhållande till jämförbara egna hem i stocken. Problem c) Dåvarande beräkningssätt byggde på databasen FastKPI innehållande transaktionspriser. Databasen saknade dock information om kvalitetsfaktorer. En effekt blev att en situation med ökande kvalitet på de i stocken befintliga husen genererade en för hög förändring av index, dvs. man justerade inte för värdet av t.ex. om- och tillbyggnad. 2. Justering av räntekostnadsindex En justering av räntekostnadsindex i egnahemsposten beslutades av nämnden Databasen med transaktionspriser (FastKPI) ersattes av fastighetsprisindex, men grundsyftet, att beskriva utvecklingen över tid av husens genomsnittliga anskaffningspriser, är dock fortfarande det samma. I den nuvarande beräkningen följs utvecklingen för den i basperioden rådande mixen av innehavstider, vilket innebär att förändringar i innehavstid inte kommer att påverka index. Fastighetsprisindex avser prisutvecklingen på omsatta hus, nybyggda hus innefattas inte. Trots detta är dock modellen väl tillämplig på hela husstock-
4 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 4(12) en. Detta eftersom jämförelser sker över en längre period och i ett sådant tidsperspektiv är utvecklingen av fastighetsprisindex och prisutvecklingen på nybyggda hus väl överensstämmande. Ytterligare en fördel med användningen av fastighetsprisindex är att det finns en inbyggd kvalitetsjustering, som i princip bygger på metodiken SPAR (Sale Price over Appraisal Ratio), där taxeringsvärden används för att konstanthålla kvaliteten över tiden. 2.1 Den nya metoden Delindexet för räntekostnaden som använts sedan januari 2010 avviker från den formel som presenterades i beslutsunderlaget till nämndemötet i december 2009, se Ribe Räntekostnaden består av produkten av två delindex för räntesatserna (RS) och anskaffningspriserna (KS):. Formeln för utvecklingen av KS föreslagen i Ribe 2009 återges nedan, Här betecknar antalet hus år t som är förvärvade av nuvarande ägare under år j, och betecknar husprisindex för månad m år j med ett givet indexbasår. Den använda formeln är något justerad vilket innebär att index för KS istället beräknas enligt följande formel: Här anges en löpande numrering av kvartal där betecknar antalet hus under kalenderår i-2 förvärvade av den nuvarande ägaren under kvartalet
5 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 5(12) B-j, fastighetsprisindex för kvartal q-j och m månad. B är det fjärde kvartalet för år i-2. Vidare är k antalet kvartal tillbaka som indexet beräknas på. k kan variera beroende på utseendet av innehavsstrukturen. Indexeringen j avser kvartal. Det bör påpekas att den tillgängliga statistiken för innehavstiden är på årsbasis varvid utgörs av årsvärden som hålls konstanta över ett kalenderår. Syftet med indexet är att beskriva utvecklingen av husens genomsnittliga anskaffningspriser över tiden. För att presentera en månatlig utveckling baserat på det ovan beskrivna underlaget används den senaste tolvmånadersförändringen som delas upp på tolv månadsförändringar. Anledningen till att formel (3) används istället för formel (2) är att den verbala framställning som gjordes på nämndemötet i december bättre stämmer överens med formel (3) än med formel (2). Formel (3) svarar på frågan: Vilken kostnad har husägaren som köpte sitt hus i kvartal q-j jämfört med den husägaren som köpte sitt hus året innan? Formel (3) visar på det sättet det förändrade finansieringsbehov som uppstår då fastighetspriserna förändras. Vägningstalet för räntekostnadsindex anger summan av viktbasårets upplupna räntekostnader på hushållens egnahemskapital till anskaffningspris. Detta vägningstal beräknades för 2010 på den tidigare metodens underlag. 3. Nuvarande beräkning av vägningstal för ränteposten Den nuvarande beräkningen av vägningstalet för räntekostnader i KPI bygger på den ovan nämnda databasen (FastKPI). Via den levereras totalt anskaffningsvärde för kapitalstocken. Till detta läggs en separat beräkning för nedlagt kapital för om- och tillbyggnader, underlaget bygger på siffror från HEK:en (hushållens ekonomi). Detta multipliceras med den genomsnittliga räntesatsen för vägningstalsåret t-2. Avslutningsvis kompletteras med nyttjandevärde för fritidshusen.
