Varför ökar BNP med drygt 4 % över en natt? Birgitta Magnusson Wärmark, SCB Almedalen 1 juli 2014

Transkript

1 Varför ökar BNP med drygt 4 % över en natt? Birgitta Magnusson Wärmark, SCB Almedalen 1 juli 214 Statistikens betydelse och nytta för samhället SCB i Almedalen 214

2 SNA och ESA/ENS Nationalräkenskaperna styrs av regelverket SNA 28 (System of National Accounts) FN ENS21 (Europeiska National- och RegionalräkenskapsSystemet) EU anpassat ESA 21 ska överensstämma med 28 SNA och BPM6 ENS-förordningen 549/213 beslutades av rådet och parlamentet i maj 213

3 Bakgrund till uppdatering 23 - UN Statistical Commission (UNSC) uppdatering av SNA 1993 «bring the accounts in line with the new economic environment, advances in methodological research, and needs for users»»föra nationalräkenskaperna i linje med den nya ekonomiska omvärlden, framsteg inom metodforskning, och behov för användare«inter Secretariat Working Group on National Accounts (ISWGNA) projekt: IMF, OECD, FN, EU och Världsbanken

4 5 huvudsakliga områden Tillgångar utvidgat investeringsbegrepp Finansiella området mer detaljer Globalisering och sammanhängande frågor Staten och den offentliga sektorn Informella sektorn 44 punkter och 39 förklaringsposter

5 Mest betydande förändringar Investering - FoU samt Militära vapensystem Ekonomiskt ägande - ändrad export- och import: Trepartshandel och Lönbearbetning Momsdelen av EU-avgiften skatt transferering Klassificering offentliga bolag Finansiella området- mer detaljer löpande Redovisning av pensionsskulder - utökad

6 Investeringar, före och efter Revidering av Investeringar, mdkr ~1% ~2% Militära vapensystem FoU ENS ENS1995 ENS 21

7 Militära vapensystem 1 mdkr 3 kapitaltyper % Byggnader och anläggningar 12 Maskiner 27 Transportmedel 62 Kapitalförslitning: avskrivning utgår från vad USA använder samt lite tillägg för att Sverige inte förbrukat dessa varor på länge

8 Trepartshandel Påslaget ändras från tjänste- till varuhandel fysiskt varuflöde T import i NR (negativ export) Ä K export i NR B:s nationsgräns

9 Lönbearbetning Förädling av en vara som inte ägs av förädlaren, mot betalning för förädlingskostnaden. Blir ett nettopåslag på den importerade varan Land Ä Export av ogarvat skinn till T Land K Konsument Land T Export av tjänst till Ä Garvning av skinnet Ogarvat skinn Garvat skinn Betalning

10 Påverkan av ändrad redovisning i utrikeshandeln av ENS21 Export av varor ökar med marginalen från trepartshandel Export av tjänster minskar motsvarande Varor för lönbearbetning: Varuvärdet ska inte registreras i varuexport eller varuimport, utan endast förädlingsvärdet för lönbearbetningen Från brutto- till nettoregistrering

11 Ändrad momsredovisning Från skatt till löpande transferering BNP till marknadspris + Primära inkomster till/från utlandet: löner kap inkomst, EU-skatter - subv BNI till marknadspris + Löpande transfereringar till/från utlandet Disponibel nationalinkomst - Konsumtion Sparande + Kapitaltransfereringar till/från utlandet - Investeringar Finansiellt sparande

12 Offentlig- och privat sektor Det nationella ekonomiska territoriet Offentlig sektor Privat sektor Sektorn för offentlig förvaltning (f.d. offentliga sektorn) Bolagssektorn Offentliga bolag Privata och utlandskontrollerade bolag Hushåll och HIO Statliga myndigheter och andra statliga organ Kommunala myndigheter och andra kommunala organ

13 Sektorn finansiella bolag utökad Centralbanken Monetära finansinstitut Penningmarknadsfonder Investeringsfonder Andra finansförmedlare Finansiella servicebolag Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag Försäkringsbolag Pensionsinstitut

14 Ändrad redovisning inom pensionsområdet Även anställningsrelaterade pensioner (ofonderade), som idag skuldförs i balansräkning ska framöver ingå i NR Skulden för statliga förmånsbestämda avtalspensioner tas därmed med i NR från år Högre offentlig bruttoskuld, ca +19 miljarder (211) Lägre offentligt sparande, ca -2 miljarder (211), motsvarande högre sparande för hushållen Oförändrad Maastrichtskuld (pensioner ingår ej)

