KEYNES ENKLA MODELL 1. Den aggregerade efterfrågans komponenter för en sluten ekonomi: AD = C+I+G Föreläsning:

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KEYNES ENKLA MODELL 1. Den aggregerade efterfrågans komponenter för en sluten ekonomi: AD = C+I+G Föreläsning:"

Transkript

1 KENES ENKLA MODELL. Den aggregerade efterfrågans komponenter för en sluten ekonomi: AD = C+I+G Föreläsning: C C( T) a b ( T), där C(-T) betecknar funktion av -T. Intercept Lutningskoefficient Den (linjära) konsumtionsfunktionen innebär att real privat konsumtion ökar med real disponibel inkomst. b = marginell konsumtionsbenägenhet visar hur mycket C ökar när hushållens reala disponibla inkomst, -T, ökar med enhet. Antag 0b Dvs, om -T ökar med dollar, så ökar C med mindre än dollar eftersom en del av en inkomstökning används till sparande. Om konsumtionsfunktionen skrivs så att den kan ritas i ett diagram med (=real BNP) på horisontella axeln: C abt b Intercept Lutningskoefficient Exempel med siffor: Om a=200, b=0.8 och T=00: C= (-00)= = Föreläsning: Hushållens sparfunktion Hushållen använder inkomst till privat konsumtion (C) och sparande (S): -T= C+S. S a( b) ( T) Dvs. Om C ab( T) och -T = C + S så innebär det att S a( b) ( T) En alternativ och mer realistisk konsumtionsfunktion I många läroböcker så är den Keynesianska konsumtionsfunktionen: C a b( t), där t=proportionell skattesats; netto,t ex. t=0.4, som även tar hänsyn till transfereringar: A-kassebidrag, barnbidrag, sjuklön, etc. Denna konsumtionsfunktion är mer realististisk eftersom den innebär att hushållens skatteinbetalningar, t, beror av hushållens inkomst,. Dvs. när inkomsten ökar så ökar även skatteinbetalningarna netto. Dels ökar skatteinbetalningarna, dels minskar transfereringarna till hushållen eftersom de också tenderar vara relaterade till inkomsten, t ex A-kassa, socialbidrag. I verkligheten beror real privat konsumtion inte bara nuvarande disponibel realinkomst utan även på förväntad framtida realinkomst, på real förmögenhet och på realräntan. Till exempel, kan vi anta att interceptet i konsumtionsfunktionen, a, om real förmögenhet. T ex bopriserna har minskat kraftigt i många länder t ex USA och Spanien, det anses ha påverkat den privata konsumtionen i dessa länder. Många köpcenter har gått i konkurs i USA.

2 Många läroböcker antar att en högre realränta påverkar det privata sparandet, S, positivt samt minskar den privata konsumtionen vid en given disponibel inkomst, -T. Exempel med siffror: Om t=0.4: C= (-t)= (-0.4)= = Föreläsning: Investeringsfunktionen Ökad ränta innebär ökad lånekostnad och bör påverka reala investeringarna negativt. I makromodeller är den förväntade realräntan styrande för de reala investeringarna eftersom vi antar att priserna på företagens produkter följer med den allmänna prisutvecklingen (inflationen). Dvs. ökad nominalränta ökar realränta och minskar därmed de reala investeringarna. Medan ökad inflation (som ökar priset på företaget produkter) minskar realräntan som ökar de reala investeringarna. Den förväntade realräntan = bankräntan (som kan vara fix/bunden) förväntad inflationen. I fortsättningen antar vi att förväntad inflation = faktisk inflation, vilket innebär att den förväntade realräntan = faktiska realräntan. r e i e P Realränta (r) nominalränta (i) inflationstakt ( ) P Ofta antar vi följande investeringsfunktion: I() r I0 dr, där d>0 Om företagens förväntningar om framtiden förbättras så antar vi att de reala bruttoinvesteringarna (I) ökar vid given realränta. Grafiskt innebär det att investeringsfunktionen skiftar till höger i ett diagram med reala investeringar på horisontella axeln och realräntan på vertikala axeln. Matematiskt så ökar värdet på interceptet, I. 0 Investeringsbeslutet från ett företags perspektiv: Antag att ett företag överväger att köpa in en maskin för 225 miljoner. Den förväntade vinsterna till följd av denna investering är: År År 2 År En krona i framtiden är inte värd lika mycket som en krona idag. Detta eftersom om jag sätter in en krona på ett sparkonto så har jag (+bankräntan) om ett år. Det innebär att värdet idag av att erhålla en krona om ett år, nuvärdet, är /(+bankräntan). Dvs om du har /(+bankräntan) idag så har du krona om ett år vid inlåning i bank. Vad är nuvärdet av de framtida vinsterna? Nuvärde i ( i ) ( i ) ( i ) ( i ) ( i ) Ifall den förväntade bankräntan är densamma under de 3 åren: i i 2 i 3 i