6 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 6(12) = Vägningstal för ränteposten år t KS = Det totala anskaffningsvärdet för kapitalstocken, enligt FastKPI AKS = Antalet småhus enligt FastKPI K = Nedlagt kapital på om och tillbyggnad S = Totalt antal småhus A = Andel av totalt antal småhus som har privat ägande som upplåtelseform = genomsnittlig räntesatsen för år t-2 B = Räntekostnadens andel av den totala nyttjandekostnaden för småhus NF = Totalt nyttjandevärde för fritidshus med eget ägande som upplåtelseform Det finns flera problem med ovanstående formel. Det första är beroendet av FastKPI-databasen, vars svagheter diskuterats tidigare. Vidare kräver beräkningen för vägningstalet underlag från många olika källor. I praktiken vållar detta problem då olika underlag som åsyftar samma ändamål ej nödvändigtvis genererar samma resultat. 4. Nytt vägningstal för ränteposten Problemen med nuvarande beräkning av vägningstalet för ränteposten föranleder frågan om det finns alternativa underlag för beräkningen. I Ribe 2009 föreslås därför en förändrad konstruktion av vägningstalsberäkningen för räntepostens år-till-månadslänk (år t med viktbasår t 2). Underlaget för vägningstalet ska utgöras av storleken på egnahemsägarnas räntekostnader (både eget och lånat kapital). I förslaget föreslås en estimation där det totala taxeringsvärdet för husen år t 2 multipliceras med den genomsnittliga räntesatsen för år t 2, samt med en faktor som skriver tillbaka beloppet till anskaffningspris:
7 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 7(12) Förslaget grundas på att kapitalstocksindex beräknas enligt formel (2) men formeln är även applicerbar vid användandet av formel (3). Faktorn 4/3 är tänkt att räkna upp taxeringsvärdet år t 2 till i princip marknadsnivå år t 5. Sedan räknar formeln om sistnämnda värde till anskaffningsvärden i enlighet med rådande mix av anskaffningstider för befintliga hus. 4.1 Underlag Före ovanstående lösning för beräkningen av vägningstalet kan testas behövs en genomgång av den taxeringsvärdesstatistik som SCB framställer och som kommer att utgöra underlag i det här förslaget till ny vägningstalsberäkning. En allmän resp. förenklad fastighetstaxering av småhusenheter sker vart sjätte år. Detta innebär att vart tredje år får alla småhusfastigheter ett nytt taxeringsvärde (via allmän eller förenklad fastighetstaxering) som ska motsvara 75 procent av fastighetens marknadsvärde två år före fastighetstaxeringen. För de två åren då ingen allmän eller förenklad fastighetstaxering sker görs endast en särskild taxering för fastigheter som är nybildade eller förändrade. För simuleringsberäkningen som genomförs i följande avsnitt har totalt taxeringsvärde för typkod 220 (småhus, helårsbostad för 1-2 familjer) samt 221 (fritidshus) använts i sin helhet. Idealt bör en viss nedjustering av dessa belopp ske för att rensa bort de objekt som har bostads- resp. hyresrätt som upplåtelseform. Enligt ansvariga för taxeringsstatistiken har man nyligen specificerat en modell för att genomföra den här typen av rensning och detta underlag kommer att kunna tas fram till den beräkning som eventuellt ska implementeras i KPI. De gör dock bedömningen att dessa båda typkoder innefattar en mycket låg andel av dessa upplåtelseformer. Å andra sidan bör eventuellt mindre belopp från andra typkoder inkluderas. Dessa finjusteringar bedöms ha en relativt liten effekt på det totala beloppet, varvid
8 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 8(12) ingen sådan specialberäkning har gjorts för nedanstående simuleringsberäkningar. Nedanstående diagram presenterar totalt taxeringsvärde för ovan nämnda typkoder under de senaste tolv åren. I diagrammet framgår att relativt stora hopp inträffar vart tredje år när det genomförs en fastighetstaxering. Diagram 1. Totalt taxeringsvärde, miljarder kr Förklaringen till den kraftiga ökningen av taxeringsvärdena ligger i utvecklingen av fastighetspriserna som presenteras i diagrammet nedan.
