Nationalräkenskaper. National accounts. Nationalräkenskaper Statistisk årsbok Sida Page

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationalräkenskaper. National accounts. Nationalräkenskaper Statistisk årsbok Sida Page"

Transkript

1

2 Nationalräkenskaper Statistisk årsbok 2008 Sida Page Nationalräkenskaper National accounts Bruttonationalprodukten, BNP, under 1900-talet fram t.o.m Gross domestic product, GDP, during the 20th century up to Bruttonationalprodukten, BNP, utvecklingen fr.o.m Changes in gross domestic product, GDP, from 1951 onwards Export och import av varor och tjänster, procent av BNP Exports and imports of goods and services, percent of GDP Konsumtion och investeringar, procent av BNP Consumption and capital formation, percent of GDP Bruttonationalprodukten, BNP, per capita , tal kronor, fasta priser, referensår 2000 Gross domestic product, GDP, per capita, SEK thousands, 2000 prices Bruttonationalprodukten, BNP, miljoner kronor Gross domestic product, GDP, SEK m Bruttonationalprodukten efter näringsgren (SNI 2002) i löpande priser, miljoner kronor Gross domestic product, by type of economic activity, current prices, SEK m Bruttonationalprodukten efter näringsgren (SNI 2002) i fasta priser, referensår 2000, miljoner kronor Gross domestic product, by type of economic activity, constant prices, reference year 2000, SEK m Försörjningsbalans, miljoner kronor Expenditure in gross domestic product, SEK m Bruttonationalprodukt, BNP, och bruttonationalinkomst, BNI, miljoner kronor Gross domestic product, GDP, and Gross national income, GNI, SEK m Disponibel nationalinkomst i löpande priser, miljoner kronor National disposable income, current prices, SEK m Hushållens konsumtion på ändamål i löpande priser, mnkr Household consumption expenditure, current prices, SEK m Hushållens konsumtion på ändamål i fasta priser, referensår 2000, miljoner kronor Household consumption expenditure, constant prices, reference year 2000, SEK m Fasta bruttoinvesteringar efter aktivitet respektive kapitaltyp i löpande priser, miljoner kronor Gross fixed capital formation, by activity and type of investment, current prices, SEK m Fasta bruttoinvesteringar efter aktivitet respektive kapitaltyp i fasta priser, referensår 2000, miljoner kronor Gross fixed capital formation, by activity and type of investment, constant prices, reference year 2000, SEK m Bruttoregionprodukt per län, löpande priser, miljoner kronor Regional gross domestic product by county, current prices, SEK m Bruttoregionprodukt per invånare, löpande priser, kr Regional gross domestic product per capita, current prices, SEK 1 000s Bruttoregionprodukt per sysselsatt, löpande priser, kr Regional gross domestic product per employed, current prices, SEK 1 000s Utgifter för sociala förmåner per funktion i löpande priser, miljoner kronor Expenditure for social protection benefits, by function, current prices, SEK m 420 Statistiska centralbyrån

3 Statistisk årsbok Nationalräkenskaper Bruttonationalprodukten, BNP, under 1900-talet fram t.o.m Gross domestic product, GDP, during the 20th century up to 2006 År 1900 svarade jordbruk, skogsbruk och fiske för 28 procent av BNP. År 2000, hundra år senare, var bidraget endast 2 procent. Omvänt ökade BNP-andelen för produktion av offentliga tjänster från 4 till 20 procent under samma period. Den ekonomiska utvecklingen mätt som BNP per capita visar på en stark utveckling större delen av århundradet. Under perioden fram till och med andra världskriget bröts tillväxten ett antal gånger av minskningar under ett eller två år. Efter andra världskriget följde en lång tillväxtperiod, som endast bröts av tillfälliga nedgångar 1977 och Krisen i början av 1990-talet innebar en treårig nedgång från De olika näringarnas bidrag till BNP visar den relativa nedgången av produktionen i basnäringarna jordbruk, skogsbruk och fiske samt den framväxande tjänsteproduktionen. Övrig varuproduktion, där industrin dominerar, svarade för en andel på drygt 30 procent av produktionen både i början och slutet av seklet. Som högst noteras för denna del av ekonomin en topp på cirka 45 procent i början av 60-talet. Bidrag till BNP vissa år, procent Jordbruk, skogsbruk och fiske Industri och övrig varuproduktion Näringslivets tjänsteproduktion Produktion av offentliga tjänster BNP Den slutliga inhemska användningen utmärks av den tydliga ökningen av de offentliga konsumtionsutgifterna på bekostnad av hushållens. Investeringarnas andel av användningen har, sett över en lång period, varit mer stabil. Källa: SCB Nationalräkenskaper ( Statistiska centralbyrån 421

4 Nationalräkenskaper Statistisk årsbok Bruttonationalprodukten, BNP, utvecklingen fr.o.m Changes in gross domestic product, GDP, from 1951 onwards Under 1950-talet var BNP:s årliga tillväxt i genomsnitt 3,4 procent per år, för att under 1960-talet öka till 4,6 procent per år i genomsnitt. Hela 1970-talet var ett krisdrabbat decennium. Efter en kraftig kreditåtstramning 1971 blev BNP-ökningen detta år endast 0,9 procent, den lägsta ökning som noterats efter Oljepriserna fördubblades i slutet av 1973 och året därefter inträffade en lågkonjunktur i övriga Europa. I Sverige försökte man undvika konjunkturnedgången bland annat genom att hålla produktionen uppe med hjälp av statligt lagerstöd. Extremt höga löneökningar under mitten av 1970-talet ledde till stora kostnadsökningar för företagen. Samtidigt måste de stora lager som byggts upp säljas ut under åren 1977 och 1978, till starkt reducerade priser. Detta bidrog till att Sverige missade konjunkturuppgången i omvärlden, BNP sjönk med 1,6 procent 1977 och en devalvering gjordes för att förbättra konkurrenskraften. Och år 1979 var det åter dags för en chockhöjning av oljepriserna. Men några år under 1970-talet visade ändå på en relativt bra tillväxt så trots alla problem blev den genomsnittliga ökningen av BNP 2,0 procent. Efter en kraftig devalvering 1982 ökade tillväxten, med 1984 som toppår med drygt fyra procent i BNP-ökning. Avregleringen av kreditmarknaden och halverade importpriser på olja 1986 spädde också på den totala efterfrågan. Den genomsnittliga BNPtillväxten under 1980-talet blev 2 procent. Under 1980-talet försämrades det svenska kostnadsläget gentemot omvärlden successivt. År 1990 ändrades målen för den ekonomiska politiken. Låg inflation och stabil valuta ersatte låg arbetslöshet som främsta mål. En stor omläggning av skattesystemet genomfördes också Av olika skäl blev politiken inte lyckosam och i november 1992 tvingades Sverige överge den stabila växelkurspolitiken. Kronan deprecierades omedelbart med över 25 procent gentemot viktiga konkurrentländer. Första hälften av 1990-talet är den period som haft den sämsta BNP-tillväxten sedan 1930-talet med negativ BNP-utveckling tre år i rad. Utvecklingen efter millenniumskiftet fick en god början med en ökning på 4,4 procent år 2000 som dock följdes av en volymökning på 1,1 procent 2001, vilket var det lägsta utvecklingstalet sedan nedgången under perioden För 2002, 2003, 2004 och 2005 var ökningen 2,4 1,9, 4,1 respektive 3,3 procent. Under 2006 ökade BNP med 4,1 procent, vilket kan jämföras med den genomsnittliga ökningstakten för perioden 1990 till 2006 som uppgick till 2,2 procent. Källa: SCB Nationalräkenskaper ( 422 Statistiska centralbyrån