3 Nuvärde 2 3 i ( i) ( i) Om i=0.05 Nuvärde , 7 Om i=0.0 Nuvärde 49,5 98, 0 97, 6 244, 6 Om bankräntan är 5 procent då skall investeringen inte genomföras eftersom nuvärdet av framtida vinster till följd av investeringen är mindre än vad maskinen kostar. Om bankräntan förväntas vara procent då skall investeringen genomföras eftersom nuvärdet av framtida vinster till följd av investeringen är större än vad maskinen kostar. Om de förväntade vinsterna är i löpande priser (som ovan) då skall man diskontera med bankräntan/nominella räntan. Ifall de förväntade vinsterna är i konstanta priser då skall man diskontera med realräntan när vi antar att företagets vinster följer den allmänna prisutvecklingen. De reala investeringarna minskar när realräntan ökar. Den offentliga sektorn T=t=skatter, netto = skatteintäkter transfereringar till hushåll och företag. G = GC + GI T och G antas vara utifrån (exogent) givna; dvs. de är inte bestämda i modellen utan utanför modellen: T T, G G. Dvs. ett streck över en variabel innebär att variabeln är bestämd utanför modellen: dvs. enligt ett antagande som vi gjort. Föreläsning: 2. Den enkla Keynesianska modellen på kort sikt: Den enkla Keynesianska modellen har ingen penning- och obligationsmarknad. På kort sikt antas priser och nominallöner vara stela i denna modell. Kort sikt i makro är att priser och löner är trögrörliga eller helt stela som i detta fall. Lång sikt i makro innebär att priser och löner är helt flexibla. Pga. stela eller trögrörliga priser och löner kan på kort sikt faktisk real BNP,, vara högre eller lägre än real BNP vid full sysselsättning,. Real BNP vid full sysselsättning kallas ibland potentiell BNP. Modell antagande: SRAS-kurvan är horisontell (= P är konstant), vilket innebär att den aggregerade efterfrågan bestämmer produktionsnivån. Med andra ord, Modellen förutsätter att det finns lediga resurser i ekonomin annars kan inte en ökad efterfrågan öka produktionen. Jämvikt på varumarknaden innebär: produktion ()=efterfrågan (E)=C(-T)+I+G T, G och I(planerade) är bestämda utanför modellen. ekvation och en obekant variabel,. Planerade utgifter är de utgifter hushållen, företagen och den offentliga sektorn vill lägga på nyproducerade varor och tjänster. I jämvikten är Faktiska utgifter = planerade utgifter.

4 , AD = AD = C(-T)+ I(pl.) + G 2 Income, Output, BNP () = aggregerad efterfrågan (AD) + ofrivillig lagerinvesteringar (positiv eller negativ). Faktisk investering = I(planerad) + ofrivillig lageruppbyggnad (som är noll, positiv eller negativ) AD = C( T) I ( planerad ) G ab( T) I ( pl.) G Där =BNP= hushållens inkomster före skatt Vi kan skriva om ekvationen ovan: AD abt I( pl.) G b, Intercept Lutningskoefficient Föreläsning: Hur nås jämvikten,? Vid 2 är de planerade utgifterna (AD) > de faktiska utgifterna () ofrivillig minskning av lager, I( pl.) > I (faktisk) företagen ökar produktionen, Vid är de planerade utgifterna (AD) < de faktiska utgifterna () ofrivillig ökning av lager, I( pl.) < I (faktisk) företagen minskar produktionen, Jämvikt på varumarknaden innebär: = AD

5 Effekt av en ökad offentlig konsumtion (eller av ökade offentliga investeringar), G:, AD = G A B AD = C(-T) + I(pl.) + G0 Income (), Output AD abt I( pl.) G b Intercept Lutningskoefficient Ex. med siffror: Om a=200, b= 0.8, T=00, G0=00, G=200, I=00, NX=20. Den gamla jämvikten: =AD=C+I+G0+NX= (-00) = = = = = /0.2=340/0.2 =3405=700 C= (700-00)= =480 Den nya jämvikten: =4405=2200 C= ( )= =880 En ökning av den offentliga konsumtionen med G skiftar AD-kurvan uppåt. Dvs initialt, vid den ursprungliga inkomsten (), ökar planerade utgifter med G. Ökade planerade utgifter leder till en ökad produktion. I den nya jämvikten har ökat med mer än G har ökat. Det beror på att en ökad produktion och inkomst i sin tur ökar de planerade utgifterna via en ökad konsumtionsefterfråga: =C(-T) + G. Föreläsning: Multiplikatorprocessen: Om G ökar med $, så kanske du förväntar dig att jämvikts () också ökar med $. Men den gör inte det: Initialt ökar AD med G, och ökar lika mycket för att tillgodose denna ökade efterfrågan. En ökad inkomst ökar privat konsumtion (och därigenom de planerade utgifterna) med bg, vilket leder till att ökar ytterligare.