9 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 9(12) Diagram 2. Fastighetsprisindex 1981= Operativ formel Vägningstalsberäkningen enligt formel (4) behöver korrigeras för att ta hänsyn till omständigheten att taxeringsvärden bara förändras vart tredje år. För att göra detta kan en framskrivning med fastighetsprisindex ske från den period som marknadsvärdena i det aktuella årets taxeringsvärden egentligen avser ( ) till t-2. Sedan måste tillbakaskrivingen för att få fram anskaffningsvärden ske från t-2. En sådan lösning genererar nedanstående formel: Ovanstående formel förenklas till:
10 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 10(12) Räntekomponenten i KPI avser visa hur hushållens räntekostnader beräknad på de nuvarande ägarnas totalt nedlagda kapital (till anskaffningspris) förändras. Ovanstående uttryck missar därför en viktig detalj. Marknadsvärdena som tas fram via taxeringsvärdena kommer inte att visa hur mycket kapital egnahemsägarna har lagt ner i sina bostäder. Detta eftersom en del av kapitalet har försvunnit genom förslitning under innehavsperioden. Därför måste en korrigering införas i beräkningen som lägger tillbaka värdet av kapitalförslitningen. Detta kan göras genom att anta en fast andel kapital som förslits varje år. I beräkningen av avskrivningsposten har kapitalförslitningen beräknats till 1,38 procent per år. Andelen förslitning betecknas med F i uttrycket nedan. 4.3 Utfall Diagrammet nedan visar nuvarande vägningstal för ränteposten jämfört med utfallet när formel (5), (7) och (8) används.
11 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 11(12) Diagram 3. Vägningstal för ränteposten (promille) I diagrammet framgår vilken effekt de olika modifieringarna av grundformeln får. Avståndet mellan formel (5) och (7) visar korrigeringen för att skriva fram marknadsvärdet till aktuell vägningstalsperiod. Den här effekten blir olika stor beroende på hur långt från vägningstalsperioden som marknadsvärdet ligger. Avståendet mellan (7) och (8) visar effekten av att ta hänsyn till kapitalförslitningen. Resultatet visar att formel (8) ger det vägningstal som närmast överensstämmer med den nuvarande beräkningsmetoden. Skillnaderna framgår något tydligare i nedanstående tabell där den procentuella differensen mellan nuvarande metod och de olika alternativen presenteras. Tabell 1. Procentuell differens mellan nuvarande metod och alternativen V-tal År Avser Formel (5) Formel (7) Formel (8) Taxeringar ,8-13,6-0,9 2003: Allmän tax ,0-13,7-0, ,1-14,8-2, ,3-15,0-2,6 2006: Förenklad tax ,4-13,8-1, ,7-10,3 2,2
12 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 12(12) 5. Slutsats Kapitalstocksberäkningen i egnahemsposten förändrades inför 2010 års beräkningar bland annat med anledning av den undermåliga transparens som finns i FastKPI databasen. Underlag från databasen används dock fortfarande i beräkningen av vägningstalen. I denna pm presenteras hur ett vägningstal kan beräknas genom att använda det befintliga underlaget för kapitalstocksberäkningen kombinerat med det totala taxeringsvärdet samt en faktor som tar hänsyn till kapitalförslitningen. Uttrycket i formel (8) utgör en enklare och mer transparent metod jämfört med nuvarande beräkning. Enheten föreslår följaktligen att den nya metoden börjar tillämpas i KPI från och med vägningstalsberäkningen inför Referenser Ribe, Martin, Förslag till korrigerad beräningsmetod för kapitalstocksindex i posten för räntekostnader på egna hem, Pm till Nämnden för Konsumentprisindex.
Metodjustering för egnahemsposten i KPI. 2. Tidigare beräkningssätt
STATISTISKA CENTRALYRÅN PM 1(5) Metodustering för egnahesposten i KPI 1. akgrund Nänden för konsuentprisindex beslutade vid sitt saanträde 2009-12- 17 att ustera etoden för beräkning av räntekostnadsindex,
Läs merTomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod
STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(7) Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod Enhetens förslag. Enheten för prisstatistik föreslår att en ny beräkningsmetod införs för tomträttsindexet så snart
Läs merPrisindex för vård och omsorg
PM 2009-03-19 1 (14) Avd för ekonomi och styrning Håkan Hellstrand Prisindex för vård och omsorg Slutsatser och förslag 1 Kommuner och landsting/regioner upphandlar en växande andel av sin verksamhet.
