Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden"

Karin Lundberg
för 6 år sedan
Visningar:

1 Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över flera decennier eller konjunkturcykler

2 Dagens föreläsning Definition av arbetslöshet Flöden på arbetsmarknaden Lönebildningen Formell modell av jämviktsarbetslösheten Lönesättningskurvan och prissättningskurvan ger jämviktslön och jämviktsarbetslöshet Faktorer som påverkar jämviktsarbetslösheten Från jämviktsarbetslöshet u n till jämviktsproduktion Y n

3 Begrepp inom arbetsmarknadsekonomi, 1 Arbetskraften är alla som arbetar eller söker arbete Ej i arbetskraften är Studerande Pensionärer Långtidssjukskrivna, förtidspensionerade Sysselsatta är de som har utfört minst en timme avlönat arbete under mätveckan Generös definition!

4 Arbetslösheten är bara en liten del av utanförskapet i Sverige

5 Arbetslöshet, definition Antal i arbetskraften L Antal sysselsatta N Antal arbetslösa U L = N + U, alla i arbetskraften är sysselsatta eller arbetslösa Arbetslösheten är andelen arbetslösa: u = U/L

6 Stor variation i arbetslösheten

7 Dagens föreläsning Definition av arbetslöshet Flöden på arbetsmarknaden Lönebildningen Formell modell av jämviktsarbetslösheten Lönesättningskurvan och prissättningskurvan ger jämviktslön och jämviktsarbetslöshet Faktorer som påverkar jämviktsarbetslösheten Från jämviktsarbetslöshet u* till jämviktsproduktion Y*

8 Flöden in och ut ur arbetslöshet Samma nivå på arbetslösheten (t.ex. 10%) kan dölja olika verkligheter: Stora flöden in och ut ur arbetslösheten Många förlorar jobbet, men de flesta hittar snabbt ett nytt arbete Små flöden in och ut ur arbetslösheten Få blir av med jobbet, men det tar lång tid för dem att hitta ett nytt arbete Välfärden är högre när många är arbetslösa en kort tid var än när några är arbetslösa länge USA och Storbritannien har stora flöden in och ut ur arbetslösheten; Europa har små

9 Stora flöden på USAs arbetsmarknad Genomsnittliga flöden per månad i USA, (1) Flöden in och ut från sysselsättning är stora. (2) Flödena in och ut ur arbetslösheten ännu större. Genomsnittlig tid i arbetslöshet ungefärligen 3 månader. (3) Stora flöden också in och ut ur arbetskraften. (4) Också stora jobbflöden, många nya jobb skapas och gamla försvinner. Arbetslösa 6,2 miljoner Sysselsatta 122 miljoner Ej i arbetskraften 59,3 miljoner

10 Stora skillnader mellan länder ifråga om flödena på arbetsmarknaden

11 Stor variation mellan länder ifråga om hur länge folk är arbetslösa!

12 Olika arbetsmarknader har olika andel långtidsarbetslösa

13 Stora skillnader i hur snabbt arbetslösheten faller tillbaka USA: Arbetslösheten faller snabbt tillbaka till jämvikt Europa (Frankrike): Arbetslösheten faller sakta tillbaka när den väl har stigit

14 Dagens föreläsning Definition av arbetslöshet Flöden på arbetsmarknaden Lönebildningen Formell modell av jämviktsarbetslösheten Lönesättningskurvan och prissättningskurvan ger jämviktslön och jämviktsarbetslöshet Faktorer som påverkar jämviktsarbetslösheten Från jämviktsarbetslöshet u* till jämviktsproduktion Y*

15 Lönebildningen Arbetstagaren har en reservationslön Den lägsta lön som hon är villig att ta arbetet för Den kollektivt förhandlade lönen är oftast högre än reservationslönen I Europa är kollektiva löneförhandlingar vanliga I USA är andelen fackföreningsanslutna mycket lägre

16 Löntagarnas förhandlingsstyrka Löntagarnas förhandlingsstyrka är större Ju svårare det är att ersätta dem med andra Ju lättare det är för dem att hitta ett annat jobb Låg arbetslöshet ger löntagarna större förhandlingsstyrka Institutionella faktorer påverkar också: Arbetslöshetsersättningen Hur svårt det är att avskeda folk Hur stor andel som är med i fackföreningen

18 Sverige har höga minimilöner

19 Uppmätt ungdomsarbetslöshet i Sverige

20 Real kontra nominell lön Både företag och anställda bryr sig om det reala lönen, W/P, snarare än den nominella lönen W Hushållen är intresserade av köpkraften, hur mycket varor och tjänster de kan köpa för sin lön Företagen är intresserade av hur hög lön de betalar i förhållande till priset på de produkter de säljer

21 Dagens föreläsning Definition av arbetslöshet Flöden på arbetsmarknaden Lönebildningen Formell modell av jämviktsarbetslösheten Lönesättningskurvan och prissättningskurvan ger jämviktslön och jämviktsarbetslöshet Faktorer som påverkar jämviktsarbetslösheten Från jämviktsarbetslöshet u* till jämviktsproduktion Y*

22 En formell modell: Lönerna W e P F( u, z) (, ) Lönen beror på tre faktorer: Den förväntade prisnivån P e Högre priser ger högre lön Arbetslösheten, u Högre arbetslöshet ger lägre lön Andra händelser/störningar i ekonomin, z Förändringar av arbetslöshetsersättning, lagstiftning mm

23 En formell modell: Prissättningen Anta att varje anställd producerar en enhet Om perfekt konkurrens rådde, skulle priset på varan vara produktionskostnaden, P = W Vi antar imperfekt konkurrens: Företagen har viss marknadsmakt och kan ha ett prispåslag (markup) Priset blir då P = (1 + )W beror på graden av konkurrens på produktmarknaden