6 Denna inkomstökning leder till ytterligare ökad konsumtion, denna gång med b(bg), vilket leder till att ökar ytterligare osv. Förändringen i jämvikts är: G bb2b3 (...) Använd formeln för en oändlig geometrisk serie: b G > Multiplikatorn G b b > eftersom 0<b<. T ex b=0.8 Detta är den offentliga sektorns utgiftsmultiplikator som är 5 om b= 0.8. Exempel med siffror: Ökad exportefterfrågan och proportionell skattesats. Dvs. antag T=t Om t=0.4: Om a=200, b= 0.8, t=0.25, G=00, I=00, NX0=0. NX=00 C= (-t)= (-0.4)= = =C+I+G+NX0= = =400 =833 C= =650 Om NX=00: 0.48= /0.48=500/0.48=042 C= =763 Multiplikatorn är lägre med proportionell skattesats: NX b t Märk: Att multiplikatorn minskar när skatteintäkterna ökar när inkomsten ökar. Sålunda blir mindre kvar till ökad privat konsumtion. Föreläsning: Tidigare ledde en ökning av med en miljon till en ökning av disponibel inkomst med miljon. Nu blir ökningen av disponibel inkomst endast (-t)( million). Där t är skattesatsen. Föreläsning: Analys av en lägre skattesats (t) i diagrammet. Finanspolitik är förändringar i G och t som görs i syfte att stabilisera output ().

7 Läs själva/ej Föreläsning: Skattemultiplikatorn: ej proportionell skattesats, AD -bt A B = AD = C(-T0) + I(pl.) + G Income, Output, AD abt I( pl.) G b Intercept Lutningskoefficient En skattesänkning, T<0, ökar de planerade utgifterna med ökningen I hushållens disponibla inkomst multiplicerat med MPC, (-bt)>0, vid den ursprungliga jämvikten,. Detta ökar produktionen och inkomsten i landet, vilket ökar konsumtionsefterfrågan ytterligare. Ekonomin rör sig från A till B. I den nya jämvikten har ökat med mer än (-bt). Det beror på att en ökad inkomst ökar den privata konsumtionen. Mulitiplikatorprocessen: Initialt ökar planerade utgifter med (-bt)>0 i vilket ökar inkomsten med lika mycket. En ökad inkomst leder till en ökning av planerade utgifter med b(- bt) vilket leder till att ökar lika mycket. Denna inkomstökning leder till ytterligare ökad konsumtion, denna gång med b b(- bt), vilket leder till att ökar ytterligare osv. Förändringen I jämvikts är: T ( bbbbbb...) Använd formeln för en oändlig geometrisk serie: bt b > eftersom 0<b<. T b. Detta är skattemultiplikatorn. b

8 Föreläsning: OBS! En skattesänkning med dollar ökar jämvikts med mindre än en ökning av G med dollar eftersom en del av skattesänkningen går till ökat sparande medan ökning av G ökar planerade utgifter initialt med lika mycket (= dollar). Läs själva: Härledning av jämvikts och av multiplikatorerna: Ej proportionell skattesats: Härledning är avsedd för de intresserade: Jämvikt på varumarknaden: = AD C I G NX ab( T) I G NX ab( T) I G NX Vi stuvar om något: abt I G NX b Vi har en ekvation med en obekant:. b abt I G NX (b abt I G NX ) abt I GNX b är jämvikts. Det är det värde på som innebär jämvikt på varumarknaden. Hur förändras jämvikts när G ökar från G0 till G? 0 a b T I G0 NX b I G abt NX b G G 0 0 G b b

9 Skattemultiplikatorn: bt b T b b Ej Föreläsning: Den balanserade budget multiplikatorn: Med hur mycket ökar om skatterna höjs lika mycket som de offentliga utgifterna (G) ökar? Detta innebär ett oförändrad offentligt budgetöverskott (T-G). btg b En balanserad budget innebär: T G b G G b G b b b b Med andra ord, den balanserade budget multiplikatorn är =. Läs själva: Multiplikatorn vid proportionell skattesats Antag nu: C a b( t) Där t = skattesats, netto, som är vår vanliga skattesats efterhänsyn tagits till transfereringar. Nu är skatter, netto: T=t Ekvationen säger att om ökar så ökar skatterna netto. Skatteintäkter ökar vid konjunkturuppgång och vid konjunkturuppgång så minskar även utgifter för transfereringar. AD CI G NX Jämvikt på varumarknaden innebär att =AD: ab( t) ( ) I G NX Detta är en en ekvation med en obekant, så ekvationen har en lösning: b( t) ai G NX (b ( t)) ai G NX

10 a I GNX b( t) är jämvikts, det värde på som innebär jämvikt på varumarknaden. Vad händer med jämvikts om någon eller några av komponenterna i AD förändras? a I GNX b( t) Utgiftsmultiplikatorn: If C T I NX 0 G b( t) G b( t) Märk: Att multiplikatorn minskar när skatteintäkterna ökar när inkomsten ökar. Sålunda blir mindre kvar till ökad privat konsumtion. Föreläsning: Tidigare ledde en ökning av med en miljon till en ökning av disponibel inkomst med miljon. Nu blir ökningen av disponibel inkomst endast (-t)( million). Där t är skattesatsen.