Läs merAlternativ ansats för egna hem: Nuvarande metod med konstanthållen innehavstid kompletterad pm
STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI (korrigerad) 1(7) Alternativ ansats för egna hem: Nuvarande metod med konstanthållen innehavstid kompletterad pm För diskussion Abstract En simuleringsberäkning
Läs merPrismätning av boendetjänsten i bostadsrätter
1(16) ES/PR-S PM till Nämnden för KPI Andersson, Ronny KORRIGERAD Ribe, Martin 2015-10-14 Prismätning av boendetjänsten i bostadsrätter För diskussion Sedan boendeposten infördes på 1950-talet har ingen
Läs merChockhöjd fastighetsskatt om (S) ger (V) inflytande
Chockhöjd fastighetsskatt om (S) ger (V) inflytande Chockhöjd fastighetsskatt om (S) ger (V) inflytande Fastighetsskatten är ofta på tapeten i skattedebatten. Bland såväl politiker som ekonomer framförs
Läs mer2014-05-09 Dnr 2014:806
2014-05-09 Dnr 2014:806 Hur stort skulle skattebortfallet vara om en arbetstidsförkortning till 35 respektive 30 timmar per vecka införs? Vad skulle effekterna bli för kommuner och landsting? Att beräkna
Läs merDekomponering av löneskillnader
Lönebildningsrapporten 2013 133 FÖRDJUPNING Dekomponering av löneskillnader Den här fördjupningen ger en detaljerad beskrivning av dekomponeringen av skillnader i genomsnittlig lön. Först beskrivs metoden
Läs merUttalande om värdering av materiella anläggningstillgångar i en öppningsbalansräkning för vissa ideella föreningar och registrerade trossamfund, m.m.
1(11) Uttalande om värdering av materiella anläggningstillgångar i en öppningsbalansräkning för vissa ideella föreningar och registrerade trossamfund, m.m. Uppdaterat 2010-11-18 ALLMÄNNA RÅD (BFNAR 2002:1)
Läs merHantering av högkostnadsskyddet för tandläkarvård i KPI
ES/PR Henrik Björk PM till Nämnden för KPI 2015-05-18 1(6) Hantering av högkostnadsskyddet för tandläkarvård i KPI För beslut Prisenheten föreslår en förbättring av prismätningen av tandvård i konsumentprisindex.
Läs merPerspektiv på den låga inflationen
Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev
Läs merUppföljning av livsmedelsstrategin
Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande
Läs merTjänsteprisindex för Tvätteriverksamhet
Branschbeskrivning för SNI-grupp 93.01 TPI-rapport nr 23 Mical Tareke Tjänsteprisindex, Priser (MP/PR), SCB December 2006 4 Tjänsteprisindex för Kollektivtrafik Förord Som ett led i att förbättra den ekonomiska
Läs merHushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005
Boverket Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 - redovisade efter upplåtelseform Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 - redovisade efter upplåtelseform Boverket april 2006 Titel:
Läs merHantering av urvalsbias i KPI
PCA-MFOS Kristina Strandberg Anders Norberg PM till Nämnden för KPI [2014-09-26] 1(5) Hantering av urvalsbias i KPI För information Prisenheten har antagit en stegvis ansats av implementering av den bästa
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr /2001. av den [ ]
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel, 22.5.2001 Utkast till KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr /2001 av den [ ] om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 2494/95 i fråga om minimistandarder
Läs merR a p p o r t H S B o c h d u b b e l b e s k a t t n i n g e n en undersökning om beskattningen av HSBs bostadsrättsföreningar år 2004
Rapport HSB och dubbelbeskattningen en undersökning om beskattningen av HSBs bostadsrättsföreningar år 2004 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Syfte 4 Bakgrund 4 Så har insamling och bearbetning gått till 6 Undersökning
Läs merDel 11 Indexbevis. Strukturakademin. Strukturakademin. Strukturinvest Fondkommission
Del 11 Indexbevis 1 Innehåll 1. Grundpositionerna 1.1 Köpt köpoption 1.2 Såld köpoption 1.3 Köpt säljoption 1.4 Såld säljoption 2. Konstruktion av indexbevis 3. Avkastningsanalys 4. Knock-in optioner 5.