5 Statistisk årsbok Export och import av varor och tjänster, procent av BNP Exports and imports of goods and services, percent of GDP Nationalräkenskaper Exporten och importen utgjorde under perioden från 1950 till första halvan av 1970-talet mellan 20 och 25 procent av BNP. Därefter har andelarna ökat och exportandelen hade i början av 2006 nått omkring 50 procent. Detta visar ekonomins allt större utlandsberoende. Tydliga spår av speciella händelser kan urskiljas ökade export- och importandelarna kraftigt, som en följd av den första oljeprischocken. Dessutom syns kronans försvagning från hösten 1992 som ökande andelar följande år. Det bör observeras att det finns brott i tidsserien Källa: SCB Nationalräkenskaper ( 425 Konsumtion och investeringar, procent av BNP Consumption and capital formation, percent of GDP Diagrammet visar konsumtionens resp. investeringarnas andel av bruttonationalprodukten (BNP). Hushållens konsumtion har långsiktigt minskat som andel av BNP, medan den offentliga konsumtionen som andel av BNP ökade kraftigt fram till början av 1980-talet, varefter den minskat något. Investeringarnas andel av BNP varierar kraftigare, men har på lång sikt minskat. Det bör observeras att det finns brott i tidsserien Källa: SCB Nationalräkenskaper ( 426 Bruttonationalprodukten, BNP, per capita , tal kronor, fasta priser, referensår 2000 Gross domestic product, GDP, per capita, SEK thousands, 2000 prices Diagrammet visar den årliga förändringen av BNP, uttryckt i procent från föregående år och i fasta priser (tillväxten). Under några år på 1970-talet och framför allt första halvan av 1990-talet var tillväxten negativ, dvs. BNP minskade. Det bör observeras att det finns brott i tidsserien Källa: SCB Nationalräkenskaper ( Statistiska centralbyrån 423

6 Nationalräkenskaper Statistisk årsbok År Year Bruttonationalprodukten, BNP, miljoner kronor Gross domestic product, GDP, SEK m BNP till marknadspris GDP in purchasers values Löpande priser Current prices Fasta priser Constant prices Volymindex 2000=100 Volume indices , ,6 3, ,9 4, ,1 1, ,2 2, ,6 3, ,8 4, ,0 4, ,1 1, ,5 2, ,5 1, ,8 4, ,4 3,3 2006* ,1 4,1 Volymförändring % Rates of growth Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden serie NR 10 ( ) ( BNP kvartal 2007:3 ( ) ( Statistikdatabasen: Nationalräkenskaper. 424 Statistiska centralbyrån

7 Statistisk årsbok Nationalräkenskaper Bruttonationalprodukten efter näringsgren (SNI 2002) i löpande priser, miljoner kronor Gross domestic product, by type of economic activity, current prices, SEK m * Bruttonationalprodukten till marknadspris Gross domestic product at market prices Näringslivets bidrag till BNP Market producers and producers for own final use Produktskatter Taxes on products Minus: Produktsubventioner Less: Subsidies on products Restpost Discrepancy Näringslivets förädlingsvärde till baspris Value added, market producers and producers for own final use Varuproducenter Producers of goods Jordbruk, skogsbruk och fiske Agriculture, forestry and fishing Minneralutvinningsindustri Mining and quarrying Tillverkningsindustri Manufacturing El, gas, värme och vatten Electricity, gas and water Byggindustri Construction Tjänsteproducenter Producers of services Parti- och detaljhandel Wholesale and retail trade Hotell och restaurang Hotels and restaurants Transport och kommunikation Transport and communication Kreditinstitut och försäkringsbolag Financial intermediation Fastigheter, företagstjänster Real estate, business activities Utbildning, hälso- och sjukvård, omsorg Education, health and social work Samhälleliga och personliga tjänster Community, social and personal service Förädlingsvärde i hushållens icke vinstdrivande organisationer Value added, NPISH Förädlingsvärde i offentliga myndigheter Value added, government Stat och socialförsäkring Central government and social insurance Kommuner Local authorities Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden serie NR 10 ( BNP kvartal 2007:3; ( Statistikdatabasen: Nationalräkenskaper. Statistiska centralbyrån 425

8 Nationalräkenskaper Statistisk årsbok Bruttonationalprodukten efter näringsgren (SNI 2002) i fasta priser, referensår 2000, miljoner kronor Gross domestic product, by type of economic activity, constant prices, reference year 2000, SEK m * Bruttonationalprodukten till marknadspris Gross domestic product at market prices Näringslivets bidrag till BNP Industrial contribution to GDP Produktskatter Taxes on products Minus: Produktsubventioner Less: Subsidies on products Restpost Discrepancy Näringslivets förädlingsvärde till baspris Value added, market producers and producers for own final use Varuproducenter Producers of goods Jordbruk, skogsbruk och fiske Agriculture, forestry and fishing Minneralutvinningsindustri Mining and quarrying Tillverkningsindustri Manufacturing Livsmedel, drycker och tobak Food, beverages and tobacco Textil, beklädnad och läder Textiles, clothing and leather Trävaror Wood products Massa, papper, grafisk och förlag Pulp, paper, publishing and printing Massa, papper Pulp and paper Grafisk industri och förlag Publishing and printing Petroleum och stenkol Petroleum and coke Kemisk Chemicals Gummi och plast Rubber and plastic Jord och sten Non-metallic mineral Metallframställning och metallvaror Basic metals and fabricated metal Stål och metallverk Basic metals Metallvaror Fabricated metal Maskinindustri Machinery and equipment Elektrisk och optisk utrustning Electrical and optical equipment Kontorsmaskiner och datorer Office machinery and computers Elektriska maskiner Electrical machinery Radio, TV och teleprodukter Radio, television and communication Precisions-, medicinska och optiska instrument Precision, medical and optical instruments Transportmedel Transport equipment Motor- och släpfordon Motor vehicles and trailers Andra transportmedel Other transport equipment Övrig tillverkning Manufacturing, other El, gas, värme och vatten Electricity, gas and water Byggindustri Construction Tjänsteproducenter Producers of services Parti- och detaljhandel Wholesale and retail trade Hotell och restaurang Hotels and restaurants Transport och kommunikation Transport and communication Landtransport Land transport Statistiska centralbyrån

9 Statistisk årsbok Nationalräkenskaper Bruttonationalprodukten efter näringsgren (SNI 2002) i fasta priser, referensår 2000, miljoner kronor (forts.) * 61 Rederier Water transport Flygbolag Air transport Service till transport Transport service Post- och teleföretag Post, telecommunications Kreditinstitut och försäkringsbolag Financial intermediation Fastigheter, företagstjänster Real estate, business activities del Småhus, fritidshus One- and two-family houses övr. Fastighetsförvaltning Real estate management Uthyrning, data och andra företagstjänster Renting, computer and other business activities Utbildning, hälso- och sjukvård, omsorg Education, health and social work Samhälleliga och personliga tjänster Community, social and personal service Förädlingsvärde i hushållens icke vinstdrivande organisationer Value added, NPISH Förädlingsvärde i offentliga myndigheter Value added, government Stat och socialförsäkring Central government and social insurance Kommuner Local authorities Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden serie NR 10 ( BNP kvartal 2007:3; ( Statistikdatabasen: Nationalräkenskaper. Statistiska centralbyrån 427