11 FÖRELÄSNING: Utrikeshandel: Ej proportionell skattesats Utlandet står för en del av de planerade utgifterna. Här antar vi att exporten är given men att importen beror av vår inkomst. Även exporten borde bero av inkomsten; av inkomsten i resten av världen. Dvs.: Exports = F(världens inkomst, ; ( e P)/ P )) Märk: om ekonomin saknar egen valuta då är e=. En högre inkomst i världen borde öka vår export. En högre real växelkurs innebär att inhemskt producerade varorna och tjänsterna blir dyrare relativt utländska varor och tjänster, vilket minskar exporten. Imports = G(; ( e P)/ P ) En högre inkomst antas öka importen. En apprecierad real växelkurs antas öka importen. Nedan förenklar vi och antar att exporten är given; dvs. bestämd utanför modellen: X Importen antas bero på inkomsten: M=m, där m är en positiv konstant, t ex 0. eller m kallas den marginella importbenägenheten, och den säger att om ökar med miljoner då ökar importen med m miljoner. Om m=0. då ökar importen med miljon. AD C I G X m Slut föreläsning: Härledning nedan är för den intresserade. Men studenter skall kunna räkna ut jämvikts med sifferexempel: Jämvikt på varumarknaden innebär:=ad ab( T) I G X m Detta är en ekvation med en obekant, jämvikts, så ekvationen har en lösning: b m abt I G X (b m abt I G X ) abt I GX bm är jämvikts, det värde på som innebär att varumarknaden är I jämvikt. Att produktionen är lika med de planerade utgifterna. Vad händer med jämvikts om någon eller några av komponenterna i AD förändras?

12 a b T I GX bm Utgiftsmultiplikatorn: Om C T I X 0 FÖRELÄSNING: G bm G bm Notera: Multiplikatorn är nu lägre eftersom en del av den ökade efterfrågan riktas mot importerade varor. Dvs. när vi tar hänsyn till importbenägenheten så minskar utgifts- och skattemultiplikatorn. Varför? Om de offentliga inköpen (G) ökar med miljon vilket ökar inkomsten () med lika mycket så kommer en del av inkomstökningen rikta sig mot importerade varor istället för mot inhemskt producerade varor vilket inte ökar produktionen i den inhemska ekonomin. Föreläsning: Multiplikatorn vid proportionell skattesats: Antag nu: C a b( t) Där t = skattesats, netto, som är vår vanliga skattesats efterhänsyn tagits till transfereringar. Nu är skatter, netto: T=t Ekvationen säger att om ökar så ökar skatterna netto. Skatteintäkter ökar vid konjunkturuppgång och vid konjunkturuppgång så minskar även utgifter för transfereringar. Jämvikt på varumarknaden innebär att =AD: ab( t) ( ) I G X m Detta är en en ekvation med en obekant, så ekvationen har en lösning: b( t) m ai G X (b ( t) m) ai G X

13 a I GX b( t) m är jämvikts, det värde på som innebär jämvikt på varumarknaden. Vad händer med jämvikts om någon eller några av bestämningsfaktorerna till planerade utgifter förändras? a I GX b( t) m Utgiftsmultiplikatorn: If C T I X 0 FÖRELÄSNING: G b( t) m G b( t) m Märk: Att multiplikatorn minskar när skatteintäkterna ökar när inkomsten ökar. Sålunda blir mindre kvar till ökad privat konsumtion. Föreläsning: Tidigare ledde en ökning av med en miljon till en ökning av disponibel inkomst med miljon. Nu blir ökningen av disponibel inkomst endast (-t)( million). Där t är skattesatsen. Läs själva: Sammanfattning: Faktorer som ökar aggregerad efterfrågan och därmed jämviktsinkomsten, : AD ab( t) ( ) I G X m Om G ökar eller skattesatsen, t, minskar; eller om Real förmöghenhet (börsen), eller förväntad framtida inkomst eller om preferenserna ändras så att folk sparar mindre då förväntas hushållens konsumtion ökar vid given real disponibel inkomst C((-t)) vid given nivå på (-t). Notera att när disponibel inkomst -T=-t ökar så ökar även privat sparande eftersom T S C S ab( T) Sålunda är sparfunktionen lika med S a( b) ( T) I verkligheten så pratar Vänsterpartier om Multiplikatorer när de kanske vill ha en större offentlig sektor även på lång sikt.