15 Svenska FoU beräkningar, källor, bakgrundsmaterial - utmaningar Frascati Manual (FM) undersökning icke-finansiella bolag sen 1963, >5 anställda FM undersökning Staten sen 1993 FM undersökning av UoH från1997, delvis info tidigare FM undersökning finansiella bolag och HIO sen 21 Från 25 alla bolag > 1 anställda Från 25 kommuner, intermittent info tidigare Utrikeshandel tjänsteenkät sen 23 Offentlig data, räkenskapssammandrag, COFOG indelning Såld FoU från företagsstatistiken (FEK) sen 1997 Produktion i SNI 72 från FEK FM-undersökning endast för udda år OECD manual och EU-arbetsgrupp 15

16 FoU-statistik (FM) 211 Utgifter för egenproducerad FoU, andelar per bransch 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Alla siffror är preliminära. INTE definitiva

17 FoU beräkning, värdering Köpt FoU tas upp till marknadspriset Egenproducerad FoU beräknas från kostnadssidan med vinstpåslag för marknadsproducenter (ej vinstpåslag för offentliga och HIO) Kostnaderna inkluderar: Arbetskostnader, konsultarvoden o andra löpande utgifter från FM-undersökningen Avskrivningar för maskiner som används (modell) Produktskatter och subventioner Utgifter för egenproducerad programvara exkluderas, ingår redan i NR Tjänsteprisindex SNI 71, tekniska konsulter 17

18 FoU per sektor HIO 12 Offentliga 1 Näringslivet Alla siffror är preliminära. INTE definitiva

19 BNP-påverkan på tre sätt Köpt FoU omklassas från förbrukning till investering Egenproducerad FoU blir produktion och investering Kapitalförslitning tillkommer för offentligt, inklusive HIO, producerad FoU när förbrukning blir investering, vilket höjer offentlig produktion och konsumtion 19

20 Correlation between the impact of capitalisation of R&D on GDP and expenditure on R&D (Questionnaire 213), preliminary estimates, Finland not included in original chart, so uncertain exactly where 4,% 3,5% SE,FI Impact of the capitalisation of R&D on GDP 3,% DK 2,5% AT FR 2,% HU NL SL UK 1,5% BE PT EE NO 1,% RS,5% LV PL MT BG SK,%,%,5% 1,% 1,5% 2,% 2,5% 3,% 3,5% 4,% R&D expenditure as % of GDP, Finland not included Alla siffror är preliminära. INTE definitiva

21 BNP-påverkan preliminära skattningar ENS21-påverkan Ökning i BNP, % Antal länder Länder -1 % 5 LV, LT, HU, PL, RO 1-2% 1 CZ, EE, IE, ES, IT, LU, MT, PT, SI, SK 2-3% 4 BE, DK, DE, FR 3-4% 3 AT, NL, UK 4-5% 2 FI, SE +2,4% 24 EU genomsnitt +3% USA

22 BNP 211, före och efter Revidering av BNP, mdkr ~ 5 % Revidering BNP före revidering 5 BNP före revidering Reviderad BNP

23 Ändringar i NR-aggregat 211 BNP-nivån + 5,1 %, ENS-relaterat 4,1% BNI-nivån +5,3, ENS-relaterat +4,3% Fasta bruttoinvesteringar ca. + 27, ENS-rel +22 % BNP/capita +5,1 %, plus 19 kr Offentliga bruttoskulden/bnp minskar (<6%) Offentliga finansiella sparadet/bnp försämras med ca. -,2 procentenheter (inte under -3%) Offentlig förbrukning minskar 3 procent EU-avgiften?

24 BNP från användningsssidan försörjningsbalans 211 BNP,mdkr ändring + Hushållens konsumtionsutgifter Offentliga konsumtionsutgifter Fast bruttoinvestering Lagerinvestering och värdeföremål 4 + Export varor Export tjänster Import varor Import tjänster = BNP till marknadspris

25 Revideringar av BNP K r o n o r SNA68 SNA93 VAT FISIM Genrev7 Genrev1 ENS21 Alla siffror är preliminära. INTE definitiva

26 Birgitta Magnusson Wärmark