10 Nationalräkenskaper Statistisk årsbok Försörjningsbalans, miljoner kronor Expenditure in gross domestic product, SEK m * Löpande priser Current prices BNP till marknadspris GDP at market prices Import av varor och tjänster Imports of goods and services Import av varor fob Imports of goods fob Import av tjänster Imports of services Summa tillgång Total resources Konsumtionsutgifter Final consumption expenditures Hushåll inklusive hushållens icke vinstdrivande organisationer Household and NPISH Offentlig konsumtion General government Statliga myndigheter Central government Kommunala myndigheter Local government Bruttoinvesteringar Gross capital formation Fast bruttoinvestering Gross fixed capital formation Näringsliv Producers excluding government non-market producers Statliga myndigheter Kommunala myndigheter Lagerinvestering Changes in stocks Investering i värdeföremål Acqusitions less disposals of valuables Inhemsk slutlig användning Gross domestic final consumption Export av varor och tjänster Exports of goods and services Export av varor fob Exports of goods fob Export av tjänster Exports of services Summa användning Total uses Fasta priser, referensår 2000 Constant prices, reference year 2000 BNP till marknadspris Import av varor och tjänster Import av varor fob Import av tjänster Summa tillgång Konsumtionsutgifter Hushåll inklusive ideella organisationer Offentlig konsumtion Statliga myndigheter Kommunala myndigheter Bruttoinvesteringar Fast bruttoinvestering Näringsliv Statliga myndigheter Kommunala myndigheter Lagerinvestering Investering i värdeföremål Inhemsk slutlig användning Export av varor och tjänster Export av varor fob Export av tjänster Summa användning Per invånare (capita), kr Per capita, SEK Löpande priser Hushållens konsumtionsutgifter 1 133,4 137,9 142,1 147,1 151,3 BNP till marknadspris 271,2 280,8 291,9 302,9 319,3 Fasta priser, referensår 2000 Hushållens konsumtionsutgifter 1 128,4 130,5 133,3 136,4 139,0 BNP till marknadspris 260,9 264,9 274,8 282,7 292,6 1) Inkl. hushållens icke vinstdrivande organisationer. Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden serie NR 10 ( BNP kvartal 2007:3; ( Statistikdatabasen: Nationalräkenskaper. 428 Statistiska centralbyrån

11 Statistisk årsbok Nationalräkenskaper Bruttonationalprodukt, BNP, och bruttonationalinkomst, BNI, miljoner kronor Gross domestic product, GDP, and Gross national income, GNI, SEK m * 2006* Löpande priser Current prices BNP 1 GDP Primära inkomster från utlandet Primary income from abroad Primära inkomster till utlandet Primary income to abroad BNI GNI Fasta priser, referensår 2000 Constant prices reference year 2000 BNP Primära inkomster från utlandet Primära inkomster till utlandet BNI Medelfolkmängd, tal Mean population Per capita, kr Per capita, SEK Löpande priser BNP 271,2 280,8 291,9 302,9 319,3 BNI 270,3 283,3 291,2 302,4 320,7 Fasta priser, referensår 2000 BNP 260,9 264,9 274,7 282,7 292,6 BNI 2 256,6 264,0 269,2 275,1 285,6 1) Bruttonationalprodukten (BNP) är ett mått på produktionsresultatet under en viss period (år, kvartal) hos producenter (företag, myndigheter, ideella organisationer) på svenskt territorium. Svensk arbetskraft och svenskt kapital sätts dock även in i produktionen utomlands, och utländsk arbetskraft resp. kapital sätts in i produktionen i Sverige. De inkomstöverföringar i form av löner, räntor, aktieutdelningar m.m. mellan Sverige och utlandet som detta ger upphov till redovisas under posten primära inkomster från utlandet, netto. BNP i löpande priser plus nettot av primära inkomster ger Bruttonationalinkomsten (BNI) i löpande priser. BNP i fasta priser visar hur den inhemska ekonomin har utvecklats realt sett och erhålls som en summa av ett stort antal delposter i fasta Varje delpost har därvid fastprisberäknats i föregående års priser. Omräkning till referensårspriser har skett genom kedjning av varje delpost respektive aggregeringsnivå. En följd av detta är att delar inte längre summerar till totaler men att förändringen mellan år inte påverkas av tidigare års struktur. BNI i fasta priser (reala BNI) inkluderar, till skillnad från BNP, nettot av primära inkomster i fasta priser, och dessutom deflateras export och import av varor och tjänster i reala BNI med samma prisindex (genomsnittsindex för exporten och importen). Reala BNI inkluderar därmed förändringar i köpkraften gentemot utlandet. En ökning i t.ex. importprisindex som inte motsvaras av någon exportprisökning medför att reala BNI utvecklas långsammare än BNP i fasta priser. Denna skillnad i de två aggregaten benämns terms-of-tradeeffekt. Genom att beakta denna effekt anger reala BNI sålunda den tillväxt av real resursanvändning i form av konsumtion och investeringar som skulle varit möjlig utan att förändra utrikesbalansen. The gross domestic product (GDP) is a measure of the result of production during a certain period (year, quarter) of producers (enterprises, government, non-profit institutions) on Swedish territory. Swedish labour force and Swedish property however enter the production abroad, and foreign labour force and property respectively enter the production in Sweden. The transfers of income in form of compensation of employees, interests, dividends etc. between Sweden and abroad are recorded as net primary income from the rest of the world (abroad). GDP at current prices plus net primary income comprises the gross national income (GNI) at current prices. GDP at constant prices shows the real development of the domestic economy and is obtained as a sum of many items at constant prices. Every item has been calculated at constant prices by deflating the current value by last year prices. The constant prices have then been linked at each level to get reference year prices. Due to chained series the details will not add up to totals, but changes in volume are always based on recent structure. GNI at constant prices (real GNI) includes in contrast to GDP the net primary income at constant prices, and furthermore the exports and imports in the real GNI are deflated by the same price index (the average of export and import price indexes). Real GNI thus includes changes in the purchasing power against the rest of the world. An increase for instance of import prices not corresponding to any increase of export prices leads to a slower development of the real GNI than GDP at constant prices. This difference between the two aggregates is called the effects from terms of trade. By considering this effect, real GNI thus indicates the possible growth of the real use of resources in form of consumption and investment without changing the external balance. 2) Inklusive förändring av köpkraft mot utlandet (terms of trade). Including change of purchasing power towards the rest of the world (terms of trade). Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden serie NR 10 ( BNP kvartal 2007:3 ( Statistiska centralbyrån 429