Läs merSkattekontot och intäktsräntan
PM 1(23) Mats Andersson 010-574 80 84 Patrik Andreasson 010-573 51 14 Skattekontot och intäktsräntan 1 Bakgrund Skatteverket har under senare tid sett flera tecken på att skattekontot har börjat användas
Läs merFinansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015
Finansiell Stabilitet 2015:1 3 juni 2015 Aktieindex Index, 1 januari 2000 = 100 Anm. Benchmarkobligationer. Löptiderna kan därmed periodvis vara olika. Källor: Bloomberg och Riksbanken Tioåriga statsobligationsräntor
Läs merFritidshus som tagits i anspråk för permanent boende mellan 1991 och 2002. En metodstudie
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2003-12-22 RAPPORT 1 Fritidshus som tagits i anspråk för permanent boende mellan 1991 och 2002. En metodstudie 0 Sammanfattning En samarbetsgrupp mellan har studerat ändrad användning
Läs merBeskrivning av KPIF-måtten
Enheten för prisstatistik (ES/PR) 20170907 Sida 1 (11) Beskrivning av KPIFmåtten Bakgrund Det vanligaste och mest kända måttet på inflation i Sverige är förändringen i konsumentprisindex, KPI. Syftet med
Läs merSTATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 1(10) ES/PR/Egnahem Olle Grünewald, Oscar Lundin, Henrik Allansson
STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 1(10) Snabba priser i långsam statistik, dags att växla upp? - Användning av fastighetspriser i KPI För beslut Abstract I denna pm presenteras vilka fastighetspriser,
Läs merMånadskommentar oktober 2015
Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade
Läs merLönerapport år 2008. Löner och löneutveckling år 1997 2007
Lönerapport år 2008 Lönerna ökade i genomsnitt med 3,8 procent för arbetare och 3,6 procent för tjänstemän år 2007. Det är första gången på tio år som lönerna ökat mer för arbetare än för tjänstemän. Löneskillnaden
Läs merKONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN
HÖSTEN 2011 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÄSTERBOTTEN är relativt opåverkad av den rådande ekonomiska världskrisen. Det har skett en återhämtning i flera branscher och även på arbetsmarknaden efter den
Läs merEffekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna
Effekterna av de 2009-09-30 statliga stabilitetsåtgärderna Nionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER Marknadsräntornas utveckling Bankernas
Läs merStatistik. om Stockholm. Bostäder Hyror 2012
Statistik om Stockholm Bostäder Hyror 2012 Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2012. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen i staden för perioden 1998 2012. Uppgifterna
Läs merBEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se
BEFOLKNINGSPROGNOS 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Strategy beräknat en befolkningsprognos för perioden 2015-2024.
Läs merMakrofokus. Makroanalys. Veckan som gick
Makroanalys Sverige 25 juni 2012 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - IFO-index föll för andra
Läs merSvenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden. Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 2003
Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 0 2 Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden TEMO har, på uppdrag av Svenskt
Läs merNybygge i KPI Operationalisering av den semidynamiska egnahemsansatsen
STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 1(35) Nybygge i KPI Operationalisering av den semidynamiska egnahemsansatsen För diskussion Abstract I denna pm presenteras en operationalisering av modellen
Läs merLÅNESPECIFIKA VILLKOR FÖR ÅLANDSSBANKEN ABP MASSKULDEBREVSPROGRAM 2004
LÅNESPECIFIKA VILLKOR FÖR ÅLANDSSBANKEN ABP MASSKULDEBREVSPROGRAM 2004 Dessa lånespecifika villkor bildar tillsammans med de allmänna villkoren för Ålandsbanken Abp:s masskuldebrevsprogram av den 8 april
Läs merLönediskriminering praxis bland män?
Lönediskriminering praxis bland män? Ni har säkert alla hört påståendet om ett märkbart lönegap mellan könen, eller hur? Ibland hävdas det att kvinnor sägs tjäna svindlande låga 80% av vad män tjänar,
Läs merVem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter
Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 17 Hur ska momssänkningen fungera? 18 Två år med sänkt
Läs merUppföljning av livsmedelsstrategin
Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande
Läs mer5 Värderingsgrunder och värderingsregler
Värderingsgrunder och värderingsregler Avsnitt 5 55 5 Värderingsgrunder och värderingsregler Värderingsgrunderna och värderingsreglerna i FTL finns i lagens 5 7 kap. Värderingsmetoderna och värderingsmodellerna
Läs merBeräkning av räntekostnadsindex i KPI
Pm till nämnden för KPI 1(9) 2012-04-19 Beräkning av räntekostnadsindex i KPI För diskussion Förändringar i räntekostnadsindex har de senaste åren haft ett stort genomslag på Konsumentprisindex (KPI).