14 Läs själva:sammanfattning om multiplikatorer: Joakim Persson, Fall. jämviktsinkomsten om ingen offentlig sektor eller utrikeshandel: dvs när =C+I och C=a+b. Det innebär att =a+b + I. Om vi löser för, då får vi jämviktsinkomsten: = (a+i)/(-b). Det innebär att om I ökar med enhet så ökar med (/(-b) enheter som är större än. Det innebär att C även ökar eftersom förändringen av = förändringen av C + förändringen av I, och eftersom om I antas öka med enhet så måste även C öka eftersom ökar med mer än enhet: = C+I. Om b=0.8, då ökar med 5 gånger förändringen av I. Fall 2. jämviktsinkomsten om off sektor men ingen utrikeshandel. och ingen proportionell skatt: dvs. när =C+G+I och C=a+b(-T) Jämviktsinkomsten ges av: =(a-bt+i+g)/(-b) Multiplikatorn, /(-b), är oförändrad jmf med Fall. Det innebär att om b=0,8 och G ökar med enhet så ökar med 5 enheter. Fall 3. jämviktsinkomsten om offentlig sektor med proportionell skattesats men ingen utrikeshandel: dvs när =C+G+I och C=a+b(-T), där T=t. Det innebär att C=a+b(-t), där (-t) är hushållens disponibla inkomst. Det innebär att =a+b(-t)+g+i. Om vi löser för får vi uttrycket För jämviktsinkomsten: =(a+i+g)/(-b(-t)) En given G-ökning leder nu till en lägre -ökning jmf med Fall2-3: Om G ökar med enhet så ökar med /(-b(-t)) enheter. Dvs. /(-b(-t)) är den så kallade multiplikatorn. Varför leder en given G-ökning nu till en lägre -ökning? När G ökar med enhet då ökar totalefterfrågan initialt med enhet, vilket leder till att ökar med enhet. Ökad leder till att hushållens disponibla inkomst nu endast ökar med (- t) istället för som i fall-2 med. Hushållen använder precis som i fall-2 den högre disponibla inkomsten till konsumtion (C) som ökar totalefterfrågan och till sparande som inte påverkar totalefterfrågan. Men eftersom hushållens disponibla inkomst ökar mindre jmf med fall-2 så blir påverkan på C och Totalefterfrågan och därmed på lägre jmf med fall-2.

15 Fall 4. Här lägger vi på utrikeshandel och låter importen vara beroende av inkomst() M=m. Tidigare på kursen har vi sagt att Export och Import påverkas av den reala växelkursen. Den reala växelkursen antas vara konstant i Fall4. Jämviktsinkomsten ges av: =(a+i+g+x)/(-b(-t)+m) Om G ökar med enhets så ökar med /(-b(-t)+m) enheter < /(-b(-t)). Varför leder en given G-ökning nu till en lägre -ökning jmf med fall3? När G ökar med enhet då ökar totalefterfrågan initialt med enhet, vilket leder till att ökar med enhet. Ökad leder till att hushållens disponibla inkomst ökar med (-t). Hushållen använder den högre disponibla inkomsten till ökad konsumtion och till ett ökat sparande. Men en del av den ökade konsumtionen faller nu på inköp av importerade varor. Det innebär att konsumtionen mot inhemskt producerade varor blir lägre jmf med fall4. Därmed blir även ökningen av totalefterfrågan mot inhemskt producerade varor lägre, vilket innebär att ökningen av (till följd av en given G-ökning) blir lägre jmf med fall3. När vi pratar om totalefterfrågan då menar vi efterfrågan av inhemskt (ny)producerade varor och tjänster. Härledning av uttrycket för jämviktsinkomsten ovan: =a+b(-t) + I + G + X m. Om vi löser för får vi uttrycket ovan. Fall 5. ifall skattesatsen inte är proportionell: =(a-bt+i+g)/(-b+m) Hur tänka ekonomiskt? C+I+G+NX är totalefterfrågan, är produktionen I den kortsiktiga jämvikten är de lika.

Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap

Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18. Den Keynesianska modellen för en sluten ekonomi på kort och lång sikt Läs FJ kap. 16. IS-LM-modellen. P är

Läs mer

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter 1. Vad räknas inte till privata investeringar? A) Nyproduktion av bostäder B) En ökning av lager C) Nyproducerade fabriker D) Företags inköp av begagnade maskiner 2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde?

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18.

Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18. Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18. Den Keynesianska modellen för en sluten ekonomi på kort och lång sikt Läs FJ kap. 16. IS-LM-modellen. P är

Läs mer

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi, 5 poäng, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar på frågeblanketten

Läs mer

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten Y = C + I + G (1) Y är (aggregerad) produktion av varor och tjänster och beror på mängden tillgängliga

Läs mer

U t+1 = (1 f)u t + s (1 U t ) = (1 f s)u t + s:

U t+1 = (1 f)u t + s (1 U t ) = (1 f s)u t + s: Några tentafrågor, jag har modi erat dem lite för att stämma med årets kurs och min smak. Fråga, December00. Kortsvarsfrågor - maximalt en sida per fråga a) I Mankiw nns en enkel modell för hur jämviktsarbetslösheten

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden.

5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden. Följande nationalräkenskapsdata gäller för uppgift 1-4 Privat konsumtion = 1100 Privat bruttoinvestering = 350 Offentlig sektors köp (G) = 450 Export av varor och tjänster = 1000 Import av varor och tjänster

Läs mer

TENTAMEN l A/INTERNATIONELL MAKROEKONOMI. TORSDAGEN DEN 31 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på samtliga inlämnade ark.

TENTAMEN l A/INTERNATIONELL MAKROEKONOMI. TORSDAGEN DEN 31 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på samtliga inlämnade ark. UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN.NR.... Lämnat kl.... TENTAMEN l A/INTERNATIONELL MAKROEKONOMI TORSDAGEN DEN 31 maj 2012 Skrivtid: Hjälpmedel: 3 timmar Miniräknare ANVISNINGAR

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över

Läs mer

TENTAMEN. Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet. NEGAOl. Makroekonomi 10.5 hp. Måndagen den 4 juni

TENTAMEN. Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet. NEGAOl. Makroekonomi 10.5 hp. Måndagen den 4 juni Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet TENTAMEN NEGAOl Makroekonomi 10.5 hp Datum: Tid: Lärare: Måndagen den 4 juni 2012 14-18 Joakim Persson Tentamen omfattar totalt 35 poäng.