12 Nationalräkenskaper Statistisk årsbok Disponibel nationalinkomst i löpande priser, miljoner kronor National disposable income, current prices, SEK m * 2005* 2006* Bruttonationalprodukt till marknadspris Gross domestic product at market prices Minus: Kapitalförslitning Less: Consumption of fixed capital Nettonationalprodukt till marknadspris Net domestic product at market prices Produktionsskatter Taxes on production minus: Subventioner Less: Subsidies Löner och kollektiva avgifter Compensation of employees Driftsöverskott, netto Operating surplus, net Löner från utlandet, netto Compensation of employees from the rest of the world, net Kapital- och företagarinkomster från utlandet, netto Property and entrepreneurial income from the rest of the world, net Produktionsskatter från utlandet, netto Taxes on production from the rest of the world, net Nationalinkomst till marknadspris National income at market prices Löpande transfereringar från utlandet, netto Current transfers from the rest of the world, net Disponibel nationalinkomst National disposable income Icke finansiella företag Non-financial corporations Finansiella företag Financial corporations Staten Central Government Kommunerna Local government Socialförsäkringsinstitutioner Social security funds Hushållen inkl. hushållens icke vinstdrivande organisationer Households and non-profit institutions serving households Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden serie NR 10 ( BNP kvartal 2007:3 ( 430 Statistiska centralbyrån

13 Statistisk årsbok Nationalräkenskaper Hushållens konsumtion på ändamål i löpande priser, miljoner kronor Household consumption expenditure, current prices, SEK m * Livsmedel och icke alkoholhaltiga drycker Food and non-alcoholic beverages Alkoholhaltiga drycker och tobak Alcoholic beverages and tobacco Beklädnadsartiklar och skor Clothing and footwear Bostad, elektricitet, gas och uppvärmning Housing, water, electricity, gas and other fuel Möbler, hushållsartiklar och rutinunderhåll Furnishings, household equipment and routine maintenance of the house Hälso- och sjukvård Health Transporter Transport Kommunikation Communications Fritid, underhållning och kultur Recreation and culture Utbildning Education Hotell, cafeer och restauranger Restaurants and hotels Övriga varor och tjänster Miscellaneous goods and services Summa ändamålsfördelat Total by purpose Hushållens konsumtion i utlandet Direct purchases abroad by residents Utländsk konsumtion i Sverige Purchases by non-resident households in Sweden Hushållens totala konsumtionsutgifter Total final consumption expenditures by households Hushållens icke vinstdrivande organisationer Non-profit institutions serving households Total konsumtion Total consumption Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden serie NR 10 ( BNP kvartal 2007:3; ( Statistikdatabasen: Nationalräkenskaper. Statistiska centralbyrån 431

14 Nationalräkenskaper Statistisk årsbok Hushållens konsumtion på ändamål i fasta priser, referensår 2000, miljoner kronor Household consumption expenditure, constant prices, reference year 2000, SEK m * Livsmedel och icke alkoholhaltiga drycker Food and non-alcoholic beverages Alkoholhaltiga drycker och tobak Alcoholic beverages and tobacco Beklädnadsartiklar och skor Clothing and footwear Bostad, elektricitet, gas och uppvärmning Housing, water, electricity, gas and other fuel Möbler, hushållsartiklar och rutinunderhåll Furnishings, household equipment and routine maintenance of the house Hälso- och sjukvård Health Transporter Transport Kommunikation Communications Fritid, underhållning och kultur Recreation and culture Utbildning Education Hotell, cafeer och restauranger Restaurants and hotels Övriga varor och tjänster Miscellaneous goods and services Summa ändamålsfördelat Total Hushållens konsumtion i utlandet Direct purchases abroad by residents Utländsk konsumtion i Sverige Purchases by non-resident households in Sweden Hushållens totala konsumtionsutgifter Total final consumption expenditures by households Hushållens icke vinstdrivande organisationer Non-profit institutions serving households Total konsumtion Total consumption Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden serie NR 10 ( BNP kvartal 2007:3; ( Statistikdatabasen: Nationalräkenskaper. 432 Statistiska centralbyrån

15 Statistisk årsbok Nationalräkenskaper Fasta bruttoinvesteringar efter aktivitet respektive kapitaltyp i löpande priser, miljoner kronor Gross fixed capital formation, by activity and type of investment, current prices, SEK m * Fast bruttoinvestering i näringslivet Gross fixed capital formation by producers excluding government non-market producers Jordbruk, skogsbruk, fiske Agriculture, forestry, fishing Mineralutvinningsindustri Mining and quarring Tillverkningsindustri Manufacturing El, gas, värme, vatten Electricity, gas and water Byggindustri Construction Parti- och detaljhandel Wholesale and retail trade Hotell och restaurang Hotels and restaurants Transportföretag Transport Post och teleföretag Post, telecommunications Kreditinstitut och försäkringsbolag Financial intermediation Småhus, fritidshus One- and two-family houses Fastighetsförvaltning Other real estate Uthyrning, data och andra företagstjänster Renting, computer and other business activities Utbildning, hälsovård, samhälls- o. personliga tjänster Education, health, community, personal service Ofördelade Unallocated Offentliga fasta bruttoinvesteringar Government gross fixed capital formation Statliga myndigheter Central government Kommunala myndigheter Local government Totala fasta bruttoinvesteringar Total gross fixed capital formation Efter typ av investering: By type of investment: Jordbruk, skogsbruk och fiskeprodukter Agriculture, forestry, fishing products Maskiner och inventarier Machinery and equipment Transportmedel Transport equipment Bostäder Dwellings Övriga byggnader och anläggningar Other buildings and construction Övriga investeringar Other capital formation n.e.c Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden serie NR 10 ( BNP kvartal 2007:3; ( Statistikdatabasen: Nationalräkenskaper. Statistiska centralbyrån 433

16 Nationalräkenskaper Statistisk årsbok Fasta bruttoinvesteringar efter aktivitet respektive kapitaltyp i fasta priser, referensår 2000, miljoner kronor Gross fixed capital formation, by activity and type of investment, constant prices, reference year 2000, SEK m * Fast bruttoinvestering i näringslivet Gross fixed capital formation in industry Jordbruk, skogsbruk, fiske Agriculture, forestry, fishing Mineralutvinningsindustri Mining and quarring Tillverkningsindustri Manufacturing El, gas, värme, vatten Electricity, gas and water Byggindustri Construction Parti- och detaljhandel Wholesale and retail trade Hotell och restaurang Hotels and restaurants Transportföretag Transport Post och teleföretag Post, telecommunications Kreditinstitut och försäkringsbolag Financial intermediation Småhus, fritidshus One- and two-family houses Fastighetsförvaltning Real estate management Uthyrning, data och andra företagstjänster Renting, computer and other business activities Utbildning, hälsovård, samhälls- o. personliga tjänster Education, health, community, personal service Ofördelade Unallocated Offentliga fasta bruttoinvesteringar Government gross fixed capital formation Statliga myndigheter Central government Kommunala myndigheter Local government Totala fasta bruttoinvesteringar Total gross fixed capital formation Efter typ av investering: By type of investment: Jordbruk, skogsbruk och fiskeprodukter Agriculture, forestry, fishing products Maskiner och inventarier Machinery and equipment Transportmedel Transport equipment Bostäder Dwellings Övriga byggnader och anläggningar Other buildings and construction Övriga investeringar Other capital formation n.e.c Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden serie NR 10 ( BNP kvartal 2007:3; ( Statistikdatabasen: Nationalräkenskaper. 434 Statistiska centralbyrån