Läs merDen svenska bolånemarknaden
Den svenska bolånemarknaden 14 APRIL 216 14 april 216 Dnr 16-3183 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 Undersökningen beskriver bolånemarknaden 5 SVENSKA BOLÅNETAGARE 8 Belåningsgraderna är i stort oförändrade
Läs merRapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben 2009-05-12
Kommunkontoret Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben Anders Djurfeldt 046-35 57 57 anders.djurfeldt@lund.se Om bostäder i Lunds kommun För att belysa en del frågor som väckts kring bostäder
Läs merAnslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen)
Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) 1 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Vid årsskiftet
Läs merTrogna bankkunder med bunden ränta
Trogna bankkunder med bunden ränta - bolånemarknadens förlorare SBAB:s uppdrag från ägaren, staten, är att bidra till konkurrens och mångfald på bolånemarknaden. Bolånerapporten belyser trender på bolånemarknaden
Läs merKonjunkturstatistik, löner för landsting 2002 AM0109
ES/LA 2014-01-31 1(12) Konjunkturstatistik, löner för landsting 2002 AM0109 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merProtokoll. Förbundsdirektionen 2010-10-29 36-47
Förbundsdirektionen 36-47 Förbundsdirektionen sammanträde 36. Godkännande av dagordning 37. Utseende av justeringsperson 38. Budget och verksamhetsuppföljning 2010, kvartal 3 39. Hantering av ackumulerat
Läs merPlaneringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2025
KOMMUNLEDNINGSKONTORET 213-4-3 Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 225 - Översyn år 213 197 1975 198 1985 199 KAPITELTITEL ENDAST EN RAD ARIAL REGULAR 2 Planeringsförutsättningar Planeringsfolkmängden
Läs merBehandling av säsongsprodukter i KPI
STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 1(13) Behandling av säsongsprodukter i KPI För beslut Ett regelverk för behandling av säsongsprodukter i HIKP (Harmoniserad index för konsumentpriser) har
Läs merBoindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2007-03-12
Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2007-03-12 Boindex sjönk till 120,5 fjärde kvartalet i fjol Husköpkraften är nu den lägsta på mer än tio år Svenskarnas husköpkraft fortsatte att
Läs merMedelmånadshyra efter region och finansieringsform april 2010, euro/m 2. 9,00 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 Åland Mariehamn Landskomm.
Gerd Lindqvist/Iris Åkerberg Tel. 018-25496 Boende 2010:2 16.12.2010 Hyresstatistik 2010 Medelmånadshyran i april var 8,35 euro per kvadratmeter Medelmånadshyran för de åländska hyresbostäderna var i april
Läs merHantering av ränteavdraget
ES/PR Peter Nilsson PM till Nämnden för KPI 2014-10-16 1(10) Hantering av ränteavdraget För diskussion Syftet med denna PM är att utgöra underlag för en diskussion om, och i så fall hur, avdragsrätten
Läs merUppföljning av långväga buss 1999
Dnr: 031-222-00 2000-12-07 Uppföljning av långväga buss 1999 1 Uppdrag I SIKA:s regleringsbrev för 1999 gavs uppdraget att SIKA skall redovisa utvecklingen fr.o.m. 1998 av den länsöverskridande linjetrafiken
Läs mer2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar
1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder
Läs merValutacertifikat KINAE Bull B S
För dig som tror på en stärkt kinesisk yuan! Med detta certifikat väljer du själv placeringshorisont, och får en hävstång på kursutvecklingen i kinesiska yuan mot amerikanska dollar. Certifikat stiger
Läs merUppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2016
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2016-02-04 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2016 Förslag till beslut
Läs merMedelpensioneringsålder och utträdesålder
1 Rapport 2010-05-06 0-18 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2010 ska Pensionsmyndigheten senast den 6 maj 2010 redovisa genomsnittsålder för uttag av pension.
Läs merEfter bankkrisen: Vad blev notan för skattebetalarna? PETER JENNERGREN BERTIL NÄSLUND*
PETER JENNERGREN BERTIL NÄSLUND* Efter bankkrisen: Vad blev notan för skattebetalarna? Peter Jennergren och Bertil Näslund presenterar i denna artikel räkningen från bankkrisen. Statens utbetalningar minus
Läs merLärarstatistik som fakta och debattunderlag
SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och
Läs merKungsörs kommuns författningssamling Nr E.03
VA-taxa 2012 för Kungsörs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Antagen av kommunfullmäktige 2007-11-26, 213. Förvaltningen av VA-anläggningen handhas under Kungsörs KommunTeknik AB och dess styrelse
Läs merStatistik - ränteavdrag
Statistik - ränteavdrag 1 Inledning Denna promemoria avser att belysa en del i den utveckling som skett avseende svenska företags ränteintäkter och räntekostnader ur olika aspekter och på olika övergripande
Läs merVästsvenska paketet Skattning av trafikarbete
Västsvenska paketet Skattning av trafikarbete Rapport Dokumenttitel: Skattning av trafikarbete Västsvenska paketet rapport Utförande part: WSP Kontaktperson: Tobias Thorsson Innehåll 1 Introduktion Fel!