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 2 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.

Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126)

Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126) Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2017-04-28, 14.30-18.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,

Läs mer

Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.

Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 12 mars 2005 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten

Läs mer

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, onsdagen den 3 juni 2009 kl 9-14.

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, onsdagen den 3 juni 2009 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, onsdagen den 3 juni 2009 kl 9-14. Tentamen består av

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden BNPs komponenter F2: sid. Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen

Läs mer

DEN KORTSIKTIGA MODELLEN OSP kap Joakim Persson. Vt 2012.

DEN KORTSIKTIGA MODELLEN OSP kap Joakim Persson. Vt 2012. DEN KORTSIKTIGA MODELLEN OSP kap. 9-12. Joakim Persson. Vt 2012. 1. Konjunkturer Från den långsiktiga modellen kan man dra slutsatsen att utvecklingen av BNP per capita ökar med den tekniska utvecklingen

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

Dugga 2, grundkurs i nationalekonomi HT 2004

Dugga 2, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Dugga 2, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi med tillämpningar, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar

Läs mer

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR PÅ FLERVALLSFRÅGORNA

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR PÅ FLERVALLSFRÅGORNA STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR PÅ FLERVALLSFRÅGORNA Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, måndagen

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken?

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken? Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 1 BNPs komponenter F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt Viktor Mejman Kristin Ekblad Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

1. BNP, sysselsättning, arbetskraft, arbetslöshet, inflation - centrala begrepp i makroekonomin (kap. 2)

1. BNP, sysselsättning, arbetskraft, arbetslöshet, inflation - centrala begrepp i makroekonomin (kap. 2) Stockholms universitet Nationalekonomiska institutionen VT09 Grundkurs i nationalekonomi Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Gruppövningar Gruppövning 1 1. BNP, sysselsättning, arbetskraft,

Läs mer

Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117)

Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117) Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2016-05-13, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 2 Makroekonomi och konjunkturläge Mattias Önnegren Agenda Vad är makroekonomi? Viktiga variabler BNP (nationalräkneskaper) Inflation Arbetslöshet Internationell ekonomi

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

1 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Harry Flam Tentamen i Nationalekonomi I EC1211 Makroteori med tillämpningar 15 hp Lördagen den 15 januari 2011 kl 9-14. -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,

Läs mer

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 16 januari 2010 kl 9-14.

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 16 januari 2010 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 16 januari 2010 kl 9-14. Tentamen består

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Aggregerat Utbud. Härledning av AS kurvan

Aggregerat Utbud. Härledning av AS kurvan Blanchard kapitel 7 edellång sikt S- modellen 7-1 ggregerat Utbud F5: sid. 1 IDG: Gifta ihop alla marknader vi diskuterat. Vad bestämmer priser och produktion (samt arbetslöshet, shet, ränta r och löner)

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Kursexaminator Sammanfattning Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag

Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Dagens föreläsning Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Efterfrågekurvan (AD-relationen) Phillipskurvan Nominell kontra real

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

Omtentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, söndagen den 16 augusti 2009 kl 9-14.

Omtentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, söndagen den 16 augusti 2009 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Omtentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, söndagen den 16 augusti 2009 kl 9-14. Tentamen består

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009

Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009 Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009 6 maj 2009 Inga hjälpmedel är tillåtna Svara på samtliga frågor Rätt svar ger 1 poäng och fel svar ger 0 poäng Poängen kan tas med till tentor denna

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

OMTENTA I MAKROEKONOMI HÖSTEN 2011.

OMTENTA I MAKROEKONOMI HÖSTEN 2011. OMTENTA I MAKROEKONOMI HÖSTEN 2011. FRÅGA 1. 10 poäng. Deluppgift 1-8 ger 1 poäng. Deluppgift 9 ger 2 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över

Läs mer

Läs själva: Härledning av AD-kurvan I PY-diagrammet Från 45- gradersdiagrammet.

Läs själva: Härledning av AD-kurvan I PY-diagrammet Från 45- gradersdiagrammet. Läs själva: Härledning av AD-kurvan I P-diagrammet Från 45- gradersdiagrammet. AD-kurvan I P-diagrammet antar att =AD, vilket innebär att faktiska investeringar = I (planerade)., AD A B = AD = C(-T) +

Läs mer

Hemtentamen. Makroekonomi. Institutionen för ekonomi Våren 2011 Rob Hart. Regler

Hemtentamen. Makroekonomi. Institutionen för ekonomi Våren 2011 Rob Hart. Regler Institutionen för ekonomi Våren 2011 Rob Hart Hemtentamen Makroekonomi. Regler Svara på alla frågor, inklusive essäfrågorna, i de givna rutorna. Alla tänkbara hjälpmedel är tillåtna, och man får jobba

Läs mer

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) Förra gången Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) I st f LM-kurva (som ändå finns där!) Vad är rätt inflatonsmål? Trögrörliga priser eller inte? Alla priser Bara de trögrörliga Hur ska inflation

Läs mer

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. 1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. VAD KOMMER DET ATT LEDA TILL? I VILKET LAND KOSTAR DET

Läs mer

DEN KEYNESIANSKA MODELLEN. Keynes förklarat genom det cirkulära flödet

DEN KEYNESIANSKA MODELLEN. Keynes förklarat genom det cirkulära flödet DEN KEYNESIANSKA MODELLEN ROB HART Keynes förklarat genom det cirkulära flödet I slutet på förra föreläsningen såg vi hur, om vi antog fasta priser, en minskning i penningmängden

Läs mer

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, lördagen den 14 augusti 2010 kl.