17 Statistisk årsbok Nationalräkenskaper Bruttoregionprodukt per län, löpande priser, miljoner kronor Regional gross domestic product by county, current prices, SEK m Län County * Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Extra-region 2 Extra territorial organisations and bodies Totalt Total ) Reviderade uppgifter. Revised figures. 2) Delar av det ekonomiska territoriet vilka inte direkt kan knytas till en enskild region, t.ex. ambassader och konsulat. Extra territorial organisations and bodies such as embassies, consulates. Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden serie NR 13 ( 438 Bruttoregionprodukt per invånare, löpande priser, kr Regional gross domestic product per capita, current prices, SEK 1 000s Län County * Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Totalt Total ) Reviderade uppgifter. Revised figures. Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden serie NR 13 ( Statistiska centralbyrån 435

18 Nationalräkenskaper Statistisk årsbok Bruttoregionprodukt per sysselsatt, löpande priser, kr Regional gross domestic product per employed, current prices, SEK 1 000s Län County * Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Extra-region Totalt Total ) Reviderade uppgifter. Revised figures 2) Delar av det ekonomiska territoriet vilka inte direkt kan knytas till en enskild region, t.ex. ambassader och konsulat. Extra territorial organisations and bodies such as embassies, consulates. Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden serie NR 13 ( 440 Utgifter för sociala förmåner per funktion i löpande priser, mnkr Expenditure for social protection benefits, by function,current prices, SEK m * Sjukdom/hälso- och sjukvård Sickness/Health care Kontantförmåner Cash benefits Naturaförmåner Benefits in kind Funktionshinder Disability Kontantförmåner Naturaförmåner Ålderdom Old age Kontantförmåner Naturaförmåner Efterlevande Survivors Kontantförmåner Naturaförmåner Familj/barn Family/Children Kontantförmåner Naturaförmåner Arbetslöshet Unemployment Kontantförmåner Naturaförmåner Boende Housing Kontantförmåner Naturaförmåner Övrig social utsatthet Social exclusion Kontantförmåner Naturaförmåner Totala utgifter Total expenditure Kontantförmåner Naturaförmåner ) Delvis reviderade uppgifter. Partly revised figures. Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden serie NR 15: Utgifter för det sociala skyddet i Sverige och Europa samt utgifternas finansiering ( 436 Statistiska centralbyrån

Nationalräkenskaper National accounts

Nationalräkenskaper National accounts Nationalräkenskaper National accounts Nationalräkenskaper National accounts 393 428 Bruttonationalprodukten (BNP) under 1900-talet och fram t.o.m. 2003 Gross domestic product (GDP) during the 20th century

Läs mer

Nationalräkenskaper National accounts. Foto: Jan-Aage Haaland

Nationalräkenskaper National accounts. Foto: Jan-Aage Haaland Nationalräkenskaper National accounts Foto: Jan-Aage Haaland Nationalräkenskaper Statistisk årsbok 2013 15 Nationalräkenskaper National accounts 15.1 Bruttonationalprodukten, BNP... 305 Gross domestic

Läs mer

Nationalräkenskaper National accounts. Foto: Jan-Aage Haaland

Nationalräkenskaper National accounts. Foto: Jan-Aage Haaland National accounts Foto: Jan-Aage Haaland 15 National accounts 15.1 Bruttonationalprodukten, BNP... 319 Gross domestic product, GDP 15.2 Bruttonationalprodukten, BNP, utvecklingen fr.o.m. 1951... 32 Changes

Läs mer

BNP Kvartal. 13 september 2017

BNP Kvartal. 13 september 2017 BNP Kvartal 13 september 2017 BNP kvartal 2, 2017 Kvartal 2 Säsongrensad 1,3 Kalenderkorrigerad 3,1 Faktisk 1,6 Uppgifterna avser procentuell förändring. Säsongrensad BNPförändring redovisas jämfört med

Läs mer

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 28 februari 2017

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 28 februari 2017 BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande 28 februari 2017 Stegrad BNP-tillväxt kv 4 1,5 114 1,0 112 Procent 0,5 0,0-0,5-1,0 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Läs mer

Pressmeddelande från SCB

Pressmeddelande från SCB 1(8) Sveriges BNP: + 1,2 procent 2001 Den första samlade bilden av Sveriges ekonomi för år 2001 visar att bruttonationalprodukten ökade med 1,2 procent jämfört med 2000 och uppgick till 2167 mdkr i löpande

Läs mer

Utrikeshandelns effekter på koldioxidutsläppen

Utrikeshandelns effekter på koldioxidutsläppen Utrikeshandelns effekter på koldioxidutsläppen ASTRID KANDER, MAGNUS JIBORN STOCKHOLM 30 SEPTEMBER 2015 Forskningsprojekt Finansieras av Energimyndigheten och Wallanderstiftelsen Medverkande forskare:

Läs mer

Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3

Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3 Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3 Statistiken över sjuklöneperioden bygger på ett urval av arbetsgivare och deras utbetalningar av sjuklön till sina anställda under sjuklöneperioden. Insamlig sker kvartalsvis

Läs mer

BNP Kvartal. 28 juli 2017

BNP Kvartal. 28 juli 2017 BNP Kvartal 28 juli 2017 BNP kvartal 2, 2017 Kvartal 2 Säsongrensad 1,7 Kalenderkorrigerad 4,0 Faktisk 2,6 Uppgifterna avser procentuell förändring. Säsongrensad BNPförändring redovisas jämfört med föregående

Läs mer

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 30 maj 2017

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 30 maj 2017 BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande 30 maj 2017 BNP kvartal 1, 2017 Kvartal 1 Säsongrensad 0,4 Kalenderkorrigerad 2,2 Faktisk 3,6 Uppgifterna avser procentuell förändring. Säsongrensad BNPförändring

Läs mer

BNP Kvartal. 29 november 2018

BNP Kvartal. 29 november 2018 BNP Kvartal 29 november 2018 BNP-kvartal 3, 2018 Kvartal 3 Säsongrensad -0,2 Kalenderkorrigerad 1,6 Faktisk 1,6 Uppgifterna avser procentuell förändring. Säsongrensad BNP-förändring redovisas jämfört med

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

BNP Kvartal. 30 juli 2018

BNP Kvartal. 30 juli 2018 BNP Kvartal 30 juli 2018 BNP kvartal 2, 2018 Kvartal 2 Säsongrensad 1,0 Kalenderkorrigerad 3,3 Faktisk 3,8 Uppgifterna avser procentuell förändring. Säsongrensad BNPförändring redovisas jämfört med föregående

Läs mer

Pressmeddelande från SCB

Pressmeddelande från SCB 1(5) Sveriges BNP: +1,1 procent första kvartalet 2002 Exporten minskade men fortsatt stort överskott i utrikeshandeln. Fasta bruttoinvesteringar föll 6,6 procent. Hushållens konsumtion steg 0,8 procent.