Läs merVA-TAXA 2015 FÖR BRÄCKE KOMMUNS ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGAR
VA-TAXA 2015 FÖR BRÄCKE KOMMUNS ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGAR Antagen Kf 1995-12-20, 100 Dnr 95/278 34 Ändrad Kf 2004-11-17, 64 Dnr 04/207 04 Ändrad Kf 2008-11-12, 97 Dnr 08/200 34 Indexjusterad
Läs merOMREGLERING FRIKÖP ÄLDRE TOMTRÄTTER. Beräkningsgrund 20-åriga upplåtelser. Aktuell beräkningsgrund. Markvärdet x 4,5 % Markvärdet för tomter som
2010-05-25 Bilaga till Villaägarnas enkätundersökning om tomträtt för småhus kommunernas beräkningsgrunder vid omreglering, er samt hantering av äldre tomträtter OMREGLERING FRIKÖP ÄLDRE TOMTRÄTTER Kommun
Läs merRapportering till FORA 2016
Användarmeddelande 20151221 Rapportering till FORA 2016 Bäste kund! I januari varje år ska företag knutna till Fora rapportera löneuppgifter för sina anställda till Fora. Uppgifterna ska rapporteras på
Läs merRAPPORT. Olika nivåer på resandet. Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen
RAPPORT Olika nivåer på resandet Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen 2009-12-17 Analys & Strategi Analys & Strategi Konsulter
Läs merPrisutvecklingen inom tandvården 2008-2009 samt analys av patientkostnaden i det gamla respektive nya tandvårdsstödet
1 (46) Prisutvecklingen inom tandvården 2008-2009 samt analys av patientkostnaden i det gamla respektive nya tandvårdsstödet Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan 16 08-786 90 00 E-post
Läs merBefolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015
Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 1 Innehåll Sammanfattande beskrivning... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 2241 personer under 2015... 4 Befolkningen ökade i samtliga av länets kommuner...
Läs merKorgeffekten - effekter av förändringar i varukorgens sammansättning
STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm 1(5) Korgeffekten - effekter av förändringar i varukorgens sammansättning I tabellen nedan visas korgeffekten på KPI i januari sedan 2008. Både effekten på månadstalet (förändringen
Läs merManual till den ekonomiska mallen
MANUAL 1(8) Avdelning Analysavdelningen 2014-11-24 51-442-14 Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uk-ambetet.se Manual till den ekonomiska mallen Ekonomiska mallen består av fem blad,
Läs merJÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET
JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merMått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken
Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken
Läs merPenningpolitisk rapport April 2016
Penningpolitisk rapport April 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors
Läs merDALS-EDS KOMMUN VA-TAXA 2016
DALS-EDS KOMMUN VA-TAXA 2016 VA-avgifter Avgifter skall betalas till Dals-Eds kommun. Avgifter för 2016 är uppräknade med 2% (förbrukning) resp. 3% (anslutning) Taxa 2015 Inkl. moms 2016 Inkl. moms Fast
Läs merSTATISTISKA CENTRALBYRÅN
STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 1(14) Lotteri i KPI För beslut Föreliggande PM syftar till att visa hur förändringstalen för index avseende lotteri (samlad beteckning för en rad olika
Läs merRiksbanken och fastighetsmarknaden
ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46
Läs mer(KPI) årsmedeltal var 0,9 % (2011 en ökning med 2,6 %). Åsa Törlén, SCB, tfn 08-506 941 47, fornamn.efternamn@scb.se
BO 32 SM 1401 Intäkts- och kostnadsundersökningen för flerbostadshus (IKU) 2012 Revenues and expenditure of multi-dwelling buildings in 2012 I korta drag Hyresintäkter År 2012 blev de skattade genomsnittliga
Läs merPROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 2014-2038 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG
PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 214-238 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB Karin Fägerlind 8-58 35 34 karin.fagerlind@usk.stockholm.se
Läs merBetygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.
Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15 Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2015-10-12 Betygsstatistik
Läs merExponentiell och annan utveckling -exempel med konsumentpriser
Exponentiell och annan utveckling -exempel med konsumentpriser Konsumentprisindex (KPI) är det mest använda måttet för prisutveckling och används bl.a. som inflationsmått. KPI avser att visa hur konsumentpriserna
Läs merEj slutligt justerat snabbprotokoll
NÄMNDEN FÖR KONSUMENTPRISINDEX SNABBPROTOKOLL nr 215 1 Ej slutligt justerat snabbprotokoll Plats Statistiska centralbyrån, Karlavägen 100, Stockholm Närvarande Hans Lindblom ordförande ledamöter Anders
Läs merSödertörns nyckeltal 2009
Södertörns nyckeltal 2009 Förskolan SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR Handläggare/referens Christina Castfjord 08-535 360 61 christina.castefjord@huddinge.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs mer1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument
1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-12-18 195 Dokumentansvarig
Läs merPwC:s Energiprisindex oktober 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy
oktober 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer kostnadsutvecklingen
Läs mer3 Den offentliga sektorns storlek
Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas
Läs merB ~~h~ ililaga 1CS 2015/70/1
B ~~h~ ililaga 1CS 2015/70/1 1 (1) 2015-03-25 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Medborgarkontoret Virve Svedlund Förslag till ny sotningstaxa 2015 sotningsindex för 2015 är fastställt till 1,87 %för den kommun,
Läs merKommunalskatten 2012
2012-01-19 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2012 Norrköping på 56:e plats av 290 kommuner Oförändrad kommunalskatt för Norrköping år 2012 i jämförelse med 2011 År 2012 innebar kommunalskattehöjningar i
Läs merKorgeffekten - effekter av förändringar i varukorgens sammansättning
STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm 1(5) Korgeffekten - effekter av förändringar i varukorgens sammansättning I tabellen nedan visas korgeffekten på KPI i januari sedan 2009. Både effekten på månadstalet (förändringen
Läs merEn rapport från Villaägarnas Riksförbund
FORTUMS VINST Q1 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 2009-04-29 Denna rapport är framtagen av Villaägarnas Riksförbund för att belysa de stora elbolagens vinster. Rapporten är framtagen med hjälp
Läs merPassiva bankkunder bolånemarknadens förlorare
Passiva bankkunder bolånemarknadens förlorare Bolånekunder, plocka russinen ur kakan! De fyra storbankernas andel av bolånemarknaden till hushåll ligger kvar på 92 procent under första halvåret i år. Nio
Läs merSveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer
Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord av 2013-10-30 Sofia Barlind [Type text] [Type text] [Type text] 1 Innehåll: Om Brottsofferjouren 2 Bidrag 2 Kommunbidragsundersökningen
Läs merVanliga frågor och svar
Vanliga frågor och svar Innehåll Frågor beträffande blankett Frgl - Fastighetsregleringar... 2 Frågor beträffande blankett L - Lagfarna lantbruksköp... 5 Frågor beträffande blankett R - Ridhus bestånd...
Läs merAnvändning av kassaregisterdata från Systembolaget för egen uträkning av index
1(7) PM till Nämnden för KPI PCA/MFO-S och ES/PR-S 2015-05-18 Fredrik Jonsson och Edith Brodda Jansen Användning av kassaregisterdata från Systembolaget för egen uträkning av index För beslut I samband
Läs mer2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN
2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN En rapport från TCO och Tria 2009 Författare Kristina Persdotter utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO e-post: kristina.persdotter@tco.se tel: 08-782
Läs merDet gällande statsrådsbeslutet om ställande av statsborgen för finansieringen av EFSF fattades den 20 juli 2012.
Statsrådets meddelande till riksdagen om förlängning av giltighetstiden för statsborgen som ställts för finansieringen av det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentet Bestämmelser om statsborgen
Läs merLöneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 1999 till september 2000
Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden september 1999 till september 2000 avtalsperioden för RALS 1998 2001 FÖRORD I december 2000 skickade Arbetsgivarverket, på sedvanligt
Läs merLÅNESPECIFIKA VILLKOR FÖR ÅLANDSBANKEN ABP MASSKULDEBREVSPROGRAM 2003
LÅNESPECIFIKA VILLKOR FÖR ÅLANDSBANKEN ABP MASSKULDEBREVSPROGRAM 2003 Dessa lånespecifika villkor bildar tillsammans med de allmänna villkoren för Ålandsbanken Abp:s masskuldebrevsprogram av den 25 april
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004
FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 Se upp med hushållens räntekänslighet! Huspriserna fortsätter att stiga i spåren av låg inflation, låga räntor och allt större låneiver bland hushållen. Denna
Läs merRapport 2010:5 Uppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne
Polismyndigheten i Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten Rapport 2010:5 Uppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne 2011-01-07 År 2010 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merMedelpensioneringsålder
Social Insurance Report Medelpensioneringsålder ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hans Karlsson 08-786 95 52 hans.karalsson@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se
Läs merPerspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad
Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande
Läs merBORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET
BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merVad händer efter avslutad högre utbildning?
Vad händer efter avslutad högre utbildning? Hur stor andel får jobb och vilken typ av anställning får de? C uppsats HT 2010 Författare: Nina Hrelja Handledare: Inga Persson Nationalekonomiska institutionen
Läs mer