Läs mer

Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen

Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen Makroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 11/12 2015 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel: Miniräknare,

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Föreläsning 2. Varumarknaden och penningmarknaden. Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? Försörjningsbalans

Föreläsning 2. Varumarknaden och penningmarknaden. Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? Försörjningsbalans Föreläsning 2 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? F2: sid. 1 3-1 Försörjningsbalans Tabell 3.1 BNPs komponenter BNP (Y) 1.

Läs mer

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i

Läs mer

Övningsfrågor 3. a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi

Övningsfrågor 3. a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi Övningsfrågor 3 1. Den öppna ekonomin a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi Svar: Då vi har en öppen ekonomi så kommer en inkomstökning resultera

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,

Läs mer

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten, Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014

URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014 URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014 PROV 2 Miljöekonomi Man ska få minst 14 poäng i urvalsprovet så att han eller hon för vardera A- och B-delen får minst 10 poäng. Om det poängtal

Läs mer

Y=Y. Output (Y) Varför är AD-kurvan negativt lutad? Dvs. varför minskar aggregerad efterfrågan=produktion när prisnivån ökar?

Y=Y. Output (Y) Varför är AD-kurvan negativt lutad? Dvs. varför minskar aggregerad efterfrågan=produktion när prisnivån ökar? Läs själva: Härledning av AD-kurvan i P-diagrammet Från 45- gradersdiagrammet. AD-kurvan i P-diagrammet antar att =AD, vilket innebär att faktiska investeringar = I (planerade)., AD A B = AD = C(-T) +

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Svarsförslag. Makroekonomi NA0133 29 Maj 2009.

Svarsförslag. Makroekonomi NA0133 29 Maj 2009. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Svarsförslag Makroekonomi NA0133 29 Maj 2009. Dessa svar är tagna rakt av från era egna tentaskrivningar. Dock har jag inte orkat återge figurerna. Svaren

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum 2013-03-27 Material Kursexaminator Tentamen Olle Hage Betygsgränser G = 30-39,5; VG = 40-50 Tentamenspoäng

Läs mer

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta Kapitel 3 Det cirkulära flödet, pengar, och ränta 1. BNP, kvantitetsteoremet, och inflation MV = PY. När mängden pengar eller omloppshastigheten dubbleras, dubbleras prisnivån på lång sikt, medan Y, real

Läs mer

Makroekonomi Övningar. Juan Carlos Estibill Ht-2012

Makroekonomi Övningar. Juan Carlos Estibill Ht-2012 Makroekonomi Övningar Juan Carlos Estibill Ht-2012 Se Kursinformation BILAGA: ÖVNINGAR KRAV: Tydliga, ej handskrivna, OH. Kommentera samtliga uppgifter med hjälp av data från Sverige och Ditt land, d.v.s.

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet l Kurskod: 730071 Provkod: EXA1 Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2012-03-30 Sal TER1, TER2 Tid 14-19 Kurskod 730071 Provkod EXA1 Kursnamn/benämning Makroekonomi

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

Del 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ.

Del 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ. Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Tisdagen den 14 december 2004. Tentamen Examinator: Lars Johansson Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan. Förklara begrepp och

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 4 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie

Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie Erik Norrman 2012-02-15 Sammanfattning på svenska Nationalekonomiska institutionen Ekonomihögskolan Lunds universitet

Läs mer

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft F7 Faktormarknader 2011-11-21 Faktormarknader Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individen Samhället Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut 2 1 Antaganden Rationalitetsantagandet

Läs mer

(Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fiistas ihop med tentamen.

(Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fiistas ihop med tentamen. Linneuniversitetet Kalmar Växjö Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fiistas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan

Läs mer

Kort sikt: Keynes och konjunktur

Kort sikt: Keynes och konjunktur Kapitel 4 Kort sikt: Keynes och konjunktur Det här kapitlet handlar om konjunktur, framförallt att förstå vad som driver konjunkturcyklar utifrån ett Keynesianskt perspektiv, och att förstå hur finanspolitik

Läs mer

Makroekonomi. Kapitel 10 BNP, aggregerad ekonomi och tillväxt

Makroekonomi. Kapitel 10 BNP, aggregerad ekonomi och tillväxt Makroekonomi Kapitel 10 BNP, aggregerad ekonomi och tillväxt 1 Makroekonomin studerar: Ekonomin i sin helhet Behandlar aggregerade (stora) variabler och mått: Inflation Arbetslöshet Aggregerat utbud Ekonomisk