Läs mer

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 14 september 2016

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 14 september 2016 BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande 14 september 2016 Dämpad BNP-uppgång efter starka kvartal 2,0 112 1,5 110 1,0 108 Procent 0,5 0,0-0,5 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2011 2012 2013

Läs mer

BNP Kvartal. 13 september 2018

BNP Kvartal. 13 september 2018 BNP Kvartal 13 september 2018 BNP-kvartal 2, 2018 Kvartal 2 Säsongrensad 0,8 Kalenderkorrigerad 2,5 Faktisk 3,0 Uppgifterna avser procentuell förändring. Säsongrensad BNP-förändring redovisas jämfört med

Läs mer

Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts

Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts Maja Larsson, Statistics Sweden 3 rd OECD Workshop on Reforming Environmentally Harmful Subsidies Paris, October 5th, 2005 E-mail:

Läs mer

BNP Kvartal. 28 februari 2018

BNP Kvartal. 28 februari 2018 BNP Kvartal 28 februari 2018 BNP kvartal 4, 2017 Kvartal 4 Säsongrensad 0,9 Kalenderkorrigerad 3,3 Faktisk 2,8 Uppgifterna avser procentuell förändring. Säsongrensad BNPförändring redovisas jämfört med

Läs mer

BNP Kvartal. 30 maj 2018

BNP Kvartal. 30 maj 2018 BNP Kvartal 30 maj 2018 BNP kvartal 1, 2018 Kvartal 1 Säsongrensad 0,7 Kalenderkorrigerad 3,3 Faktisk 2,8 Uppgifterna avser procentuell förändring. Säsongrensad BNPförändring redovisas jämfört med föregående

Läs mer

Nationalräkenskaper fjärde kvartalet 2013: BNP ökade 3,1 procent

Nationalräkenskaper fjärde kvartalet 2013: BNP ökade 3,1 procent 1(7) kl. 09:30 Nationalräkenskaper fjärde kvartalet 2013: BNP ökade 3,1 procent Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) ökade med 3,1 procent fjärde kvartalet 2013 jämförd med motsvarande kvartal 2012. Lagerinvesteringar,

Läs mer

TCO-ekonomerna analyserar. Svensk ekonomi bättre än sitt rykte!

TCO-ekonomerna analyserar. Svensk ekonomi bättre än sitt rykte! TCO-ekonomerna analyserar Svensk ekonomi bättre än sitt rykte! Hur förändras bilden av svensk ekonomi i och med revideringen av Nationalräkenskaperna? Inledning 1 Den 5 december publicerade Statistiska

Läs mer

Nystartade företag efter kvartal 2010

Nystartade företag efter kvartal 2010 Nystartade företag efter kvartal 2010 Innehållsförteckning Nystartade företag efter kvartal 2010 2 Tabell 1 Antal nystartade företag 2010 efter kvartal och branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal nystartade

Läs mer

Nystartade företag andra kvartalet 2013

Nystartade företag andra kvartalet 2013 Nystartade företag andra kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag andra kvartalet 2013...2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2012 kvartal 2 2013 efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2013

Nystartade företag första kvartalet 2013 Nystartade företag första kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag första kvartalet 2013... 2 Tabell 1: Antal nystartade företag kvartal 1 2012 - kvartal 1 2013, efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 2008 Diagram 1. Share of activities by type of activity 2008

Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 2008 Diagram 1. Share of activities by type of activity 2008 Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 28 Diagram 1. Share of activities by type of activity 28 Annan gruppverksamhet 11% Studiecirklar 44% Kulturprogram 45% Diagram 1. Andel aktiviteter efter

Läs mer

Antal nystartade företag per 1000 invånare år 2004. Källa: ITPS

Antal nystartade företag per 1000 invånare år 2004. Källa: ITPS Antal nystartade företag per 1000 invånare år 2004 Stockholm Skåne Uppsala Riket Västra Götaland Jämtland Gotland Halland Västmansland Dalarna Södermanland Norrbotten Kronoberg Östergötland Örebro Västernorrland

Läs mer

Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2004

Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2004 S2007:001 Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2004 Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2004 Innehållsförteckning Definition av internationella och nationella företag 2 Sammanfattning 3 Resultat

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Antalet nystartade företag minskade med 1 procent andra kvartalet 2019

Antalet nystartade företag minskade med 1 procent andra kvartalet 2019 Antalet nystartade företag minskade med 1 procent andra kvartalet 2019 Under andra kvartalet 2019 startade 15 588 företag jämfört med 15 812 företag andra kvartalet 2018, en minskning med 1 procent. Figur

Läs mer

Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2003

Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2003 S2006:003 Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2003 Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2003 Innehållsförteckning Definition av internationella och nationella företag 3 Sammanfattning 5 Resultat

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Pressmeddelande från SCB

Pressmeddelande från SCB 1(6) 2002-12-05 kl 13:00 Nr 2002:308 Sveriges ekonomi tredje kvartalet 2002: Sveriges BNP: + 2,0 procent tredje kvartalet 2002 Hushållens konsumtionsutgifter ökade 2,0 procent. De offentliga konsumtionsutgifterna

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2012

Nystartade företag första kvartalet 2012 Nystartade företag första kvartalet 2012 Innehållsförteckning Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2011 - kvartal 1 2012 efter branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal sysselsatta i nystartade företag

Läs mer

Färre nya företag fjärde kvartalet 2018

Färre nya företag fjärde kvartalet 2018 Färre nya företag fjärde kvartalet 2018 Under fjärde kvartalet 2018 startade 16 660 företag jämfört med 17 244 företag fjärde kvartalet, en minskning med 3 procent. Antalet nya företag 2018 uppgick till

Läs mer

Ökning av antal nystartade företag första kvartalet 2019

Ökning av antal nystartade företag första kvartalet 2019 Ökning av antal nystartade företag första kvartalet 2019 Under första kvartalet 2019 startade 18 570 företag jämfört med 17 961 företag första kvartalet 2018, en ökning med 3 procent. Figur 1 Antal nystartade

Läs mer

HANDELNS betydelse för Sverige

HANDELNS betydelse för Sverige HANDELNS betydelse för Sverige Handeln den största branschen inom näringslivet I svensk och europeisk statistik utgörs handelsbranschen av parti- och detaljhandel inklusive handel med motorfordon m.m 1.

Läs mer

De 10 branscher med flest antal konkurser i riket innevarande år

De 10 branscher med flest antal konkurser i riket innevarande år Totalt Riket 25 Tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater 26 27-1 6 236 6 179 0,42 0,43-3% 41 Byggande av hus 63 78-15 11 217 11 978 0,53 0,70-24% 43 Specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet

Läs mer

Avindustrialisering och globalisering av svensk ekonomi. Daniel Lind, chefsekonom, Unionen

Avindustrialisering och globalisering av svensk ekonomi. Daniel Lind, chefsekonom, Unionen Avindustrialisering och globalisering av svensk ekonomi Daniel Lind, chefsekonom, Unionen Bakgrund,45 "Total industri": industrin och företagsnära tjänster (SNI 71-74), nominella förädlingsvärden,4,35

Läs mer

S2005:003. Utlandsägda företag

S2005:003. Utlandsägda företag S2005:003 Utlandsägda företag ekonomiska uppgifter 2003 Utlandsägda företag ekonomiska uppgifter 2003 Innehållsförteckning Definition av utlandsägda företag 2 Sammanfattning 3 Summary 5 Utlandsägda företag

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015 Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar

Läs mer

Nationalräkenskaper. 8 okt Stockholms Universitet

Nationalräkenskaper. 8 okt Stockholms Universitet Nationalräkenskaper 8 okt 2009 Stockholms Universitet 1 Dagens ämnen NR - vad och varför NRs huvuddrag - översikt Klassifikationer Kvartalsberäkningar - högt tryck Bidragsberäkningar 2 Vad är nationalräkenskaper?