24 Lön och arbetslöshet i jämvikt Vi antar att lönen beror på faktisk prisnivå istället för förväntad prisnivå, P e = P Så blir det i jämvikt Vi kommer att ta bort detta förenklande antagande senare Företagens prissättning och de anställdas (fackföreningarnas) lönekrav ger tillsammans jämviktslönen och jämviktsarbetslösheten

25 Lönesättningskurvan Vi kom tidigare fram till att lönen beror på prisnivån (och P e = P), arbetslösheten, och övriga faktorer z: W = PF(u,z) (-, +) Genom att dividera båda leden med P får vi lönesättningsrelationen: W/P = F(u,z) (-, +)

26 Reallön, W/P Lönesättningskurvan (WageSetting) Den reallön som löntagarna/ fackföreningarna kan förhandla fram faller med arbetslösheten. Variabler som arbetslöshetsersättning eller fackföreningarnas styrka påverkar kurvan via z- variabeln. W P F( u, z) (, ) Arbetslöshet, u

27 Prissättningskurvan Företagens prissättningsrelation ger den andra delen av jämvikten Priset på output beror på lönekostnaden och prispåslaget: P = (1 + )W Vi dividerar båda leden med P: P/W = (1 + ) För att få en jämvikt i termer av reallönen W/P inverterar vi båda leden och får prissättningsrelationen W/P = 1/(1 + )

28 Reallön, W/P Jämviktsarbetslöshet Lönesättning, prissättning och jämviktsarbetslöshet (naturlig arbetslöshet) Prissättningsrelationen beror på konkurrensen på varumarknaden, inte på arbetslösheten. Enligt lönesättningsrelationen är reallönen en fallande funktion av arbetslösheten. Slutsats: Vid den naturliga arbetslösheten väljer lönesättarna just den lön som ges av prissättningsrelationen. W P F( u, z) (, ) u* Prissättning, PS W P Arbetslöshet, u 1 ( 1 )

29 Jämviktsarbetslöshet i Sverige

30 Jämviktsarbetslösheten varierar över tid och mellan länder

31 Reallön, W/P Arbetslöshetsersättning och Hur påverkas arbetslösheten av högre arbetslöshetsersättning? Högre arbetslöshetsersättning stärker löntagarnas förhandlingskraft. WS-kurvan skiftar uppåt (z-variabeln ökar) Slutsats: Arbetslösheten ökar från u till u. arbetslöshet W P F( u, z) (, ) u u Arbetslöshet, u PS

32 Ersättningen till arbetslösa varierar Ersättningen storlek Hur länge man kan få arbetslöshetsersättning

33 De som inte har arbetslöshetsersättning hittar jobb snabbare

34 Reallön, W/P Prisbildning och arbetslöshet Vad händer om konkurrensen på varumarknaden ökar så prispåslaget minskar? W P F( u, z) (, ) W P 1 ( 1 ) En minskning av påslaget innebär att priset P minskar. Prissättningskurvan PS skiftar då uppåt. Slutsats: Reallönen ökar och arbetslösheten minskar. u u Arbetslöshet, u PS PS

35 Reallön, W/P Starkare fackföreningar och Hur påverkas arbetslösheten av starka fackföreningar? jämviktsarbetslösheten W P F( u, z) (, ) Starkare fack ökar löntagarnas förhandlingskraft. WS-kurvan skiftar uppåt (z-variabeln ökar) PS Slutsats: Arbetslösheten ökar från u till u. u u Arbetslöshet, u

36 Färre svenskar är med i fackföreningar

37 Reallön, W/P Duggafråga I diagrammet visas ett skift i WSkurvan. Vilken eller vilka av följande förändringar kan tänkas orsaka skiftet i figuren? 1. Försämrad konkurrens på varumarknaden. 2. Expansiv finanspolitik. 3. Försämrad arbetslöshetsförsäkring. PS WS WS u u Arbetslöshet, u

38 Två skolor ifråga om arbetslösheten De flesta nationalekonomer tror att arbetslösheten kan minskas med ökade incitament för individer att arbeta minskade hinder för företagen att anställa De flesta sådana åtgärder skapar större klyftor i samhället Det finns också den Keynesianska skolan: Offentliga utgifter ska användas för att skapa flera jobb, framför allt i offentlig sektor Här finns en tydlig politisk höger-vänster skala

39 Dagens föreläsning Definition av arbetslöshet Flöden på arbetsmarknaden Lönebildningen Formell modell av jämviktsarbetslösheten Lönesättningskurvan och prissättningskurvan ger jämviktslön och jämviktsarbetslöshet Faktorer som påverkar jämviktsarbetslösheten Från jämviktsarbetslöshet u* till jämviktsproduktion Y*

40 Jämvikterna: Från arbetslöshet till sysselsättning till produktion Man kan räkna ut jämviktssysselsättningen utifrån jämviktsarbetslösheten Den andel av arbetskraften som inte är arbetslösa jobbar Jämviktsproduktionen Y n produceras i landet när arbetslösheten är u n n u n 1 Y L

41 Jämviktsproduktion, potentiell BNP Vi har lönesättningsrelationen WS: W P F( u, z) Vid jämviktsarbetslösheten måste reallönen vara sådan att precis u n = 1 Y n personer vill arbeta L till den lön som stämmer med prissättningen, 1/(1 + µ) Vi kan bestämma Y n : (, )

42 Stora skillnader ifråga om hur långt från jämviktsproduktionen ( nollan ) Sverige var 2009

Relevanta dokument

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över