Läs mer

Monopol. Monopolets vinstmaximering

Monopol. Monopolets vinstmaximering Monopol Marginalintäktskurvan för en monopolist har högre lutning än efterfrågekurvan eftersom för att konsumenterna skall vilja köpa flera produkter måste priset på varan sänkas. Konsumenterna har en

Läs mer

Imperfektioner. 1 December () Lektion 7 1/12 1 / 10

Imperfektioner. 1 December () Lektion 7 1/12 1 / 10 Imperfektioner 1 December 2008 () Lektion 7 1/12 1 / 10 Monoplistiska fackföreningar Tidigare har vi antagit perfekta marknader där alla är pristagare. Låt oss nu se analysera fallet med en monopolistisk

Läs mer

Makroekonomi Övningar REVIDERAD MED HÄNSYN TAGET TILL KURSENS LÅGA KUNSKAPER I. Gäller Kap

Makroekonomi Övningar REVIDERAD MED HÄNSYN TAGET TILL KURSENS LÅGA KUNSKAPER I. Gäller Kap Makroekonomi Övningar REVIDERAD MED HÄNSYN TAGET TILL KURSENS LÅGA KUNSKAPER I GRUNDLÄGGANDE MATEMATIK Gäller Kap 11-13. 2011-09-13 Juan Carlos Estibill Ht-2011 Se Kursinformation BILAGA: ÖVNINGAR KRAV:

Läs mer

Utbudsfunktionen på kort (SAS) och medelfristig sikt (MAS)

Utbudsfunktionen på kort (SAS) och medelfristig sikt (MAS) Från kort till medelfristig sikt den aggregerade utbuds- och efterfrågemodellen Kapitel 17 Utbudsfunktionen på kort (SAS) och medelfristig sikt (MAS) Tre tidshorisonter i makroanalys Kort sikt Medelfristig

Läs mer

Tentamen i Nationalekonomi I EC1211 och SVL101 Makroteori med tillämpningar 15 hp Söndagen den 12 febmari 2012 kl Lycka till!

Tentamen i Nationalekonomi I EC1211 och SVL101 Makroteori med tillämpningar 15 hp Söndagen den 12 febmari 2012 kl Lycka till! l STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HarryFlam Tentamen i Nationalekonomi I EC1211 och SVL101 Makroteori med tillämpningar 15 hp Söndagen den 12 febmari 2012 kl 9-14. Tentamen består

Läs mer

Övningsuppgifterna Makroekonomi, NA0133. Rob Hart. 20 maj 2014

Övningsuppgifterna Makroekonomi, NA0133. Rob Hart. 20 maj 2014 Övningsuppgifterna Makroekonomi, NA0133 Rob Hart 20 maj 2014 Inledning Uppgifterna delas i 5 grupper enligt de 5 planerade passen. Daniel kommer att gå igenom de allra flesta av dessa på övningsgenomgångarna.

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

Den öppna ekonomin. Öppenhet på olika marknader

Den öppna ekonomin. Öppenhet på olika marknader Föreläsning 10 Den öppna ekonomin Vad innebär öppenhet? Vad bestämmer valet mellan utländska och inhemska tillgångar och varor? Vad betyder växelkurs- och efterfrågeförändringar för BNP och handelsbalans?

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-09-14 Emma Rosklint Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan

Läs mer

Funktioner. Varumarknaden. Penningmarknaden. IS-LM-modellen. Arbetsmarknaden. Kort och mellanlång sikt. AS-AD-modellen. Lång sikt: Solowmodellen

Funktioner. Varumarknaden. Penningmarknaden. IS-LM-modellen. Arbetsmarknaden. Kort och mellanlång sikt. AS-AD-modellen. Lång sikt: Solowmodellen Makroekonomi 1 1 INNEHÅLL Funktioner Varumarknaden Penningmarknaden IS-LM-modellen Arbetsmarknaden Kort och mellanlång sikt AS-AD-modellen Lång sikt: Solowmodellen IS-LM-modellen: öppen ekonomi 2 FUNKTIONER

Läs mer

Phillipskurvan: Repetition

Phillipskurvan: Repetition Dagens föreläsning Phillipskurvan: Repetition Phillipskurvan och den naturliga arbetslösheten NAIRU Phillipskurvan i termer av avvikelser från jämvikt eller i förändringstakt Mera om NAIRU Phillipskurvan:

Läs mer

Övningar i Handelsteori

Övningar i Handelsteori Övningar i Handelsteori 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna.

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Makroekonomi, 730G43, 10hp

Makroekonomi, 730G43, 10hp LINKÖPINGS UNIVERSITET IEI Civilekonomprogrammet, T2 Birgit Hagberg, Bo Sjö, Mikael Wendschlag Vt11 Kursinformation Makroekonomi, 730G43, 10hp Makroekonomisk teori analyserar samhällens ekonomi ur ett

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström The long run is a misleading guide to current affairs. In the long run we are all dead. Economists set themselves too easy, too useless a task if in tempestuous seasons they can only tell that when the

Läs mer