Läs mer

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3.1 Internationell

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Nystartade företag fjärde kvartalet 2012

Nystartade företag fjärde kvartalet 2012 Nystartade företag fjärde kvartalet 2012 Innehållsförteckning Nystartade företag fjärde kvartalet 2012... 2 Tabell 1. Antal nystartade företag kvartal 1 2011 kvartal 4 2012 efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

Pressinformation från SCB 2003-06-05 kl. 13:00 Nr 2003:161

Pressinformation från SCB 2003-06-05 kl. 13:00 Nr 2003:161 1(5) 2003-06-05 kl. 13:00 Nr 2003:161 Nationalräkenskaper: Sveriges BNP ökade 2,2 procent under första kvartalet 2003. Under första kvartalet 2003 ökade Sveriges BNP med 2,2 procent, kalenderkorrigerad,

Läs mer

Nationalräkenskapsdata

Nationalräkenskapsdata Jonas Karlsson, Statistiker Tel. 018-25 581 Nationalräkenskaper 2008:1 15.4.2008 Nationalräkenskapsdata 1998-2005 Föreliggande statistikmeddelande innehåller slutliga uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna

Läs mer

Pressmeddelande för Norrbotten. december 2013

Pressmeddelande för Norrbotten. december 2013 Pressmeddelande för Norrbotten december 2013 Procent 20 Norrbottens län Inskrivna arbetslösa i procent av arbetskraften* januari 1994 - - december oktober 2013 15 10 5 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006

Läs mer

Aborter i Sverige 1998 januari - december

Aborter i Sverige 1998 januari - december STATISTIK - HÄLSA OCH SJUKDOMAR Aborter i Sverige 1998 januari - december Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistics - Health and Diseases Abortions in Sweden 1998 January-December

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Environment statistics and the System of Environmental and Ecconomic Accounts (SEEA)

Environment statistics and the System of Environmental and Ecconomic Accounts (SEEA) Environment statistics and the System of Environmental and Ecconomic Accounts (SEEA) Viveka Palm, Adjunct Professor KTH Deputy Director Regions and Environment Statistics Sweden CREEA Compiling and Refining

Läs mer

Nationalräkenskapsdata

Nationalräkenskapsdata Iris Åkerberg, statistiker Tel. 25496 Nationalräkenskaper 2004:1 10.3.2004 Nationalräkenskapsdata 1997-2001 Förädlingsvärdet 2001 Bruttonationalproduktens värde i löpande marknadspriser uppgick år 2001

Läs mer

Regional statistik om utsläpp till luft per bransch

Regional statistik om utsläpp till luft per bransch Regional statistik om utsläpp till luft per bransch Miljöräkenskaper på SCB Nancy Steinbach och Maria Lidén Miljöekonomi och naturresurser RM/MN Frukostseminarium 2016-12-07 Varför regional statistik just

Läs mer

Statistikinfo 2018:06

Statistikinfo 2018:06 Statistikinfo 218:6 1 5 fler förvärvsarbetande i Linköping 217 84 548 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 217, en ökning med 1 535 personer jämfört med 216. Den näringsgren som ökade mest

Läs mer

Statistikinfo 2013:13

Statistikinfo 2013:13 Statistikinfo 213:13 Ökat antal förvärvsarbetande 212 75 732 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 212, det är det högsta antalet förvärvsarbetande som någonsin redovisats för kommunen. Antalet

Läs mer

Ekonomirapporten. oktober 2012

Ekonomirapporten. oktober 2012 oktober 2012 1 BNP i Sverige och på våra viktigaste exportmarknader Årlig procentuell förändring 2 Internationell BNP-tillväxt Procentuell förändring 2010 2011 2012 2013 USA 3,0 1,7 2,2 2,2 Tyskland 3,6

Läs mer

Nationalräkenskapsdata

Nationalräkenskapsdata Jouko Kinnunen, ekonom/statistiker Nationalräkenskaper 2007:1 Tel. 018-25494 5.7.2007 Nationalräkenskapsdata 1997-2004 Föreliggande statistikmeddelande innehåller slutliga uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna

Läs mer

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom

Läs mer

Statistikinfo 2017:06

Statistikinfo 2017:06 Statistikinfo 217:6 Inpendlingen till Linköping ökade för 2:e året i rad 83 13 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping, en ökning med 2 141 personer jämfört med 215, vilket är den största största

Läs mer

Nystartade företag första och andra kvartalet 2011

Nystartade företag första och andra kvartalet 2011 Nystartade företag första och andra kvartalet 2011 Innehållsförteckning Nystartade företag första och andra kvartalet 2011 2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2010 - kvartal 2 2011 efter branschgrupp

Läs mer

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Aborter i Sverige 2008 januari juni HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 29 november 2016

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 29 november 2016 BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande 29 november 2016 BNP-tillväxt i linje med historiskt genomsnitt 2,0 112 1,5 110 1,0 108 Procent 0,5 0,0-0,5 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 2011 2012

Läs mer

Företagarpanelen Q Västernorrlands län

Företagarpanelen Q Västernorrlands län Företagarpanelen Q2 2013 Västernorrlands län Om undersökningen Syfte Att löpande undersöka hur SN:s medlemsföretag ser på konjunkturutvecklingen och aktuella samhällsfrågor. Målgrupper 4545 intervjuer

Läs mer

Nystartade företag tredje kvartalet 2011

Nystartade företag tredje kvartalet 2011 Nystartade företag tredje kvartalet 2011 Innehållsförteckning Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2010 - kvartal 3 2011 efter branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal sysselsatta i nystartade företag

Läs mer

Statistikinfo 2016:06

Statistikinfo 2016:06 Statistikinfo 216:6 Över förvärvsarbetande i Linköping 872 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 215, en ökning med 1 844 personer jämfört med 215, vilket är den näst största ökningen någonsin

Läs mer

Statistikinfo 2014:11

Statistikinfo 2014:11 Statistikinfo 214:11 Ökat antal förvärvsarbetande 213 77 169 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 213, en ökning med 1 437 personer jämfört med 212. För andra året i rad var transportmedelsindustrin

Läs mer

What does the green economy look like?

What does the green economy look like? What does the green economy look like? Viveka Palm Head of Unit Environmental Accounts and Natural Resources Statistics Sweden viveka.palm@scb.se www.scb.se/mi1301-en The System of Environmental and Economic

Läs mer

Bilaga 2. Tabellsamling ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling ekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5.1 Internationell och

Läs mer

Skogsindustrins roll i samhället

Skogsindustrins roll i samhället Skogsindustrins roll i samhället med fokus på Stora Enso Kvarnsveden och Stora Enso Skoghall Juni 2006 Svensk skogsindustri i världen Sveriges andelar* av världens 0 2 4 6 8 10 12 Skogsareal % Massaproduktion

Läs mer

Understanding National Accounts. 2012-09-25 Chapter 5 Defining final uses of GDP Birgitta Magnusson Wärmark

Understanding National Accounts. 2012-09-25 Chapter 5 Defining final uses of GDP Birgitta Magnusson Wärmark Understanding National Accounts 2012-09-25 Chapter 5 Defining final uses of GDP Birgitta Magnusson Wärmark 1 Topics covered in ch 1-4 1: Basic aggregates in national accounts 2: Volume and price increases

Läs mer

Konkurser januari mars 2001

Konkurser januari mars 2001 1 Konkurser januari mars 2001 Bankruptcies January March 2001 Företagskonkurser och antal anställda, januari mars 1982 2001 Antal 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 Anställda 0 Företag 82 84 86 88 90 92

Läs mer

Samtliga Antal Procent Antal Procent Samtliga Antal Procent Antal Procent Samtliga Antal Procent Antal Procent

Samtliga Antal Procent Antal Procent Samtliga Antal Procent Antal Procent Samtliga Antal Procent Antal Procent Tabell 1 (till diagram 1) Mottagare av bilstöd - alla bilstödstyper - efter handikappgrupp och kön åren 1989, 1996 och 2003. Antal och procent Recipients of car allowance - all categories - according to

Läs mer

Det ekonomiska läget November Carl Oreland

Det ekonomiska läget November Carl Oreland Det ekonomiska läget November 2014 Carl Oreland 141104 BNP-tillväxten i USA är god och har överträffat förväntningarna, men i euroområdet. 2 Fortsatt mycket expansiv penningpolitik som dock divergerar

Läs mer

Sveriges småföretag. Värt att veta om Sveriges småföretag 2009

Sveriges småföretag. Värt att veta om Sveriges småföretag 2009 Värt att veta om 2009 Innehåll 2 Hur många företag finns det i Sverige? 2 Hur många småföretag finns det? 2 Hur många jobbar i småföretag? 2 Småföretagen står för de nya jobben 3 Antal företag - detaljerad

Läs mer

Markanvändningen i Sverige

Markanvändningen i Sverige Tabellförteckning Tabell Rubrik B 1 Åkerarealens användning länsvis år 2010, hektar och procent 178 The use of arable land by county in 2010, hectares and percent B 2 Växthusyta (m 2 ) och frilandsareal

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen

Läs mer

Nationalräkenskapsdata

Nationalräkenskapsdata Jonas Karlsson, Statistiker Tel. 018-25 581 Nationalräkenskaper 2008:4 23.9.2008 Nationalräkenskapsdata 1999-2006 Det här statistikmeddelandet innehåller slutliga uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna

Läs mer

5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren Economically active daytime population by field of activity

5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren Economically active daytime population by field of activity 52 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren Economically active daytime population by field of activity Näringsgren 2003 2004 (förvärvsarbetande 16-w år, 1-w tim) Antal % Antal % Jordbruk,

Läs mer

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars 2012 1 När Europa skälver ett steg efter det andra men turbulens på vägen Mest sannolikt: Ett steg efter det andra Grekland, Italien, Spanien m fl röstar igenom reformer.

Läs mer

Nya beräkningsgrunder höjer Sveriges BNP. BNP i löpande priser, miljarder kronor - volymutveckling i procent

Nya beräkningsgrunder höjer Sveriges BNP. BNP i löpande priser, miljarder kronor - volymutveckling i procent NR 10 SM 0201 Nationalräkenskaper 1996-2001 National Accounts 1996-2001 I korta drag Nya beräkningsgrunder höjer Sveriges BNP Nationalräkenskaperna för åren 1993 till 2001 har genomgått en översyn och

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Konkurser och offentliga ackord 2000

Konkurser och offentliga ackord 2000 1 Konkurser och offentliga ackord 2000 Bankruptcies and hearings on composition without bankruptcy 2000 Konkurser per 100 000 av medelfolkmängden 1866-2000 Per 100 000 300 250 200 150 100 50 0 1866 1886

Läs mer

PROGNOS våren Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län

PROGNOS våren Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län PROGNOS våren 2012 Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län 60 Efterfrågan på varor och tjänster Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen

Läs mer

Antalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar

Antalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar JO 30 SM 1701 Sysselsättning i jordbruket 2016 Farm Labour Force in 2016 I korta drag Antalet sysselsatta fortsätter att minska År 2016 var antalet sysselsatta i jordbruket 171 400, en minskning med mindre

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 900 i Skåne

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1, 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav

Läs mer

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna Konjunkturläget juni 216 63 FÖRDJUPNING Produktion och sysselsättning i Diagram 2 Produktion i näringslivet Index 25=, förädlingsvärde till baspris, fasta priser De senaste 1 åren har stått för en stor

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-11-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012 Under oktober månad fick fler inskrivna sökande arbete och

Läs mer

Nystartade företag i Sverige 2018 STATISTIK 2019:04

Nystartade företag i Sverige 2018 STATISTIK 2019:04 STATISTIK 2019:04 Nystartade företag i Sverige 2018 DEN HÄR RAPPORTEN redovisar antalet nya företag i Sverige 2018, inklusive enskilda näringsidkare som inte har namnskyddad firmabeteckning. Under 2018

Läs mer

Nationalräkenskapsdata 2008

Nationalräkenskapsdata 2008 Jonas Karlsson, Statistiker Tel. 018-25581 Nationalräkenskaper 2010:2 9.9.2010 Nationalräkenskapsdata 2008 Det här statistikmeddelandet innehåller uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna för år

Läs mer

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post: Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för Q1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca varav

Läs mer

Aborter i Sverige 2001 januari december

Aborter i Sverige 2001 januari december STATISTIK HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2002:1 Aborter i Sverige 2001 januari december Preliminär sammanställning EPIDEMIOLOGISKT CENTRUM January-December The National Board of Health and Welfare CENTRE FOR EPIDEMIOLOGY

Läs mer

Sysselsättningsutvecklingen i Kronobergs län 2012

Sysselsättningsutvecklingen i Kronobergs län 2012 Tillverkning Företagstjänster Okänd verksamhet Jordbruk och skogsbruk Energiförsörjning Finansverksamhet Fastighetsverksamhet Offentlig förvaltning Information Transport Utbildning Hotell- och restaurang

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 2 Makroekonomi och konjunkturläge Mattias Önnegren Agenda Vad är makroekonomi? Viktiga variabler BNP (nationalräkneskaper) Inflation Arbetslöshet Internationell ekonomi

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 Färre fick arbete i mars Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Företagarpanelen om el och energi Januari 2016

Företagarpanelen om el och energi Januari 2016 Företagarpanelen om el och energi Januari 2016 Är det viktigt för ditt företag med el till konkurrenskraftiga priser? 100, 90, 80, 70, 60, 50, 40, 30, 2 3 20, 10, 0, Ja, det har en avgörande betydelse

Läs mer

Arbetsmarknadsprognos för åren

Arbetsmarknadsprognos för åren Arbetsmarknadsprognos för åren 2009-2010 Angeles Bermudez-Svankvist Tord Strannefors 2009-06-09 Prognosantaganden Att den globala ekonomin minskar med cirka1,5 procent 2009 och växer med cirka 1,5 procent

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Hinder för tillväxt

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Hinder för tillväxt Hinder för tillväxt 1 Totala näringslivets företag, anställda, omsättning och förädlingsvärde 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 97% Företag Anställda Omsättning Förädlingsvärde 3% 0,5% 0,1% 0-9

Läs mer